Energikartläggning av lokaler och system tillhörande Oscar Hanson VVS: Kartläggning av energifördelningen i kontorslokalerna.

(1)

EXAMENS

ARBETE

Energiingenjör - förnybar energi 180 hp

Energikartläggning av lokaler och system

tillhörande Oscar Hanson VVS

Kartläggning av energifördelningen i

kontorslokalerna.

Filip Andersson & Tobias Kaspersson

Energiteknik 15 hp

(2)

(3)

Förord

Detta examensarbete är det avslutande momentet av utbildningen Energiingenjör – förnybar energi vid Högskolan i Halmstad. Examensarbetet har genomförts i samverkan med Oscar Hanson VVS.

Ett första tack vill vi rikta till all personal på Oscar Hanson VVS för deras goda bemötande samt att de ställt upp och besvarat utdelade enkäter.

Ett stort tack till Oscar Hanson, VD på Oscar Hanson VVS som har gett oss förtroendet att genomföra ett uppdrag hos dem.

Stort tack till Jan-Olof Larsson, avdelningschef teknik på Oscar Hanson VVS som har agerat handledare på plats och som vi har lärt oss väldigt mycket av.

Slutligen vill vi tacka Ingemar Josefsson, adjunkt vid Högskolan i Halmstad som har agerat handledare för examensarbetet.

(4)

(5)

Sammanfattning

Den största delen av Sveriges slutliga energianvändning har nått nästan 40 procent och det har skett inom sektorn för bostäder och service. Det läggs ett stort fokus på att jobba med

effektiviseringar inom denna sektorn, både vad gäller nybyggnationer och renoveringar av befintligt byggnadsbestånd. Ett sätt att driva energieffektiviseringen av sektorn för bostäder och service framåt är att ställa krav på stora företag att genomföra energikartläggningar av de lokaler deras verksamhet äger rum i.

Examensarbetet har gjorts i samverkan med Oscar Hanson VVS och har syftat till att ta fram ett underlag som skall visa på hur inneklimatet upplevs bland de anställda och hur el- och värmeenergin ligger fördelad i deras kontorslokaler.

För att få en uppfattning om hur personalen har upplevt att de termiska, hygieniska, ljus- och ljudmässiga faktorerna påverkat inneklimatet på arbetsplatsen under det senaste året har en enkätundersökning genomförts. För att kartlägga hur el- och värmeenergin ligger fördelad har klimatskalet kartlagts, internlaster identifierats, mätningar genomförts och beräkningar gjorts. Upplevelserna av inneklimatet har överlag varit goda, det har dock funnits några få avvikelser bland respondenterna, bland dessa har de ljudmässiga faktorerna varit ett av de störande fenomen som förekommit mest bland svaren. Kartläggningen har visat på hur den köpta värmen fördelat sig mellan varmvatten, uppvärmningssystem, varmvattencirkulation och luftbehandlingsaggregat under januari till och med mars. Den har också visat hur den köpta elen fördelar sig mellan belysning, elektronik, vitvaror och teknik under ett normalår samt att det finns potential för energieffektiviseringar vad gäller klimatskal, internlaster och

(6)

(7)

Abstract

The largest share of the total final energy consumption in Sweden has reached almost 40 percent. This has been within the area of residential and service buildings. One way of promoting energy efficiency within this sector is to set high demands on big corporations to map the use of energy in the buildings where their operations take place.

This thesis was written in collaboration with Oscar Hanson VVS and the purpose of this report has been to provide data that shows how the employees experience the indoor climate as well as how the final energy is distributed within their office building.

A survey has been done to gain an idea of how the personnel have experienced the thermal comfort, hygienic factors, lighting and noise and what impacts they’ve had on the indoor climate. To determine how the energy consumption was distributed within the building several measures were taken, among those were identifying the electricity consumers, mapping the coating of the building, log different elements and doing calculations. In general, the experience of the indoor climate was good among the employees but there were a few deviations among the participants and those were mainly noise related. The energy mapping has shown how the heat was distributed between the hot water, the heating system, the hot water circulation and the air heating during the period January to March. It has also shown how the electricity is normally distributed during a year and that there are possibilities to save energy as for the coating, electricity consumers and ventilation.

(8)

(9)

Nomenklatur

Grekiska symboler Definition Enhet

∆ Differens [-]

ɳ Temperaturverkningsgrad [-]

λ Värmekonduktivitet [W/m*K]

ρ Densitet [kg/m3]

Storheter Definition Enhet

A Area [m2]

Atemp Tempererad golvarea [m2]

cp Specifik värmekapacitet under

konstant tryck [J/kg*K] D Tjocklek [m] E Energi [kWh] Gt Gradtimmar [°Ch] P Effekt [W] q Flöde [m3/s] Q Specifik värmeförlustfaktor [W/K] R Värmeövergångsmotstånd [m2_*K/W] Rse Värmeövergångsmotstånd

strålning & konvektion, utsida

[m2*K/W]

Rsi Värmeövergångsmotstånd

strålning & konvektion, insida

[m2*K/W] T Temperatur [°C] t Tid [h] U Värmegenomgångstal [W/m2*K] Akronymer Definition Fjv.C Fjärrvärmecentral KV Kallvatten LBA Luftbehandlingsaggregat LV Luftvärmare VS Värme sekundär VV Varmvatten VVC Varmvattencirkulation

(10)

(11)

Innehållsförteckning

1. Inledning 12

1.1 Bakgrund 12

1.2 Beskrivning av företag och objekt 12

1.3 Frågeställningar 12

1.4 Syfte och målsättning 13

1.5 Avgränsningar 13 2. Teori 14 2.1 Inneklimat 14 2.1.1 Ljus 14 2.1.2 Ljud 14 2.1.3 Luft 14 2.1.4 Termisk komfort 15 2.2 Energikartläggning 15 2.2.1 Energieffektivitet 15 2.2.2 Byggnaders energiprestanda 16

2.2.3 Lagen om energikartläggning i stora företag 16

3. Metod 17 3.1 Enkätundersökning 17 3.2 Energikartläggning 17 3.2.1 Klimatskal 17 3.2.2 Internlast 19 3.2.3 Elmätning 19 3.2.4 Flödesmätning 19 3.2.5 Temperaturloggning 19 3.3 Beräkningar 20 3.3.1 Ventilation 20 3.3.2 Transmission 20 3.3.3 Fjärrvärme 21 4. Resultat 22 4.1 Enkätundersökning 22 4.2 Mätningar 26

(12)

4.2.1 Temperaturloggning 26 4.2.2 Elmätning 27 4.2.3 Flödesmätning 27 4.3 Energifördelning 28 4.3.1 Internlast 28 4.3.2 Ventilation 29 4.3.3 Transmission 29 4.3.4 Värmebatterier LBA 31 4.4 Nyckeltal 31

