"Golvet är dammigt och skrivbordet är fullt"
En kvalitativ studie om idrottslärares upplevelser av arbetsmiljö
Johannes Fälth
Självständigt arbete (2IDÄ06) 15 högskolepoäng
Datum: 2014-03-21 Handledare: Åsa Wiberg Examinator: Katarina Schenker
Abstract
Denna undersökning har till syfte att belysa hur lärare i idrott och hälsa ser på sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar även till att uppmärksamma på vilka sätt dessa id- rottslärare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under- söks om det finns några upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrågade idrottslärarna med längre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien används en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frågeställningarna. Semi-strukturerade intervjuer används som ett metodverktyg för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital. Resultatet pekar på att idrottslärarnas upplevelse av ar- betsmiljön och yrket är överlag positivt och att den idrottsliga bakgrunden som samtliga id- rottslärare delar, bidrar till denna uppfattning. Studiens resultat pekar även på att idrottslära- rens yrkeserfarenhet bidrar till att individen bildar en förändrad syn på arbetsmiljön och ar- betssituationen, i jämförelse med hur individen tidigare såg på situationen.
Nyckelord: Idrottslärare, arbetsmiljö, habitus, förebyggande arbete
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 8
2 Syfte och frågeställningar ... 9
3 Bakgrund ... 10
3.1 Arbetsmiljö och arbetsmiljölagen ... 10
3.2 Fysiska arbetsmiljöfaktorer ... 11
3.2.1 Ljud ... 11
3.2.1 Termiskt klimat ... 11
3.2.2 Kroppslig belastning och ergonomi... 11
3.3 Psykosocial arbetsmiljö och stress ... 12
3.4 Lärarens arbetssituation ... 12
3.5 Idrottslärares arbetsmiljö ... 13
3.6 Att förebygga belastnings- och förslitningsskador. ... 14
4 Tidigare forskning ... 16
4.1 Forskningsresultat om skadeförekomster bland idrottslärare ... 16
4.2 Lärare och stressförebyggande arbete ... 17
4.3 Forskning om idrottslärares bakgrund ... 18
5 Teoretiskt perspektiv ... 20
5.1 Habitus... 20
5.2 Kapital ... 21
5.2.1 Symboliskt kapital... 21
5.2.2 Kulturellt kapital ... 22
5.3 Idrottshabitus ... 22
6 Metod ... 23
6.1 Metodval... 23
6.1.1 Kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer ... 23
6.2 Genomförande ... 24
6.2.1 Utformning av intervjuguide ... 25
6.2.2 Urval och undersökningsgrupp ... 25
6.2.3 Bearbetning av insamlad data ... 25
6.3 Forskningsetiska aspekter ... 26
6.4 Metodkritik ... 26
6.4.1 Reliabilitet och validitet ... 26
6.4.2 Generaliserbarhet ... 27
7 Resultat och analys ... 29
7.1 Inledning ... 29
7.2 Presentation av respondenter ... 29
7.3 Hur ser den idrottsliga bakgrunden samt nuvarande livsstilen ut bland de tillfrågade lärarna? Vilken betydelse har detta för utövningen av yrket, enligt lärarna? ... 30
7.3.1 Idrottslärarens bakgrund ... 30
7.3.2 Idrottslärarens nuvarande livsstil. ... 30
7.3.3 Analys ... 31
7.4 Hur upplever idrottslärare med längre yrkeserfarenhet sin arbetsmiljö i jämförelse med idrottslärare med kortare yrkeserfarenhet? ... 32
7.4.1 Lokaler ... 32
7.4.2 Undervisning i andra ämnen ... 32
7.4.3 Arbetstid och arbetsbelastning ... 33
7.4.4 Fysiska men ... 35
7.4.5 Analys ... 36
7.5 Hur arbetar de tillfrågade lärarna för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö? .... 37
7.5.1 Stress- och skadeförebyggande arbete... 37
7.5.2 Hjälpmedel ... 38
7.5.3 Analys ... 38
8 Diskussion ... 40
8.1 Metoddiskussion ... 40
8.2 Resultatdiskussion ... 41
8.2.1 Hur ser den idrottsliga bakgrunden samt nuvarande livsstilen ut bland de tillfrågade idrottslärarna? Vilken betydelse har detta för yrket, enligt idrottslärarna? ... 41
8.2.2 Hur arbetar de tillfrågade lärarna för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö? ... 41
8.2.3 Hur upplever idrottslärare med längre yrkeserfarenhet sin arbetsmiljö i jämförelse med idrottslärare med kortare yrkeserfarenhet? ... 42
8.3 Förslag till vidare forskning ... 44
9 Litteraturförteckning ... 45
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till alla fantastiska idrottslärare som möjliggjort min under- sökning genom att ställa upp på intervjuer. Tack för ett vänligt tillmötesgående och att ni välvilligt delat med er av så många erfarenheter och kunskaper. Givetvis vill jag även tacka min handledare Åsa Wiberg för all hjälp och rådgivning under arbetets gång.
Ditt engagemang och dina kritiska men konstruktiva ögon har varit guld värt för mig.
Växjö, den 21 mars 2014
1 Inledning
Ute på min verksamhetsförlagda utbildning, under föreläsningar vid universitetet, vid studie- besökstillfällen och i samtal med lärare i Idrott och Hälsa har jag upplevt ett flertal negativa företeelser som idrottsläraryrket tyvärr verkar föra med sig. Att lärare i svenska skolor upple- ver en allt för stor arbetsbörda (Lärarförbundet, 2004) var jag sedan innan medveten om, men den fysiska belastningen är ingenting jag reflekterat över förut. Buller, problem med stäm- band, dammiga lokaler, tynga lyft, stress över att inte hinna med sina arbetsuppgifter är fakto- rer som fått mig att bli bekymrad över min framtida arbetssituation. För att jag ska i någon utsträckning kunna förebygga dessa riskfaktorer och undgå att slita ut både kropp och själ har jag valt att fördjupa mig inom detta ämne. I denna uppsats har jag bestämt mig för att under- söka idrottslärares arbetsmiljö och vilka fysiska och psykosociala faktorer som är av betydel- se. Jag har valt att jämföra hur idrottslärare som varit yrkesaktiva en kortare tidsperiod upple- ver sin arbetsmiljö och arbetssituation gentemot idrottslärare som varit aktiva i yrket en längre tidsperiod och hur dessa individer har valt att arbeta för att motverka en påfrestande arbets- miljö.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen kring hur lärare i Idrott och Hälsa upplever sin arbetsmiljö. Studien syftar till att undersöka om det finns några upplevda skillnader hos idrottslärare med längre yrkeserfarenhet än hos idrottslärare med kortare yrkeserfarenhet och hur de tillfrågade lärarna arbetar för att skapa en god arbetsmiljö. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur idrottslärarens idrottsliga bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen. I denna studie betraktas arbetsmiljön ur ett lärarper- spektiv, närmare bestämt ett idrottslärarperspektiv. Fokus rikas mot det skadeförebyggande arbetet som idrottslärarna utför för sin egen hälsas skull. Utifrån detta syfte ställs följande frågeställningar;
- Hur ser den idrottsliga bakgrunden samt nuvarande livsstilen ut bland de tillfrågade idrottslärarna? Vilken betydelse har detta för utövningen av yrket, enligt idrottslärar- na?
- Hur arbetar de tillfrågade lärarna för att skapa en god fysisk och psykosocial arbets- miljö?
- Hur upplever idrottslärare med längre yrkeserfarenhet sin arbetsmiljö i jämförelse med idrottslärare med kortare yrkeserfarenhet?
3 Bakgrund
I detta kapitel följer en förklaring och definitioner av faktorer som kan bidra till en negativ upplevelse av en idrottslärares arbetsmiljö. De följande definitionerna är de arbetsmiljöfakto- rer som Roks (2010) lyfter i fackskriften ”Idrottsläraren och arbetsmiljön”. En kortfattad för- klarning och beskrivning av vad arbetsmiljö innebär och vad arbetsmiljölagen säger, lyfts i kapitlet.
