Budget 2021, 22-23

(1)

B B U U D D G G E E T T 2 2 0 0 2 2 1 1

V V ER E RK KS SA AM MH H E E TS T SP P LA L AN N 20 2 0 2 2 2 2 – – 2 2 0 0 2 2 3 3

(2)

(3)

I I NN N NE EH HÅ ÅL LL LS SF FÖ Ö RT R TE EC CK KN NI IN NG G I

I

NLNLEEDDNNIINNGG I

INNNNEEHHÅÅLLLLSSFFÖÖRRTTEECCKKNNIINNGG 3 I

INNLLEEDDNNIINNGG 4

OMOMVVÄÄRRLLDDSSBBEEVVAAKKNNIINNGG 6 STSTYYRRNNIINNGG OOCCHH MMÅÅLL 11 E

EKKOONNOOMMII II FFOOKKUUSS 13

I

INNVVEESSTTEERRIINNGGSSBBUUDDGGEETT 17

RERESSUULLTTAATTBBUUDDGGEETT 19

BABALLAANNSSBBUUDDGGEETT 20

F

FIINNAANNSSIIEERRIINNGGSSBBUUDDGGEETT 2121 N

NOOTTEERR TTIILLLL RREESSUULLTTAATTBBUUDDGGEETT 22 KOKOMMMMUUNNEENNSS OORRGGAANNIISSAATTIIOONN 23 KOKOMMMMUUNNSSTTYYRREELLSSEENN 25 K

KOOMMMMUUNNLLEEDDNNIINNGGSSUUTTSSKKOOTTTT 26 UTUTBBIILLDDNNIINNGGSSUUTTSSKKOOTTTT 28

SOSOCCIIAALLTT UUTTSSKKOOTTTT 30

MYMYNNDDIIGGHHEETTSSNNÄÄMMNNDD 32

Ö

ÖVVEERRFFÖÖRRMMYYNNDDAARREE II SSAAMMVVEERRKKAANN 34 R

REEVVIISSIIOONN 36

LÖLÖNNEESSAAMMVVEERRKKAANN -- HHUULL 36

(4)

I I

NLNLEEDDNNIINNGG

I I NL N LE ED DN NI IN NG G

Å Å

RERETTSS BBUUDDGGEETTPPRROOCCEESSSS

Enligt kommunallagen ska samtliga kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetår. Syftet är att ange och beskriva kommunens övergripande mål samt beskriva hur dessa ska uppnås och finansieras.

Budget och verksamhetsplan ska vara vägledande och styrande, både när det gäller formulerade mål samt verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet.

I Högsby kommuns styrsystem finns budgetprocessen beskriven. Enligt styrsystemet för Högsby kommun ska budgetarbetet vara uppdelad så att investeringsbudgeten i normalfallet fastställs av kommunfullmäktige i juni för de kommande tre åren.

Under november fastställer kommunfullmäktige driftbudgeten samt skattesats för kommande år.

Budgetprocessen för budget 2021 inleddes i december 2019 då budgetberedningen träffades för ett inledande samtal. Under detta sammanträde gjordes en återblick på föregående års budgetprocess samt genomgång av kommande års budgetförutsättningar.

Budgetberedningen träffades ytterligare ett par gånger under mars 2020 innan direktiv innehållande förslag till resultatbudget, driftbudget, balansbudget, finansiella mål samt anvisningar och sparbeting överlämnades till respektive utskott. Utifrån givna direktiv arbetade respektive utskott/nämnd fram konsekvensanalyser samt förslag till taxor och avgifter som överlämnades till budgetberedningen i september 2020.

Under maj 2020 diskuterades investeringar för 2021- 2023 i budgetberedningen och under maj 2020 beslutade budgetberedningen om investeringsbudget för 2021-2023. Kommunstyrelsen beslutade om de skattefinansierade investeringarna under slutet av maj och kommunfullmäktige fattade sitt beslut i juni 2020. De avgiftsfinansierade investeringarna beslutade i kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige under hösten 2020.

Under början av september 2020 träffades kommunstyrelsen inklusive ersättare för att diskutera utsikter och konsekvenser inför budget 2021 och planåren 2022-2023. Budgetberedningen träffades vid tre tillfällen under september och oktober 2020. På mötet den 13 oktober fattades det beslut om att lämna ett budgetförslag till kommunstyrelsens möte den 20 oktober. Budgetförslaget för 2021, verksamhetsplan 2022-2023 avser resultatbudget, driftbudget, balansbudget, finansieringsanalys, löneökningsmedel, finansiella mål, investeringsbudget, taxor och avgifter, låneramar för kommunen, borgensramar för

de kommunala bolagen samt partistöd och utdebitering för 2021.

Budgetberedningens budgetförslag 2021 och verksamhetsplan 2022-2023 antogs av kommunstyrelsen den 20 oktober och fastställdes av kommunfullmäktige den 9 november.

S S

AAMMMMAANNFFAATTTTNNIINNGG

Högsby kommun hade under 2019 en relativt god ekonomisk utveckling. Resultatet var positivt men när vi räknade på balanskravsresultatet och tog bort de orealiserade vinsterna på kommunens finansiella placeringar hamnade resultatet på minus. Det innebar att kommunen hade ett negativt balanskravsresultat att hantera på 5,9 mkr. Detta belopp justerades mot resultatutjämningsreserven. Resultatprognosen för 2020 ser ut hamna på ett plusminusnollresultat men är betydligt sämre än budgeterat resultat.

Under 2019 uppnådde Högsby kommun hälften av de sex finansiella målen och måluppfyllelsen när det gäller verksamheterna blev oförändrat jämfört med året innan. Högsby kommuns ekonomiska ställning har förbättrats de senaste åren vilket märks på ett flertal ekonomiska nyckeltal.

En viktig förutsättning för att skapa god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag.

Högsby kommuns befolkningsutveckling har varit negativ sedan mitten av 1990-talet men under 2015- 2018 ökade befolkningen i Högsby kommun med totalt 312 personer. Under 2019 började befolkningsutveckling återigen att vända nedåt. Per siste september 2020 har befolkningen i Högsby kommun minskat med ytterligare 43 personer sedan 31 december 2019. Befolkningsutvecklingen i kommunen har direkt påverkan på kommunens verksamhet genom dess effekt på skatteintäkter och statsbidrag samt att demografiska förändringar kan föranleda resursförskjutningar mellan de kommunala verksamheterna.

Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner och landsting att kunna tillhandahålla service till sina invånare oberoende av nivå på skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader.

Martin Nilsson Ekonomichef

(5)

I I

NLNLEEDDNNIINNGG

F F

ÖÖRRDDEELLNNIINNGG AAVV

S S

KKAATTTTEEPPEENNGGAARRNNAA

Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens viktigaste inkomster. Skattepengarna används för att kunna erbjuda god service till kommunens medborgare. Utöver skatteintäkter och statsbidrag får kommunen intäkter i form av avgifter som tas ut för bland annat äldreomsorg och barnomsorg, renhållning och vatten. Kommunens övriga inkomster är till exempel ersättningar från andra kommuner samt finansiella intäkter.

HHÄÄRRIIFFRRÅÅNN BBEERRÄÄKKNNAASS KKOOMMMMUUNNEENN FFÅÅ SSIINNAA PPEENNGGAARR… …

…… OOCCHH SSÅÅ HHÄÄRR PPLLAANNEERRAASS PPEENNGGAARRNNAA AATTTT AANNVVÄÄNNDDAASS 27,8 % till vård och omsorg

27,1 % till förskole- och grundskoleverksamhet 10,7 % till gymnasieskola och vuxenutbildning 8,5 % till LSS-verksamhet

10,8 % till individ- och familjeomsorg 6,2 % till kommunövergripande verksamhet 2,7 % till teknisk verksamhet

2,7 % till kultur, fritid och turism 1,7 % till räddningstjänst

1,1 % till politisk verksamhet 0,4 % till plan- och byggverksamhet 0,3 % till miljö- och hälsoskyddsverksamhet

Över 80 % av Högsby kommuns totala budget för 2021 beräknas gå till skola och utbildning samt vård och omsorg.