5. Diskussion och slutsats 33

5.1 Enkätundersökning 33

5.2 Energikartläggning 33

6. Referenser 35

Bilaga A – Ritningar 37

Bilaga B – Enkät 41

Bilaga C – Temperaturloggning, rum och tilluft 43

Bilaga D – Temperaturloggning, luftbehandlingsaggregat 50

Bilaga E – Temperatur- och flödesloggning, fjärrvärmecentral 57

Bilaga F – Sammansättning byggnadsdelar 60

(13)

12

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Energiläget i världen är fortsatt en av de stora frågorna idag, stora skillnader förekommer i och mellan länder vad gäller energikällor, primärenergitillförsel och slutlig energianvändning. Den totala primära energitillförseln i världen uppgick 2014 till 159 000 TWh och består fortsättningsvis till största del av fossila bränslen. År 2014 utgjordes hela 81 procent av olja, kol och naturgas. Samtidigt fortsätter tillförsel av energi från förnybara energikällor att öka men det i samma takt som den totala tillförseln ökar och därmed står den procentuella delen från förnybara energikällor ganska stilla på 14 procent. Sverige hade 2015 en total

primärenergitillförsel på 525 TWh varav drygt 28 procent kom från fossila bränslen och drygt 50 procent kom från förnybara energikällor. (Energimyndigheten, 2017)

Den totala slutliga energianvändningen i världen år 2015 uppgick till cirka 109 000 TWh varav 34 procent av användningen var inom sektorn för bostäder och service.

(International Energy Agency, 2017)

År 2016 var motsvarande siffror i Sverige 375 TWh för den totala slutliga användningen och 39 procent var inom sektorn för bostäder och service. (Energimyndigheten, 2016)

I Sverige är bostäder och service den största energianvändande sektorn och inom dessa områden finns stor potential för effektiviseringsarbete. Det görs satsningar genom att exempelvis stifta lagar som ska främja energieffektivitet och en minskad energianvändning (Näringsutskottet, 2014). Lagen om energikartläggning i stora företag är en sådan lag, lagen trädde i kraft år 2014 och kräver att stora företag beställer en tjänst där det görs en

energikartläggning av deras lokaler. (SFS 2014:266)

1.2 Beskrivning av företag och objekt

Oscar Hanson VVS är ett etablerat teknikföretag inom VVS och kylteknik i Halmstad. Från att tidigare ha varit en mer ren installatör med tjänster enbart inom entreprenad och service, har de gått till att numera även tillhandahålla tjänster inom energioptimering.

Objektet som undersöks i detta examensarbete ägs av Oscar Hanson VVS och är den fastighet där deras kontorsverksamhet finns. Byggnaden ligger i Halmstad och har stått där sedan slutet på 1950-talet. Därefter har tillbyggnader skett och idag mäts golvytan till 1961 kvadratmeter. Ritningar över fastigheten finns att tillgå i bilaga A.

1.3 Frågeställningar

Hur upplever personalen på plats inneklimatet i lokalerna? Hur fördelas el- och värmeenergin i lokalerna?

(14)

13

1.4 Syfte och målsättning

Examensarbetet syftar till att kartlägga energin i den fastighet Oscar Hanson VVS äger och bedriver kontorsverksamhet i. Samt att redovisa hur personalen upplever inneklimatet i kontorslokalerna.

Målet med detta examensarbete är att Oscar Hanson VVS ska kunna nyttja det underlag som satts ihop, om de väljer att genomföra några åtgärder för att förbättra inneklimatet eller energieffektivisera deras kontorslokaler.

1.5 Avgränsningar

Oscar Hanson VVS äger flera fastigheter i Halmstad, det är endast kontorsbyggnaden som kommer att ingå i detta examensarbete och som kommer att kartläggas. De resterande utesluts då önskemål om prioritering finns och den större delen av verksamheten förekommer i dessa lokaler.

Mätningar som ska göras avgränsas ifrån de delar av komfortkylan som enbart är igång under sommarhalvåret.

Möjlighet till att mäta och beräkna luftläckage, linjära och punktformiga köldbryggor har ej funnits och ingår därför inte i rapporten.

(15)

14

2. Teori

2.1 Inneklimat

Vid tekniska installationer i en byggnad bör hänsyn tas till flera faktorer och störande fenomen som kan påverka inneklimatet. Bland annat påverkar de termiska, hygieniska, ljus- och ljudmässiga faktorerna upplevelsen av inneklimatet på arbetsplatsen. (Warfvinge & Dahlblom, 2010)

2.1.1 Ljus

När det gäller ljus på arbetsplatsen finns inga numeriska bestämmelser utan det handlar om att belysningen skall passa den enskilde individen och deras arbetsuppgifter. Det finns dock lämpliga riktvärden från arbetsmiljöverket som förklarar hur stor belysningsstyrkan bör vara i kontorsmiljö. Deras rekommendationer beskriver att den allmänna belysningen bör ligga på 300 lux medan belysningsstyrkan över arbetsplatsen bör vara 500 lux. För den visuella komforten i kontorslokaler bör medelbelysningsstyrkan på rummets väggytor inte vara lägre än 150 lux. Störande fenomenen som flimmer, bländande ljus eller reflektioner kan uppstå då ljuset på arbetsplatsen är ojämnt, dåligt avskärmat, felriktat, inte tillräckligt starkt eller till och med för starkt. Det kan ge negativa effekter som stress, trötthet och huvudvärk.

(Arbetsmiljöverket, 2009)

2.1.2 Ljud

Vid arbete i kontorsmiljö förekommer ofta störande ljud, allt ljud som ej är önskvärt kan klassas som buller. Störande ljud från telefonsamtal, kontorsapparater, ventilationssystem och trafik kan uppstå plötsligt och vara kortvariga men även upplevas som bakgrundsljud under längre tid. Om bakgrundsljuden är höga och ihärdiga kan de ge upphov till problem. Inte sällan upplever människor koncentrationssvårigheter, trötthet men även stressrelaterade problem då de utsätts för störande bakgrundsljud. I vissa fall kan höga ljud leda till

hörselskador, både då de uppstår som en kortare impuls men även av daglig bullerexponering. Gränsvärdet för höga ljud som impulser är 135 dB och för den dagliga bullerexponeringen är det 85 dB. (Arbetsmiljöverket, 2005)

För att ha en behaglig ljudnivå i kontorsmiljön krävs en kort efterklangstid. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till flera saker då man utformar en kontorslokal. Bland annat vart ljudkällorna placeras och vart bakgrundsljud kommer att uppstå. (Arbetsmiljöverket, 2009)

2.1.3 Luft

God luftkvalitet är en förutsättning i de rum där människor vistas mer än tillfälligt. Det får inte förekomma så pass hög koncentration av föroreningar i luften att människors hälsa kan påverkas negativt. (Boverket, 2011)

Det är därför viktigt att ha ett väl fungerande ventilationssystem då dess uppgift är att föra bort fukt och föroreningar, så att de kan hållas på en bra nivå inomhus. Föroreningarna kan uppkomma från många olika källor, exempelvis människor, inredning och maskiner och de kan förekomma i form av gas eller damm. (Boverket, u.å)

(16)

