• No results found

Ett massupptradande av spindlar[A mass occurrence of spiders(Araneac)]BENGT GUNNARSSON

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett massupptradande av spindlar[A mass occurrence of spiders(Araneac)]BENGT GUNNARSSON"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

106

Vο

′おι″

Uppland.Sedan bbrian aV 1970-talet har 4 fynd giOrtS 1972(2 pl Gotland, l i Skane och l i

Uppland), 1(1976)pa Gotland och 15 (1980)

。cksa pa GoJand.Betraffande sistnamnda fynd

』OrdeS dessa pa sё dra och norra delen av ё

n,

framst pa luzern長ヽlt Det ska dock papekas att

samlaraktiviteten Just dctta ar varit intensivast

pl dessa delar av Gotland. Troligen har p g a

crο

ε

's uppdykande vaksammare

ё

gon fitt upp

fyndsITan sa hё

gt som till 15 ex.

Det som begransar de bada hё

rJarilarnas fё

re‐

komst i Norden ar nog klimatet. Vardvaxter

rlnns frambr allt i Skane samt pi Oland och Gotland i och med odlandet av blaluzcrn.Gunu‐

zern flnns flerstades vild. Den snabba tillbaka‐

gangen av ヵ yα ′

` tyder pa klimatiska fё rand_

ringar Enligt Langer(1958)ska larven av crο

ε′α

missgynnas av h6g luftfuktighet, Mycket talar

alltsa br att 1980 ars fynd av den arten blott hr

influgna exemplar och inte utvecklade l landet tidigare under sommaren. Invasionen av

θ″ οε ligger ocksa ilitte med fynden av andra invand‐ `α

rararter.Det inarkliga ar dock att samtliga upp‐

gifter om crο

ε

hё rrё

r fran Gotland,medan Ov‐

riga inl■ ligranter(bortSett fran 7a″

`ssα

εα

rau′

L.)rappOrterats frin Skane och oland. Det kommer att bli intrcssant attお

la upp

ε″ οε

pa Gotland 1981!

Litteratur

Langer,T.1958 Allhems ttarilbok.

Hakan EImquist

Hё kttё n,s_150 1l Biё rnlunda,Swcdcn

Ett massupptradande av spindlar

[A mass occurrence of spiders(Araneac)]

BENGT GUNNARSSON

lassupptridande av ledttur kan ha ctt iertal orsakcr t.ex.att mi16betingelserna t宙

ngar dem

sanllnan.Spindlar ar vanligen solitara ttur sOm inte garna forekOminer tillsammans annat an vid

parning,aggklackning och i vissa fall vid vard av

avkominan.Att upptrada synligt i stora inangder medfё

r vissa risker.Chansen fё r en predator att

upptacka(luren

ёkar kraftigt.Spindlar i de 6vre vegetationsskikten ar speciellt vintertid utsatta

br stark predation fran smattgel(Askenmo

m.fl. 1977)och bё

r dh“ё

r undvika att exponera

slg.

Den forsta april 1979 observerades emellertid cn stor mangd spindlar pa cn begransad yta vid

噺ё

n OSten i visterg6tland.Vadret var br arsti_

den tanlligen kant, nagra plusgrader pa nlidda_

gen,och under nattcn hade nysnё

fanit. Pa den gangbr。 ,som genom 6versvimmad alskog leder

till饉

geltornet vid Osten,Observeradcs minst 2000 spindlar. Dessa var dels aktiva pa led_

stingerna, deis aterfanns de i dm― stora nat vid

palarna till gangbron. I vatte Sidant nat fanns uppskattningsvis 150-200 sma spindlar.

rutom spindlarna insanllades en del skal‐

baggar(speCient slaktet s′ ′

ll“

s)Samt enstaka re‐

prcsentanter fё

r skinnbaggar, steklar och tva‐

vingar.Dcssa●

ur patぬ

ffades宙

d palarna.

De insamlade spindlarna bestamdes Och visa―

de sig besti av nlinst ttu arter.Den till individan―

talet donlinerande arten(kanSke 90%av samtli―

ga spindlar)var Pο ″力ο″

“ αρッg″ α

`“

771(BlaCk‐

wan). Endast hos den och Sα ッ′ gれ ッα ルο

71′

α′ α (BlaCkWa11)obserVerades adulta ttur.Av P.

ρllg/21α

`rrlll insamlades 58 individer,varav 57%

var hanar och resten honor.De ё

vriga patraffade arterna var DJc″

κ

a Sp.,И

/1ι′οs′″ンs sp,T′r″α‐

g77α

′力α

Sp samt nagra obcstambara juveniler (Fam Linyphiidac).Locket&Mlllidgc(1953)

anger att P.ρ

yg″ α′′″夕f6rekomineri undervege‐

tationen pa vata,sumpiga lokaler.Sa har sakerli_

gen ocksa varit fallet vid Osten,men di marken

fullstandigt ё

versvammades hade spindlarna inte nigot annat val in att ay upp pa gingbron.Up‐

pcnbarligen har bron fungerat sonl cn slags refug

r ett nertal arter spindlar och insekter fran den

underliggande inarkcn.

(2)

Duffey (1963)noterade massupptridande av spindlar pa h6sten vid tva 6versvaminade 10kaler i England.Aven dar var P ′

yg″

α′″ 221 den dO―

minerande arten Det r6rde sig emenertid om

brs6k fran spindlarna att med vindens hialp ta sig fran omradet(fran spindelvartorna sinds en

trad ut sonl fangas upp av vinden). Detta obser―

verades inte vid Osten.Under artificicHa fё rhal―

landen (fllterbaddar vid reningsverk)har aven

massupptradande av linyph五

der konstaterats

(DufFey&Green 1975,Dumey 1979).

