AB INNEHÅLL

INNEHÅLL

1989 i korthet ... 3

Ordförande och VD i samtal ... 4

Organisationsschema ... 6

Verksamhetsöversikt ... ... ... 8

- Ttleinvest AB - Teleinvestgruppen säljrelaterad verksamhet ... 12

- Telefinans - Teleannons - Scandinavian Telecommunication Trading Speciella nättjänster ... 17

- Swedish Ttlecom lnurnational - TeleLarm Industri ... ... ... 22

- Teli - TCC - TeleNova - DiabData Programvara/Hjälpmedel ... 28

- Telesoft - Infologics -Infovox - Mimer Software Konsultverksamhet ... 31

- Swedtel Förvaltningsberättelse... 32

Redovisnings- och värderingsprinciper ... 34

Resultaträkningar... 35

Balansräkningar ... 36

Balansräkning exkL upplåning förTeleverket ... 38

Finansieringsanalyser ... 39

Bokslutskommentarer ... ... ... 40

Revisionsberättelse ... :... 46

Styrelsen ... 47

Adresser ... 48

•

•

•

•

1989 I KORTHET

"Ökad konkurrens på alla områden, strategiska om- struktureringar och försäljningsframgångar i de flesta av bolagen - så kan vi kort sammanfatta året som gått. 1989 blev ett bra år för T eleinvestgruppen. Lönsamheten var tillfredsställande.

- T el is verksamhet utvecklades mycket väl. Efter de senaste årens omstrukturering har företaget nu organi- serats i sex affärsområden med eget resultatansvar och

- Omsättningen ökade med 7 °4 till6 562 Mkr.

- Resultatet RSrbattrades krafliSJ' och uppgick efter finansteJra ifttakier och kostnader lfll 256 Mkr.

- Avkastningen pcl eget kapitallotlev U %..

egna styrelser. I många avseenden har det "nya Teli" slagit igenom snabbare än vi kunflat hoppas .

-Swedish Telecom International stareades mot slutet av 1989, ett helt nytt företag där Televerkskoncernens resurser samlats för att bättre kunna tillgodose svenska företags och privatpersoners efterfrågan på internationella telekommunikationstjänster.

- Tillsammans med det amerikanska Telesoft In c startade vi under året också Telesoft AB, ett företag som producerar avancerade verktyg och hjälpmedel för dataanvändning i telekommunikationer men också i annat komplicerat tekniskt utvecklingsarbete.

- T eleinvestgruppens internationella inriktning förstärktes. Min tro är att vi under 1990- talet kommer att internationaliseras i snabb takt och

fa

till

Ingemar Wåhlström

ORDFÖRANDE OCH VD I SAMTAL:

4

Okad konkurrens och ökad internationalisering vad betyder det for Teleinvestgruppen? Kring det temat samtalar Televerkets generaldirektör och Teleinvestgruppens ordforande Tony Hagström med Teleinvestgruppens VD Ingemar Wåhlström.

- Vilken roll och betydelse har Teleinvestgruppen i dagens Televerkskoncern? Och hur kommer rollen och betydelsen att forändras på exempelvis forn, tio års sikt?

Hagström:- Teleinvestgruppen är i dag en av koncernens viktigaste spjutspetsar som utvt;cklar affärer och verksamheter. Därigenom tillförs den dynamik som är viktig för hela koncernens utveckling.

Vi har flera goda exempel på detta, bl a de finansieringsmöjligheter som skapats inom Telefinans och in- brytningen på annonsmarknaden via T eleannons.

Wåhlström:- Jag tror att Teleinvestgruppen i dag ser ut och fungerar ungefär som den bör göra.

Men vägen hit har stundtals varit krokig, vi har provat oss fram och ibland ratt förkasta vissa lösningar.

Men nu är vi koncentrerade kring de riktiga affärsområdena.

-Ökad internationalisering kommer att prägla framtiden. Bildandet av Swedish Telecom Internatio- nal är viktigt i det perspektivet. Likaså skapandet av Telesoft-koncernen. Men den ökade internationali- seringen märks också i andra bolag, inte minst i Tele Larm som blivit allt starkare utomlands.

- En annan framtidstrend kan vara ökat samägande. T elesoft, där personalen och utomstående intres- senter nu tillsammans äger 42 o/o, finns redan som ett exempel.

- Betydelsen av att utveckla och stärka synergisambanden mellan verksdelen och bolagsdelen betonas ofta.

Vilka möjligheter av det slaget skulle kunna utvecklas bättre?

Hagström:- Detta med synergier är framför allt ett sätt att testa om Teleinvestgruppens olika bolag passar in i T eleverkskoncernen. Verksamheten i varje bolag måste tillföra koncernen ett mervärde, annars hör bolaget inte hemma i Teleinvestgruppen.

-På det internationella området finns möjligheter att ytterligare utveckla och stärka synergier. Bildan- det av Swedish Telecom International, som ju syfrar till att koncentrera våra resurser på den internatio- nella marknaden, ska ses mot den bakgrunden.

- Världen över pågår en omfattande avreglering. Här hemma är telemonopolet avskaffat. Hur har Tele- verkskoncernen fo'rberetts for den nya situationen?

Hagström: - Kort uttryckt är det en trestegs-process: 1) vi gör omfattande satsningar i ny teknik, 2) vi

håller på att marknadsorientera hela organisationen och 3) vi försöker göra Televerkskoncernen till ett

e

modernt och effektivt serviceföretag.

Wåhlström:- Inom Teleinvestgruppen har vi successivt effektiviserat vår produktion av teleut- rusrning, satsat på att kunna erbjuda goda finansieringsmöjligheter samt skapat bolag som nu med kraft ska kunna agera på den internationella marknaden.

- Men konkurrenterna är ju världsomspännande foretagsgiganter, flera gånger större än Televerks- koncernen. Hur klara det?

Hagström: - Genom att vara bra! Vi har vissa fördelar. På den svenska marknaden finns vi nära kun- den. Internationellt sett har vi mycket konkurrenskraftiga priser. Dessutom erbjuder vi tekniskt högt- stående produkter.

Wåhlström: -Vi kan också, eftersom vår organisation är mindre, vara betydligt mera flexibla i upp- trädandet och beslutsfattandet än vad många av de större konkurrenterna förmår.

- Den svenska marknaden forblir givetvis den viktigaste. I treårsplanen sägs att på denna marknad ska säkerställas en fortsatt ''mycket stark ställning': Vad menas konkret?

l'

Ingemar Wåhlström Tony Hagström

Hagström: - Vi ska vara den dominerande leverantören av telekommunikationsutrustning på den svenska marknaden.

- Dominerande, vad betyder det?

Wåhlström:-Säg så här, på vissa områden är det speciellt viktigt med en mycket hög marknadsan- del, t ex när det gäller nättjänster. På andra områden kan målet möjligen sättas något lägre.

-Inom EG skapas den inre marknaden. Vilken betydelse .for det for Televerkskoncernen om Sverige blir medlem eller ej?

Hagström: - Vi satsar stora resurser och deltar mycket aktivt i det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår inom EG. Det är viktigt att vi finns med där. I takt med att olika EG-länder harmoniserar regler och standards blir det lättare för oss att tillgodose de svenska kundernas behov av effektiva nädös- ningar. Vad som sker på längre sikt är svårt att överblicka. Utvecklingen inom Östeuropa påverkarEGi så hög grad att ingen med säkerhet kan förutsäga den framtida utvecklingen.

- Vilka möjligheter öppnar utvecklingen i Östeuropa? En framtida marknad?