15

Folkhälsomyndigheten sätter inga bindande regler för hur stor ventilationen i kontorslokaler skall vara. De har dock givit ut allmänna råd som bland annat omfattar uteluftsflödet, koldioxidhalten och den absoluta luftfuktigheten. Riktvärdet för uteluftsflödet i kontor och

andra lokaler är satt till 7 l/s och person, dessutom bör ett tillägg göras på 0,35 l/s och m2

golvarea. Vad gäller koldioxidhalten bör den ej överstiga 1000 parts per million, om koldioxidhalten överstiger denna nivå kan det ses som ett tecken på att ventilationen ej är tillfredsställande. Under vintertid bör skillnaden i absolut fuktighet ute och inne ej överstiga

3 g/m3_{. (Folkhälsomyndigheten, 2014)}

2.1.4 Termisk komfort

Termisk komfort är definitionen på när en person trivs med temperaturupplevelsen där man befinner sig. Faktorerna som påverkar hur den termiska komforten upplevs är person- och omgivningsberoende, den beror på golvets yttemperatur, luftens vertikala temperaturgradient, den operativa temperaturen och lufthastigheten, men även vilken klädsel man bär samt vilken aktivitet man utför. Den operativa temperaturen är ett medelvärde beräknat på

lufttemperaturen och de omgivande ytornas temperaturer. (Warfvinge & Dahlblom, 2010) Boverkets Byggregler ger ut råd om hur låg den lägsta operativa temperaturen bör vara. I bostäder och arbetslokaler bör temperaturen ligga på minst 18 °C. (Boverket, 2011) Det finns ett neutralt temperaturområde från 10 till 30 °C då hälsoriskerna är som lägst för människan. När den termiska komforten brister sjunker koncentrationsförmågan vilket ökar risken för olyckor. Vid arbete i för låg temperatur kan även ergonomiska problem uppstå. (Arbetsmiljöverket, 2009)

2.2 Energikartläggning

Till grund för energikartläggningar ligger flera EU-direktiv, det handlar bland annat om direktiven om energieffektivitet och om byggnaders energiprestanda. En svensk lag som trätt i kraft till följd av direktiven är lagen om energikartläggning i stora företag.

(Näringsutskottet, 2014)

2.2.1 Energieffektivitet

Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet trädde i kraft den 4 december 2012 och har som syfte att styra medlemsländerna i EU mot ett mer energieffektivt samhälle. (Näringsutskottet, 2014)

Direktivet sätter ramar för att främja effektiviseringar och nå ett av målen i EU:s 20-20-20-klimat och energipaket. Målet innebär att medlemsländerna skall nå en minskning på 20 procent av primärenergianvändningen till år 2020 jämfört med de prognoser som tidigare gjorts. (Europaparlamentet och rådet, 2012)

Direktiven om ekodesign, energimärkning och byggnaders energiprestanda ryms alla under det övergripande direktivet om energieffektivitet och de har i sin tur lett till flera svenska lagar, exempelvis lagen om energikartläggning i stora företag och lagen om energimätning i byggnader. (Näringsutskottet, 2014)

(17)

16

2.2.2 Byggnaders energiprestanda

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda har tagit fram en ram för minimikrav som nya byggnader eller nyrenoverade byggnader måste uppfylla. Det är upp till varje medlemsstat inom EU att fastställa vad minimikraven skall vara. De ska även ta fram systemkrav som ska omfatta ventilation- och värmesystem som installeras i nya byggnader. Redan år 2018 ska nya offentliga byggnader klassas som nära-nollenergibyggnader och först efter år 2020 gäller klassningen för övrig nybyggnation. Direktivet förklarar också ett system för energicertifikat för byggnader som ska säljas eller hyras ut. Energicertifikat är ett verktyg som visar

byggnadens energianvändning genom olika nyckeltal och används för att se rekommendationer för hur energiprestandan kan förbättras.

(Europaparlamentet och rådet, 2010)

2.2.3 Lagen om energikartläggning i stora företag

Lagen om energikartläggning i stora företag trädde i kraft 2014. Det är energimyndigheten som sköter tillsyn och som ansvarar över lagen. (Energimyndigheten, 2014)

Syftet med lagen är att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Lagen riktar sig till företag som sysselsätter fler än 250 personer och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomsättning över 43 miljoner euro. En energikartläggning ska genomföras vart fjärde år av en oberoende person som uppfyller de krav gällande kompetens inom området. Innehållet i energikartläggningen ska omfatta en översyn av

(18)

17

3. Metod

3.1 Enkätundersökning

En enkät som berör upplevelserna av inneklimatet i Oscar Hansons VVS:s kontorslokaler har skapats för att sedan delas ut till de anställda. Enkäten bygger på kryssfrågor och är uppdelad i fyra delar, varje del tar upp ett av fyra olika ämnen, dessa är ljud, ljus, temperatur och luft. I var och en av de fyra delarna ges först en allmän fråga om upplevelsen i respektive

respondents kontorsrum, där får svar ges på en skala från 1 till 5, där 1 betyder att man ej är nöjd medans 5 betyder att man är mycket nöjd. Följt av det ges en flervalsfråga om

respondenten upplever något avvikande eller störande fenomen i sitt kontorsrum. Avslutningsvis besvaras återigen en fråga på en skala från 1 till 5 om den allmänna

upplevelsen i övriga rum i fastigheten. Enkäten och dess utformning finns att tillgå i bilaga B.

3.2 Energikartläggning

3.2.1 Klimatskal

För att kartlägga klimatskalet har till en början ritningar granskats utförligt, dessa ritningar finns att tillgå i bilaga A. Ritningsgranskningen gav uppgifter om lokalernas storlek,

utformning och den tempererade golvarean. Nästa steg innebar uppdelning av ytorna i fyra block, från block A till block D. Blockindelningen har skett med hänsyn taget till hur klimatskalets olika byggnadsdelar, det vill säga tak, golv och väggar skiljts sig åt i deras respektive konstruktion. Figur 1 till 4 visar de olika blocken efter indelning.

(19)

18

Figur 2. Block D.

(20)

19

Efter indelning av de olika blocken har observationer genomförts, block för block och rum för rum. Olika material i byggnadsdelarna har identifierats och deras respektive tjocklek har mätts upp och i vissa fall antagits då mätningar ej kunnat genomföras. I de fall där värden för

värmemotstånd hos material ej hittats i litteratur har det istället beräknats fram med formel [1], tillsammans med värden för värmekonduktivitet och tjocklek.

𝑅 = 𝐷

λ

[1]

3.2.2 Internlast

För att kartlägga vilka elförbrukare som finns i lokalerna har det krävts observationer och inventering av all energianvändande elektronik och belysning. Ett flertal armaturtyper tillsammans med en variation av elapparater har identifierats och deras märkeffekter har antecknats. Små skillnader hos samma typer av elapparater har förekommit och därför har det antagits att samma typ av elapparat har identisk effekt. Därefter har drifttider uppskattats och sedan även fastställts efter överenskommelse med handledare. Elenergibehovet hos de olika lasterna beräknas fram med formel [2].