3.1 Arbetsmiljö och arbetsmiljölagen
I Sverige har vi en lag vid namn Arbetsmiljölagen som antogs år 1977 av Sveriges riksdag, som har syftet att förhindra att olyckor och att arbetsrelaterade hälsoproblem uppstår (SFS 1977: 1160 Arbetsmiljölag). Lagen har också ett annat övergripande syfte: att nå en god ar- betsmiljö och det är arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön i verk- samheten (Gullberg & Rundqvist, 2013). Enligt Arbetsmiljölagen har arbetstagaren rätt till att påverka sin arbetssituation:
Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utform- ningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
(AML, 2 kap. 1§)
Enligt Lennerlöf (1981) består en människas arbetsmiljö av ”alla de faktorer som omfattar individen i dennes arbete”. Arbetsmiljö involverar alltså både fysiska och psykosociala fakto- rer; till arbetsmiljön räknas inflytande, trygghetsfrågor, jämställdhet och arbetstidens förlägg- ning (Gullberg & Rundqvist, 2013). I denna studie undersöker jag arbetsmiljön ur ett lärar- perspektiv, närmare bestämt ett idrottslärarperspektiv.
3.2 Fysiska arbetsmiljöfaktorer
Enligt Zanderin (2005) handlar fysiska arbetsmiljöfaktorer om den påverkan som kroppslig belastning, stress, luft, ljus, och ljud har på människan. Nedan följer definitioner på de rele- vanta faktorerna som krävs för att förstå kontexten för det jag undersöker.
3.2.1 Ljud
Vi människor påverkas av buller både fysiskt, psykiskt och socialt och enligt Roks (2010) är lärare i Idrott och Hälsa betydligt mer utsatta för höga ljudnivåer än andra lärare.
Arbetsmiljöverket definierar buller som ” Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt och störande ljud” (AFS: 2005:16, 2§). Detta innebär att allt ljud som en person vill slippa definieras som buller, och att buller ligger i åhörarens bedömning (Kjellberg, 1990).
3.2.1 Termiskt klimat
Begreppet termiskt klimat berör värme och kyla. Både för kall och för varm temperatur kan ge problem. Om temperaturen på arbetsplatsen är mellan +15 och +25 grader räknas det som ett normalt termiskt klimat. (Hansen& Orban, 2002). Problem med ventilation, temperaturer och damm är vanligt förekommande i idrottslokaler, där lärare i Idrott och Hälsa ofta vistas (Roks, 2010).
3.2.2 Kroppslig belastning och ergonomi
Kroppslig belastning eller ergonomi är begrepp som innefattar arbetsställning och statisk be- lastning av kroppen (Zanderin, 2005). Enligt Bjurvald & Petersson (1990) handlar ergonomi om människan och samspelet med dennes arbetsmiljö. Syftet med ergonomi är att påverka arbetets tekniska och organisatoriska utformning utifrån människans behov och förutsättning- ar. Målet är individens säkerhet, hälsa och välbefinnande, som i längden leder till en effekti- vare verksamhet.
3.3 Psykosocial arbetsmiljö och stress
Arbetsmiljö sett ur en psykosocial synvinkel involverar arbetets sociala relationer, de kontak- ter en person har med medarbetare, chefer eller klienter, samt arbetets innehåll och organise- ring (Karasek, 1979). Forskaren Aleksander Perski (2008) definierar stress som ”… obalans mellan omgivningens krav och den enskildes resurser”. En annan definition för stress använ- der Hans Selye, som menar att stress är ”… kroppens svar på alla fysiska och psykiska på- frestningar” (Selye, 1974, s. 32).
3.4 Lärarens arbetssituation
En vuxen människa spenderar en oerhört stor del av sin livstid på en arbetsplats och det är väl känt att arbetet har en stor inverkan på välbefinnandet och hälsan. Vår arbetsmiljö har infly- tande på kropp och själ, antingen positivt eller negativt (Weman-Josefsson & Berggren, 2013). De allra flesta lärare upplever sitt yrke som stimulerande, omväxlande och viktigt.
Trots detta är en stor del lärare missnöjda som anställda, på grund av arbetsvillkor och ar- betsmiljömässiga skäl (Persson, 2006).
Studier som pekar på att lärare är en fysiskt utsatt yrkesgrupp som ofta söker vård finns det gott om. En undersökning från 1993 som genomfördes vid Huddinge universitetssjukhus pe- kade på att läraryrket var den allra mest förekommande yrkesgruppen som sökte vård på lo- gopedmottagningar runt omkring i Sverige, för besvär med rösten. Undersökningen visade även på att kvinnor upplevde röstproblem i en högre utsträckning än män (Fritzell, 1996).
Även skolans ljudnivå verkar påverka lärare negativt. Enligt Lärarförbundet är var fjärde pati- ent med svår tinnitus vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg lärare eller har varit lärare. Inte bara lärare upplever hörselproblem, ljudöverkänslighet och tinnitus, fenomenet ökar även bland elever (Lärarförbundet, 2004). Wålinder R, Gunnarsson K, Runesson R och Smedje G (2007) genomförde år 2007 dagliga ljudnivåmätningar på en svensk skola under fyra veckor.
Resultatet visade att ljudnivån varierade under dagarna mellan 59 dB upp till 89 dB, och för- fattarna påpekar att hörselskador kan uppstå vid 80 dB. Höga ljudnivåer påverkar inte bara hörseln, det kan även påverka vår förmåga att koncentrera oss.
Koncentrationsstörningar brukar uppstå vid decibelnivåer över 45 dB och vid 55 dB uppstår svårigheter att uppfatta andras tal. Buller kan även ge besvär i form av huvudvärk, och en utsöndring av stresshormoner vilket kan leda till muskelspänningar (Bengtssson, 2003).
Det finns ytterligare undersökningar som pekar på att lärarnas arbetsmiljö är besvärlig.
Lärarnas Riksförbund gav Statistiska Centralbyrån i uppdrag att undersöka frekvensen av avhopp inom läraryrket från mitten av 1980-talet fram till slutet av 1990-talet.
Undersökningens resultat visade på att närmare 37 000 personer med lärarexamen lämnat yrket av andra skäl än pension, det motsvarar hela 16 % av lärarkåren. De vanligast före- kommande orsakerna till avhopp var svårigheter att få heltidstjänst, missnöje med löneläget, få karriärmöjligheter samt hög arbetsbelastning (SCB, 2001).
3.5 Idrottslärares arbetsmiljö
Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljönämnd och Svenska Gymnastiksällskapet gav Runsiö och Händel år 1984 uppdraget att genomföra en enkätstudie bland gymnastiklärare i åldrarna 45- 65. Personerna som deltog i undersökningen hade mellan 22 till 35 års yrkeserfarenhet som gymnastiklärare. 171 personer deltog i enkätstudien, som syftade till att undersöka av vilka anledningar gymnastiklärare lämnade yrket, vad de ägnade sig åt istället och vid vilken tid- punkt de valda att sluta. Forskningsresultatet visade på att 40,1 % av de tillfrågade lämnat yrket och av dessa 40,1 % hade 24 % lämnat arbetet på grund av skador som uppstått genom alla år som gymnastiklärare. Skador förekom allra främst i rygg och knän men axlar och höft- partiet var också utsatta kroppsdelar. Författarna till denna rapport drar slutsatsen att en gym- nastiklärare håller i genomsnitt 17 år innan förslitningsskador får läraren att söka sig till andra arbetsuppgifter (Händel & Runsjö, 1985).
Karin Lindén har sammanfattat 17 olika studier som vidrör idrottslärares arbetsmiljö och ar- betssituation i sin studie från 1988. Lindén menar att idrottsläraryrket är ett fysiskt tungt arbe- te och att den kroppsliga belastningen är hög samt att skador i rygg, knä och axlar är vanligt.
Dessa skador visade sig vara vanligare bland äldre idrottslärare än yngre.
Syftet med Lindéns studie var att synliggöra vilka problem som finns i arbetet och skador som kan uppkomma, detta för att kunna föreslå insatser och rekommendationer för att minska på-
frestningar bland idrottslärare (Lindén, 1988). Ett resultat av Lindéns forskning blev att en handbok vid namn ”Idrottsläraren och arbetsmiljön” författades, som föreslår konkreta åtgär- der för att motverka skador i arbetet. Undersökningar har gjorts på vilka faktorer som bidrar till att idrottslärare lämnar yrket och enligt Roks (2010) handlar det om fysiska och psykoso- ciala arbetsmiljöfaktorer. Arbete i framåtböjd ställning, tunga lyfta, lätta men återkommande lyft och arbete i högt tempo ger förr eller senare kroppsliga besvär. Oro över att inte orka fram till pensionen och en hög arbetsbelastning påverkar många idrottslärare negativt genom att framkalla stress (Roks, 2010).