Wåhlström: - Visst är det intressant, men ännu så länge så väldigt nytt. Vi följer utvecklingen och funderar i litet olika riktningar.

- Om ni blickar tio år framåt, hur kan då Teleinvestgruppen ha forändrats? Mera internationellt inrik- tad? I ökad utsträckning privatiserad?

Hagström: -Ägandeförhållandena överlåter jag åt ägarna att ta ställning till, det är inte min sak. I övrigt tror jag att Teleinvestgruppen i betydligt ökad utsträckning verkar på en integrerad europeisk marknad med kanske ca 25% av försäljningen utomlands. Men med Sverige som en fortsatt stark hemmamarknad

Wåhlström:-På samma sätt som SAS-konceptet gått ut på att ge resenären god service ända fram till slutmålet, korner vi i ökad utsträckning att följa våra kunder ut i världen. Det gäller både företag och privatpersoner.

Televerket

SÄURELATERAD SPECIELLA

VERKSAMHET NÄTIJÄNSTER

Telefinans Swedish Telecom

International

t Se~eiinkosso L

Teletroding Tele Larm

Teleannons leknieord A/S

OY Telefakta Tele la.rrn A/S

Din Del Teab Pte Ltd

Telefakta A/S Bino Video

Branschfakta Care Center

t s n ^{OYSTI e}

sn

Danmark

TELEINVEST AB

med Centrala FinansEnheten CFE

Tele Projektlovest

l

~---.---~---r---.,

Tel i

[ Svenska Teli

Mobitel

Tele Control Communicotion

L

P le

TCC Plc

TCC A/S

TeleNova

L '

Diab Data

Diob Data lnc.

Diob Dato A/S

PROGRAMVARA/

KONSULTVERKSAMHET

HJALPMEDEL

Telesoft Swedtel

Telesoft lnc.

l

Telelogic Telelogic Europe SA

lnfologics lnfovox

Mimer Software

AKTIEINNEHAV I INTRESSEBOLAG, l990·0H5 Telein-st AB

.

SOM.B 50 %, AU • 5y,ttm lm<St AB 11 %. Commuruoarot 16,7 %. DAfA 9,5%

Scandinavian Telecommunication Traclinv

~T f .VS so %, (Nor~,)

Swedi•h Telecom Internati-l Infonet s%

TeleDelta

Kontoc.entulen 10 %, Sll. ~s % Tele Larm

Antenna 45 %, APRO Pte Ltd 25 %, 'I ekni<aro Ltd 45 %, DMT 15 %

Tel i Etud so%

TeleNova Cwa1<30%

Diab Data Dawty.rung so % Swedtel Sv.edtd Ltd 1~ %

VERKSAMHETSÖVERSIKT _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _

Teleinvest AB

Hela Televerkskoncernen arbetar nu i full konkurrens på samtliga verksamhetsområden. Det ställer ökade krav, men öppnar samtidigt nya och spännande möjligheter.

För att säkerställa koncernen en marknadsledande ställning även framöver pågår ett aktivt arbete för att utveckla och ta tillvara de sy- nergisamband som finns mellan verksdelen Televerket och bolags- delen T eleinvestgruppen. T elein- vestgruppen omfattar moderbola- get Teleinvest.AB, r6 helägda dotterbolag, ett antal delägda bolag och dotterdotterbolag.

Moderbolagets primära uppgift är att utöva ägaransvar gentemot dotterbolagen och svara för över-

gri~an~e strategisk planering, ko- ordmenng, uppföljning och finan- siell planering. Moderbolaget ar- betar också aktivt med dotterbola- gen i frågor som ror affärsutveck- ling.

Inom moderbolaget utförs vissa koncerngemensamma affärsfunk- tioner. Det gäller framför allt den Centrala FinansEnheten som fun- gerar som Televerkskoncernens intern bank.

Även de nya bolagen TIAB Fas- tigheter och Tele Projektlovest ut- för koncerngemensamma funktio- ner.

CFEs externa upplåning

Övrigt

Teleobli- gationer

8

T elecenifikar

Total/åni!VO/ym: II,5 Mdr per dm JI dram bO' If18fl.

CENTRALA FINANSENHETEN Televerkskoncernen är Sveriges största investerare med ca 8-9 mil- jarder kr per år och därmed också en av Sveriges största låntagare. För

~tt ~a?tera koncernens upplåning, ltkvtdrtet och valutaaffärer finns därför koncernens "internbank"

Centrala FinansEnheten (CFE).' CFE representerar Televerks- koncernen på såväl den inhemska som den internationella penning- och kapitalmarknaden. Målsätt- ningen för CFE är att tillhandahål- la Televerkskoncernens olika en- heter så förmånliga finansiella tjän- ster som möjligt. Det sker genom att CFE utnyttjar och vidareut- vecklar koncernens samlade styrka mot de aktuella finansmarknader- na .

. Under 1989, som präglades av sttgande räntor, rörliga valutor och fortsatt avreglering på de finansiel- la marknaderna, fick Televerkskon- cernen genom riksdagsbeslut den t?tala låneramen utvidgad från 12,5 ullr4 Mdr. Vid årsskiftet uppgick CFEs totala lånevolym till ca u,₅ M dr varav emitterade T elecertifi- kat svarade för ca 5,6 Mdr och Teleobligationer för ca 3.5 Mdr.

Det konsortium av banker som CFE samarbetar med vid emission

CFEs int.rna utlåning

Övriga Teleinvesr %

s%4 Televerket

Tele- finans

zi%

Intern urLfning: II,4 Mdr P"

dm 3I dectmb" I989

av certifikat och obligationer änd- rades under 1989 till att bestå av Svenska Handelsbanken, skandi- naviska Enskilda Banken, PKbank- en, Gotabanken, JP Bank och Ma- nufacturers Hanover Bank.

Den interna utlåningen uppgick vid årsskiftet till drygt n,4 Mdr.

De största "låntagarna" var Tele- verket med ca 8,3 M dr, T elefmans med ca 1,9 Mdr och Teleinvest med cao,6 Mdr.

Senaste årens liberalisering av de finansiella marknaderna har påtag- ligt bidragit till att pressa koncer- nens effektiva räntekostnader. En kostnadseffektiv och flexibel kapi- talanskaffning är en allt viktigare faktor när den svenska telemarkna- den öppnas för konkurrens bland annat från stora, internationellt verksamma företag.

CFEs nettoresultat för 1989 blev 38 Mkr varav 16,5 Mkr härrör från en gynnsam valutafinansiering, s k korglån, 9,5 Mkr kommer av s k swap och mismatchpositioner samt resterande 12 Mkr genererats av den traditionella "bankverksamhe- ten".

Köpta valutor

1989.01.01 . 1989.12-31

Övriga 16%

CHF 8%

FIM

. . . .· .

13% ;:'~· 21%

''l•';

JPY

USD

. DEM Tot<dt 248o MSEK

•,

TIAB FASTIGHETER Fastighetsdivisionen inom Telein- vest som förvaltar Teleinvestgrup- pens fastigheter ombildades vid årsskiftet 198~90 till bolag. Avsik- ten är att inom TIAB Fastigheter successivt bygga upp en kvalifice- rad kornpetens för att därigenom säkra hög värdetillväxt i fastighets- beståndet.

TELE PROJEKTINVEST Tele Projektinvest har startats under 1989. Företaget ska gör det möjligt för televerksenheter att ar- beta i projekt där det krävs att Tele- verket medverkar i bolagsform.

Under 1989 medverkade Tele Projektlnvest på detta sätt i det bolag som bygger Arlanda stad.

