1
2
3
4 5
6
7
8
9 10
11
12
13
14 15
Plan 1:200
Sektion D 1:200
VY B VY A
VY A
SEKTION D
Teknisktsnitt
Stora ceremonihallen
1. Ceremoniell entré
2. Ceremoniell tyngdpunkt med lös möblering.
3. Ceremoniell utgång 4. Poché teknik 5. Poché teknik
6. Begravningsoffi ciantens förberedelserum 7. Poché stolförvaring
8. Poché stolförvaring 9. Poché förråd
10. Poché med utsikt mot pochéträdgård kläd i bronsrelief.
11. Mindre poché med utsikt mot pochéträdgård kläd i bronsrelief.
12. Mindre poché med utsikt mot pochéträdgård kläd i bronsrelief (se tekniskt snitt)
13. Poché med full takhöjd 10 meter med konstnärlig utsmyckning.
14. Gatstensbelakt torg
15. Markbeläggnig av träkubb som förändrar begravningsföljets stegljud.
Höger: Referens byg- gteknik Antón García Abrils Cervantes Th eatre Mexico City
Diagram
Tekninskt principaxonometri. Stålskivor med rak överkant och böljande underkant spänner tvärs över rummet och mot varandra.
Skivornas ändar, som har den hägtsa höjden och är mest känsli- ga för böjkraft er, “nyps” fast av en platsgjuten betongcylinder. I utrymmerna mellan nyporna bildas pocheér som utgör teknik- och peronalutrymmen samt avskilda rum för kontemplation. Några av skivorna är vinklade för ökad stabilitet och rumslig eff ekt.
Ovan: Traditionel kyrka med axialt rörel- semönster. I det tidiga skiss-skedet valdes denna typ bort, eft ersom det var svårt att ärva det axialla rörelsemönstret utan att tvingas att ersätta krucifi xet med en annan symbol.
Ovan: Cirkeln saknar riktning men är lika öppen åt alla håll. En tydlig ceremoniell rörelse kan kombineras med fritt strövande under de böljande skivorna.
Vänster: I en kyrka kliver man oft a upp ett par steg för att nå den ceremoniella höjdpunkten. I mitt förslag låter jag istället skivorna/valven niga ner och bilda den cermoniella tyngdpunkten.
Tekniskt principaxonometri.
Nedan: Anti-referens, J. Meyer H. Architects Metropol Parasol i Se- villa. En stor mängd raka element placerade på samma avstånd från varandra ger illusionen av en böljande dubbelkrökt yta. Var och en för sig saknar de enkilda elementen rumslig verkan. Mitt förlsag bygger på samma princcip men det är glesheten och oregelbunden- heten som skaper eff ekt och rumslig karaktär.
TEKNIK
200 MM BETONG AKUSTIKPLATTA LÄDER
30 MM POLERAD BETONG 100 MM BETONG / GOLVÄRME ISOLERING
1200 BETONG ISOLERING DRÄNERING TEKNIK
20 MM PLÅT MÅLAD I GRÅ KULÖR LIK BETONGVÄGG 160 MM LUFT/FÖRSTYVANDE PLÅT
20 MM PLÅT MÅLAD I GRÅ KULÖR LIK BETONGVÄGG
KONSTNÄRLIGT UTFORMAD BRONSRELIEF 300 MM BETONGELEMENT KONSTNÄRLIGT UTFORMAD BRONSRELIEF
Litteratur och källor:
Else Dahl, Handbok i kyrkogårdsvård, Stockholm: Svenska kyrkans Diakonistyrelses bokförlag 1943 Gunnar Granberg, Gamla kyrkorum i en ny tid, Uppsala stift och bokförlaget Libris, Örebro 2004
Hans Hammarskiöld, Anita Th eorell, Per Wästberg, Minnets stigar, en resa bland svenska kyrkogårdar, Värnamo: Bokförlaget Max Ström 2001 Peter Hammond, Liturgy and architecture, London, Barrie and Rockliff 1960
Emelie Karlsmo, Rum för avsked, begravningskapellets arkitektur och konstnärliga utsmyckning i 1900-talets Sverige, Riga: Makadam förlag 2005 Riksantikvarieämbetet, Nya svenska kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Tierp 1990
Hedvig Schönbäck, De svenska städernas begravningsplatser 1771-1830, arkitektur, sanitet och det sociala rummet, Emmaboda: Stockholmia förlag 2008 Ulf Hård af Segerstad, Nya kyrkor i Skandinavien, Nordisk rotogravyr, Segerstad 1962
Ken West, A Guide to natural Burial, Sham and Sons, England 2010
Ken Worpole, Last Landscapes, Th e architecture of the cementery in the west, Reaktions Books Ltd, England 2003 Göran Åstrand, Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar, Ordalaget bokförlag, Värnamo, 1998 Intervju med Pia Kristoff erson, Begravningsentrepenör Ingnis 2013-05-03
Intervju med Sergej Sokolov, krematorieföreståndare Skogskyrkogården 2013-02-11
Vanliga frågor
Finns det inte en risk att djur gräver upp kroppen?
Nej. Exempelvis kan nämnas att begravningsplatsen Ramsey Creek i USA, som har begravit kroppar endast svepta i tunt tyg sedan 1996 inte haft en enda djurincident. Området har en stor population av både vildsvin och brunbjörn. (Källa http://pennforestcemetery.com/green-burial-questions/
Hämtat den 6 maj 2013.)
Dessutom är bårfl oret som används vid Söderbysjön preparerat för att minska lukt.
Vidare placeras ett lager med med löv över kroppen som ytterligare förhindrar spridning av doft molekyler.
Är det lagligt?
Nej. Begravninglagen säger:
“10 § En kistgrav skall vara så djup att en kista som sätts ned i graven täcks av ett jordlager på minst en meter över kistans högsta del, gravkullen oräknad.”
Det är även olagligt att bli begraven utan kista. För mer om lagstift ning vänligen se appendix.