Det handlar bland annat om förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, SFI, vård och omsorg, LSS-verksamhet, individ- och familjeomsorg inklusive försörjningsstöd och flyktingverksamhet. Resterande 20 % kommer att användas bland annat till politisk verksamhet, biblioteks- och kulturverksamhet, plan- och byggverksamhet, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, vägunderhåll, halkbekämpning och renhållning samt till räddningstjänst och turistinformation.

(6)

O O

MVMVÄÄRRLLDDSSBBEEVVAAKKNNIINNGG

O O M MV VÄ ÄR RL LD DS SB BE EV VA AK KN NI IN NG G

Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Det kan vara förändringar internationellt när det gäller det ekonomiska läget, konjunkturläget i Sverige, arbetsmarknadens utveckling samt utvecklingen för Sveriges viktiga exportmarknader runt om i världen.

Bedömningar av ekonomiska nyckeltal nedan är hämtade från SKR:s cirkulär 20:39 samt SKR:s ekonomirapport från oktober 2020.

2020

ETT EXCEPTIONELLT ÅR

Coronapandemin gav under våren en extremt snabb nedgång i produktion och sysselsättning, såväl i Sverige som i omvärlden. Verksamheten i kommuner och regioner fick ställa om i rekordfart. Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan dess, men i vilken takt som återhämtningen kommer att fortgå är fortfarande högst osäkert. Paradoxalt nog väntas många kommuner och regioner till följd av stora tillfälliga, pandemirelaterade tillskott, nå starka resultat i år.

Givet de ryckiga förutsättningarna under året är detta dock inte konstigt. De statliga tillskotten har givit goda ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn att med ekonomin tryggad hantera pandemin.

Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen att ge stora utmaningar och långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver. Det blir en stor utmaning att både effektivisera verksamheten och komma ikapp med sådant som inte kunnat göras till följd av pandemin. Årets förväntade starka ekonomiska resultat riskerar att skapa förväntningar som regioner och kommuner inte har möjlighet att uppfylla på längre sikt.

O

SÄKERHETEN FORTSATT STOR I EKONOMIN Smittspridningen av covid-19 ökar nu åter i samhället.

Vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att leda till är mycket osäkert. Den rekordsnabba konjunkturkollapsen från våren 2020 tycks i nuläget ligga bakom oss, och botten för den kollapsen har passerats, både globalt och i Sverige.

Men det kraftiga raset från våren 2020 innebär att återhämtningen kommer att ta tid. Frågan är med vilken hastighet som förlusterna i produktion, sysselsättning, försäljning och vinster kan tas igen.

Bedömningarna varierar, men i en situation där pandemin är långt ifrån över är osäkerheten osedvanligt stor. I SKR:s Ekonomirapport avser prognosen enbart 2020 på grund av den stora osäkerheten och därefter följer ett scenario för samhällsekonomin. Åren 2021–2024 utgör därmed kalkylår.

U

TDRAGEN ÅTERHÄMTNING

Omfattande krisåtgärder för att stötta företag och hushåll har och kommer att spela en stor roll för

återhämtningen. Uppgången i den globala konjunkturen antas hålla i sig, i slutet av 2020, liksom efterföljande år. SKR:s bedömning är dock att återhämtningshastigheten kommer att avta, efter den inledande rekylen i år (2020).

Sedan februari har pandemin överskuggat allt annat och skiftat fokus bort från tidigare makroekonomiska orosmoln. Men i hög grad kvarstår flera av de riskfaktorer som många tidigare talade om.

Exempelvis Brexit, där det än - nu i dag inte går att utesluta betydande negativa effekter för den europeiska ekonomin vid ett oordnat utträde för Storbritannien, spänningarna mellan USA och Kina, liksom i viss grad mellan USA och Europa med tydlig bäring på handelsförutsättningarna. På lite längre sikt finns risken att dessa frågetecken tynger den fortsatta konjunkturuppgången globalt – så länge avtalsfrågor inte lösts och geopolitiska tvister består.

Ett antal år av svag konjunktur får stor påverkan på arbetsmarknaden. Under 2020 räknar SKR med att arbetade timmar faller med 3,7 % och att arbetslösheten ökar med 2 procentenheter till knappt 9 %, för att sedan öka ytterligare under 2021. Trots högre arbetslöshet och minskat antal sysselsatta när permitteringsstödet avvecklas 2021, ökar antalet arbetade timmar. När arbetslösheten stiger får också nya kullar av studenter svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Liksom vid tidigare lågkonjunkturer kommer sannolikt utvecklingen gå mot mer och längre studier, vilket kommer att bidra till en dämpning av arbetsutbudet kommande år. Det kommer att ta tid för såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet att återhämta sig och balans på arbetsmarknaden kommer att nås först 2024, då med en högre jämviktsarbetslöshet, 7,5 %.

S

KATTEUNDERLAGET HÅLLER EMOT

Redan under 2019 präglades svensk arbetsmarknad av en försvagad konjunktur med en minskning av antalet arbetade timmar, som är basen i kommunernas och regionernas skatteunderlag. Trots att arbetade timmar minskar stort 2020 påverkas skatteunderlaget inte alls i förväntad omfattning utan beräknas öka med 1,9 %. Skälet är den stora uppgången i beskattningsbara transfereringar.

Statliga åtgärder såsom korttidspermitteringsregler och förstärkt arbetslöshetsersättning bidrar starkt till denna uppgång. Därtill stiger pensionsinkomsterna relativt snabbt i år.

Nästa år beräknas antalet arbetade timmar öka.

Samtidigt fasas permitteringslönerna ut och uppräkningen av inkomstrelaterade pensioner blir låg. Sammantaget ger det en svagare utveckling av skatteunderlaget 2021 än 2020, ökningen beräknas till 1,5 %.

(7)

O O

F

ORTSATT TRYCK FRÅN DEMOGRAFIN Den demografiska utmaningen beror, något förenklat, på att antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i yrkesför ålder.

Samtidigt är det den arbetsföra befolkningen som ska svara för såväl finansiering som bemanning av välfärden. Grovt räknat ökar behoven av välfärd med 1 % per år den kommande tioårsperioden enligt SKR.

Främst är det äldreomsorgen som har ett starkt tryck med ökande behov, liksom även hälso- och sjukvården. Det hänger samman med att vi blir allt äldre och kan leva med fler och svårare sjukdomar. I grunden är det något bra, men det bidrar till betydande utmaningar för bemanning och finansiering.

Utifrån SCB:s befolkningsprognoser de senaste åren beräknades också trycket på bland annat förskola och skola bli fortsatt stort. Efter en nedrevidering av antalet födslar och anhöriginvandringen i SCB:s prognos ser nu trycket ut att avta något under den kommande tioårsperioden. En rekyl kan dock inte uteslutas när effekterna av pandemin så småningom lättar. Kostnaderna och antalet sysselsatta i kommunal sektor har under de senaste decennierna ökat i betydligt snabbare takt än vad som motiveras av den demografiska utvecklingen, främst som en följd av ambitionshöjningar.

D

ILEMMA FÖR KOMMUNERNAS EKONOMI Många kommuner kom in i 2020 efter ett par år med något svagare resultat än de tre föregående åren.