Några fakta om Teleinvest AB Styrd5en.s ordfo1mde

Tony Hagrtrom VClkuall.ande dlrtl.tor lngmtar W4.hiJrrtJm

1989 1988 Omsattnong l 72.8 l 595 Vvav rantcomakter Cf[ l 613 l502

kulut eftct finanuella

mrokrer och kostndde• -6 -w

\'gm l f' ~8 46 Medelanu! an~tallda 42 44

VERKSAMHETSOVERSIKT

TIAR fastigheur projekterar, bygger och forvaltar fastigheter som exempelvis Televerket Radios huviviJzontor i Haninge.

Teleinvestgruppen

T eleinvestgruppens omsättning ökade under 1989 med 7 % och uppgick till6 562 Mkr. På knappt fem år har T eleinvestgruppens om- sättning därmed ökat från inte fullt

2 miljarder till nu närmare 6,5 mil- jarder.

8 % av 1989 års fakturering av- såg utlandet, 52 % Televerket och 40 % övriga kunder i Sverige.

Även resultatet förbättrades kraf- tigt och uppgick efter finansiellain- täkter och kostnader till 256 Mkr.

Räntabiliteten på eget kapital uppgick 1989 till 28 %.

Antalet anställda förändrades från 6 164, 1988 till 6 026, 1989.

Förändringen kan hänföras till en minskning av personalen vid T eli och en ökning vid övriga bolag.

VIKTIGA HÄNDELSER I oktober 1989 startades Swedish T elecom International. I företaget har samlats koncernens alla resur- ser när det gäller att tillgodose svenska företags och privatperso- ners efterfrågan av internationella telekommunikationstjänster.

I Swedish T elecom Internatio- nals regi kommer en rad interna- tionella tjänster att erbjudas; speci- ella närlösningar, telefon och telex, datakommunikation, elektronisk förmedling av post, meddelanden och handelsdokument samt mobil-

TELEINVESTGRUPPEN

OmsäHning

M dr 7>5

198.18! 198!/86* •987 1988 1989

• Omrilknat til/ 12 mJnadtr

10

VERKSAMHEfSÖVERSIKT

telefoni och mobil datakommuni- kation.

Till Swedish Telecom Interna- tional har överförtsTeleverkets in- ternationella nättjänstverksamhet, Vesatel, Interpak samt den svenska delen av STS Telecom. Samtidigt har TeleDelta blivit ett av Swedish T elecom International helägt dot- terbolag. Swedish T elecom Inter- national har också övertagit Tele- invests andel i Infonet.

Under 1989 har också TeleSoft startats. Det har skett genom att T eleinvests roo-procentiga ägande i T elelogic utbytts mot en ägaran- del på 58 % i T eleSoft. T elelogic och TeleSoft Inc. i San Diego, USA, är numera dotterbolag till TeleSoft.

TeleSoft-gruppens styrka är ut- veckling av metoder, språk och hjälpmedel för programvara i s k inbyggda system. Verksamheten har stor betydelse för Televerket när det gäller konstruktion och hantering av programvara men också en stark potential på den in- ternationella marknaden.

Ett viktigt inslag i 1989 års verk- samhet var också T elis snabba för- ändring till ett konkurrenskraftigt och lönsamt företag. Efter de se- naste årens kraftiga omstrukture- ringar harTelisverksamhet nu organiserats i sex divisioner med

TELEIN\'ESTG RUPPEN

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Mltr

275 ^{220 r65 no}

^J ~ ^-

~fl=-

55

•984/8! <98!/86. '987 1988 1989

• OmriJÅ:tlat till ^Il mJnader

egna styrelser och eget resultatan- svar.

Tre av dem svarar i dag för vad som kallas Telis kärnaffärer-Nät- divisionen som arbetar med pro- dukter som ingår i telenätet, Före- tagsdivisionen som arbetar med produkter som ansluts till telenätet och Servicedivisionen som arbetar med service på produkter anslutna till nätet.

Verksamheten i Teleinvestgrup- pen är indelad i fem affärsområden, som vart och ett samverkar med ett eller flera resultatområden inom Televerket. Nedan ges en kort be- skrivning av respektive affärsområ- de och dess verksamhet 1989.

SÄLJRELATERAD VERKSAMHET I affärsområdet ingår T elefinans, Teleannons och Scandinavian Telecommunication Trading (STD. Affarsområdets omsättning 1989 uppgick till 2 275 Mkr.

Telefinans, som är Televerks-

koncernen~ finansbolag, mötte ökad konkurrens under 1989 men kunde trots detta teckna närmare

20 ooo avtal med en volym på ca 1,2 miljarder kronor. Telefinans har under året förstärkt sin organi- sation, bl a genom inrättandet av en central sektion som arbetar med kreditprövning för hela T eleverks- koncernen.

TELEJNVESTGRUPPEN

Räntabilitet på eget kapital

1984/81 ·~8s/86 • 1987 1988 1989

• OmriiknAt till Il månader

'

Teleannons verksamhet präglades av en reklammarknad som under 1989 var starkt positiv. De regiona- la telefonkatalogerna, med Gula Sidorna, var fortsatt T de-annons viktigaste produkt men de lokala telefonkatalogerna, som produce- ras och marknadsförs genom dot- terbolaget Din Del, utvecklades mycket starkt.

STT, som säljer telefoner, tele- fonsvarare och telefax, har på sen- are år mött hård konkurrens och uppvisade 1989 ett negativt resul- tat. Ett omfattande åtgärdsprogram har igångsatts för att bättre identi- fiera kundernas behov och anpassa företagets verksamhet därtill.

Antalet anställda har minskats.

SPECIELLA NÄTTJÄNSTER Affiirsområdet omfattar det nybil- dade Swedish Telerom Internatio- nal, som ovan beskrevs, och Tele Larm. Affärsområdets omsättning uppgick 1989 till455 Mkr.

Tele Larm, som är specialiserat på tekniska säkerhetslösningar, har fortsatt sin expansion och är nu marknadsledande i Sverige med ca 30 o/o av totalmarknaden. På senare år, och inte minst 1989, har Tele Larm kraftigt ökat sin export, fram- för allt av trygghetssystem. Under 1989 slöts bl a ett samarbetsavtal

TELEINVESTGRUPPEN

Medelantal anställda

därav utomlands 6ooo

2400

---···---'-~

VERJ<SJ\MHETSÖVERSIKT

med Falck Sikring NS i Dan- mark.

INDUSTRI

Affärsområdet omfattar T eli (se ovan), Tele Control Communica- tion (TCC), TeleNova och Diab Data. Affärsområdets omsättning blev 2 152 Mkr.

TCC säljer högteknologiska system till bl a flygplatser, polis- myndigheter, hamnmyndigheter och kustradiostationer. Företaget befinner sig i en rekonstruktionsfas och ska enligt planerna uppvisa vinst 1990.

TeleNova säljer handikappan- passade datoriserade system, främst till AMS och Samhall som 1989 svarade för ca 90 o/o av företagets omsättning.

Diab Data, som utvecklar, till- verkar och marknadsför minidato- rer till s k öppna system, har på senare år kraftigt förstärkt sin marknads- och kundstödsorganisa- tion. Det resulterade 1989 i en om- sättningsökning på ca 45 o/o och en kraftig resultatförbättring.

PROGRAMVARA/

HJÄLPMEDEL

Affärsområdet består av det under året nybildade TeleSoft (se ovan), lnfologics, lnfovox och det under

TELEI NVESTG R UP PEN

Soliditet exkl. Telefinans och CFE

1989 förvärvade Mimer Software.