Sunllmary

Together with other arthropods,i e Coleoptcra, Heteroptera,Hymenoptcra and Diptera,spidcrs

(Araneac)were fOund in large numbers in a

n。 。ded alder(4′ ″

s)W00d l April 1979 in SW Sweden.The spiders were running along the rail―

ing of a foot―

bridge or found in webs atthe bHdge piles. Approxiinately 2000 individuals werc

observed at the foot‐

bridge. The most frequcnt

species(perhaps 90%)waS Pο ″力ο″″α ′ yg‐

777α

′″″,Other species found were Sα ν′ g″yα ルο 4-

Notiser 107

tata, Tetragnatha sp., Anelosimus sp. and Dlc- tyna sp.It is suggested that the bridge was a sort of refuge for the arthropods in the flooded envi- ronment.

I am grateful to Dr. E. Duffey for supporting me with information about his observations on mass occurrence of linyphiid spiders in England.

Litteratur

Askenmo, C., von Br<imssen, A., Ekman. J. & Jans- son, C. 1977. Impact of some wintering birds on spider abundance in spruce - Oikos 28:90-94.

Duffey, E. 1963. A Mass Dispersal ofSpiders - Trans.

Norf. & Norw. Nat. Soc. l0 (1): 38-43.

Duffey, E. 1979. Aerial dispersal by linyphiid spiders from filter beds - Br. arachnol. Soc. Newsletter 26:

34.

Duffey, E. & Green, M. B. 1975. A linyphiid spider biting workers on a Sewage-treatment plant - Bull.

Br. arachnol. Soc. 3 (5): 130-131.

Locket, G. H. & Millidge, A. F. 1953. British Spiders Vol. IL London (Ray Society).

Bengt Gunnarsson

Dept. of Zoology, University of Gtiteborg Box 25059, 5-400 3l G<iteborg, Sweden.

Massf<irekomst av noshornsbagge i vhxthus

[Mass-occurrence of the rhinoceros-beetle (Oryctes nasicornis L.) in glasshouses (Col., Scarabei- dae)l

STAFFAN WIKTELIUS

En plantskola nagra mil norr om Uppsala har

drabbats av en massfё

rekomst av noshornsbagge (Oη

Cr′ S

″αSJCOr72Js L.). Plantskolan bedrivcr odling av prydnadsvaxter och grё nsaker bade i vixthus och pa friland. Noshornsbaggarna har

blivit si manga att de utgё r ett stort problem fё r

agaren. Genonl larvernas b6kande i jorden far smaplantor svart att rota sig, dessutom gnager larvcrna gangar i traramar Och gnagcr sё nder plastkrukor.Larverna rlnns framfё

rant i vaxthu_

sen inen fё

rckominer aven l drivbinkarna.

1974 observerades de fbrsta larverna. Dessa kom troligen lned gammal hastgё

dsel till vaxthu_

scn. Skalbaggarna trivdes bra och fёrёkade sig

snabbt Under sominaren 1979 hade de blivit sa

talrika att de fё

rorsakade ordentliga problem.

Under hё

sten 1979 kundc agarcn p10cka ca

40 000 1arver ur ett vaxthus. En enda jordllda

(3× 3 rn)kunde innchaua upp til1 5 000 1arver

De vaxthus sOm drabbats ar relativt ganlla Odlingcn skeri kompostrikjord pajordg01v Od‐

lingssattct rned mycket halin och naturgё dscl ar

fOrmodligen dcn st6rsta orsaken till att nos‐

hornsbaggen kunnat uppfё

r6kas sa kraftigt.

Under de fё

rsta aren kunde cn markerad svarmning av de vuxna skalbaggarna markas.

Dcnna skeddc vid midsommartid. Under de sc―

naste aren har dock svarmningsperioden f6r―

References

Related documents

Principes partes dicuntur übe quae aliarü funt principia,five qu&lt;e abfolutead totius individui con-. fervationem funt neceflariae,

Ja, när hvad hälst, som till mitt yrke hörer Ti önskar Eder, Ni till mig er vänd,. Och allt så väl ock omsorgsfullt jag’gör Er, Ty jag för sadant vidt omkring

ner sig i ett liknande tillstånd. En stor del av Rehn är inte mycket bättre än en kloak. I tidskriften Der Spiegel kunde man för en tid sedan läsa: ”Om alla dessa

— Finns någon Malin Andersson här i -bynj skulle han fråga på bruten svenska. Och byborna skulle boekande peka på hans moders låga stuga. vad skulle han sedan göra? Tja,

Vi hoppas att SEF också fortsättningsvis kommer att få anslag från Naturvårdsverket som möjliggör att den som genomför faunaväkteri kan få ersättning

På ett välgörande, uppfriskande och ofta lätt humoristiskt sätt beskriver författaren enskilda arter och ekologiska sammanhang, begripligt och lättläst även för

ett projekt angående parningsbiologi hos spindlar och för detta ändamål söker vi efter olika områden i Sverige med höga populationstät- heter av spindeln Pisaura

Almquist, S.: Spindlar och lockespindlar ijordgubbsodlingar i sridra Sverige [Spiders and harvestmen in strawberry fields in southern Sweden.l - Ent.. ISSN