𝐸_𝑒𝑙 = 𝑃_𝑒𝑙∗ 𝑡_{𝑑𝑟𝑖𝑓𝑡} [2]

3.2.3 Elmätning

Hos en del av den elförbrukande utrustningen har mätningar krävts, det gäller värmefläktar, pumpar och laddstolpar men även den förbrukade elen i luftbehandlingsaggregaten.

Mätningarna har gjorts med effekttång, multimeter och energimätinstrument. Drifttider för utrustningen har uppskattats och sedan fastställts efter överenskommelse med handledare. Elenergibehovet hos de olika lasterna där effekter mätts upp har beräknats fram med formel [2].

3.2.4 Flödesmätning

För att kartlägga mängden luft som till- och bortförs de olika rummen i kontorslokalerna har flödesmätningar gjorts på samtliga till- och frånluftsdon. Mätningarna har gjorts med

differenstryck- och flödesinstrument, summan av alla flöden per block har sedan jämförts med de avlästa flödena i luftbehandlingsaggregaten.

För att ta reda på flödets storlek genom uppvärmningssystemet som finns i kontorslokalerna har mätningar med flödesinstrument gjorts på VS. En mätning har gjorts på VVC:n för att ta reda på dess flödesstorlek då det är relativt konstant.

3.2.5 Temperaturloggning

Genom att placera ut dataloggar på olika platser i byggnaden har temperaturer loggats under januari till och med mars. Mätvärden har hämtats var femte minut i kontorsrum, allmänna utrymmen, tilluftsdon, luftbehandlingsaggregat och fjärrvärmecentralen. Placeringen har

(21)

20

gjorts med hänsyn taget till att underlätta beräkningar av rimliga medeltemperaturer för de olika blocken.

I luftbehandlingsaggregaten har loggningar gjorts på temperatur på avluft, frånluft och tilluft men även på temperatur efter återvinning, värme- och kylbatterier.

I fjärrvärmecentralen har temperatur loggats på varmvattencirkulation, varmvatten, kallvatten och värme sekundär.

Fullständiga figurer över loggade temperaturer finns att avläsa i bilaga C, D och E.

3.3 Beräkningar

3.3.1 Ventilation

Den energi som krävs för att värma den tillförda ventilationsluften till rumstemperatur beräknas genom formel [3] som ger ventilationens specifika värmeförlustfaktor, [4] som ger

ventilationsförlusterna och [5] som ger den slutliga tillförda värmeenergin. Värden för ρluft

och cp,luft i beräkningarna har valts till 1,2 kg/m3 respektive 1000 J/kg*K (Warfvinge &

Dahlblom, 2010).

𝑄𝑣 = 𝜌 ∗ 𝑐𝑝∗ 𝑞𝑣 [3]

𝑃_𝑣 = 𝑄_𝑣∗ ∆𝑇_𝑣 [4]

𝐸𝑣 = 𝑃𝑣∗ 𝑡𝑑𝑟𝑖𝑓𝑡 [5]

Ytterligare värme kan tillföras ventilationsluften via värmebatterier i

luftbehandlingsaggregaten, den värmeeffekt som tillförs kan beräknas fram med formel [6] och den tillförda värmeenergin med formel [5]. Ett viktigt nyckeltal som visar hur god värmeåtervinning det är hos värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregaten är

temperaturverkningsgraden, den kan beräknas fram med formel [7].

𝑃_𝑙𝑣 = 𝑄_𝑣∗ ∆𝑇_𝑙𝑣 [6] 𝜂 = 𝑇å− 𝑇𝑢𝑡𝑒 𝑇𝑓𝑟å𝑛− 𝑇𝑢𝑡𝑒 ∗ 𝑞𝑡𝑖𝑙𝑙 𝑞𝑓𝑟å𝑛 [7]

3.3.2 Transmission

Den värmeenergi som lämnar fastigheten genom klimatskalets olika delar beräknas genom formel [8] som ger det totala värmemotståndet hos en byggnadsdel, [9] som ger

värmegenomgångstalet för en byggnadsdel, [10] som ger den specifika värmeförlustfaktorn för en byggnadsdel, [11] som ger antalet gradtimmar och [12] som ger det slutliga

(22)

21 𝑅_𝑡𝑜𝑡 = 𝑅_𝑠𝑖+ 𝑅₁+ 𝑅₂ + … 𝑅_𝑛+ 𝑅_𝑠𝑒 [8] 𝑈 = 1 𝑅𝑡𝑜𝑡 [9] 𝑄𝑡 = 𝑈 ∗ 𝐴 [10] 𝐺𝑡= (𝑇𝑔− 𝑇𝑚𝑒𝑑𝑒𝑙) ∗ 𝑡 [11] 𝐸_𝑡= 𝑄_𝑡∗ 𝐺_𝑡 [12]

Marktemperatur som har använts vid beräkningarna har satts till 7,5 °C (Hagentoft & Sandin, 2017). Medeltemperaturer utomhus i Halmstad för januari, februari och mars har använts vid beräkningarna och har hämtats från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. (SMHI, u.å.). Värden för värmeövergångsmotstånd för strålning och konvektion vid ytor har

valts till Rsi = 0,13 m2*K/W och Rse = 0,04 m2*K/W (Petersson, 2001). Övriga data för olika

material samt byggnadsdelarnas sammansättning finns att tillgå i bilaga F.

3.3.3 Fjärrvärme

Av den köpta fjärrvärmen går en del till varmvatten, en del till VVC, en del till VS och en del till luftvärmare i LBA. Storleken på tillförd värmeenergi till VS och VVC beräknas genom formel [13] och [14]. Den totala köpta värmeenergin är en summa av de fyra delarna och kan beräknas med formel [15].

𝑄 = ρ ∗ 𝑐_𝑝∗ 𝑞 [13]

𝐸 = 𝑄 ∗ ∆𝑇 ∗ 𝑡 [14]

𝐸𝑘ö𝑝𝑡 = 𝐸𝑣𝑠+ 𝐸𝑣𝑣𝑐+ 𝐸𝑙𝑣+ 𝐸𝑣𝑣 [15]

För att ta reda på hur stor del av den köpta värmen som går till VV har ett medel på den köpta energin för de tre första månaderna under perioden 2015-2017 beräknats fram, för att därefter

kunna dra av värmeenergin till VVC, LV och VS. Värden för cp,vatten och för ρvatten har valts

till 4190 J/kg*K respektive 1000 kg/m3 (Warfvinge & Dahlblom, 2010). Data för köpt energi

(23)

22

4. Resultat

4.1 Enkätundersökning

Då enkäterna samlats in och räknats fastställdes det att 21 av 30 respondenter har besvarat enkäten. Figur 5 till 12 redovisar sammanställningen av hur respondenterna har besvarat enkäten och frågorna som har ställts finns att tillgå i bilaga B.

Figur 5 och 6 beskriver de ljusupplevelser och störande ljusfenomen som respondenterna har upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.