Affärsområdets omsättning upp- gick 1989 till 350 Mkr.

lnfologics tillhandahåller kon- sulttjänster för utveckling av data- system inom området kunskapsbe- handling. Under 1989 ökades Tele- invests ägacandel i Infologics från 90,5 o/o till 100 o/o.

Infovox arbetar med texr-till-tal- omvandlare och talsvarssystem.

Under 1989 blev Infovox ett helägt dotterbolag till T eleinvest vars ägacandel tidigare uppgick till 42 o/o.

Mimer Software förvärvades under 1989 av T eleinvest. Företaget säljer avancerade konsulttjänster inom databasteknologi, program- utveckling och s k porteringsmeto- dik

KONSUL1VERKSAMHET Affärsområdet omfattar endast ett helägt bolag, Swedtel, vars omsätt- ning 1989 uppgick till 134 Mkr.

Swedtel överför svenskt telekun- nande till utländska telebolag, bl a med hjälp av experter från Tele- verket. Bland de länder där man 1989 utförde konsultuppdrag kan nämnas Kina, Irland, Mo~bique

och Jordanien.

TELEINVESTGRUPPEN

Omsättning

SÄIJRflA1ERAO

YERK.IAM~ET \

r

r

'"'

PROGRAMVARA/

/ 111Äll'ME!Jfi

SI'ECEUA - NÄTTJÄNS;ER

\INOOilll

Exit/. riinttintiilmr i finansvrrksttmhttLn fortk/at p<r af!/irwmr4tk.

SÄLJRELATERAD VERKSAMHET

Lars E Jonsson, Te/pnans, Anders Staaj STT, Lars Armander, Tele annons.

Telefinans

Telefinans är Televerkskoncernens finansbolag, auktoriserat sedan början av 1989 och därmed stående under Bankinspektionens tillsyn.

Huvuduppgiften är att erbjuda Televerkets kunder bästa tänkbara finansieringsform vid inköp av Televerkets telematikprodukter, dvs produkter inom ljud, bild, text och data. I de allra flesta fall sker detta genom leasingavtaL Kontors- växlar är den dominerande produk- ten. I samband härmed erbjuder Telefinans också finansiering av produkter från andra leverantörer.

Telefinans finansierar också en

·del av Televerkskoncernens interna inköp av s k lös egendom - bilar, maskiner och inventarier. Omfatt- ningen av denna verksamhet upp- går till drygt 200 Mkr per år.

Telefinans stöder också Telein- vestgruppens övriga företag i deras

12

utlandsförsäljning. Så t ex har Telefinans under året samarbetat med Teli i offertgivning till det spanska televerket.

ÖPPNAT$

FÖR KONKURRENs När det gäller Telefinans domine- rande verksamhet, finansiering av kontorsväxlar, har marknaden suc- cessivt öppnats för konkurrens på senare år. Tidigare var det endast Televerket som fick sälja kontors- växlar och minst ro % av kostna- den skulle finansieras via Tele- fmans.

I oktober 1988 släpptes konkur- rensen fri när det gällde mindre kontorsväxlar, i april 1989 för de medelstora och i juli samma år för de största. På knappt ett år har så- ledes Televerket att full konkur-

4r % i1V omsiittningn>

o:ltl riinteintiikt<r i jinanw<rk1amheun.

A./fdrsområdet omfattar tre bolags- koncerner; Telefinans, Teleannons och Scandinavian Telecommuni- cation Trading.

Det gemensamma for bolagen är att de stödjer och kompletterar utbudet inom Televerkets resultat- område Kund.

A./fdrsområdets omsättning I989 uppgick till2 275 Mkr.

rens vad beträffar försäljningen och Telefinans på finansieringsornrå-

1

det.

Telefinans har dock klarat kon- kurrensen bra och tecknade 1989 ca 20 ooo avtal med en total volym på ca 1,2 miljarder kronor. Aret

dessförinnan var visserligen antalet

f

avtal något flera men 1989 års avtal var i genomsnitt desto större, ca 62 ooo kr per avtal mot tidigare ca 54 ooo.

Genom sitt samarbete med T de- verkets närmare ^I ooo säljare har Telefinans flera fördelar gentemot konkurrerande finansbolag. Det gäller inte minst kunskapen om telernatik Det gäller också den allt mera utbredda satsningen på paket- lösningar som omfattar finansiering av inte bara kontorsväxlar utan också nätlösningar, service och ut-

J

.

. .

bildning. Detta systemkoncept ger kunderna ett totalpris, omfattande alla ingredienser.

CENTRAL KREDITPRÖVNING Under 1989 har Telepnans stärkt sin egen organisation, inte minst inom produkt- och affärsutveck- lingsområdet som blivit allt vikti- gare i takt med mer sofistikerade finansieringslösningar.

Telefinans har under året också byggt upp en central sektion som arbetar med kreditprövning för hela T eleverkskoncernen. Enhet- liga regler har lagts fast vilka inne- bär att alla avtal nu föregås av någon form av kreditprövning.

U n der det gångna året har T de- finans erbjudit förmånliga lån till anställda inom Televerkskoncernen som använder egen bil i tjänsten.

Ca 100 Mkr har härigenom lånats ut till ca r ooo anställda.

HELÄGDA DOTTERFÖRETAG T elefinans, som har huvudkontor i Stockholm och regionkontor i Göte- borg och Malmö, har också två hel- ägda dotterbolag:

- Sergelinkasso AB, startades 1988 och har till uppgift att hantera inkassoverksamhet för Telefinans och Televerkskoncernen.

-Telettading AB, somockså star- tades 1988, arbetar på andrahands- marknaden för kontorsväxlar.

SÄLJRELA TERAD VERKSAMHET

l l l l l l l l l l l l l l ' ^l

l l l l l l l l l l l l l l l l

• ArgusX5

Tekfinam finansierar allt frtin smdväxlar, typ Argus, till hela kommunikationssystem.

TELEFINANs

Balansomslutning N6gra fakta om Telefinana

Styrel.~tdfotandc

M tir Sng-Arne !A1JJon

V erkstallandc dtrcktot Lm E !o11>son

1919 1911

Omsatuung. Mkt 1350 1404

Resultatcfutfinans.tdu

mto.krer och lwsm.uict, Mkr tll..t r6o IWltab•htet p;\ ~et

kapual.% 4 .. ₄₇

M~l.mtal ansrallda ^l:z.8 92.

Sohdttet lO •)

J0/6 31/1.2 JI/U. )J/[1 Jl/12 1?85 t,s6 1987 1988 •989

Teleannons

Teleannons producerar, utvecklar och marknadsför reklamfinansiera- de produkter inom området "väg- ledande media", i huvudsak katalo- ger. Företagets ambition är att vara heltäckande och marknadsledande i Norden.

Verksamheten bedrivs förutom i moderbolaget i dotterbolagen Din Del AB i Sverige, Telefakta OY i Finland och Telefakta NS i Norge.

Under 1989 var reklammarkna- den starkt positiv vilket också av- speglades i Teleannons verksamhet.

Under året tecknades order på to- talt ¹ 213 Mkr, en uppgång från året dessförinnan med 27 o/o.

Ändrade redovisningsprinciper i Teleannons AB i form av nya perio- diseringsprinciper innebär att årets resultat försämrats med 88 Mkr.

Antalet anställda inom Tele- annonskoncernen har under året ökat med ca 70 till totalt ca 8oo.

GULA SIDORNA De regionala telefonkatalogerna, med Gula Sidorna, är ordermässigt Teleannons viktigaste produkt med ca 68o Mkr 1989. Produkten ut- vecklas kontinuerligt för att an- passas till annonsörernas och all- mänhetens önskemål. Under 1989 genomfördes t ex en stor undersök- ning för att identifiera på vilka om- råden produkten ytterligare kan förbättras.