3.6 Att förebygga belastnings- och förslitningsskador.
I den fackliga tidskriften ”Idrottsläraren och arbetsmiljön” (Roks, 2010) granskas idrottslära- rens arbetssituation, både för att belysa vilka riskfaktorer som förekommer och vilka under- visningsstrategier som kan vara användbara att tillämpa för att arbeta skade- och olycksföre- byggande. Skriften lyfter även vad det kan få för konsekvenser, att idrottslärarens huvudsakli- ga arbetsplats, idrottshallen, ofta ligger förlagd en bit avskild från skolan och lärarens arbets- kollegor. Ett konkret åtgärdsförslag som ”Idrottsläraren och arbetsmiljön” rekommenderar idrottsläraren att nyttja är att om möjlighet finns, undervisa i fler ämnen än Idrott och Hälsa.
Idrottslärarutbildningen startades av Per-Henrik Ling år 1813 i Stockholm. Länge var utbild- ningen inriktad på att enbart utbilda ettämneslärare (Larsson, 2009). I sin avhandling ”Att samverka eller…?” beskriver Karlefors (2002) den diskussion som fördes kring idrottslärar- utbildningen under större delen av 1900-talet. Ett flertal förslag till att förändra idrottslärarut- bildningen och göra den till en tvåämnesutbildning lyftes under denna tidsperiod, men Sveri- ges riksdag menade att idrottsämnet inte hade samma status som de teoretiska ämnena och att förändra idrottslärarutbildningen till en tvåämnesutbildning skulle i längden leda till att id- rottslärare blev akademiker. Då hade en högre lön varit aktuell för dessa idrottslärare. vilket Sveriges riksdag inte var villiga att betala (Karlefors, 2002). År 1988 förändrades dock id- rottslärarutbildningen, så att de framtida idrottslärarna kunde kombinera ämnet idrott med andra skolämnen. Idrottslärarutbildningen inkluderades i den övriga lärarutbildningen. Ge- nom detta beslut kunde alltså idrottslärare bli tvåämneslärare. Denna reform grundade sig till viss del i det faktum att idrottsläraryrket ansågs som mycket slitsamt för kropp och själ (An- nerstedt, 1991). Även Larsson (2009) menar att denna förändring alltså ses som ett svar på
kritiken som riktats mot ettämnesutbildningen. Idrottslärarkåren och dess fackliga företrädare hade under en lång tidsperiod påpekat hur fysiskt påfrestande arbetet var. Dessutom visade rapporter att få idrottslärare hade orken att utföra sitt yrke ända fram till pensionen (Larsson, 2009).
År 1989 gav Skolöverstyrelsen ut ett servicematerial som skulle hjälpa läraren arbeta skadefö- rebyggande i undervisningen, ur både ett elev- och lärarperspektiv. Detta material lägger vikt på skadeförebyggande åtgärder för både lärare och elev, som tillexempel grundlig uppvärm- ning för alla deltagare, ett par funktionella skor, säkerhetsutrustning som exempelvis tjock- mattor och mottagare vid gymnastiska övningar. Vid gymnastiska mottagningsmoment re- kommenderas idrottsläraren att använda sig av en ergonomisk korrekt arbetsställning (Skol- överstyrelsen, 1989).
4 Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning som bedrivits inom det aktuella området.
Den forskning som tidigare genomförts har i första hand fokuserat på att belysa vilka typer av arbetsmiljörelaterade bekymmer, skador och situationer idrottslärare upplever som problema- tiska. Forskning om på vilket sätt idrottslärare arbetar i skadeförebyggande syfte har också bedrivits, men i en betydligt mindre utsträckning. Någon studie som undersöker skillnader mellan upplevd arbetsmiljö bland idrottslärare med lång yrkeserfarenhet kontra idrottslärare med kort yrkeserfarenhet har inte stötts på. Tidigare forskning om hur idrottslig bakgrund påverkar den upplevda arbetsmiljön för idrottslärare verkar också vara ett outforskat område.
Nedan följer en sammanfattning av tidigare forskning inom relevanta områden.
4.1 Forskningsresultat om skadeförekomster bland idrottslärare
Sandmark (2000) undersökte förekomsten av muskulära besvär samt värk i knä- och höftled bland lärare i idrott och hälsa, med målsättningen att jämföra om de tillfrågade särskilde sig från den övriga befolkningen i dessa avseenden. Undersökningsgruppen omfattade alla svens- ka kvinnor (281 st.) och män (290 st.) som genomgått utbildning till lärare i idrott och hälsa mellan åren 1957 och 1965 och slumpmässigt utvalda åldersmatchande kvinnor (255) och män (257) ur det svenska befolkningsregistret. Enkäten frågade om omfattningen av indivi- dens deltagande i fysisk aktivitet, eventuella sjukdomar, längd, vikt, rökvanor och allmän häl- sa. Forskningsresultatet visade på att idrottslärargruppen hade problem med knäleder i större utsträckning än jämförelsegruppen och att samtliga kvinnor upplevde skadeproblematik i hög- re utsträckning än männen. Resultatet visade även på att vid 40-årsåldern var 88 % av idrotts- lärarna yrkesverksamma, men vid 60-årsåldern, var inte mer än 19 % av de tillfrågade aktiva inom idrottsläraryrket.
En studie genomförd av Fritzell (1996) pekar på att läraryrket är överrepresenterat bland pati- enter som söker vård på grund av stämbandsproblematik. Fonasteni är den absolut vanligaste diagnosen som fastställs bland lärare som upplever problem med rösten.
Diagnosen innebär att patienten kan uppleva sveda, torrhetskänsla i hals och svårigheter att tala. Faktorer som damm, torr luft kan utlösa dessa besvär, men även fel röstteknik och an- strängning av rösten under lång tid. Av alla 176 lärare som sökte hjälp på röstkliniker mellan åren 1992-1993 var 76 % av dessa lärare kvinnor. Orsaken till att kvinnliga lärare upplever dessa problem i större utsträckning än manliga lärare, är biologiska. Kvinnors stämband är kortare än mäns, vilket gör att det kräver en större ansträngning av stämbanden för att rösten ska höras (Fritzell, 1996).
Det finns nyare forskning inom området. År 2006 genomfördes forskning om arbetsmiljö och idrottslärare i Quebec, Kanada. Syftet med denna studie var att undersöka belastningsskador som kan uppstå vid undervisning av ”Physical Education” eller Idrott och Hälsa.
Undersökningsunderlaget bestod av 314 idrottslärare som besvarat en enkät.
Forskningsresultatet visade att 37,6 % av lärarna hade drabbats av en skada under det senaste året på sitt arbete, att lärare som undervisade i fler ämnen än idrott var drabbade i mindre ut- sträckning och att äldre idrottslärare hade skador i högre utsträckning än yngre. Skadorna id- rottslärarna ådrog sig genom yrket var främst ländryggsvärk, hörselproblem och knäledsska- dor (Lemoyne, Laurencelle, Lirette & Trudeau, 2007).
4.2 Lärare och stressförebyggande arbete
En kvantitativ enkätundersökning genomfördes kring hur svenska nyutexaminerade lärare, resonerar kring sin nya yrkesroll och sin arbetssituation. Undersökningens övergripande syfte var att studera hur individens (lärarens) personliga egenskaper, påverkar risken för utbränd- het. I studien deltog 1290 nya svenska lärare och resultatet pekar på att nya lärare ofta uppfat- tar ”verkligheten” som yrkesverksamma lärare, som en stor chock. Denna chock bidrog till att många nya lärare genomgick en kompetenskris och en slags osäkerhet inför sin yrkesroll.
Författarna till studien påpekar också att höga arbetskrav på nya lärare för med sig utbränd- hetsrisker (Stadnyk, R, L, Hultell D, Gustavsson & J. Petter, 2011). Kyriacou (2001) genom- förde en kvantitativ studie med hjälp av en enkät där 700 lärare deltog för att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs i läraryrket. De vanligast förekommande stressfaktorer som fram- kom vid undersökningen var enligt Kyriacou (2001):
o Undervisning av elever som saknar studiemotivation o Upprätthållning av disciplin i klassrummet
o Tidskrav och hög arbetsbelastning
o Att bli bedömd av andra (föräldrar och andra lärare) o Dåliga arbetsmiljövillkor
Kyriacou påpekar att stress bland lärare är något individuellt och beror på individens person- lighet, yrkeskompetens och faktorer i lärarens privatliv. För att minska dessa stressfaktorer föreslår Kyriacou (2001) strategier som läraren kan använda sig av. Först och främst bör lära- ren förstå och acceptera de egna begränsningarna och lära sig att koppla av efter arbetstid, exempelvis med hjälp av avslappningsövningar. Att läraren lever ett stimulerande och av- kopplande privatliv bidrar till att minska stressen. Med arbetsgivaren eller kollegor bör pro- blem kontinuerligt diskuteras, så att förbättring och effektivisering av arbetet kan ske.