Figur 5. Ljusupplevelser i kontor och övriga rum.

Figur 6. Störande ljusfenomen i kontor.

0 2 4 6 8 10 12 14 1 2 3 4 5

Ljus

Kontor Övriga 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Inget av ovanstående Flimmer Reflektioner Bländning

Ljus

(24)

23

Figur 7 och 8 beskriver de ljudupplevelser och störande ljudfenomen som respondenterna har upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.

Figur 7. Ljudupplevelser i kontor och övriga rum.

Figur 8. Störande ljudfenomen i kontor.

0 2 4 6 8 10 12 1 2 3 4 5

Ljud

Kontor Övriga 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Inget av ovanstående Ljud från elektronik Ljud från trafiken Ljud från ventilation

Ljud

(25)

24

Figur 9 och 10 beskriver luftkvalitet och störande fenomen som respondenterna har upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.

Figur 9. Upplevelser av luftkvalitet i kontor och övriga rum.

Figur 10. Störande fenomen av luften i kontor.

0 2 4 6 8 10 1 2 3 4 5

Luft

Kontor Övriga 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Inget av ovanstående Instängd luft Torr luft Drag

Luft

(26)

25

Figur 11 och 12 beskriver de temperaturupplevelser och temperaturavvikelser som

respondenterna har upplevt det senaste året i sina kontor och de övriga rummen i fastigheten.

Figur 11. Temperaturupplevelser i kontor och övriga rum.

Figur 12. Temperaturavvikelser i kontor.

0 2 4 6 8 10 12 1 2 3 4 5

Temperatur

Kontor Övriga 0 2 4 6 8 10 12 14 Inget av ovanstående Varierande temperatur För hög temperatur För låg temperatur

Temperatur

(27)

26

4.2 Mätningar

4.2.1 Temperaturloggning

De loggade rumstemperaturerna presenteras som dygnsmedeltemperaturer för varje block, de loggade temperaturerna i tilluften och i luftbehandlingsaggregaten är medelvärden under den tid de är i drift. Luftbehandlingsaggregaten har en drifttid på 12 timmar måndag till fredag och är ej i drift under helger. De loggade temperaturerna i fjärrvärmecentralen är medelvärden på temperaturen under hela mätperioden. Tabell 1 till 3 redovisar de temperaturer som

loggats.

Tabell 1. Dygnsmedeltemperaturer block för block.

Block Rumstemperatur, Trum (°C) Tilluftstemperatur, Ttill (°C) A 16,9 17,8 B 21,1 18,8 C 20,1 19,2 D 21,6 19,6

Tabell 2. Temperaturloggningar LBA.

Position Temperatur, Tmedel (°C) LBA1-Tfrån 19,9 LBA1-Tute 0,8 LBA1-Tav 6,6 LBA1-Tkb 18,9 LBA1-Tå 15,2 LBA1-Tvb1 20,7 LBA2-Tfrån 19,2 LBA2-Tute -0,9 LBA2-Tav 3,9 LBA2-Tkb 20,4 LBA2-Tå 16,1 LBA2-Tvb2 21,1 LBA3-Tfrån 21,5 LBA3-Tute 3,5 LBA3-Tav 9,0 LBA3-Tkb 19,4 LBA3-Tå 14,8 LBA3-Tvb3 18,4 LBA3-Tvb4 20,0

(28)

27 Tabell 3. Temperaturloggningar Fjv.C. Position Temperatur, Tmedel (°C) Fjv.C-VV 53,7 Fjv.C-KV 28,1 Fjv.C-VVC 47,8 Fjv.C-VSfram 38,5 Fjv.C-VSretur 35,4

4.2.2 Elmätning

De uppmätta effekterna presenteras som aktiva effekter för respektive elförbrukare och drifttiderna presenteras i antal timmar under ett år. I luftbehandlingsaggregaten är den uppmätta effekten summan av de effekter som krävs till styrteknik, värmeväxlare, fläktmotorer och i vissa fall pumpar till värmebatterier. Tabell 4 redovisar de olika elförbrukarna och deras platser tillsammans med effekter och drifttider.

Tabell 4. Uppmätta effekter hos elförbrukare.

Elförbrukare Rum Aktiv effekt, Pel (W) Drifttid, tdrift (h) Elenergi, Eel (kWh) Teknik LBA 1 9-Teknik 1345 3128 4207 LBA 2 58-Teknik 2910 3128 9102 LBA 3 73-Verkstad 1302 3128 4073

Pump, värme sekundär 9-Teknik 62 8760 543

Pump, golvvärme 9-Teknik 41 8760 359

Pump, värmebatteri 58-Teknik 52 792 41

Pump, värme sekundär 64-Fjärrvärme 297 8760 2602

Värmefläkt 67-Lager 83 792 66

Värmefläkt 72-Lager 83 792 66

Ridåfläkt 73-Verkstad 506 792 401

Laddstolpar Utsida 7360 787 5792

4.2.3 Flödesmätning

De uppmätta luftflödena presenteras block för block och de avlästa luftflödena är värden hämtade från luftbehandlingsaggregaten. Tabell 5 redovisar de olika luftflöden som har mätts upp och lästs av.

(29)

28

Tabell 5. Uppmätta och avlästa luftflöden.

Plats Uppmätt tilluftsflöde, (l/s) Avläst tilluftsflöde, (l/s) Uppmätt frånluftsflöde, (l/s) Avläst frånluftsflöde, (l/s) LBA1 - 780 - 810 LBA2 - 1200 - 1192 LBA3 - 1300 - 1430 Block A 58,8 - 78,1 - Block B 435,9 - 876,9 - Block C 1402,4 - 956,9 - Block D 1054,8 - 1176,9 - Totalt 2951,9 3280 3088,8 3432

De uppmätta vattenflödena i uppvärmningssystemet respektive varmvattencirkulation

presenteras med vattenflöde, specifika värmeförlustfaktorn och värmeenergibehovet i tabell 6.

Tabell 6. Uppmätta vattenflöden och beräknad energi.

Typ Uppmätt vattenflöde, (l/s) Specifika värmeförlustfaktorn, Qvs,vvc (W/K) Värmeenergi, Evs,vvc (kWh) VS 1,72 7198,6 48202 VVC 0,052 217,9 2777

4.3 Energifördelning

4.3.1 Internlast

De inventerade elförbrukarna presenteras med märkeffekter för respektive elförbrukare och drifttiderna presenteras i antal timmar under ett år. Tabell 7 redovisar de olika elförbrukarna, antalet av den specifika typen, deras märkeffekter, drifttider och elenergibehov.

Tabell 7. Inventerade elförbrukare.