FÖRETAGsKATALOGEN Successiv produktutveckling är också ambitionen när det gäller Företags- katalogen, en generell affärskatalog för Sveriges alla företag. Under 1989 tecknades annonsorder för ca roo Mkr.

DIN DEL

Den lokala telefonkatalogen, som etablerades i början av 1970-talet, produceras och marknadsförs gen- om dotterbolaget Din Del AB.

Omsättningen uppgick 1989 till ca

14

SÄLJRELATERAD VERKSAMHET

Ett urval av de olika typer av katalcger som Teleannons producerar.

Yhll~lb'.std rokeNffJmilt{A . ntrJtrnualinzJ mnwiikll.

.. P<.>rta.at, ~skelmat ym.

M:p11ykookoD

MOSAIKKI

LVwrvtillnen

l

l

[

325 Mkr. Produkten är utsatt för konkurrens på de flesta marknader men har trots det kunnat expande- ra kraftigt. Under 1989 har katalo- gen givits ut i så gott som samtliga Sveriges kommuner.

Din Del har under 1989 påbör- jat omstruktureringen av försälj- ningen till att arbeta med en seg- mentering av kunderna för att kunna uppnå en effektivare mark- nadsbearbetning.

SPECIALPRODUKTER Teleannons ger också ut ett antal specialprodukter, riktade till speci- fika målgrupper:

- Svensk Golfguide, som ges ut i samarbete med Svenska Golfför- bundet, syftar till att underlätta vid val av spelplatser och service.

Upplaga: ca 150 ooo.

- Vägtelekatalogen har givits ut sedan mitten av 8o-talet i samarbe- te med Televerket. Upplaga: ca I75 000.

-Databranschen, en bransch- guide, ges ut av dotterbolaget Branschfakta Scandinavian AB, som till 65 o/o ägs av Teleannons.

Katalogen distribueras till alla data- chefer. Upplaga: ca 25 ooo.

- Båtguiden, i samarbete med Svenska Turistföreningen och Tele- verket, ges ut för första gången under 1990. Under 1989 har annonsförsäljningen genomförts.

Upplaga ca 300 ooo.

TELEFAKTA OY, FINLAND Det finska dotterbolaget ger ut före- tagskatalogen YRITYSTELE och lokalkatalogen IKI O MA.

TELEFAKTAA/S, NORGE Det norska företaget har för tredje året sålt Bedriftskatalogen, som ägs av norska Televerket och är Norges motsvarighet till den svenska F öretagskatalogen.

Det norska företaget uppvisar ett negativt resultat för 1989, varför

SÄLJRELATERAD VERKSAMHET

ett kraftigt åtgärdsprogram med bl a nedläggning av vissa produkter igångsatts för att förbättra lönsam- heten.

ELEKTRONISKA MEDIA Teleannons arbetar också med in- formation i elektroniska media.

Under 1989 lanserades Gula Gui- den som är en nationell företagsda- tabas i Videotex-nätet. I Gula Guiden kan användaren söka på bransch, adress och namn.

Videotexnätet, som drivs av Televerket, har i dagsläget ca 20 ooo abonnenter. Gula Guiden hör tillsammans med Stockholms Fondbörs, Upplysningscentralen och Nummervisionen till nätets mest eftersökta produkter. På kort tid har Gula Guiden nått upp till en omsättning på ca ro Mkr. En fortsatt expansion förutses.

GRAFISK ENHET Under 1989 har Teleannons beslu- tat att investera ca 15 Mkr i en egen, högproduktiv grafisk enhet som tas i drift under 1990.

TELEANNONs

Omsättning

Mkr 500

400

300

200

IDO

u min dl min

!985 !986 1987 1988 !989

Några fakta om Teleannons Srvrel>eou!l'cl'r.tmfl'

L;, G

1989 1081 Om~attntng, Mlu 496 490 Result.lt efter fin.ltl~ldi.l

mtakre• och k-ostlladel, Mkt ₄₀ 69 Ranuh1htet ~ eget

J..ap1t:1.l, D~ 77 191

MedelmrJ.l .m~rallda g ()t( 7-36

Sohdttel,% 6 8

'-·

r6

SÄLJREIATERAD VERKSAMHET

STT

STT-Scandinavian Telecommu- nication Trading, med en omsätt- ning 1989 på 440 Mkr, säljer tele- foner, telefonsvarare och telefaxap- parater. Detta är vad som kallas sy- stemoberoende jackningsbar ut-

rustning, dvs produkter som vem som helst ska kunna installera utan teknikers hjälp fätutsatt naturligt- vis att det redan finns ett jack.

På detta område är konkurren- sen hård, inte minst från olika pro- ducenter i Fjärran Östern. De mark- nadsför framförallt telefoner till lågt pris och även om kvaliteten inte är den bästa har de under lång tid nått stora försäljningsframgång- ar.

Televerkskoncernen hade tidi- gare ca 95 o/o av den svenska tele- fonmarknaden. STT lever nu i denna konkurrens. Marknadsande- len sjönk kraftigt när monopolet försvann. På senare tid har dock STT i snabb takt kunnat återta marknadsandelar och har nu ca 6o o/o.

Prismässigt är det svårt att kon- kurrera med producenterna i Fjär- ran Östern, men genom egen de- sign och en målmedveten satsning på kvalitet har den negativa tren- den kunnat vändas. Det har dock krävt stora investeringar.

STT

Omsättning

l fl r

. - ,__

f-

~ !-

:- f-

IOO

~

1~88 1~8~

STT s telefoner säljs via T elebuti- kerna och uppgick 1989 till totalt ca 320 Mkr. I Finland och Norge har STT egna dotterbolag medan man i Danmark och England ar- betar via försäljningskontor.

På telefaxområdet är STTs marknadsandel i Sverige ca 25 o/o.

Marknaden växer snabbt, vilket medför att det finns en god poten- tial för bolaget till ökad försäljning.

Detsamma gäller telefonsvarare där marknaden om möjligt växer ännu snabbare. STT är helt domi- nerande på den svenska markna- den.

STT arbetar också med s k key- system (en slags miniväxlar) och

tillbehör av olika slag till telefoner, telefonsvarare och telefaxer.

STT startades som företag r ja- nuari 1988. Under det första verk- samhetsåret uppvisade bolaget ett kraftigt negativt resultat. Även 1989 blev ett förlustår för bolaget.

Ett omfattande åtgärdsprogram har igångsatts för att bättre identi- fiera kundernas behov och anpassa STT s verksamhet därtill. Samtidigt har antalet anställda minskats.

Nlagra fakta om

sn

Stvrelscordfu1ande IkrnrLandguu Verkstallande duektor A11tknStaaf

fr ^Il m not>t;,bn 1989

1989 1911

Ornuttnmg, Mkr +f.O 475

~lat d'rc:r t'inmsJc:lla

mcaktc och kosm.uiu. Mia -37 -z6 llantmJhr~r pa eget

bpndl.% neg neg

Mcdel.anral amtallcia 8o 71

Sohd.Jtet.% q

l

8 96 av omlilttningtn t>tk/. ränuintiikt<r i

SPECIELLA NÄTTJÄNSTER ^l

---~ ^{L /} - - - -

"-..__,.1

Affiirsområdet omfattar två bo- lagskoncerner, Swedish Telecom International och Tele Larm.

Det gemensamma for bolagen är att de säljer tjänster som syftar till ett ökat utnyttjande av telenätet. De samverkar med Televerkets resultatområde Kund.

Ajfiirsområdets omsättning uppgick I989 till455 Mkr.