Kyriacou (2001) menar att läraren själv kan välja ur vilket perspektiv han eller hon ser på olika situationer. Dessutom menar Kyriacou (2001) att läraren måste planera och prioritera vilka arbetsuppgifter som är nödvändigast.
4.3 Forskning om idrottslärares bakgrund
År 2009 la Lena Larsson fram en avhandling, där forskningsresultatet bland annat pekade på att lärarstudenter generellt sett var positiva och förväntansfulla inför det kommande arbetet som lärare. Lärarstudenterna som valde inriktningen Idrott och Hälsa visade sig däremot sär- skilja sig från mängden och vara mindre positivt inställda till läraryrket, jämfört med de övri- ga lärarstudenterna. De studenter som söker sig till idrottslärarutbildningen kommer från hemmiljöer och familjer där utbildningsnivån och studievanan varit låg.
Forskningsresultatet visade även att idrottslärarstudenter först och främst verkar vara intresse- rade av att själva få fortsatt möjlighet att ägna sig åt och utöva idrott, än att bilda sig kunska- per inför det kommande läraryrket.
Enligt Larsson (2009) har idrottslärarstudenter under hela sin uppväxt vant sig vid att vara fysiskt aktiva och har svårt att tänka sig en framtid där de tvingas till att sitta still om dagarna.
Majoriteten av idrottslärarstudenterna i Larssons studie upplevde idrott och hälsan under sin skoltid som positiv, främst på grund av att de fick lov att utöva idrott, inte på grund av att de
fick lära sig något om ämnet. Avhandlingens resultat pekar även på att idrottslärarstudenter- nas idrottsliga bakgrund först och främst dominerats av organiserat bollspel i föreningar, ex- empelvis fotboll och att de gärna fortsätter med dessa motionsvanor.
Idrottslärarstudenterna ser hälsa som ett livsprojekt, ett kontinuerligt arbete. Avhandlingen som Larsson (2009) skrivit blir därför intressant för denna undersökning, då idrottslärarens bakgrund, i relation till arbetsmiljö, är av intresse i denna studie.
5 Teoretiskt perspektiv
I den här studien används Bourdieus teori om habitus och kapital eftersom det ger en möjlig- het till att fördjupa studien av idrottslärarnas egna upplevelser och syn på arbetsmiljön.
Undersökningen fokuserar på vad idrottslärare har för syn på sin arbetsmiljö, vad de gör för att förbättra den och på vilket sätt individernas habitus och kapital påverkar synen på arbets- miljön. Bourdieus teori kommer att användas som ett teoretiskt redskap under analys- och tolkningsprocessen. Sociologen Pierre Bourdieu utgick ursprungligen ifrån sitt hemland, Frankrike, men Broady har översatt ett flertal av Bourdieus texter till svenska och använt de teoretiska perspektiven i en svensk kontext. Därför används även Broady som källa.
5.1 Habitus
Bourdieus (1999) begrepp habitus är komplicerat och kan på enklaste sätt tolkas som alla de sociala strukturer som finns inskrivna eller gestaltade i varje enskild person. Broady (1998) beskriver nedan habitus:
Ett annat av Bourdieus nyckelbegrepp är habitus (böjning: sing. en habitus, plur.
flera habitus), dvs. system av dispositioner som tillåter människor att handla, tän- ka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges ge- nom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seg- livat och ofta omedvetet handlingsmönster.
(Broady, 1998. s. 3)
Ett habitus skapas först och främst av tidigare erfarenheter i livet, som präntas in tidigt i våra liv och i och med det formar de oss till de personerna vi är (Broady, 1990). Alla vanor, värde- ringar, bedömningar och sätt att prata som en person uttrycker omedvetet, gör personen på grund av sitt habitus. Enligt Bourdieu (1993) är habitus en mental struktur.
Genom denna mentala struktur uppfattar, utvärderar och förstår vi omvärlden. Habitus är nå- got individuellt, samtidigt som det är kollektivt då familjen fungerar som en förebild för indi- vididen. En persons habitus är inte bestämd utan kan förändra sig när omgivningen och indi-
videns sociala position växlar (Bourdieu, 1999). Hur ett habitus kan förändras, ger Broady (1998) exempel på:
Habitus kan förstärkas, försvagas eller transformeras, exempelvis genom att män- niskor hamnar i nya existensbetingelser […]
(Broady, 1998 s.18)
Broady (1998) menar att ett habitus är ”seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster” och därför tar tid och kraft att förändra. Habitus kan förstärkas genom att människor rör sig i nya miljöer eller befinner sig under nya villkor (Broady, 1998).
5.2 Kapital
Bourdieus (1993) begrepp kapital spelar en central roll i relation till begreppet habitus.
Kapital kan liknas med resurser eller tillgångar, som kan vara av ekonomisk, social eller kul- turell karaktär (Broady, 1990). Bourdieu (1993) menar att kapital är centralt för att förklara och belysa en individs position i samhället. En individs kapitaltillångar bör inte ses som sta- tiska resurser utan dessa kan utvecklas och omvandlas (Broady, 1990). Ekonomiskt kapital innebär att ha monetära tillgångar, alltså pengar. Enligt Bourdieu (1993) kan en individ posi- tionera sig i samhället genom tillgången av ekonomiskt kapital, eftersom det skapar valfrihet och möjligheter. Det sociala kapitalet är enligt Bourdieu kontakter som vänskapsband och släktrelationer, vilket kan ge fördelar i arbets- och privatliv. I denna studie används kulturellt kapital och symboliskt kapital som teoretiska redskap vid analysprocessen.
5.2.1 Symboliskt kapital
Bourdieus begrepp symboliskt kapital är inte ett kapital i sig själv, utan ett förhållande inom specifika områden bland de andra kapitalformerna. Begreppet symboliskt kapital förklaras i följande citat:
Olika kapital förvandlas till symboliskt kapital när det uppfattas av sociala agenter utrustade med perceptionskategorier som gör att de kan känna igen dem
(urskilja dem) och erkänna dem, tillskriva dem ett värde.
Symboliskt kapital använder Bourdieu (1993) för att belysa vad som ger heder, prestige eller social status i olika sociala grupper. Ett symboliskt kapital kan existera överallt; inom famil- jen eller på arbetsplatsen. Broady (1990) beskriver sociala agenter som individer och andra människor och att ett symboliskt kapital är en viktig tillgång i ett visst sammanhang, men i andra sammanhang mindre värdefullt (Broady, 1990).
5.2.2 Kulturellt kapital
Ett kulturellt kapital menar Bourdieu (1999) bestå av kunskaper, erfarenheter och sätt att ut- trycka sig. Det kulturella kapitalet är tätt förknippat med en individs utbildningsnivå och ses som betydelsefullt för individen i strävan att nå höga positioner i samhället. Vårt habitus och kapital avgör alltså vilka kunskaper, vanor och värderingar vi har med oss i mötet med andra människor (Bourdieu, 1999).
5.3 Idrottshabitus
Bourdieus (1993) habitusteori ger oss möjlighet att nå en mer ingående förståelse av på vilket sätt en individs vana som grundlagts tidigare i livet, påverkar det liv han eller hon lever.
I denna undersökning kommer begreppet idrottshabitus att användas. Larsson (2008) beskri- ver i ”Ungdomarna och idrotten” ungdomars idrottsvanor och använder sig då av begreppet idrottshabitus. För att tillskriva en ungdom ett starkt eller ett svagt idrottshabitus användes tre olika mått: betyget i ämnet idrott och hälsa, eventuellt medlemskap i idrottsföreningar och om ungdomarna själva ansåg att de ägnade sig åt fysisk aktivitet på sin fritid.