Många kommuner hade påbörjat arbete med effektiviseringar och besparingar för att klara den demografiska situation som väntade. Detta ledde till att kostnaderna i fasta priser minskade under 2019.

Delvis förklaras det också av en avveckling av vissa verksamheter efter 2015 års stora flyktingmottagande.

Bortsett från detta var även kostnadsökningen den lägsta sedan 2008. Trots besparingar fick 68 kommuner underskott 2019 och 2020 såg ännu besvärligare ut. Detta resulterade i att regeringen i januari aviserade ett tillskott på 3,5 miljarder kronor till kommunerna och att riksdagen senare beslutade om ytterligare ett tillskott på 1,7 miljarder. Från och med mars började kommunerna påverkas starkt av pandemin.

Från början handlade det om att få tag på smittskyddsutrustning, hantera och minska smittspridningen i samhället, ställa om till digital undervisning i gymnasieskolorna och att möta vårdbehovet hos personer med covid-19 på landets äldreboenden. Staten hade för avsikt att hålla kommunerna skadeslösa varpå de ökade de generella statsbidragen med 13,5 miljarder kronor, samt lovade att ersätta alla merkostnader inom LSS-verksamhet och äldreomsorg, vilket i kommunerna beräknas till 5 miljarder till och med november. Att staten också betalat hela sjuklönen för alla anställda fram till och med juli har minskat kostnaderna betydligt för

kommunerna.Effekten av pandemin har inneburit ett stort tryck inom vissa verksamheter, samtidigt som efterfrågan har varit mindre inom andra verksamheter, bland annat inom kultur-, fritids- och dagverksamheter. Efterfrågan på särskilda boenden och hemtjänst har till följd av oro för smittspridning varit lägre liksom efterfrågan på barnomsorg som använts kortare tider än normalt, då många föräldrar arbetat hemifrån.

Under hösten blev det tydligt att skatteunderlaget inte påverkats lika mycket som befarat av pandemin och att de generella bidrag staten skjutit till är större än effekten på skatteunderlaget. Detta i kombination med övriga bidrag och att många verksamheter efterfrågats i lägre grad gör att 2020 i många kommuner kommer att avslutas med ett stort ekonomiskt överskott, som sammantaget beräknas bli drygt 30 miljarder kronor. Dilemmat för kommunerna nu är att hålla tillbaka förväntningarna som ökar till följd av de starka resultaten. För de långsiktiga utmaningarna kommunerna hade innan pandemin kvarstår. De måste förhindra att verksamheterna sväller då effektiviseringar måste göras för att klara ekonomin i budgetens sista planår, där det fortfarande blir ett negativt ekonomiskt gap om kostnaderna skulle tillåtas öka i takt med befolkningen.

SYSSELSÄTTNING

Den viktiga faktorn för kommunernas och regionernas skatteunderlag, antalet arbetade timmar, dämpas flera år till följd av krisen. SKR:s kalkyl antar att det dröjer till 2023 innan nedgången från 2019 och 2020 har hämtats igen. 2019 minskade antalet arbetade timmar med 0,3 % och under 2020 beräknas det minska betydligt mer och prognosen är på -3,7 %.

SKR bedömer att sysselsättningsgraden kommer att återhämta sig långsamt, och t.o.m. vara lägre än 2019 års nivå vid utgången av 2024. Nivån för jämviktsarbetslösheten beräknar SKR öka till ca 7,5

%.

2020 2021 2022 2023

BNP -3,9% 2,9% 3,1% 2,4%

Sysselsättning, timmar -3,7% 1,5% 1,5% 1,5%

Arbetslöshet 8,8% 9,5% 8,6% 7,7%

KPIF 0,5% 1,2% 1,6% 1,8%

Reporänta 0,00% 0,00% 0,00% 0,25%

Prognos indikatorer

Källa: SKR

I

NFLATION OCH RÄNTA

I september 2020 uppgick Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) till 0,3 %.

Riksbanken har inte rört reporäntan sedan december 2019 och bedömningen är att ingen höjning kommer

(8)

O O

att ske under de närmaste åren med tanke på läget i både Sverige och i vår omvärld.

S

KATTEUNDERLAG

Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är sysselsättningen och med den höga tillväxt Sverige haft under de senaste åren har sysselsättningen ökat.

Detta har påverkat skatteunderlaget positivt och det har ökat kraftigt.

Under 2019 var den reala ökningen på skatteunderlaget 0,5 %. För 2020 beräknar SKR att ökningen blir 0,8 %, 2021 beräknas den reala förändringen av skattunderlaget bli negativ och hamna på -0,1 % och för 2022 väntas en ökning på 1,5 %.

K

ÄNSLIGHETSANALYS

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa faktorer kan den enskilda kommunen själv påverka medan andra faktorer ligger utanför kommunens kontroll. Högsby kommun är en av de kommuner med den lägsta egna skattekraften i riket vilket gör att kommunen är helt beroende av de statliga utjämningssystemen.

Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas ekonomiska konsekvenser för Högsby kommun i händelse av olika tänkbara förändringar.

Händelse

1% 3,9 mkr

1% 2,8 mkr

1% 0,5 mkr

1% 2,3 mkr

10 öre 1,1 mkr Känslighetsanalys

Påverkan +/- Befolkningsförändring

Löneförändring Ränteförändring

Förändrade skatteintäkter Förändrad kommunalskatt

B

EFOLKNING

En av de viktigaste planeringsförutsättningarna för kommunens ekonomi är befolkningsutvecklingen samt hur fördelningen mellan olika åldersgrupper ser ut, det vill säga kommunens demografi.

Befolkningsfördelningen i Högsby kommun utmärker sig jämfört med andra kommuner framför allt när det gäller den stora andelen personer som är över 60 år samt att det är förhållandevis få personer inom åldersgrupperna 25-39 år. Se nedan hur befolkningsstrukturen såg ut 1 november 2019.

Den negativa befolkningsutvecklingen vändes under 2015 till en positiv befolkningsutveckling och höll i sig t.o.m. 2018 för att därefter börja bli negativ 2019.

Till och med 30 september 2020 har befolkningen minskat med ytterligare 154 personer, se diagram på nästa sida. Tidigare års ökningar har berott på invandring.

(9)

O O

Under de första nio månaderna 2020 har det fötts 41 (36) barn i Högsby kommun medan 57 (68) personer har avlidit. Födelsenettot för kommunen är därmed negativt med 16 (32) personer.

Invandringsnettot, det vill säga skillnaden mellan antal invandrare och antal utvandrare i kommunen har hittills under 2020 varit positivt medan inrikes flyttningsnettot varit negativt.

Medelåldern i Högsby kommun är per 2019-12-31 44,6 (44,2) år, vilket är lägre jämfört med en ovägd medelålder i Kalmar län 45,1 (44,8) år, men högre jämfört med riket som helhet 41,3 (41,2) år. Detta speglar att de äldre åldersgrupperna, även om de ungas andel har ökat jämfört med tidigare år, utgör en stor del av kommunens befolkning.

I budget 2021, plan 2022-2023 görs ett antagande om att befolkningsutveckling i Högsby kommun kommer att minska med 70 personer per år. Antagandet används bland annat för att räkna fram prognostiserade nivåer på skatteintäkter och statsbidrag.

K

OMMUNALSKATT

Inför 2020 var det tre kommuner i länet som höjde kommunalskatten. Genomsnittlig kommunalskatt i länet är för 2020 21,93 (21,76) %.

För riket som helhet så är den genomsnittliga kommunalskatten 20,72 (20,70) %.