Swedish Telecom International

Swedish Telecom International AB, är ett nytt bolag inom Televerks- koncernen dit alla resurser inom internationell telekommunikation sammanförts för att effektivt till- godose svenska företags och pri- vatpersoners efterfrågan på inter-

nationeila tjänster. Swedish Tele- com Internationals verksamhet omfattar alla slags kommunika- tion; telefoni, telefax och data.

Företaget startades formellt den

1 oktober 1989 och vid årsskiftet

198~90 integrerades Vesatel, Inter- pak samt den svenska delen av STS Telecom. Samtidigt blev TeleDelta ett helägt dotterbolag. Swedish T elecom International övertog också T eleinvests ägarandel på 5 % i lnfonet. Även Televerkets inter- nationeila nättjänstverksamhet överfördes till bolaget.

På detta sätt har i Swedish Tele- com International samordnats för- säljning av tjänster med en omsätt- ning i Televerkskoncernen 1989 på närmare 3 Mdr. Marknaden som

Vi~sturs Vucins, ST-lnurnational, &rne Landgren, Tele Larm

bolaget nu ska arbeta på är snabbt växande, ca ro o/o per år.

Bakgrunden till bildandet av Swedish T elecom International är dels den tilltagande konkurrensen på teleko mm unikationsområdet, dels de svenska företagens allt star- kare internationalisering. Genom att sammanföra resurserna till ett kompetenscentrum vill Televerks- koncernen genom Swedish Tele- com International bättre kunna följa de svenska företagen ut i världen och tillhandahålla de kvali- ficerade tjänster som efterfrågas.

Även privatkunderna ökar sin an- vändning av internationell telefoni i takt med ökar resande och lägre taxor.

Bolagers verksamhet, som ska vara utpräglat kundorienterad, indelas i fyra affärsområden; pub- lika nättjänster, affärsnättjänster, mervärdestjänster och mobila tele- tjänster. Varje affärsområde har eget resultatansvar.

PUBLIKA NÄTTJÄNSTER Affärsområdet samlar alla tjänster som utvecklats i de internationella publika telefon- och telexnäten.

Målsättningen är att erbjuda alla svenskar som vistas utomlands säkra, enkla och kostnadseffektiva kommunikationsmöjligheter med Sverige.

Det gäller t ex den redan utveck- lade men hittills dåligt marknads- förda 020-tjänsten. Den innebär att man från utlandet kan ringa till t ex föreraget/myndigheten i Sverige och själv endast behöva betala en markeringsavgift. Reste- rande avgift debiteras direkt på företaget/ myndigheten.

En annan tjänst är Sverige Direkt. Genom att ringa ett spe- cieile "Sverigenummer" kopplas man direkt tiil en svensk operatör som vidarekopplar till önskad abon- nent i Sverige. Mottagaren betalar samtalet. I dag finns denna möjlig- het endast från Spanien, USA och

England men tjänsten ska nu in- troduceras bredare.

Bland övriga nya tjänster som förbereds kan nämnas kreditkorts- telefoni.

AFFÄRSNÄTTJÄNSTER Med utgångspunkt från tex ett före- tags behov av internationell tal-, text-, bild- och datakommunika- tion skräddarsys den nätlösning som passar bäst. Den kan antingen vara av standardslag eller, om före- taget så önskar, en mera sofistike- rad lösning anpassad till just det aktuella företagets önskemål och behov. Om kunden så önskar svarar Swedish T elecom International för driftstöd och felavhjälpning dygnet

runt.

Bland dessa sk affärsnättjänster finns dels publika tjänster som Da- tel, Datex och Datapak, dels mera företagsanpassade tjänster som bygger på en kombination av Eu- rostream, Infonettjänster och VSAT (satellit)-tjänster.

Eurostream är ett globalt nät för överföring av höghastighetsdata.

Med detta nät, som skapats av STS Telecom som 1989 hade en omsätt- ning på ca 25 Mkr och som i början av 1990 helt förv_ärvades av Swe- dish T elecom International, är det möjligt att erbjuda kunderna just skräddarsydda nätlösningar.

Infonet är ett företag som ägs av framförallt teleförvaltningarna i ett stort antal länder. Den svenska de- len ägs fr o m årsskiftet av Swedish T elecom International. Interpak, som införlivades i bolaget vid års- skiftet, är säljbolag för Infonet i Sverige. lnterpak omsatte 1989 ca 15 Mkr genom att erbjuda data- kommunikationslösningar via lnfo- nets globala nät.

VSAT är små jordstationer som både sänder och tar emot informa- tion från satellit. Verksamheten be- drevs tidigare i bolaget Vesatel som 1989 hade en omsättning på ca 14 Mkr.

SPECIEllA NÄlTJÄNSTER

Swedish T elecom Internationals ambition på området härartjänster är att etablera strategiska allianser med andra företag i branschen, in- tegrera bärarnäten Eurostream och Infonet, bygga ut dedicerade nät för svenska företagskunder samt skapa en internationell organisa- tion för marknadsföring och kund- stöd.

En framtida, ny tjänst är inter- nationell konferens per video.

MERVÄRDESTJÄNSTER Verksamheten inom detta affärs- område bedrivs inom dotterbolaget T eleDelta, som 1989 omsatte ca 44 Mkr, och dess dotterbolag Tran- sport Data Link. TeleDelta är också delägare i Scandinavian Informa- tion Linkoch Kontocentralen AB medan engagemanget i Tele Sigma har avvecklats under 1990.

Mervärdestjänster är en vidare- utveckling av och ett tillägg till bä- rartjänsterna. Mervärdestjänsterna

ger möjlighet att erbjuda kunderna nya funktioner och tjänster, sam- tidigt som de ökar användningen av nätet.

De mervärdestjänster som till- handahålls är bl a de elektroniska postsystemen Telebox och N otice, meddelandeförmedlingstjänsten TeDe 400 samt Electronic Data Imerchange, EDI, som gör det möjligt att förmedla handelsdoku- ment på elektronisk väg. Under 1989 tecknade för övrigt TeleDelta en ED I -order med Tullverket.

SPECIELLA NÄTIJÄNSTER

MOBILA TELETJÄNSTER Sverige ligger långt framme på detta område som gäller utveck- ling, installation och drift av kom- munikationssystem för mobiltele- foni, mobil datakommunikation, mobilradio och mobilsökning.

Potentialen på detta område be- döms som mycket god och Swe- dish Telecom Internationals stra- tegi är att söka samarbete avse- ende affärsutveckling med företag framför allt i Europa. Kunderna

utgörs i huvudsak av teleförvalt- ningar och telebolag världen runt.

UNDERLÄTTA FÖR KUNDEN Vid sidan av dessa fYra affärsområ- den finns inom Swedish T elecom International också en enhet för nätplanering och stabsfunktioner som ekonomi, administration och information.

En viktig ingrediens i Swedish T elecom Internationals arbete är att göra det så enkelt som möjligt för kunderna. Det gäller bl a på fak- tureringsområdet där kunden en- dast ska behöva fa en faktura trots att den valda kommunikationslös- ningen kanske berör flera länders teleförvalmingar. Ett annat sätt att förenkla är genom det som kallas

"one-stop-shopping'', dvs Swedish T elecom International levererar och underhåller tjänsterna ända fram till kundens lokal i d~t

aktuella landet.

Svenskar blir alltmer internationella. Swe- dish Telecom International gör det enklare och säkrare att kommunicera över nations- gränser, kulturgränser, tekniska gränssnitt, erforenhetsgrämer och tidszoner.

Vårt mål är att du inte skaii märka när du passerar gränserna.