Hade ungdomen ett högt betyg i idrott och hälsa, var medlem i någon idrottsförening och tyckte själv att den utförde fysisk aktivitet på sin fritid – då bedömdes ungdomen ha ett starkt idrottshabitus. Undersökningen visade att ungdomar med ett starkt ekonomiskt kapital, genomgående hade ett starkare idrottshabitus, då dessa verkar ha större möjligheter att idrotta på fritiden, än ungdomar med ett svagt ekonomiskt kapital. Ungdomar som kommer från fa- miljer med ett högt utbildningskapital verkar också ha ett starkare idrottshabitus än de ung- domarna med ett lågt utbildningskapital (Larsson, 2008).
6 Metod
I detta metodkapitel beskrivs hur undersökningen har genomförts och varför den specifika metoden valts, dessutom förklaras hur förhållningssättet till forskningsetiska aspekter under studiens gång sett ut.
6.1 Metodval
I undersökningen valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där inter- vjuerna berörde en person i taget, för att besvara frågeställningar och syftet för studien.
Kvale (1997) menar att denna metod ger forskaren större förutsättningar att återge en djupgå- ende, detaljerad beskrivning av individers erfarenheter och beteenden. Enligt Bryman (2002) är den kvalitativa metoden att föredra när forskningens tonvikt ligger på ord, snarare än kvan- titet, eftersom chansen att ställa följdfrågor finns lättillgänglig. På grund av att studiens intres- se ligger i enskilda individers åsikter och uppfattningar, är den kvalitativa metoden att föredra framför den kvantitativa. Djupgående resonemang kring respondentens tankar och åsikter är intressanta och välkomna i denna studie.
6.1.1 Kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer
Enligt Widerberg (2002) handlar kvalitativ forskning om karaktären eller egenskaperna hos någonting, forskning som syftar till att klargöra ett fenomens egenskaper eller uttryckssätt.
Forskning av kvalitativ karaktär ställer frågor av typen ”Vad betyder fenomenet?” och ”Vad handlar det om?”. Denna undersökning syftar till att gräva i vad enskilda individer har för åsikter, tankar och upplevelser kring temat arbetsmiljö, därför föll valet på kvalitativ metod.
De fördelar med att använda sig av kvalitativa intervjuer är, att de fokuserar mer djupgående på ämnet än vad den kvantitativa metoden gör och tillåter följdfrågor för att ge möjlighet till ett ännu mer uttömmande intervjusvar. I denna kvalitativa studie är forskaren tolkande och har en avgörande närhet till undersökningsmiljön och intervjupersonerna, då forskaren försö- ker ställa samman informationen så att en helhetssyn blir möjlig (Bryman, 2002).
Intervjuer i forskningssammanhang är muntliga diskurser som kretsar kring mänskliga livs- världen, som sedan transkriberas och tolkas (Kvale 1997). Semistrukturerade intervjuer hand-
lar i regel om en situation där intervjuaren har en uppsättning frågor som generellt kan beskri- vas som ett frågeschema, där ordningsföljden kan variera. Dessa intervjufrågor brukar vara allmänt formulerade och följdfrågor kan passa sig. I en kvalitativ intervju är det önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar, eftersom det ger kännedom om vad den intervjuade personen upplever som väsentligt och angeläget (Bryman, 2002). För att få fram olika aspek- ter på vad som idrottslärare anser vara av vikt, tillämpas denna intervjustrategi i undersök- ningen. Skulle respondenterna börja tala om ämnen som inte är relevanta för undersökningen, kommer följdfrågor att ställas, som för samtalet tillbaka i rätt riktning igen.
Enligt Kvale (1997) är tanken bakom semistrukturerade intervjuer att intervjuaren och inter- vjuobjektet tillsammans upptäcker nya områden och kunskap. Min intervju bygger på huvud- frågor, men möjligheten att ställa följdfrågor hålls öppen, för att få ett mer utfyllande svar.
Kvale (1997) menar att följdfrågor kan ställas för att reliabiliteten och validiteten i undersök- ningen ska bli större, genom att intervjupersonen förtydligar sig eller att intervjuaren ställer de frågor man vill ha svar på, på ett annat sätt.
6.2 Genomförande
Kontakt med samtliga intervjupersoner togs genom e-post och telefon, beroende på vad som funnits tillgängligt genom kontaktinformationen på skolornas hemsidor. Ett tiotal idrottslärare kontaktades och i slutändan ställde 7 personer upp på att bli intervjuade.
Samtliga intervjuer genomfördes i avskilda rum för att kunna genomföra ett privat samtal, vid respondenternas arbetsplats, det vill säga skola eller idrottshall. Samtliga intervjuer spelades in med en mikrofon och i efterhand transkriberades dessa. Det finns också nackdelar med att spela in intervjuer; bakgrundsljud som distraherar. Däremot kan intervjuaren koncentrera sig mer på själva än intervjuprocessen, än att skriva ner vad den intervjuade säger (Kvale, 1997).
För att säkra att mina ljudinspelningar höll hög kvalitet, ägde intervjuerna rum i avskiljda rum. Avskildheten bidrog till att störande moment som buller minimerades och att obehöriga individer inte kunde ta del av samtalet. Innan intervjun startade blev respondenten informerad om vilka etiska forskningsregler jag följde, att intervjun var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Intervjuerna tog allihop 35-45 minuter att genomföra.
6.2.1 Utformning av intervjuguide
Enligt Widerberg (2002) är intervjuguiden forskarens hjälpreda i intervjusituationen där frå- gor bör kategoriseras utifrån olika teman. Intervjuguidens frågeteman utarbetades ifrån fråge- ställningarna. Kvale (1997) menar att semistrukturerade intervjuer lämnar rum för frågornas ordningsföljd och följdfrågor. Därför anpassades frågornas ordningsföljd och eventuella följd- frågor efter den intervjuades svar och i vilket håll intervjun rörde sig mot.
En målsättning med intervjun var att de intervjuade gav detaljerade och utförliga svar, därför användes följdfrågor vid behov. Dessa följdfrågor var öppna i sin struktur, exempelvis ”Hur skulle du vilja arbeta istället?” eller ”Kan du förklara hur du tänker när du säger…?” .
6.2.2 Urval och undersökningsgrupp
I denna undersökning intervjuades idrottslärare med 5 år eller kortare yrkeserfarenhet och idrottslärare med 10 år eller längre yrkeserfarenhet. Detta för att undersöka vilka eventuella skillnader lärare med kortare erfarenhet gentemot lärare med kortare erfarenhet upplevde.
Personerna som deltog i undersökningen var nästintill jämt fördelat mellan män och kvinnor, i spridda åldrar och yrkesverksamma i två olika kommuner. Detta för att uppnå en eventuell spridning av åsikter och erfarenheter. Enligt Kvale (1997) är 5-25 personer lämpligt att an- vända sig av vid kvalitativa studier och med tanke på de tidsramar som studien har att följa, samt antal yrkesverksamma idrottslärare i de två kommunerna, blev sju stycken idrottslärare en rimlig mängd att intervjua. Några av respondenterna hade författaren till denna undersök- ning kännedom om, och dessa respondenter antogs som yrkeserfarna eller mindre yrkeserfar- na, grundat på antal år i yrket.
6.2.3 Bearbetning av insamlad data
Intervjuerna har spelats in med mikrofon och i efterhand har materialet transkriberats ord för ord, men pauser, hummande och liknande ljud har utelämnats. En sammanfattning i text skickades via mail till varje person som blivit intervjuad, dels för att få tillåtelse att använda materialet, men även för att undgå eventuella misstolkningar. När de transkriberade intervju- texterna genomlästes, upptäcktes gemensamma och karakteristiska teman och underkategorier
till dessa teman. Dessa teman indelades i stycken med tillhörande citat från respondenter, vil- ket redovisas i det kommande resultatkapitlet.
6.3 Forskningsetiska aspekter
Enligt Vetenskapsrådet (2002) är det av viktigt att följa och ta hänsyn till forskningsetiska riktlinjer, som Vetenskapsrådet har sammanställt till fyra punkter. En punkt är informations- kravet, som innebär att jag som forskare måste informera de som blir berörda av min forsk- ning, om vad syftet med min forskning är. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i min un- dersökning har själva rätt att bestämma över sin medverkan. Ångrar sig en av mina intervju- objekt och vill att jag stryker allt som personen sagt, måste jag göra det.
Under mina intervjuer kunde undersökningsdeltagaren när som helst avbryta intervjun. Om detta krav informerades varje intervjuperson innan intervjun drog igång. Konfidentialitetskra- vet innebär att jag som forskare måste ge alla inblandade i min studie största möjlighet till konfidentialitet, dessutom måste alla typer av personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dessa. Nyttjandekravet innebär att jag endast får tillåtelse att använda mig av all insamlad information i forskningsändamål. Dessa fyra krav har jag förhållit mig till under hela min undersökningsprocess.