Kommun Kommun

Väst ervik 21,16 Högsby 21,71

Mönst erås 22,21 Kalmar 21,81

Mörbylånga 22,21 Hult sfred 21,91

T orsås 21,43 Oskarshamn 22,26

Borgholm 21,58 Nybro 22,33

Emmaboda 22,21 Vimmerby 22,36

Kommunalskatt 2020, Kalmar län

N

ÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Arbetslösheten i Kalmar län uppgick i augusti 2020 till 8,5 %. Den totala arbetslösheten i Högsby

kommun uppgick vid samma tidpunkt till 13,1 %, vilket fortfarande är den högsta siffran bland kommunerna i länet. Lägst arbetslöshet i länet har Mörbylånga kommun med 4,8 %.

Arbetslösheten i riket uppgick per 2020-08-31 till 8,8 %.

Arbetsmarknaden i Högsby kommun kännetecknas av ett stort antal småföretag samt stor utpendling.

Högsby kommun är den enskilt största arbetsgivaren med ungefär 610 anställda. Utpendlingen till andra kommuner för att arbeta är mer än dubbelt så stor som inpendlingen till Högsby kommun.

B

AALLAANNSSKKRRAAVV

Enligt kommunallagen har varje kommun i Sverige ett balanskrav att förhålla sig till. Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är för att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunernas ekonomi. Balanskravet innebär att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Enligt bestämmelserna ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret.

R

EESSUULLTTAATTUUTTJJÄÄMMNNIINNGGSSRREESSEERRVV

Kommunfullmäktige i Högsby kommun fattade i juni 2013 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR).

Dessa riktlinjer reviderades av kommunfullmäktige i november 2019. RUR kan användas för att utjämna intäkter och kostnader över en konjunkturcykel, vilket innebär att täcka underskott ett enskilt år eller i samband med framtida lågkonjunkturer.

Högsby kommun har 11,9 (17,8) mkr kvar av de avsatta medlen till RUR och det redovisas som en delpost under kommunens egna kapital i balansräkningen.

K

OOMMMMUUNNKKOONNCCEERRNNEENN

Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Koncernen Högsby kommun består förutom kommunen själv, av två helägda kommunala bolag; Högsby Bostads AB och Högsby Energi AB, två delägda bolag; HögsbyNät AB och Emåbygdens Vind AB, samt kommunalteknikförbundet ÖSK.

Budgeten omfattar de kommunala verksamheterna som ligger under Högsby kommun, där ÖSK räknas in. De kommunala bolagen har egna budgetar för sina respektive verksamheter.

H

HÖÖGGSSBBYY BBOOSSTTAADDSS AABB

Högsby Bostads AB är ett bostadsbolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder i Högsby kommun.

Fastighetsbeståndet finns lokaliserat till Högsby tätort. Sedan 2020 ansvarar även Högsby Bostads för underhåll av kommunens fastigheter.

(10)

O O

Högsby Bostads lånestock uppgår per 2020-10-31 till 124,5 mkr. 42,6 % av lånestocken är bundet på längre tid och förfaller 2022 eller senare och resterande del av lånen förfaller tidigare. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun.

Bolagets resultat för verksamhetsåret 2019 uppgick till 605 (453) tkr.

HHÖÖGGSSBBYY EENENERRGGII AABB

Högsby Energi AB bedriver produktion, distribution och handel med fjärrvärme. Bolaget ska även bedriva handel med energi- och miljörelaterade produkter och tjänster för kommunkoncernens behov samt har till uppgift att i egen regi eller i samverkan med partners verka för energieffektiviseringar.

Högsby Energi AB har under de senaste åren gjort stora investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenät i Högsby tätort. Bolagets ambition är att fortsätta med en successiv utbyggnad av fjärrvärmenätet i Högsby.

Bolagets resultat har varit svaga under inledningsåren.

Detta med anledning av att bolaget har befunnit sig och fortfarande befinner sig i en expansiv fas med stora investeringar.

För verksamhetsåret 2019 presenterade bolaget ett resultat på -100 (453) tkr. Bolaget står fortfarande inför relativt stora investeringar och bolagets ledning gör bedömningen att det kommer att dröja ytterligare några år innan bolaget kan presentera starkare resultat.

Bolaget bedöms ha goda framtidsutsikter med bra ekonomi framöver. Detta med anledning av tillgången till produktionsanläggningar och kulvertnät med hög standard, god tillgång på miljövänlig råvara, ökande antal kunder samt en stabil ägare.

Högsby kommun har löpande, under den tiden bolaget funnits, lämnat aktieägartillskott till Högsby Energi AB på totalt 6,1 mkr för att förbättra bolagets finansiella ställning genom att öka dess tillgångar. I och med att bolaget redovisat förlust för åren 2015 och 2016 på 1,5 mkr respektive 1,0 mkr har kommunen gjort förlusttäckning på motsvarande belopp. Dessutom skrev kommunen ner aktievärdet med 1,5 mkr i 2015 års bokslut.

Högsby Energis lånestock uppgår per 2020-10-31 till 65 mkr. 47,69 % av lånestocken ligger med kort ränta medan 52,3 % av lånestocken är bunden på längre tid och förfaller 2022 eller senare. Det finns ingen låneskuld till något kreditinstitut utan hela låneskulden är till bolagets ägare, Högsby kommun.

HHÖÖGGSSBBYYNNÄÄTT AABB

HögsbyNät AB är en heltäckande operatör av Internet samt nät- och telefonitjänster. Bolaget kan tillhandahålla nämnda tjänster till nästintill 100 % av Högsby kommuns invånare. HögsbyNät AB är öppet

för andra operatörer och bolaget samarbetar med övriga ledande operatörer. Bolaget har driftsansvar för Högsby kommuns IT-verksamhet.

HögsbyNät AB ägs gemensamt av Bergelmer AB och Högsby kommun. Ägarandelen som Högsby kommuns äger är 29 %.

EEMMÅÅBBYYGGDDEENNSS VVIINNDD ABAB

Under 2014 bildades Emåbygdens Vind AB. Syftet med bolaget är att äga och producera vindkraftsel.

Bolaget ägs gemensamt av Högsby, Mönsterås och Hultsfred kommun. Mönsterås och Hultsfred kommun äger 40 % vardera, medan Högsby äger resterande 20 %.

ÖSK - ÖSTRA SMÅLANDS KOMMUNAL- TEKNIKFÖRBUND

Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) är ett gemensamt förbund mellan Högsby och Hultsfreds kommuner avseende de tekniska verksamheterna. ÖSK ansvarar för drift och underhåll av gator, vägar, parker och grönytor, vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering, trafiknämnd, energirådgivning, projektering och byggande av anläggningar inom ansvarsområdet.

(11)

S S

TYTYRRNNIINNGG OOCCHH

M M

ÅLÅL

S S TY T YR RN NI IN NG G O OC CH H M M ÅL Å L S S

TYTYRRNNIINNGG OOCCHH KKOONNTTRROOLLLL

Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av kommunallag och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning.

Styrning av den kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd är en stor utmaning som kräver kontinuerlig utveckling av planerings- och upp- följningsarbetet. Högsby kommuns övergripande arbete med styrning och kontroll utgår från hörnstenarna; dialog, delaktighet och helhetssyn.

Dialog syftar till att skapa en gemensam bild av nuläget och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktighet syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och förvaltnings- ledningen. Helhetssynen är nödvändig för att förvaltningar och bolag ska kunna planera och ta ansvar för den kommunala verksamhetens utveckling.

Högsby kommuns vision är en bild av framtidens Högsby kommun där möjligheterna att nå dit är beroende av hur väl kommunens styrsystem fungerar samt vad som händer i omvärlden. Det grundläggande syftet med kommunens styrning är samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Högsby kommuns strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga visionen.