Några fakta om Swedish Telecom lntemGtionol

StYtel~eordfor.mtk

To11y H«gmom Verkn.all,mde dtrektor ViemmVumu

1989* 1988•

Om~atrnmg, Mkr 6<} 44 Resultat efter fin.ulSleli.t

mc.tkter och ko~tnddet, Mkr -4 -4 R.anrAhrhtet p;l ~t

bptr.U.% neg neg

Medelanul an~~fld.l 52 ~

SohdJtet,% ~3 26

""A "!t'r /t/uir/IJ.·it-o,"r.IIW~~rJl1 911'-A-~O~~ ttlmt.('~'!

.• /I-Sl~t1tJn,~tu~fi~W.

Tele Larm

T de Larm, som är specialiserat på tekniska säkerhetssystem och säljer bl a brandlarm, inbrottslarm, pas- sagekontrollsystem; bevaknings- TV -system och trygghetslarm, är marknadsledande i Sverige med ca 30% av totalmarknaden. Ökade skyddsbehov, större sårbarhet, höjt säkerhetsmedvetande och samtidigt snabbt stiga.!!de kostnader för per- sonella insatser, där finns förkla- ringen till Tele Larms snabba ut- veckling under 1980-talet. Vid bör-

20

SPECIELlA NAITJANSTER

jan av 8o-talet var företagets om- sättning ca 100 Mkr, 1989 uppgick den till närmare 400 Mkr.

Tele Larm, som har ca 70 säljare och ca 200 tekniker, erbjuder ock- så kvalificerade tjänster som ser- vice, utbildning, projektering och konsultation. Kunderna köper så- ledes en säkerhetsfunktion med teknik och tjänster i samverkan.

"Tekniska säkerhetslösningar för krävande kunder" är därför Tele Larms affärside.

35 ooo OLIKA KUNDER I dag finns Tele Larms anläggning- ar hos ca 35 ooo kunder inom såväl näringsliv som förvaltningar. An- läggningarna kan delas in i sex olika grupper:

- Brandlarm som utvecklats i nära samarbete med den japanska elektronikjätten Matsushita och som är så "intelligent" att det självt anpassar sig efter förändringar i ' den yttre miljön och kan "tala om"

exakt var det brinner. Det ger t o m besked om när det krävs service

och rengöring.

t -...

- Inbrottslarm som kan ge an-

~.

vändaren information i klartext om var det larmar och vad som har hänt.

- Passagekontroll med system som hanterar upp till ² ooo kort- läsare. I systemen går det att pro- grammera in exempelvis olika be- hörighetszoner, ta fram och lagra uppgifter om tider för in- och ut- passeringar samt styra dörrstäng-

ningar m m. Det senaste syste-

-....,..._~---- met, PASS 6ooo, är

utvecklat av det / danska dotter- / bolaget Teknicard

/ NS.

/ / - Bevaknings-TV där / man med larm-och

fjärrstyrda TV-kameror kan TV-övervaka omfattan- de områden, även på mycket stora avstånd_ Under 1989 för- värvades Bino Video i Höganäs och CCTV-Consult i Solna vilket med- för att T de Larm i dag är störst på den svenska marknaden för bevak- nings-TV.

- T rygghetssystem som ger äldre och handikappade möjlighet att bo kvar i sina hemmiljöer. Via ett bär- bart radiolarm kan de lätt nå anhö- riga eller den kommunala omsor- gen för att få hjälp. På detta område är T el e Larm marknadsledande i N orden och näst störst i Europa.

- Larmkommunikation där man utnyttjar Televerkets ledningar men

använder egna processorer för att uppnå en hundraprocentig säker- het. Systemet ger användaren exakt besked om var det larmar och vilka åtgärder som ska vidtas. Mer än ro ooo företag, institutioner och förvaltningar är anslutna till syste- met.

säkerhetssystemen kan också kombineras på olika sätt. Ett exem- pel är det som kallas integrerat sä- kerhetssystem, d v s inbrottslarm, passagekontroll och driftlarm i ett tekniskt system. Under 1989 slöt T el e Larm avtal med göteborgsföre- taget Contal AB som har ett av världens bästa system på detta om- råde. Avtalet innebär att Tele Larm blir ensam leverantör av Contals system på den svenska marknaden.

VÄXANDE EXPORT Det är dock inte bara den svenska marknaden som intresserar Tele Larm. Exportverksamheten, som påbörjades 1985, har på senare år utvecklats mycket positivt. Expor- ten sker till länder som Danmark, Finland, Norge, England, Västtysk- land, Belgien, Frankrike, Schweiz, USA och Singapore. I takt med att Europamarknaden nu avregleras finns en stark potential för fortsatt expanswn.

Hittills är det Tele Larms trygg- hetssystem som lyckats bäst på exportmarknaden.

EXEMPEL PÅ ORDER 1989

Ett axplock ur Tele Larms orderli- sta för 1989 visar företagets bredd, såväl geografiskt som produkt- och kundmässigt:

-Centrala Srudiestödsnämn- den, som finns på r8 olika platser i Sverige, köpte en systemlösning från T el e Larm som på alla platser omfattade minst inbrottslarm och passagekontrolL

- Walleniusrederierna, Stockholm, valde T el e Larms produkter för

SPECIEllA NÄTIJÄNSTER

hela säkerhetskonceptet i sitt ny- byggda hus.

- Scandiafelt i Vingåker, ett före- tag där de anställda genom hög au- tomatisering ofta arbetar ensamma, satsade på Tele Larms överfalls- skydd kopplat till personsökare.

- Det polska hotellet Forum i Warszawa och den kemisk-tekni- ska industrin Chiech-T echnochem i samma stad, valde T el e Larms brandlarmsystem.

- Skånebrännerier, med en vara som "ABSOLUT" måste skyddas!, införde TV-bevakning av sitt om- råde och köpte från T el e Larm dess- utom brand-och gaslarm.

ERICSSON-FÖRVÄRV GER NYA KUNDER Televerkets förvärv 1989 av Erics- sons svenska försäljningsbolag med- för positiva effekter för Tele Larm.

Dels tar Tele Larm över Ericssons kunder när det gäller trygghetssys- tem, dels ger serviceansvaret för vissa entreprenadprodukter kon- takt med potentiellt nya kunder på framförallt industrisidan.

U n der det gångna året har T el e Larm gjort omfattande investering- ar i framförallt en fortsatt utbygg- nad av larmnätet. Ett av skälen har

TELE LARM

Omsättning

Mkr 590

n. mln 18 min

1985 •986 1987 >988 r9B9

Svtrign ca 2000 postkontor är kundu hos Tt/e Larm.

varit att Posten med sina ca ² ooo kontor blivit ny kund i larmnätet som nu har tre mycket stora och långsiktiga kunder, förutom Posten också Televerket och SOS Alarme- ring med sina länsvisa larmcentra- ler.

N6gra fakta om Tele Lann Sryrebtordforande

lngtt~lll• WAhlm-om Yrri.-stall.mde d~tektor

&,, ,..

1919 19U

O!!l!<.!ttr.Jr~, Mio.r _{385 321}

R..osultat

mer

1nt.llct~ O( h Ja>.-m...k1. ~-fk: H ^JO R~nt1b1lt1~'1' på eg•or

lc:.plr..tl.%

...

;>;.f,~Jt:t.~~ .tm l:ln.l~ 49<> 451

S(;lld.lh.'t, ⁰l) l~ ~l.

INDUSTRI

Tommy Näslund, Te k Nova, Benny Ström, Te/i, Ulf Schultzberg, TelL Contro/

Communication. (Harrgot Lindmarle, Diab Data saknas på bilden).