6.4 Metodkritik
6.4.1 Reliabilitet och validitet
Validitet och reliabilitet kan definieras som:
… olika slags mått på den kvalitet, stränghet och mer generella forskningspotenti- al som uppnås på grundval av vissa metodologiska och ämnesmässiga konventio- ner och principer.
(Mason, 1996, refererad i Bryman, 2011, s.352).
Bryman (2011) menar att reliabilitet och validitet är viktiga kriterier vid granskning av olika undersökningar och handlar om i vilken mån en undersökning kan bli upprepad samt tillförlit- ligheten. Dessa kriterier anses som mest lämpliga vid studier som är av kvantitativ karaktär, på grund av att mätresultat är ett huvudsyfte. Forskning inom den kvalitativa metoden kräver en anpassning av dessa begrepp, efter som en kvalitativ studie många gånger är svår att kopie- ra. Inom kvalitativ forskning delas därför reliabilitet och validitet in i fyra anpassade begrepp.
Extern reliabilitet handlar om i vilken grad en studie kan upprepas, vilket bedöms som svårt inom en kvalitativ studie som denna, då en social miljö är omöjlig att ”frysa”.
Intern reliabilitet betyder att medlemmarna i ett forskarlag kan komma överens om hur den insamlade informationen ska tolkas, vilket inte är relevant för denna studie då den genomförs av endast en person. Intern validitet betyder att det ska finnas en koppling mellan forskarens observationer och de teoretiska begrepp som han eller hon brukar i studien.
Extern validitet berör den grad i vilket forskningsresultatet kan generaliseras till andra situa- tioner och miljöer. Det sistnämnda begreppet, extern validitet, innebär problem för forskare som genomför kvalitativ forskning, på grund av det avgränsande urval som används vid un- dersökningar (Bryman, 2011). För att öka uppsatsens validitet transkriberades intervjuerna ordagrant (med undantag för pauser och hummande). Det transkriberade materialet skickades sedan via e-post till respondenterna för att bekräfta att intervjun inte var feltolkad, vilket öka- de undersökningens tillförlitlighet.
6.4.2 Generaliserbarhet
Bryman (2002) menar att den kvalitativa metodens generaliserbarhet är något som debatteras i stor utsträckning. Forskare som ägnar sig åt kvantitativ metod hävdar att generaliserbarhet är något ogenomförbart inom kvalitativa studier, eftersom resultaten allt som oftast inte under- stöds av nog med data (Bryman, 2002). Respondenterna i en kvalitativ undersökning är, enligt Bryman (2002), inte representativa för en grupp individer utan resultatet av den kvalitativa forskningen bör istället generaliseras till teorier. Andra forskare resonerar kring om generali- serbarhet verkligen är nödvändigt och hävdar att i konstruktivistiska och diskursiva situatio- ner är generaliserbarhet (eller överförbarhet) inte möjligt (Kvale, S & Brinkmann, S, 2009).
Alla är inte av åsikten att generaliserbarhet inte är nödvändigt eller möjligt i kvalitativ forsk- ning. Denscombe (2009) menar att forskaren bör förhålla sig till generaliserbarheten på ett sätt när kvalitativ forskning genomförs och på ett annat sätt när kvantitativ forskning genom- förs. Inom kvalitativ forskning menar Denscombe (2009) att generaliserbarhet kan hittas om resultaten skulle kunna förflyttas till andra lika genomförda studier. I denna studie förhåller författaren sig dock till Brymans (2002) resonemang kring att respondenter i en kvalitativ studie inte kan förväntas representera en hel grupp och därför jämförs enbart respondenterna i studien med varandra.
7 Resultat och analys
7.1 Inledning
I följande resultat- och analyskapitel avses studiens resultat presenteras och analyseras, med ändamål att besvara studiens frågeställningar. Analysen görs genom ett teoretiskt perspektiv, efter att resultatet presenterats. Forskningsresultatet, som kommit till genom respondenternas svar, presenteras utifrån enskilda teman som användes i intervjuguiden.
7.2 Presentation av respondenter
Samtliga respondenter i undersökningen har, på grund av anonymitetsprincipen, fått sina verkliga namn fingerade och sin ålder avrundad till närmsta femårsintervall.
”Linda” 30 år. Arbetar på en gymnasieskola som lärare i naturkunskap och idrott och hälsa.
Har arbetat som idrottslärare i fyra år och har en bakgrund inom fotboll och dans.
”Henrik” 30 år. Arbetar på en högstadieskola som lärare i engelska och idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i två år och har en bakgrund inom fotboll och innebandy.
”David” 30 år. Arbetar på en högstadieskola som lärare i historia och idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i fyra år och har en bakgrund inom ishockey och fotboll.
”Magnus” 40 år. Arbetar på en högstadieskola som lärare i idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i 14 år och har en bakgrund inom ishockey, fotboll och handboll.
”Fredrik” 45 år. Arbetar på en gymnasieskola som lärare i samhällskunskap och idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i 19 år och har en bakgrund inom fotboll och friidrott.
”Helen” 55 år. Arbetar på en högstadieskola som lärare idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i 21 år och har en bakgrund inom rytmisk gymnastik och tennis.
”Eva” 50 år. Arbetar på en gymnasieskola som lärare i spanska och idrott och hälsa. Har arbetat som idrottslärare i 18 år och har en bakgrund inom friidrott, ridning och gymnastik.
7.3 Hur ser den idrottsliga bakgrunden samt nuvarande livsstilen ut bland de tillfrågade lärarna? Vilken betydelse har detta för utövningen av yrket, enligt lärarna?
7.3.1 Idrottslärarens bakgrund
Vid intervjuerna framkom det att samtliga respondenter varit idrottsligt aktiva inom förening- ar och på egen hand sedan barnsben. Lagidrotter är en gemensam nämnare bland responden- terna, majoriteten har utövat organiserad fotboll under sin uppväxt. Familj och släkt har varit den största bidragande orsaken till att respondenterna blivit idrottsligt aktiva och majoriteten av respondenter har dessutom varit ledare inom någon lagidrott.
Det stora intresset för idrotten har varit den starkast bidragande orsaken till att lärarna valde att utbilda sig till lärare i idrott och hälsa. Genomgående var det starka intresset och engage- manget för lagidrott.
Att vara en del av ett lag var väldigt viktigt för mig under min uppväxt, det kan jag sakna nu när jag lagt ner fotbollen […] lagandan, stämningen och jargongen i omklädningsrummet, att man hejar på och har roligt tillsammans […] Mina för- äldrar var ett par riktigt sportfånar som aldrig kunde sitta stilla, jag fick jämt följa med på en massa nya idrottsaktiviteter, så jag har i princip alltid hållit på med sport.
7.3.2 Idrottslärarens nuvarande livsstil.
Respondenternas nuvarande liv består till stor del av idrott och fysisk aktivitet, ofta både som åskådare och utövare.
På helgerna spelar barnen nästan alltid någon match, då är jag ju med och kollar
… annars på fritiden tycker jag och att träna med min fru, vi provar gärna nya trä-
ningsformer.
I nuläget är alla respondenter fysiskt aktiva och motionerar på sin fritid, men inte inom lagid- rotter, utan genom löpning, promenader och styrketräning som sker på egen hand. Att ägna sig åt träning på fritiden anser respondenterna vara viktigt, dels för att kroppen ska orka med fysiskt och dels för att det egna utövandet av fysisk aktivitet ger kunskap om kropp och trä- ning. Denna kunskap anser samtliga respondenter vara värdefull i yrket som idrottslärare.
Jag tror träningen hjälper mig att orka med arbetsdagarna. Den har gett mig en större kunskap om anatomi, fysiologi, kost och träning i det stora hela och det kan jag dela med mig av till eleverna.
7.3.3 Analys
Samtliga respondenter har en idrottslig bakgrund, främst inom lagidrotter. En positiv inställ- ning till idrott och fysisk aktivitet går att skönja utifrån intervjusvaren. Bourdieus (1993) me- nar den sociala bakgrunden sätter sin prägel på individens habitus. Respondenternas snarlika attityder och bedömningar skulle kunna förklaras av att de influerats av ett idrottshabitus, som blivit förkroppsligat sedan flera år tillbaka.