Elförbrukare Antal Märkeffekt, Pel (W) Drifttid, tdrift (h) Elenergi, Eel (kWh) Belysning Armatur, typ 1 74 72 2125 11322 Armatur, typ 2 6 105 2125 1339 Armatur, typ 3 26 56 2125 3094 Armatur, typ 4 95 36 2125 7268 Armatur, typ 5 43 116 2125 10600 Armatur, typ 6 53 84 2125 9461 Armatur, typ 7 37 98 2125 7705

(30)

29 Armatur, typ 8 21 18 2125 803 Armatur, typ 9 12 28 2125 714 Armatur, typ 10 12 56 2880 1935 Elektronik Dator 45 50 2025 4556 Datorskärm 50 39 2025 3949 Server 1 50 8760 438 Skrivare 24 30 7,5 5,4 Projektor 2 353 22,5 16 Städutrustning 1 1500 227,5 341 Vitvaror

Kyl & frys 5 125 4380 2738

Diskmaskin 2 2000 225 900 Kaffemaskin 2 2300 169 777 Mikrovågsugn 2 750 37,5 56 Torkskåp 2 1500 10 30 Bastuaggregat 1 8000 10 80

4.3.2 Ventilation

Den värmeenergi som krävs för att värma upp tilluften från ventilationssystemet till rumstemperatur presenteras block för block och totalt för hela fastigheten. Tabell 8 visar värmeenergin tillsammans med ventilationsförlusterna och luftbehandlingsaggregatens totala drifttid under januari till och med mars.

Tabell 8. Ventilationsförluster. Block Ventilationsförluster, Pv (W) Drifttid, tdrift (h) Värmeenergi, Ev (kWh) A -60 771 -46,3 B 1234,5 771 951,8 C 1514,6 771 1167,8 D 2518,9 771 1942,1 Totalt 5208 - 4015,4

4.3.3 Transmission

Den värmeenergi som krävs för att bibehålla rumstemperaturen när värme lämnar rummen via klimatskalet presenteras per byggnadsdel och totalt för blocket. Tabell 9 till 12 visar

värmeenergin tillsammans med gradtimmarna för januari till och med mars samt den specifika värmeförlustfaktorn.

(31)

30

Tabell 9. Transmissionsförluster Block A.

Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn, Qt (W/K) Gradtimmar, Gt (Ch) Värmeenergi, Et (kWh) Golv 12,6 20412 257,2 Tak 14,6 36540 533,5 Väggar 16,3 36540 595,6 Dörrar 2,8 36540 102,3 Fönster 4,3 36540 157,9 Totalt - - 1646,5

Tabell 10. Transmissionsförluster Block B.

Byggnadsdel Specifika värmeförlustfaktorn, Qt (W/K) Gradtimmar, Gt (Ch) Värmeenergi, Et (kWh) Golv 57,4 29462,4 1689,4 Tak 52,1 45590,4 2375,3 Väggar 59,5 45590,4 2712,6 Dörrar 10,9 45590,4 497,0 Fönster 44,1 45590,4 2010,6 Totalt - - 9284,8

Tabell 11. Transmissionsförluster Block C.

Tabell 12. Transmissionsförluster Block D.

(32)

31

4.3.4 Värmebatterier LBA

Den värmeenergi som krävs för att värma tilluften i luftbehandlingsaggregaten ytterligare efter återvinning presenteras för respektive värmebatteri. Tabell 13 visar vilket aggregat batteriet sitter i, vilket effektbehov som finns samt den totala drifttiden för aggregaten under januari till och med mars.

Tabell 13. Tillförd värmeenergi via VB.

Värmebatteri Aggregat Värmebatteriets effektbehov, Plv (W) Drifttid, tdrift (h) Värmeenergi, Ev (kWh) VB 1 LBA 1 5148 771 3969,1 VB 2 LBA 2 7200 771 5551,2 VB 3 LBA 3 2808 771 2164,9 VB 4 LBA 3 4056 771 3127,2 Totalt - - - 14812,4

4.4 Nyckeltal

Värmeenergins fördelning i byggnaden under perioden januari till och med mars presenteras i kWh i tabell 15 och procentuell fördelning presenteras i figur 13.

Tabell 15. Värmeenergifördelning. Typ Värmeenergi, E (kWh) LV 14812,0 VS 48202,2 VV 13844,2 VVC 2776,6 Total 79635,0 Figur 13. Värmenergifördelning. VS 61% VVC 3% LV 19% VV 17%

(33)

32

Elenergins fördelning i byggnaden under ett normalår presenteras i kWh i tabell 16 och procentuell fördelning presenteras i figur 14. Under kategorin övrigt ingår elenergi till en kylmaskin med tillhörande cirkulationspumpar, till belysning för lager utomhus och till en intilliggande byggnad. Under kategorin mätfel ingår feluppskattningar av drifttider samt felmarginal på mätinstrument. Tabell 16. Elenergifördelning. Typ Elenergi, E (kWh) Belysning 54241 Elektronik 9305 Teknik 27258 Vitvaror 4581 Mätfel 8145 Övrigt 46152 Total 149682 Figur 14. Elenergifördelning.

De tre luftbehandlingsaggregatens värmeväxlare har olika temperaturverkningsgrader och dessa presenteras i tabell 14.

Tabell 14. Temperaturverkningsgrader luftbehandlingsaggregat.

Aggregat Temperaturverkningsgrad, η (-) LBA 1 0,73 LBA 2 0,85 LBA 3 0,57 Mätfel 6% Övrigt 31% Belysning 36% Elektronik 6% Vitvaror 3% Teknik 18%

(34)

33

5. Diskussion och slutsats

5.1 Enkätundersökning

Tekniska installationer kan bidra med olika störande fenomen och därför var det viktigt att en enkätundersökning skapades, delades ut och besvarades. Detta för att ge en uppfattning om huruvida de anställda upplever ljus, ljud, luft och temperaturer i lokalerna och eventuella orsaker till en negativ upplevelse. Enkäten bygger på kryssfrågor då det ansågs lämpligast för att öka chanserna att erhålla en god svarsfrekvens.

Generellt sett är majoriteten av respondenterna väldigt nöjda med ljusupplevelsen, framförallt i sina respektive kontor. Det förekommer dock att några respondenter upplever bländning som ett störande fenomen på sina kontor. Svaren av ljudupplevelserna har en bredare variation och några tycker att ljudnivån är mindre bra, framförallt i de allmänna rummen. Samtidigt är ljuden från de tekniska installationerna, exempelvis ventilationen inget större störande fenomen utan upplevs enbart av någon enstaka anställd. Precis som med ljudupplevelserna varierar upplevelsen av luftkvaliteten på arbetsplatsen en del och noterbart är att det gäller både allmänna rum och kontorsrummen, samt att alla olika typer av störande fenomen av luften förekommer i mindre skala i kontorsrummen. Den allmänna temperaturupplevelsen i kontoren och de övriga rummen är god, en respondents svar sticker ut och det är personens temperaturupplevelse på sitt egna kontor. Flera respondenter upplever att temperaturen avviker från det normala varav de flesta beskriver denna avvikelse som att temperaturen varierar för mycket under dagen.

Några förbättringar av inneklimatet är ej nödvändiga då väldigt få upplever de olika störande fenomenen och den allmänna upplevelsen är god.