Budgetdokumentet har en treårig tidshorisont och är ett resultat av årligt planerings- och uppföljnings- arbete. I budgetdokumentet presenteras mål och strategier för kommunstyrelsens verksamhet avseende perioden 2021-2023. Utöver detta presenteras kommunens övergripande ekonomiska mål som syftar till att tillgodose kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Högsby kommun tillämpar principerna för målstyrning efter uppföljningsmodellen balanserad styrning. Modellens syfte är att åstadkomma en helhetssyn av kommunens respektive åtaganden och baseras på fem olika perspektiv. Perspektiven innefattar ekonomi, service/medborgare, processer, medarbetare samt utveckling/framtid.

Uppföljningsmodellen består av inriktningsmål samt resultatmål. Inriktningsmålen är till sin karaktär helt politiska och mer allmänt hållna. De bestämmer prioriteringar, ambitioner, kvaliteter och kvantiteter.

Resultatmålen är den konkretisering som verksamheterna gör i dialog med politiken över vad som ska uppnås. Utöver detta kan handlingsplaner skapas som resultat av uppföljning och utvärdering av resultatmål samt åtgärder för att uppnå mål och handlingsplaner. Vid varje bokslut bedöms förutom

måluppfyllelse för respektive inriktningsmål även i vilken grad tillhörande resultatmål uppfylls.

Nedanstående visare med omdömen används i uppföljning och bokslut för att åskådliggöra om respektive mål har uppnåtts eller inte under perioden;

Underkänt Varning OK Bra Utmärkt

Riktlinjer, inriktningsmål och resultatmål för respektive utskott och verksamhet presenteras i den senare delen av budgetdokumentet, från sida 25 och framåt. Mål och riktlinjer kommer respektive utskott att arbeta vidare med under 2021, och eventuella revideringar av målbeskrivningarna kommer att göras under hösten 2021.

R R

EESSUURRSSFFÖÖRRDDEELLNNIINNGG

En resursfördelningsmodell används avseende verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Modellen bygger på en framtagen demografimodell som innebär att verksamheterna får tilldelat budgetmedel utifrån prognostiserat antal barn, elever eller vårdtagare.

Budgetmedlen ska täcka de rörliga kostnaderna för respektive verksamhet i form av personalkostnader, material samt övriga kostnader. Fasta kostnader såsom lokalkostnader hanteras med traditionell rambudgetering.

E E

KKOONNOOMMII

- -

OOCCHH VVEERRKKSSAAMMHHEETTSSUUPPPPFFÖÖLLJJNNIINNGG Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa upp hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera om konstaterade och/eller befarade budgetavvikelser för att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheterna. Med budgetavvikelser avses både verksamhetsavvikelse och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget.

Respektive utskott är skyldig till att föreslå och vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter. Om sådana åtgärder inte bedöms tillräckliga för att täcka eventuella underskott och/eller för att korrigera verksamheten, är kommunstyrelsen skyldig att till kommunfullmäktige komma med förslag till finansiering av budgetavvikelsen samt förbereda detta förslags genomförande.

För samtliga fall av budgetavvikelser, konstaterad eller befarad, ska finansieringsförslag lämnas.

Förslaget ska ange hur avvikelsen kan rymmas inom befintlig budgetram. Vid eventuell konflikt mellan budgetanslag och verksamhetsvolym gäller anslag,

(12)

S S

TTYYRRNNIINNGG OOCCHH

M M

ÅÅLL

vilket innebär att verksamhetens ekonomi utgör gräns för verksamhetens omfattning.

G

ODOD EEKKOONNOOMMIISSKK HHUUSSHHÅÅLLLLNNIINNGG

En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och löpande kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag.

God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt.

Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett finansiellt- och ett verksamhetsperspektiv.

Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning.

Kontinuerliga uppföljningar samt tertialbokslut syftar till att identifiera hur väl kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning.

F F

ININAANNSSIIEELLLLAA MMÅÅLL

I syfte att ge verksamheten förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om sex finansiella mål för Högsby kommun.

Målen gäller per mandatperiod;

▪ Verksamhetens nettokostnader uppgår maximalt till 99,0 (98,5) % av skatteintäkter och statsbidrag

För att finansiera en verksamhet över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I budget 2021 ligger nivån på nettokostnaderna i relation till det finansiella målet. För planeringsåren 2022 och 2023

ser det för närvarande inte ut som det finansiella målet uppfylls utan att besparingar måste till.

▪ Inflationssäkrad förmögenhet

Högsby kommuns resultat ska motsvara en inflations- uppräkning av det egna kapitalet. Det finansiella målet om inflationssäkrad förmögenhet uppnås under budgetåret 2021 samt för planeringsåren 2022-2023.

Under mandatperioden 2019-2022 uppnås målet, utifrån en beräknad årlig inflation på 2,0 %.

▪ Pensionsplaceringarna ska generera en avkastning som täcker de framtida pensionsutbetalningarna För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i KLP, ett bolag för pensionskapitalförvaltning. I samband med budgetarbetet gjordes en ny prognos avseende pensionsåtagandet som visade att en avkastning på 4,8 % 2021 krävs för att klara pensionsåtagande med avsatta medel.

▪ Skattefinansierade investeringar får maximalt uppgå till 3,0 % av skatteintäkter och statsbidrag

▪ Avgiftsfinansierade investeringar får maximalt uppgå till vad som motsvarar en taxe- och avgiftshöjning om 2,0 % per år.

Skattefinansierade investeringar uppgår till 12,8 mkr 2021 vilket motsvarar 3,0 % av skatteintäkter och statsbidrag medan avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 38,5 mkr för 2021.

▪ Högsby kommun ska arbeta för att långsiktigt stärka kommunens soliditet

(13)

E E

KOKONNOOMMIISSKK ÖÖVVEERRSSIIKKTT

E E KO K ON NO OM M I I I I F FO OK KU US S

Den ekonomiska översikten syftar till att ge en sammanfattande bild av budget och verksamhetsplan för 2021-2023 och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar.

De viktigaste beräkningsförutsättningarna för budget 2021 och plan 2022-2023;

▪ Förändrad utdebitering, höjning med 0:50 till 22:21

▪ Skatteintäkter och statsbidrag har beräknats utifrån SKR:s cirkulär 2020:39. Befolkningsutvecklingen har beräknats efter egen prognos

▪ Befolkningsprognosen bygger på en befolkning på 5 750 personer 2021 för att därefter minskas med 70 personer per år

▪ Per 2020-11-01 beräknas befolkningen i Högsby kommun uppgå till 5 750 personer

▪ Löneutvecklingen enligt SKR antas bli 2,2 % 2021, 2,3 % 2022 och 2,5 % 2023

▪ Arbetsgivaravgifterna har beräknats till 38,33 %

▪ Förändring av pensionsskulden följer Skandias prognos

▪ Kapitaltjänsten följer fastlagda principer och internräntan har fastställts till 1,75 % för 2021

▪ Utgångspunkten för budgetarbetet har varit fastställd ekonomisk plan 2021-2022

R

ESESUULLTTAATT

Högsby kommun har historiskt haft svaga resultat.

Under perioden 2009-2019 har Högsby kommun redovisat överskott för samtliga år och de ekonomiska förutsättningarna för kommunen har förbättrats.

Den ekonomiska prognosen för 2020 pekar mot ett nollresultat (0). Det kan jämföras med det budgeterade resultatet på 10,3 mkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 10,3 mkr.

För 2020 prognostiserar verksamheterna ett underskott på 14,8 mkr och finansredovisningen prognostiserar ett plusminusnollresultat.