Bourdieu (1993) menar att individer som befinner sig nära varandra i samhället, oftast har ett liknande habitus. Detta stämmer överens med respondenterna, då de beskriver liknande upp- växter och idrottsliga upplevelser. Föreställningarna som respondenterna bär med sig kan, genom habitus, förklaras genom att de en gång blivit socialiserade in i ett idrottshabitus, där lagidrott varit ett dominerande element. Detta verkar väsentligt i betydelsen för hur respon- denterna resonerar kring ämnet. Miljön kring idrotten som respondenterna formades av, påta- las i intervjuerna många gånger likna miljön inom idrott och hälsa i skolan.
Därför pekar undersökningen på att individens habitus är betydelsefullt, eftersom responden- terna upplevde både sin idrottsliga bakgrundsmiljö och den nuvarande miljön inom idrott och hälsa som positiv. Respondenternas svarar samtliga att de gärna ägnar sig åt att prova på nya träningsformer och fysiska aktiviteter. Ny kunskap förvärvas genom träning, av samtliga re- spondenter och den positiva inställningen till dessa nya idrottsliga erfarenheter skulle kunna tolkas som att de gärna utökar sitt idrottsliga kapital, Broady (1998) menar nämligen att Bourdieus kapitalteori inte ska betraktas som fixa resurser, utan ständigt kan förändras.
7.4 Hur upplever idrottslärare med längre yrkeserfarenhet sin arbetsmiljö i jämförelse med idrottslärare med kortare yrkeserfarenhet?
7.4.1 Lokaler
Alla intervjuade idrottslärare hade en positiv syn på lokalerna i skolan och idrottshallen.
Samtliga menar att det i respektive skola finns lokaler med goda möjligheter att bedriva varierad och stimulerande undervisning. En respondent besvärades dock stundtals av dålig ventilation i idrottshallen och av bristfällig städning av klassrummen i skolan.
Besvären yttrade sig bland annat genom nysningar framkallade av damm och smuts från golv.
Städningen har alltid skötts dåligt på den här skolan […]det händer ibland att jag får ett ryck och tar fram städmoppen själv, och torkar av golvet här. […] Jag tror att min generation tycker det är viktigt att ha det rent och snyggt runtomkring sig, det är i alla fall jag uppväxt med
7.4.2 Undervisning i andra ämnen
Majoriteten av respondenterna undervisar i fler ämnen än idrott och hälsa. Här uppger respondenterna som undervisar i fler ämnen än idrott och hälsa att arbetsmiljön skiljer sig markant, vid undervisning av de olika ämnena.
Det är stor skillnad på att undervisa i historia och idrott […] det blir en helt annan ljudnivå, hallen inbjuder till lek och aktivitet, en vanlig lektionssal har inte direkt lika många leksaker, här har vi bollar, studsmattor och allt möjligt. Här är elever- na vana vid att springa runt och stoja
Respondenterna är alla överens om att det är viktigt att undervisa i fler ämnen än idrott och hälsa, både för att kroppen ska ”hålla” och för att uppnå variation i yrket.
En respondent undervisar endast i idrott och hälsa sedan 21 år tillbaka och är oroad över sin framtida arbetssituation.
Jag kan nästan tycka att vi äldre idrottslärare borde få möjlighet att undervisa mer teoretiskt kring hälsa, jag är ju bara utbildad inom detta […] jag har svårt att se att jag jobbar fram till pensionen som idrottslärare.
Respondenterna är medvetna om att det är arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren som ansvarar för arbetsmiljövillkoren. Endast en respondent känner att arbetsgivaren tar sitt ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö, de övriga respondenterna menar att id- rottsläraren själv får ta på sig ansvaret för sin arbetsmiljö. Detta på grund av att arbets- givaren (rektor) sällan finns tillgänglig på plats eller prioriterar annat.
Enligt reglerna är det ju rektorns uppgift att se över min arbetsmiljö, men i verk- ligheten är det bara jag själv som kan förändra något. […] Rektorn har så många andra saker för sig
En respondent påvisade att arbetsgivaren engagerade sig i lärarnas arbetsmiljö:
Skolledningen planerade så att en arbetsterapeut kom hit […] vi fick råd om hur vi skulle sitta mer ergonomiskt och rektorn köpte in bättre stolar åt oss
7.4.3 Arbetstid och arbetsbelastning
Stress över att hinna med arbetsuppgifter och scheman fullspäckade med lektioner är något som majoriteten av respondenter upplever som negativt. Dessa respondenter me- nar att läraryrket kan bli otroligt stressigt och hektiskt, men att man med tiden lär sig hantera stressen genom att prioritera vad som behövs göras och att skilja på privatliv och yrkesliv. Samtliga tror att en yrkeseffektivitet uppnås efter några år i yrket och att idrottslärare med lång yrkeserfarenhet är effektivare än en idrottslärare med kort yrkes- erfarenhet.
Under mitt första år som ny lärare satt jag uppe till elva varje kväll och jobbade […] Man kan jobba ihjäl sig som lärare, det finns alltid saker som behövs göras och utvecklas, för vårt uppdrag tar liksom aldrig slut. […] Visst, man kan jobba ihjäl sig som tillexempel busschaufför också, men jag tror att många lärare tar
med sig mycket jobb hem, särskilt ”färskingar”. Nu vill jag påstå att jag kan han- tera arbetsbelastningen
Alla respondenter hade inte samma inställning till arbetsbelastningen, en respondent med lång yrkeserfarenhet uttrycker att hans arbetsuppgifter nästan alltid släpar efter, på grund av för hög arbetsbelastning i förhållande till arbetstid och att detta gör att han många gånger känner sig stressad.
Att skriva omdömen om varenda elev jag har i idrott tar väldigt lång tid, och då blir andra saker jag behöver göra lidande, för jag har så mycket på mitt skrivbord.
Då är det lätt att man känner sig stressad
Alla respondenter menar att yrket som idrottslärare är ett fysiskt påfrestande yrke. De allra mest fysiskt påfrestande momenten sker enligt respondenterna i samband med un- dervisning av styrketräning och redskapsgymnastik, eftersom lärarna vid dessa moment ofta själv är delvis aktiva.
Styrketräning är det mest påfrestande för mig, för då är jag själv mest aktiv
Ett psykiskt påfrestande moment som påtalas av de flesta respondenter är undervisning som sker utanför skolans lokaler, i denna undersökning verkar simhallen vara en stor källa till stress. Undervisning i simhallen upplevs problematiskt, på grund av lärarens säkerhetsansvar och att miljön samt akustiken i simhallen försvårar möjligheten att be- driva god undervisning.
Alltid när man ska iväg någonstans med eleverna gäller det ju att vara på hugget, man har ju ett stort ansvar […] Simhallen är en svår miljö tycker jag, rent peda- gogiskt. Det är svårt att samla eleverna och få dem till att lyssna.[…] Sen läser man ju ibland om skräckexempel där elever drunknar under idrottslektionerna, det är klart man har sådana saker i åtanke med
Utvecklingssamtal och kontakt med föräldrar påtalades som en stressfaktor bland alla respondenterna utom en, respondenten med allra längst yrkeserfarenhet, upplevde inte detta som någon stressfaktor överhuvudtaget. Två lärare med kort yrkeserfarenhet kän-
ner sig stressade i mötet med andra lärare och föräldrar, eftersom de upplevde att de ansågs som ”unga och oerfarna” och därmed lite utanför arbetslaget. Majoriteten av respondenterna upplevde däremot inga problem relaterade till sitt arbetslag.
Ibland kan jag känna att jag upplevs som ”ung och oerfaren” fortfarande, speciellt i lärarrummet och vid möten med elevers föräldrar som alltid är äldre än mig. […]
men jag känner väl att jag är en av dem mer och mer nu
7.4.4 Fysiska men
Ingen av de respondenter varit yrkesaktiva idrottslärare i mindre än fem år upplever några fysiska krämpor, det gör däremot några av respondenterna som arbetat längre än 10 år. Respondenterna som uppger att de har bestående fysiska men, hävdar att idrotts- läraryrket är den huvudsakliga orsaken till krämporna. Dessa respondenter beskriver att de upplever nedsatt hörsel och tinnitus i viss mån. Två av dessa respondenter har för- slitningar i knä- och fotleder som bidrar till återkommande värk och smärta.
Jag har ofta värk i mina knän, ibland i ländryggen. Har det varit en väldigt aktiv dag blir värken ofta värre framåt kvällen.