Teli

Teli är ett av Sveriges ledande före- tag inom telekommunikationsom- rådet och Televerkets största leve- rantör av telekommunikationssys- tem och service. Företaget har ca 3 ooo anställda och en omsättning 1989 på ca I 8oo Mkr.

T eli är samtidigt ett företag som på senare år kraftigt omstrukture- rats; telefontillverkningen har upp- hört och Sundsvallsfabriken av- vecklars, vissa dotterbolag har flyt- tats över till T eleinvest, utländska säljkanaler har avvecklars och en rad projekt har lagts ned.

Samtidigt har verksamheten un- der 1989 organiserats i sex divisio- ner med egna styrelser och eget resultatansvar. Inom ramen för fastställda affärsideer och mål ska divisionerna uppnå hög och uthållig lönsamhet. Tre av dem

22

svarar i dag för vad som på Teli- språk kallas företagets kärnaffärer:

Nätdivisionen som arbetar med pro- dukter som ingår i telenätet, Före- tagsdivisionen som arbetar medpro- dukter som ansluts till telenätet och Servicedivisionen som arbetar med service på produkter anslutna till nätet.

De tre övriga divisionerna, Elek- tromekanik, Anslutningssystem och Mönsterkort, är stödjande af- färer som på sikt antingen utvecklas

till självständiga kärnaffärer eller in- tegreras i annan verksamhet.

Resultatet av den gjorda om- struktureringen har inte låtit vänta på sig. 1988 års förlustsiffror har förbytts till ett klart positivt resul- tat 1989, 141 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader. Därmed är avkastningen på eget kapital uppe i 38%.

39 96 liV omsämringm exltL riinttinrältttr i finanwtrluamhttm.

A.ffiirsområdet omfattar fyra bo- lagskoncerner; Teli, Tele Control Communication, TeleNova och DiabData.

Bolagen utvecklar, tillverkar och marknadsfor utrustning som ansluts till lokala, nationella eller internationella nät. Bolagen sam- verkar med tre av Televerkets re- sultatområden - Kund, Nät och Radio.

A.ffiirsområdets omsättning uppgick I989 till 2 If2 Mkr.

Inom T eli har tagits beslut om att successivt avveckla alla engage- mang i konsumentprodukter (som telefoner, telefaxet m m) och hun- draprocentigt koncentrera verk- samheten till s k systemprodukter där totalmarknaden bedöms växa med 10-15 procent per år.

SELEKTIV EXPORTSATSNING Man har också utvecklat samarbe- tet med Televerket genom att kla- rare definiera Telis roll i koncernen.

Av Telis totala försäljning gick under 1989 ca 45% till Televerket och ca 40 % via Televerket, dvs totalt ca 85 %. Av resterande 15 % går en mindre del på export.

I Telis framtida strategi ingår att koncentrera exportsatsningen i ett första skede till de nordiska län-

derna, alternativt till andra mark- nader som har stora likheter med den svenska. På några års sikt be- döms exporten kunna mer än för- dubblas.

N

NÄTSYSTEM

Division Nätsystem, med ca 1100

anställda i Nynäshamn och en om- sättning 1989 på ca 900 Mkr, dvs nästan hälften av T el is totala omsättning, ansvarar för avancera- de produkter och system som ingår i telenät, främst stationsväxlar (AXE). Divisionen är numera in- delad i fYra affärsområden, tele- kommunikation, datakommunika- tion, radionät samt drift och under- håll.

Under året har ett totalt genera- tionsskifte av AXE-stationer ge- nomförts. Därigenom har ett nytt sortiment av mindre stationer, som t ex AXE-90, kunnat levereras.

Samarbetet med Ericsson Radio om nätprodukter för Mobitex gick in i en ny fas. Det gemensamägda bolaget Eritel inriktas nu helt mot produktutveckling och T di f"ar en fullvärdig leverantörsroll via Tele- verkets radiodivision mot svenska marknaden samt en underleveran- törsroll för Ericsson Radios export- verksamhet.

FÖRETAGSSYSTEM Divison Företagssystem, som om- sättningsmässigt är den näst största med ca 580 Mkr 1989, har närmare 6oo anställda. Huvudkontoret finns i Vänersborg men marknads- föring och utveckling sker även i Nynäshamn.

Divisionens verksamhet inriktas mot system (kontorsväxlar och da- tanät), terminaler och nätverk samt mobil datakommunikation. Pro- duktprogrammet omfattar kon- torsväxlar, systemtelefoner, data-

INDUSTRI

kommunikationsprodukter, termi- naler och applikationsprogram för mobil datakommunikation.

Under 1989 har divisionen bl a satsat på den nya kommunikations- tekniken mobil data samt den stora eftermarknad som utgörs av ca en miljon installerade anknytningar i stora digitala kontorsväxlar.

SERVICE

Division Service, som alltså är Telis tredje kärnaffär, har sitt huvudkon- tor i Kristinehamn men service och produktion också i Stockholm, Malmö och Gävle. Divisionen har drygt 300 anställda och omsatte 1989 ca 160 Mkr. Huvudverksam- heten är s k "eftermarknadstjänster"

på nätansluten teleutrustning, tex verkstadsreparationer, garantiutby- ten, reservdelsförsörjning, tillbe- hörsförsäljning m m. Bland pro- dukterna finns allt från enkla tele- foner till datanätsprodukter, abon- nentväxlar och PC-datorer.

BLEKTROMEKANIK Division Elektromekanik, som finns i Vänersborg och omsatte ca roo Mkr, tillverkar elektromekani- ska växlar och transformatorer.

Vid årsskiftet hade divisionen ca 375 anställda. Mot slutet av året in- leddes förhandlingar om att min- ska personalstyrkan med ca 130

personer, pga den accelererande övergången till digital växelutrust- ning (AXE). Större delen beräknas kunna klaras genom pensionering och naturlig avgång.

Under året har divisionen gjort betydande investeringar i produk- tionsutrustning och marknadssats- ningar med inriktning mot !ego- produktion. Under våren -90 har beslut tagits att sammanföra divi- sionen med division Företagssy- stem, också lokaliserad till Väners- borg.

Kretskort ingående i dagem moderna system.

ANSLUTNINGSSYSTEM Division Anslutningssystem, som finns i Skellefteå med ca 300 an- ställda och en omsättning på ca 100

Mkr, levererar kompletta tillbehör som anslutningsjackar, kablar och don.

MÖNSTERKORT

Division Mönsterkort, som är belä- gen i Timrå med ca 8o anställda och ca 50 Mkr i omsättning, har under året gjort omfattande sats- ningar i förbättrad kvalitet och le- veranssäkerhet. Samtidigt har den externa marknadsföringen intensi- fierats.

INDUSTRI

SAS löser sina kommunikationsb~hov med Syst~m A335- m växel for tal och data, som möjliggör snabba direkta forbindelser for företaget.

TELl

Omsättning Nllgra fakta om Teli

Mkr Srirdt...""Ordfor.uule

3 500 T il111 H11f111Yim

\"erk~l.~nde dJrelaot

&ttny S:rMr

1ft9

1.100 Ormattnmg, Mlu If7;'.

R.esulrar efter finans~el1.1

mukcc1 och l.ostnad~J, lvlli 141 tunr.lb,[uer på ~ger

700 luplllll.% j8

Mt"d.:laJlfal iMralld• \194

Il min 18 min Sohdaer, '<o 40

•9114/Ss' '9ss/86" 1987 1988 •989

• A vm summan av dt mimer rom idag utgör Te/i

f_)

19U

l 8:6

-81

riCg 3906

2+