För 2021 visar resultatbudgeten ett överskott på 9,1 mkr. De budgeterade resultaten för planåren 2022 och 2023 uppgår till 6,8 mkr respektive 5,1 mkr.

B B

AALALANNSSKKRRAAVV

Motivet till att riksdagen beslutat om ett balanskrav är att kravet ska ses som ett instrument. Det skall ge grundförutsättningar för en långsiktig stabil finansiell utveckling. Enligt balanskravets bestämmelser ska negativa resultat återställas senast tre år efter bokslutsåret

Högsby kommuns tidigare negativa kapital återställdes i och med de positiva resultaten under 2009 och 2010. Detta innebär att det inte funnits något negativt balanskravsresultat att hantera de senaste åren. Efter justering av resultatet 2019 gällande de orealiserade vinsterna på finansiella placeringar uppstod ett underskott på 5,9 mkr, men det återställdes direkt med medel från resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt prognosen för 2020 kommer det inte att uppstå något krav på att återställa ett negativt balanskravsresultat under budgetåret 2021.

Balanskravsutredning (mkr) Prognos

2020 2019 2018 2017

Årets resultat 0,0 5,2 13,1 21,2

Realisationsvinster (-) 0,0 0,0 -0,9 -0,8

Orealiserade vinster i värdepapper (-) 0,0 -11,1 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper (+) 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställande av balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,0 -5,9 12,2 20,4 Medel från/till resultatutjämningsreserv (+/-) 0,0 5,9 -1,0 -1,0

Balanskravsresultat 0,0 0,0 11,2 19,4

E

GGEETT KKAAPPIITTAALL

Högsby kommuns egna kapital har tidigare år minskat som följd av negativa resultat. Det egna kapitalet har också påverkats negativt av den avsättning för återställande av deponeringsanläggning som gjordes under 2008. Under perioden 2012-2019 har det egna kapitalet ökat med 91,8 mkr, prognosen för innevarande år, som är ett nollresultat, innebär att kapitalet beräknas att bli oförändrat under 2020.

Tack vare de positiva resultaten 2009-2019 har det egna kapitalet förbättrats avsevärt och prognosen för

(14)

E E

planperioden är att det egna kapitalet fortsätter att stärkas de kommande åren i takt med de positiva resultaten som budgeteras. I slutet av planperioden beräknas det egna kapitalet uppgå till 207,6 mkr.

L L

ÅÅNNEESSKKUULLDD OOCCHH

R R

ÄNÄNTTAA

Högsby kommuns låneskuld uppgår till 120,6 mkr.

Nivån på låneskulden höjdes med 23 mkr under våren 2020. Per 2020-08-31 låg den genomsnittliga räntan för kommunens lån på 0,49 %, vilket är lägre jämfört med föregående år då den genomsnittliga räntan låg på 0,86 %.

De mest omfattande investeringarna under planperioden handlar om reinvesteringar inom vatten- och avloppsnät samt renoveringar och ombyggnationer av kommunens fastigheter.

Enligt Högsby kommuns finanspolicy får andelen lån med kortfristig räntebindning (1 år) variera mellan 35-65 %. Per 2020-08-31 var kommunkoncernens andel lån med kortfristig räntebindning 37,9 %.

Resterande andel av lånen har långfristig räntebindning. Det totala förfallet ser ut enligt följande;

Förfall av låneskuld Kommun Koncern

Förfall inom ett år 27% 38%

Förfall mellan 1-3 år 41% 30%

En genomsnittlig ökning av rörlig ränta med 1 % - enhet skulle för Högsby kommun innebära en ökad räntekostnad på ca 500 tkr per år. Detta kan jämföras med Högsby kommuns situation under 2009 då en ökning av den rörliga räntan med 1 % - enhet innebar en ökad årlig räntekostnad på 1,1 mkr.

S S

OLOLIIDDIITTEETT

Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalnings- förmåga genom att beräkna hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital.

Utvecklingen av soliditeten bestäms av tillgångs- ökning samt resultatutveckling och visar hur kommunens ekonomi utvecklas på lång sikt.

Vid bokslutet 2019 uppgick Högsby kommuns soliditet till 29,2 % och vid delårsbokslutet per 2020-08-31 ligger soliditeten på 29,8 %. Den förbättrade soliditeten beror på att kommunens egna kapital har ökat. Högsby kommuns soliditet ligger långt under riksgenomsnittet för kommuner som uppgick till 43,0 % för 2019. Prognosen för de kommande åren är att Högsby kommuns soliditet förbättras något.

L

ÅNÅNEE

- -

OOCCHH

B B

ORORGGEENNSSÅÅTTAAGGAANNDDEENN

Beslutade låneramar avseende budgetåret 2021 (kr);

Omsättning Nyupplåning 28 600 000 30 000 000

18 000 000 0

10 000 000 0

56 600 000 30 000 000 Totalt koncernen

Högsby Bostad AB Bolag

Högsby kommun

Högsy Energi

Beslutade borgensramar för de kommunala bolagen avseende budgetåret 2021 (kr);

Högsby Bostads AB 140 600 000

76 500 000 Högsby Energi AB

Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 365,6 mkr per 2020-08-31. Borgensavgiften uppgår till 0,25 % av utnyttjad lånevolym vilket för närvarande motsvarar en årlig intäkt för kommunen på ca 1 000 tkr.

Lånevolymen för Högsby Bostads AB uppgår per 31 oktober 2020 till 124,5 mkr. Motsvarande siffra för Högsby Energi AB uppgår till 65 mkr.

Kommunens totala borgensåtaganden för planerings- perioden beräknas uppgå till ca 400 mkr. Borgens- åtaganden innefattar lån till koncernbolag, pensionsskuld inklusive löneskatt, avgångsersättning enligt PBF samt leasingåtaganden.

Högsby kommun har gått i borgen för kooperativa hyresrättsföreningen Emådalens Trygga Hem upp till ett totalt belopp om 245 mkr, varav 215 mkr har utnyttjats per augusti 2020. Dessutom har kommunen ett borgensåtagande mot Emåbygdens Vind AB som uppgår till totalt 3,4 mkr.

Högsby kommun ingick i januari 1997 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Alla kommuner som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Högsby kommuns ägarandel uppgick per 2020-08-31 till 0,07 %.

P

RRIINNCCIIPPEERR FFÖÖRR RREESSUULLTTAATTÖÖVVEERRFFÖÖRRININGG

I samband med behandling av bokslut ska resultat- överföring mellan åren ske enligt följande principer;

(15)

E E

DDRRIIFFTTRREEDDOOVVIISSNNIINNGG

▪ Resultatenheter har rätt att föra med sig underskott och överskott till nästkommande budgetår. Resultatenhetens ekonomiska intresse skall dock alltid vägas mot vad som bedöms vara bäst för kommunen som helhet

▪ Verksamheter som inte är resultatenheter (beslut i kommunfullmäktige) har inte rätt att föra med sig återstående driftmedel till kommande år

I

INVNVEESSTTEERRIINNGGSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG

▪ Anslag för investeringar som inte är avslutade vid årets slut kan föras över till nästkommande år efter godkännande av kommunstyrelsen

D D

RIRIFFTTBBUUDDGGEETT

Driftbudgeten följer en anpassning på grund av förändringar i Högsby kommuns befolkningsstruktur samt verksamheter. Nedanstående tabell visar ett driftsammandrag per nämnd och utskott. Anpassning till angivna ekonomiska ramar utgör den övergripande restriktionen vid en eventuell mål- konflikt med verksamhetens omfattning.