Hörselskador besvärar vissa respondenter:
… jag har fått sämre hörsel och brus i mitt vänstra öra, inte så konstigt kanske med tanke på den ljudnivå som vi lärare utsätts för.
Somliga respondenter hävdar att fysiska men och krämpor hör till arbetet och i stora drag är oundvikliga, medans andra respondenter menar att det visst går att hålla sig
”frisk” ända fram till pensionen, genom att varje arbetsdag tänka långsiktigt på sin ar- betssituation.
7.4.5 Analys
En respondent säger sig fara så pass illa av damm och smuts i skolans lokaler, att denne själv tar på sig ansvaret för städning ibland, på grund av att denne trivs bäst och växt upp med att ha rent och snyggt omkring sig. Enligt Broady (1990) skapas habitus av bland annat uppväxt- förhållanden. Utifrån Bourdieus (1993) teoretiska perspektiv tolkar jag resultatet som att re- spondenternas habitus och kapital förändras när de blivit mer erfarna i yrket.
När de arbetat under en längre tidsperiod reflekterar respondenterna kring sin arbetssituation och deras habitus förändras. Detta innebär att idrottsläraren inser att den egna kroppen inte klarar av att jämt och ständigt själv vara aktiv, när personen i fråga blir äldre. Broady (1998) menar att ett habitus är ”seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster” och därför tar tid och kraft att förändra. Habitus kan förstärkas genom att människor rör sig i nya miljöer eller be- finner sig under nya villkor (Broady, 1998).
När idrottslärarna i studien upplever att kroppen inte är som den tidigare varit, sker ett skifte av kapitalform. Det kulturella kapitalet värderas högre, i form av teoretiska kunskaper, med tiden förstärks respondenternas kulturella kapital genom all kunskap och färdighet de förvär- vat inom yrket. Att respondenterna som känner sig ”unga och oerfarna” vid möten med andra lärare och föräldrar kan förklaras med Bourdieus (1993) teori om socialt och kulturellt kapital.
Att ha ett socialt kapital innebär att individen innehar ett värde i en social relation (Bourdieu, 1999). I denna studie ansluter sig en ny lärare till ett lärarlag och skolan, som är en befintlig grupp. Blir läraren då ”godkänd” som värdig medlem i gruppen får denne ett kapital av socia- la relationer, Det kulturella kapitalet, som för de flesta respondenter ökar, gestaltas här i form av yrkeskunskap. Respondenterna med ett starkt idrottslärarhabitus och med kulturellt och socialt kapital upplever överlag stressen och arbetsmiljön som mildare, än vad respondenterna med ett svagare idrottslärarhabitus gör. Respondenternas åsikter skiljer sig i frågan om det för en idrottslärare är möjligt att undvika fysiska men.
Enligt Bourdieu (1993) handlar habitus bland annat om hur människor tänker och uppfattar saker och ting i olika sammanhang. En respondent med lång yrkeserfarenhet upplever stressen som högre än de andra respondenterna, två individers habitus kan nämligen aldrig vara lika- dana, eftersom det är omöjligt att dessa individer levt exakt likadana liv. Det skulle kunna vara en förklaring till varför respondenterna upplever situationen olika.
7.5 Hur arbetar de tillfrågade lärarna för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö?
7.5.1 Stress- och skadeförebyggande arbete
Respondenterna beskriver att det är av stor vikt att vara ”smart” i sitt sätt att arbeta, för att undgå skador och stressmoment. Innebörden av att arbeta ”smart” beskrivs som att planera i god tid, prioritera vad som behövs göras och se möjligheter istället för hinder Samtliga respondenter föredrar att instruera muntligt under sina idrottslektioner framför att visa med kroppen, men två respondenter anser det är enklare att visa själv hur rörel- ser ska gå till.
Vissa saker kan man inte förklara med ord, då är det bättre att själv visa
Därför är de själva ofta fysiskt aktiva under lektionerna och ser positivt på att idrottslä- raren är det, samtidigt som de övriga respondenterna undviker att själv utöva fysisk ak- tivitet under lektionstillfällena.
Jag försöker nog instruera muntligt så långt det går. Ibland använder jag mig av en elev som får visa rörelsen, det brukar fungera bra. När jag var yngre brukade jag vara själv vara väldigt aktiv på lektionerna, nu undviker jag det, kroppen är inte riktigt som den brukade.
Vid fram- och bortplockning av redskap i idrottshallen ses eleverna som en värdefull resurs. Respondenterna är alla överens om att detta bör skötas av eleverna, på grund av att det får eleverna att känna sig mer delaktiga i lektionen och för att det blir för fysiskt påfrestande för läraren att sköta detta själv. Kunskaper inom ergonomi hjälper lärarna att förebygga belastningsskador vid stillasittande datorarbete såväl som vid undervis- ning i idrottshallen, enligt respondenterna. Träning i form av promenader, löpning och styrketräning ägnar sig samtliga respondenter av, men detta ses i första hand inte som en skade- eller stressförebyggande aktivitet, utan som en fritidssysselsättning och ett
livslångt intresse. Att träningen verkar stress- och skadeförebyggande för idrottsläraryr- ket ser respondenterna som en positiv och önskvärd bieffekt.
7.5.2 Hjälpmedel
En minoritet av respondenterna använder sig av hörselproppar vid undervisningstillfäl- lena i idrottshallen, detta för att skydda hörseln. Övriga respondenter anser att hörsel- skydd inte är nödvändigt och att de inte far illa av ljudnivåerna i sin arbetsmiljö.
Samtliga kvinnliga respondenter (tre stycken) och en manlig använder sig utav en vis- selpipa i arbetet, för att spara på rösten och för att de upplever ljudet från visselpipan som effektivare än det egna skriket. För att förbättra arbetsmiljön lyfter en respondent några önskvärda tekniska hjälpmedel.
Det hade varit jättebra med en fjärrkontroll till musikanläggningen, det blir lätt att jag fastnar där som en diskjockey … på en annan skola här i stan har min kollega det och dessutom en röstförstärkare. Det skulle jag med vilja ha, så jag kan spara lite grann på rösten.
En annan respondent berättar om ergonomiska hjälpmedel som hon fått kunskap om genom sin idrottsliga bakgrund, vilket hjälper att förbättra arbetsmiljön.
När jag spelade i högsta serien träffade jag ibland en sjukgymnast … Hon tipsade mig om att sitta på en pilatesboll istället för en vanlig kontorsstol, det gör att man sitter med mycket bättre hållning … jag sitter på bollen när jag är hemma och jobbar framför datorn.
7.5.3 Analys
Resultatet visar på att idrottslärare med olika yrkeserfarenhet tenderar till att använda sig utav olika undervisningsstrategier. Idrottslärarna med länge yrkeserfarenhet använ- der den egna kroppen mindre i undervisningen. Vissa respondenter använder sig utav tekniska hjälpmedel, här går det dock inte att skönja tendenser som skiljer idrottslärarna åt, i termer av yrkeserfarenhet och bruk av dessa hjälpmedel. Ur Bourdieus (1993) teo- retiska begrepp kan detta tolkas som att respondenternas idrottslärarhabitus ändrat sig
genom yrkeserfarenhet. Broady (1998) menar att habitus kan förstärkas, förändras eller försvagas genom nya erfarenheter, men att det kräver både tid och energi. Undersök- ningen tyder på att idrottsläraren får nya föreställningar och värderingar än tidigare.
Respondenterna med lång erfarenhet uppger att de använde sig mer utav sin egen kropp i undervisningen när de var nya i yrket, samtidigt som respondenterna med kortare yr- keserfarenhet i nuläget använder sig av kroppen ofta vid undervisning i idrott och hälsa.
Idrottsläraren har alltså ett habitus för utövande av idrott. Idrottslärarna i studien verkar under yrkeslivet få en annorlunda uppfattning av vilket kapital som är värdefullt, från att värdera den egna kroppens färdigheter till att värdera teoretiska kunskaper.
Uttalandet som respondenten gör om pilatesbollen som hjälpmedel, visar på att hon ändrat sin sitt sätt att handla, när hon kom i kontakt med en annan individ, en sjukgym- nast. Personen gick från att använda en kontorsstol till att använda sig utav en pilates- boll. Bourdieu (1993) menar att det är först i kontakten med andra individer som en individ blir medveten om sitt eget habitus, och att det är först då ett habitus kan föränd- ras.