5.2 Energikartläggning

Kartläggningen av klimatskalet har delvis varit tidskrävande på grund av dess omfattning och variation men även på grund av att det har krävts stor noggrannhet. En anledning till

variationen i byggnaden är att om- och tillbyggnader har skett flera gånger sedan första delen stod klar. Identifiering och inventering av internlaster har gått bra däremot har det varit svårt att uppskatta drifttider hos elektronik, belysning och vitvaror då de är väldigt beroende av användarnivå. Om drifttiderna är felaktigt uppskattade kan detta påverka resultatet av det beräknade elenergibehovet. Ett begränsat antal dataloggar har krävt att temperaturer loggats under olika perioder. De uppmätta till- och frånluftsflödena stämmer inte helt överens med de avlästa värdena och detta kan delvis bero på luftläckage i ventilationssystemet men även svåråtkomliga till- och frånluftsdon. Detta har gjort att mätningarna ibland inte gett fullständiga och korrekta resultat vilket har lett till upprepade försök.

Noterbart bland resultaten av temperaturloggningen är att rumstemperaturen i block A är lägre än tilluftstemperaturen, detta på grund av att radiatorerna är avstängda. En lägre

rumstemperatur i block A än i övriga är en följd av att ingen personal vistas där mer än tillfälligt. Resultatet av ventilationsförlusterna visar därför ett negativt värde för block A och det är på grund av den lägre rumstemperaturen. Ett negativt värde visar på att tilluften värmer

(35)

34

upp rummet snarare än tvärtom vilket borde vara fallet. Bland de loggade temperaturerna i luftbehandlingsaggregat 1 kan man notera en skillnad mellan mätningarna efter värmebatteriet och efter kylbatteriet, en skillnad som ej bör finnas då batterierna skall gå i sekvenser. I

luftbehandlingsaggregat 2 kan man notera samma sak men där är skillnaden betydligt mindre och kan därför antas vara ett mätfel eller att det förekommit temperaturskiktningar.

Temperaturverkningsgraden för de olika luftbehandlingsaggregaten varierar och den sticker för aggregat 3, där är den så låg som 57 % och det tyder på att till och frånluften i aggregatet kan vara i obalans.

Då radiatorerna är avstängda i block A och ingen vistas där mer än tillfälligt behöver rummet inte förses med tilluft och kan eventuellt stängas av.

En kontroll av luftbehandlingsaggregat 1 bör göras för att säkerställa att värme- och

kylbatteriet ej går parallellt. Det kan även vara en god idé att se över luftbehandlingsaggregat 3 så att flödena ej ligger i obalans och att den låga temperaturverkningsgraden var en

tillfällighet.

Vad som sticker ut bland transmissionsförlusterna är att mycket värme lämnar fastigheten genom dörrarna i block C trots att det är få dörrar. Detta är till följd av en ganska stor och värmemotståndsmässigt dålig entrédörr som består av ett enda glas. Den största delen av den köpta värmeenergin går till värme sekundär för att täcka just transmissionsförluster men även ventilationsförluster och man kan notera att siffran för värme sekundär är lägre än de totala förlusterna även om rumstemperaturen ej sjunker.

Radiatorerna som sitter vid entrédörren i block C har under januari till och med mars gått med full effekt för att täcka de transmissionsförluster som sker där och en lösning som hade sparat mycket energi är att byta ut dörren. Man kan även konstatera att den del av transmissions- och ventilationsförlusterna som inte täcks av värme sekundär täcks av internt genererad värme samt solinstrålning.

Elenergifördelningen i byggnaden består av sex delar, där går den absolut största delen till belysning. Man kan notera att drifttiderna på flera pumpar är satta till 8760 timmar och det är på grund av att det saknas pumpstopp och sommartid finns det ingen mening med att

pumparna ska fortsätta gå.

Att aktivera pumpstopp eller eventuellt byta ut de äldre pumparna mot mer moderna och effektivare pumpar kan spara energi. En annan besparing kan göras genom eventuella byten av lysrör till mer energieffektiva sådana.

(36)

35

6. Referenser

ARBETSMILJÖVERKET. 2005. AFS 2005:16. Arbetsmiljöverkets författningssamling. ARBETSMILJÖVERKET. 2009. AFS 2009:2. Arbetsmiljöverkets författningssamling. BOVERKET. 2011. BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2017:5. Boverkets byggregler.

BOVERKET. u.å. Luftkvalitet inomhus [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ventilation/luftkvalitet-inomhus/ [Hämtad 05-04-2018].

ENERGIMYNDIGHETEN. 17-11-2016. Energiläget [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/ [Hämtad 09-04-2018].

ENERGIMYNDIGHETEN. 24-11-2014. Lagen om energikartläggning i stora företag [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/energikartlaggning-i-stora-foretag/ [Hämtad 04-04-2018].

ENERGIMYNDIGHETEN. 2017. Energiläget 2017. Tillgänglig:

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5693 [Hämtad 09-04-2018]. EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. 2010. 2010/31/EU. Europeiska Unionens Officiella tidning.

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. 2012. 2012/27/EU. Europeiska Unionens Officiella tidning.

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN. 2014. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation. FoHMFS 2014:18.

HAGENTOFT, C.-E. & SANDIN, K. 2017. Byggnadsfysik - så fungerar hus. Lund: Studentlitteratur.

INTERNATIONAL ENERGY AGENCY. 2017. Key World Energy Statistics (KWES). Tillgänglig: https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/key-world-energy-statistics.html [Hämtad 09-04-2018].

NÄRINGSUTSKOTTET. 2014. Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU18. Sveriges Riksdag.

PETERSSON, B.-Å. 2001. Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur.

SFS 2014:266. Lag om energikartläggning i stora företag. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.

(37)

36

SMHI. u.å. Månads-, årstids- och årskartor [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/monYrTable.php?par=tmpAvv [Hämtad 04-05-2018].

WARFVINGE, C. & DAHLBLOM, M. 2010. Projektering av VVS-installationer, Studentlitteratur AB.

(38)

37

Bilaga A – Ritningar

(39)

(40)

(41)

(42)

41

Bilaga B – Enkät

(43)

(44)

43

Bilaga C – Temperaturloggning, rum och tilluft

14 15 16 17 18 19 20

Tem

p

er

atu

r

(°

C)

14-Arkiv (29/1 - 30/1)

Tilluft Rum 17 18 19 20

p

er

atu

r (

°C)

2-Kontor (29/1-30/1)

Tilluft Rum 17 18 19 20 21 22 23 24

Tem

p

er

atu

r (

°C)

50-Korridor (30/1 - 31/1)

Rum Tilluft

40-Kopiering (30/1 - 31/1)

Rum Tilluft

65-Matsal (31/1 - 1/2)

Tilluft Rum

69-Omkl. Herr (31/1 - 1/2)

Rum Tilluft

72-Lager (31/1 - 1/2)

(51)

50

Bilaga D – Temperaturloggning,

luftbehandlingsaggregat

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

LBA1-T

_av

(1/3 - 6/3)