Budget Budget

2020 2021 2022 2023

Kommunstyrelsen

Kommmunledningsutskott 52 635 52 635 51 887 51 195 ÖSK Kommunaltekniskt förbund 14 336 14 336 14 138 13 954 Utbildningsutskott 158 321 158 321 156 163 154 154 Socialt utskott 178 515 178 515 176 081 173 815

Personalutskott 525 525 525 525

Myndighetsnämnd 3 095 3 095 3 055 3 017

Revision 350 350 350 350

Valnämnd 0 0 350 0

Summa 407 778 407 778 402 550 397 011

DRIFTBUDGET (tkr) Verksamhetsplan

Kommunaltekniskt förbund ersatte det tekniska utskottet från och med 2011. Städ- och måltidsverksamheterna redovisas under det sociala utskottet medan överförmynderiverksamheten och räddningstjänsten redovisas under kommunledningsutskottet.

Historiskt sett har driftbudgetutfallet för Högsby kommun varit svagt, men under perioden 2014-2018 har en bättre balans mellan driftbudget och verksamheter uppnåtts och inga större avvikelser har rapporterats. Driftbudgetutfallet för 2019 var kraftigt minus och prognosen 2020 pekar på en negativ avvikelse på 14,8 mkr.

I budget 2021, plan 2022-2023 har hänsyn tagits till de obalanser som presenterats inom respektive utskotts verksamhetsområden och som anses vara bestående. Utifrån dessa obalanser har ett flertal anpassningar gjorts av driftbudgeten.

P P

EENNSSIIOONNSSRREEDDOOVVIISSNNIINNGG

För att säkra de pensionsutfästelser som gjorts till de anställda har Högsby kommun placerat medel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP). KLP är ett pensionskapitalförvaltningsbolag som har till uppgift att utföra kapitalförvaltningstjänster åt bolagets aktieägare.

Bolagets placeringspolicy grundar sig på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning.

Nio (tio) av Kalmar läns tolv kommuner samt Region Kalmar är delägare i KLP. Högsby kommuns andel i KLP uppgick per 2020-08-31 till 2,98 %.

Avsättning för pensioner 4 571 4 571

Löneskatt på avsättning 1 109 1 109

5 680 5 680

Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 116 655 118 919

Löneskatt på pensionsskuld 28 301 28 850

144 956 147 769

Totala förpliktelser 150 636 153 450

Finansiell placering (realiserat värde) 118 341 110 244

varav aktiedel 64 827 54 682

varav räntebärande del 53 515 55 563

Finansiell placering (marknadsvärde) 129 424 110 244

M arknadsvärde (orealiserade vinster) 11 083 0

Återlåning i verksamheten 21 212 43 206

Pensionsmedelsförvaltning (tkr) 2019 2018

KLP-placeringarna steg i värde under 2019 och avkastningen, inklusive orealiserade vinster, för året uppgick till 19,2 mkr. Detta innebar en avkastning för året på 17,4 %. Högsby kommuns marknadsvärde på KLP-portföljen per 2019-12-31 uppgick till 129,4 mkr, vilket kan jämföras med året innan då marknadsvärdet uppgick till 110,2 mkr. Detta innebär en ökning av marknadsvärdet på 19,2 mkr under 2019. Räknar vi av de orealiserade vinsterna i KLP-portföljen som uppgick till 11,1 mkr blev avkastningen 8,1 mkr vilket motsvarar en avkastning på 7,3 %.

(16)

E E

Sedan 1 januari 2019 är det marknadsvärdet som ska redovisas när det gäller KLP-portföljen. Under de första tio månaderna 2020 har utvecklingen av portföljvärdet varit negativ och avkastningen har varit -4,8 mkr, vilket motsvarar en värdeminskning på 3,7 %. Högsby kommuns marknadsvärde på KLP-portföljen uppgick per 2020-10-31 till 124,6 mkr.

I nedanstående diagram visas utvecklingen av KLP- portföljning mellan åren 2016-2019, prognostiserad avkastning för 2020 samt budgeterad avkastning för 2021.

(17)

E E

I I NV N VE ES ST TE ER RI IN NG GS SB BU UD DG GE ET T

Budget Budget

2020 2021 2022 2023

Avgiftsfinansierade

ÖSK -VA 48 317 33 450 20 700 23 950

ÖSK -Renhållning 6 196 5 100 3 300 4 150

S:a avgiftsfinansierade 54 513 38 550 24 000 28 100

Målsättning (max 2,0 % av taxe- och avgiftshöjning) 3 653 19 173 19 557 19 948

Avvikelse från målet -50 861 -19 377 -4 443 -8 152

Skattefinansierade

Maskiner och inventarier (investeringspåsar)

Kommunledningsutskott 674 574 574 574

Socialt utskott 461 396 396 0

Utbildningsutskott 519 396 396 0

1 654 1 366 1 366 574

Övriga investeringar

Kommunledningsutskott 10 402 2 900 3 850 1 200

Socialt utskott 1 363 400 0 0

Utbildningsutskott 765 664 900 230

HBAB och fastighetsavdelningen 16 350 3 000 8 750 66 650

ÖSK 16 039 3 450 6 660 6 235

44 919 10 414 20 160 74 315

Lönsamma investeringar

Kommunledningsutskott 2 000 1 000 1 000 1 000

2 000 1 000 1 000 1 000

S:a skattefinansierade 48 573 12 780 22 527 75 889

Målsättning (max 3,0 % av skatteintäkter o statsbidrag) 702 12 802 12 840 12 887

Avvikelse från målet -47 871 22 -9 687 -63 002

Total investeringsbudget 103 086 51 330 46 527 103 989

I N V E S T E R I N G S B U D G E T (tkr)

Verksamhetsplan

(18)

E E

Investeringsbudgetens omslutning bestäms utifrån Högsby kommuns finansiella mål om att de avgiftsfinansierade investeringarna maximalt ska uppgå till vad som motsvarar en taxe- och avgiftshöjning om 2 % per år. De skattefinansierade investeringarna får maximalt uppgå till 3,0 % av skatteintäkter och statsbidrag. Den totala omslutningen, gällande de skattefinansierade investeringar, för att klara investeringsmålen 2021 uppgår till 12 802 tkr. Motsvarande siffra när det gäller 2022 är 12 840 tkr och för 2023 är siffran 12 887 tkr.

De avgiftsfinansierade investeringarna avser VA- verksamheten medan de skattefinansierade avser övriga verksamheters investeringar. De skattefinansierade investeringarna delas in i löpande investeringar samt investeringar i byggnader och anläggningar.

T T

ILILLLÄÄGGGGSSBBUUDDGGEETT

Sedan budget 2016 har kommunen valt att slopa begreppet tilläggsbudget. Framöver kommer alla investeringar, oavsett om de ligger i plan sedan tidigare eller om det är nya investeringar, att benämnas som investeringsbudget.

I

NNVVEESSTTEERRIINNGGSSNNIIVVÅÅEERR

, ,

FFIINNAANNSSIIEELLLLAA MMÅÅLL Med anledning av den stora investeringsbudgeten beräknas inte det finansiella målen avseende nivåerna på avgiftsfinansierade investeringar att uppnås under budgetåret samt planperioden. När det gäller de skattefinansierade investeringar beräknas målet att uppnås under budgetåret men inte för planperioden, enligt nedan.

Investeringsnivåer 2021 2022 2023

Avgiftsfinansierade investeringar (2,0 %) 3,0% 3,0% 3,0%

Skattefinansierade investeringar (3,0 %) 3,0% 5,3% 17,7%

L L

ÖNÖNSSAAMMMMAA IINNVVEESSTTEERRIINNGGAARR

De lönsamma investeringarna (t.ex. byte av väg- belysningsarmaturer) räknas inte med vid beräkning av de planerade investeringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag, utan ligger utanför investeringsnivåerna enligt de finansiella målen.

E

XXPPLLOOAATTEERRININGGSSUUTTGGIIFFTTEERR

Exploateringsutgifter budgeteras separat som komplement till investeringsbudgeten. Dessa utgifter redovisas inte i investeringsbudgeten med anledning av att de inte är att betrakta som anläggnings- tillgångar utan omsättningstillgångar.

EXPLOATERINGSBUDGET

Budget 2020 500 tkr

Budget 2021 500 tkr

Plan 2022 500 tkr

Plan 2023 500 tkr

LLÅÅNNEESSKKUULLDD

Med tanke på investeringsnivåerna kommande år är bedömningen att nyupplåningar kommer att krävas under 2021 för att finansiera delar av investeringarna.

Den mest omfattande investeringen under planperioden omfattar reinvesteringar i kommunens ledningsnät.

(19)

E E

R R ES E SU UL LT TA AT TB BU UD DG GE ET T

Bokslut Budget Budget

Not 2019 2020 2021 2022 2023

Verksamhetens intäkter 1 150 140 127 427 127 427 127 427 127 427 Verksamhetens kostnader 2 -556 180 -533 093 -535 854 -538 273 -540 511

Avskrivningar -12 812 -15 506 -14 000 -14 981 -15 962

Verksamhetens nettokostnader -418 852 -421 172 -422 427 -425 827 -429 046

Skatteintäkter 3 231 191 230 668 230 933 239 389 248 766

Generella statsbidrag 4 174 385 196 920 195 810 188 606 180 794

Verksamhetens resultat -13 277 6 416 4 316 2 168 514

Finansiella intäkter 5 22 757 7 983 8 449 8 473 8 522

Finansiella kostnader 6 -4 287 -4 100 -3 647 -3 797 -3 897

Resultat efter finansnetto 5 193 10 299 9 118 6 844 5 139

Extraordinära poster 0 0 0 0 0

Årets resultat 5 193 10 299 9 118 6 844 5 139

RESULTATBUDGET (tkr) Verksamhetplan

(20)

E E

B B AL A LA AN NS SB BU UD DG GE ET T

Bokslut Budget Budget

2019 2020 2021 2022 2023

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader & anläggningar 220 159 313 687 336 516 366 695 454 148

Maskiner och inventarier 19 237 22 226 22 257 23 623 24 197

239 396 335 914 358 773 390 318 478 345 Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper m.m. 20 363 20 363 20 363 20 363 20 363

Övriga långfristiga fordringar 194 018 175 601 163 236 158 236 156 168 214 381 195 964 183 599 178 599 176 531 Summa anläggningstillgångar 453 777 531 877 542 373 568 918 654 877 Omsättningstillgångar

Förråd m.m. 1 683 1 683 1 683 1 683 1 683

Kortfristiga fordringar 28 833 25 940 28 977 28 561 26 704

Kortfristiga placeringar, KLP 129 424 122 917 135 615 141 447 147 230

Likvida medel 23 990 35 648 14 988 3 747 -39 290

Summa omsättningstillgångar 183 930 186 188 181 263 175 438 136 326

Summa tillgångar 637 707 718 066 723 636 744 356 791 203

Bokslut Budget Budget

2019 2020 2021 2021 2022

Eget kapital 186 514 204 133 205 931 212 775 217 914

Avsättningar

Avsättning till pensioner 5 676 7 680 6 676 8 176 8 676

Övriga avsättningar, deponi 38 937 35 941 41 437 41 937 42 437

44 613 43 621 48 113 50 113 51 113

Skulder

Långfristiga skulder 296 794 334 196 339 806 354 182 396 490

Kortfristiga skulder 109 786 136 116 129 786 127 286 125 686

406 580 470 312 469 592 481 468 522 176

Summa skulder 451 193 513 933 517 705 531 581 573 289

Summa eget kapital och skulder 637 707 718 066 723 636 744 356 791 203

TILLGÅNGAR (tkr) Verksamhetsplan

EGET KAPITAL & SKULDER (tkr) Verksamhetsplan

(21)

F F IN I NA AN NS SI IE ER RI IN NG GS SB BU UD DG GE ET T

Bokslut Budget Budget

2019 2020 2021 2022 2023

Löpande verksamhet

Årets resultat efter finansnetto 5 193 10 299 9 118 6 844 5 139

Avskrivningar 12 812 15 506 14 000 14 981 15 962

Förändring av pensionsavsättning -5 3 399 -1 004 1 500 500

Realisationsvinst/förlust 0 0 0 0 0

Förändring kortfristiga skulder -26 330 -11 286 -6 330 -2 500 -1 600

Förändring varulager 0 35 0 0 0

Övriga avsättningar 2 996 -4 378 5 496 500 500

Förändring kortfristiga fordringar -22 201 5 087 3 037 -416 -1 857

Löpande verksamhet -27 535 18 663 24 317 20 909 18 644

Investeringsverksamhet

Bruttoinvesteringar -27 861 -66 087 -51 330 -46 526 -103 989

Försäljning anläggningstillg. 0 0 0 0 0

Erhållna investeringsbidrag 146 0 0 0 0

Investeringsverksamhet -27 715 -66 087 -51 330 -46 526 -103 989 Finansieringsverksamhet

Ny upplåning 32 000 13 000 30 376 19 376 44 376

Amortering 0 0 0 0 0

Förändring av långfristiga fordringar -17 000 5 833 -12 364 -5 000 -2 068 Finansieringsverksamhet 15 000 18 833 18 012 14 376 42 308 Summa årets kassaflöde -40 250 -28 591 -9 002 -11 241 -43 037

(tkr) Verksamhetsplan

(22)

E E

N N OT O TE ER R

Bokslut Budget Budget

2019 2020 2021 2022 2023

Not 1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter är rensade från interna poster.

Not 2 Verksamhetens kostnader

Kostnader exklusive finansiella -549 159 -524 067 -517 892 -509 591 -501 696 Personalförsäkring och pension -28 397 -25 077 -26 358 -27 657 -28 975

Kalkylerad personalomkostnad 18 421 13 097 4 859 -3 871 -12 788

Kalkylerad kapitalkostnad 2 954 2 954 3 536 2 845 2 947

-556 181 -533 093 -535 854 -538 273 -540 511

Not 3 Skatteintäkter -2 419 -2 239

Kommunalskatt 231 191 230 668 230 933 239 389 248 766

231 191 230 668 230 933 239 389 248 766 Not 4 Generella statsbidrag

Regleringsavgift/bidrag 4 503 6 227 17 115 14 259 9 777

Generella statsbidrag 15 623 8 850 6 818 6 818 6 818

Utjämningsbidrag/avgift LSS 2 512 4 050 5 386 5 321 5 256

Fastighetsavgift 10 005 9 901 11 602 11 602 11 602

Inkomstutjämning 109 797 109 758 100 090 96 475 93 878

Kostnadsutjämning 31 945 58 134 54 798 54 130 53 463

174 385 196 920 195 810 188 606 180 794 Not 5 Finansiella intäkter

Värdeökning på avsatta pensionsmedel 19 180 6 011 5 948 5 872 5 821

Borgensavgift 0 466 466 466 466

Övriga finasiella intäkter 3 039 1 506 2 035 2 135 2 235

22 220 7 983 8 449 8 473 8 522 Not 6 Finansiella kostnader

Räntor på långfristiga lån -2 191 -3 900 -3 400 -3 500 -3 600

Övriga finansiella kostnader -2 096 -200 -247 -297 -297

-4 287 -4 100 -3 647 -3 797 -3 897 N O T E R T I L L R E S U L T A T B U D G E T E N

Verksamhetsplan