10 11 12 13 14 15 16 17 18 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

LBA1-T

_å

(1/3 - 6/3)

(1/3 - 6/3)

(1/3 - 6/3)

(1/3 - 6/3)

(8/3 - 13/3)

(8/3 - 13/3)

(57)

56 17 18 19 20 21 22 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

LBA3-T

_vb4

(8/3 - 13/3)

17 18 19 20 21 22 23 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

LBA3-T

_från

(8/3 - 13/3)

(58)

57

Bilaga E – Temperatur- och flödesloggning,

fjärrvärmecentral

48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

Fjv.C-VV (8/3 - 13/3)

15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

(8/3 - 13/3)

28 30 32 34 36 38 40 42 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00 15:00:00 21:00:00 03:00:00 09:00:00

Tem

p

er

atu

r (

°C)

Fjv.C-VS

_retur

(8/3 - 13/3)

(60)

59 4000 4500 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 12:00:00 20:24:00 04:48:00 13:12:00 21:36:00 06:00:00 14:24:00 22:48:00 07:12:00 15:36:00 00:00:00 08:24:00 16:48:00 01:12:00 09:36:00 18:00:00 02:24:00 10:48:00 19:12:00 03:36:00 12:00:00

Fl

öde

(l/h

)

Fjv.C-VS (3/4 - 10/4)

(61)

60

Bilaga F – Sammansättning byggnadsdelar

Tabell F1. Olika material och några av dess egenskaper. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd har

hämtats ur litteratur. (Petersson, 2001) (Siporex AB & Yxhult AB, 1993)

Material Värmekonduktivitet, λ (W/m*K) Tjocklek, D (mm) Värmemotstånd, R (m2_*K/W) Gipsskiva 0,22 13 0,06 Mineralull 0,036 45–195 1,25 (45 mm) Träreglar 0,14 20–240 0,14 (20 mm) Betonghålsten 0,60 150–200 0,25 (150 mm) Fasadplåt - - 0,10 Träparkett 0,08 8 0,10 Träfiberskiva 0,13 13 0,10 Betong 1,70 150 0,09 Cellplast 0,036 150 4,17 Cellplast 0,036 40 1,11 Makadam - - 0,20 Murbruk 1,20 20 0,02 Plywood 0,13 13 0,1 Undertaksplatta 0,039 15 0,38 Tegel 0,70 120 0,17 Träspånskiva 0,14 16 0,11 Takpapp - - 0,02 Takplåt - - 0,15 Lättbetong 0,14 150 0,19 Plastmatta 0,9 5 0,005 Vindsutrymme - 300 0,18 Luft 0,024 20 0,83 Rostfritt stål 20 20 0,001 Fönsterglas 0,8 5 0,00625

(62)

61

Tabell F2. Sammansättning byggnadsdelar Block A.

Tak: U-värde: 0,22

Lager: Tjocklek (mm): Notering:

Takplåt 1

Luftspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar

Takpapp 4

Träspånskiva 16

Vindsutrymme 300

Bjälklag 145 85 % mineralull, 15 % träreglar

Murbruk 20

Golv: U-värde: 0,19

Makadam

Cellplast 150

Betong 150

Träfiberskiva 13

Träparkett 8

Yttervägg: U-värde: 0,21 & 0,22

Fasadplåt 1

Regelverk 70 85 % mineralull, 15 % träreglar

Betonghålsten 200

Gipsskiva 26 Gäller enbart HWC (U = 0,21)

Murbruk 20 Gäller enbart arkiv (U = 0,22)

Övriga:

Del: Material: Notering:

Fönster 2 st, U = 1,5

(63)

62

Tabell F3. Sammansättning byggnadsdelar Block B.

Tak: U-värde: 0,13, 0,15 & 0,19

Takplåt 1

Takpapp 4

Träspånskiva 16

Vindsutrymme 300

Murbruk 20

Mineralull 95 Gäller konferensrum 16 (U = 0,13)

Mineralull 50 Gäller alla block B-kontor (U = 0,15)

Undertaksplattor 15

Golv: U-värde: 0,19

Makadam

Cellplast 150

Betong 150

Lufspalt 20 85 % luft, 15 % träreglar

Träfiberskiva 13

Träparkett 8

Yttervägg: U-värde: 0,43

Fasadplåt 1

Betonghålsten 200

Gipsskiva 26

Yttervägg, rum 23: U-värde: 0,18

Tegel 120

(64)

63

Övriga:

Ytterdörr Glas 1 st, U = 1,5

Tabell F4. Sammansättning byggnadsdelar Block C.

Tak, rum 27-57: U-värde: 0,17

Takpapp 4

Träspånskiva 16

Vindsutrymme 300

Träfiberskiva 13

Tak, rum 58-63: U-värde: 0,25

Takpapp 4 Lättbetong 150 Vindsutrymme Undertaksplattor 15 Golv: U-värde: 0,22

Makadam

Cellplast 150

Betong 150

Matta 5

Yttervägg, rum 27-57: U-värde: 0,34 & 0,35

Fasadplåt* 1 *Gäller rum 28, 30, 34 & 36, U = 0,34

Luftspalt* 20 85 % luft, 15 % träreglar

Tegel 120

Isolering 70 Mineralull

(65)

64

Yttervägg, rum 58-63: U-värde: 0,48

Fasadplåt 1

Lättbetong 150

Gipsskiva 26

Övriga:

Fönster 8 st, U = 1,0 Fönster 19 st, U = 2,7 Fönster 3 st, U = 2,0 Takfönster 4 st, U = 3,3 Balkongdörr 1 st, U = 1,0 Ytterdörr Fönsterglas 1 st, U = 16,9

Tabell F5. Sammansättning byggnadsdelar Block D.

Tak, befintligt: U-värde: 0,25

Takpapp 4

Lättbetong 150

Vindsutrymme

Undertaksplattor 15

Tak, tillbyggnad: U-värde: 0,15

Takpapp 4

Träspånskiva 16

Bjälklag 45 85 % luft, 15 % träreglar

Gipsskiva 26

Golv: U-värde: 0,22

Makadam

Cellplast 150

Betong 150

(66)

65

Yttervägg, befintlig: U-värde: 0,46 & 0,51

Fasadplåt 1

Lättbetong 150

Luftspalt* 20 85 % luft, 15 % träreglar

Plywood* 13 *Gäller ej rum 72 & 73, U = 0,51

Gipsskiva* 26

Yttervägg,

tillbyggnad: U-värde: 0,22

Tegel 120

Plywood 13

Gipsskiva 26

Övriga:

Fönster 5 st, U = 1,0 Fönster 18 st, U = 0,7 Fönster 16 st, U = 3,3 Fönster 3 st, U = 1,5 Takfönster 3 st, U = 3,3 Ytterdörr Stål/cellplast + fönsterglas 2 st, U = 0,86 (stål+cellplast) 2,0 (glas) Port Stål + cellplast 3 st, U = 0,86

(67)

66

Bilaga G – Energianvändning

(68)

(69)

(70)

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se