Matvanor bland 15-åriga pojkar och flickor i Uppsala län

(1)

1

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Matvanor bland 15-åriga pojkar och flickor i Uppsala län

Författare: Handledare:

Elin Hamrefors Josefin Westerberg Jacobson Karin Qvarnström

Examinator:

Birgitta Edlund Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Ht-2010

(2)

2

Sammanfattning

Ungdomars kostvanor påverkar deras skolprestation och framtida hälsa vilket gör detta till ett viktigt område att arbeta med inom skolhälsovården.

Syftet med denna studie var att undersöka matvanor bland pojkar och flickor i nionde klass i Uppsala Län. Vidare var syftet att undersöka samband mellan måltidsvanor, val av standard- eller lättmejeriprodukter och BMI. Även skillnader mellan könen studerades.

Projektet ”Mat och Hälsa 2007” genomfördes bland 355 skolelever på 10 slumpmässigt utvalda skolor i Uppsala län. Ett frågeformulär besvarades av ungdomar gällande hur ofta de åt frukost, skollunch och middag samt om de valde standard- eller lättalternativen av mjölk och smörgåsfett.

Resultatet visade att två av tre uppgav att de äter frukost alla dagar i veckan och tre av fyra äter skollunch fem dagar i veckan. En majoritet äter middag dagligen. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen vad gäller måltidsvanor eller livsmedelsval, men en tendens till att pojkar i större utsträckning än flickorna väljer fetare alternativ av smörgåsfett kunde ses.

Interventioner för att få fler elever att äta dagens tre huvudmåltider behövs. Att närmare undersöka varför de hoppar över måltider kan vara ett sätt att utforma interventionerna, då orsakerna klarläggs.

Nyckelord: Matvanor, Body Mass Index, lättprodukter, barn, frukost.

(3)

3

Abstract

Adolescents eating habits effect their school performance and future health, therefore this is an important area to work with for the school health services.

The aim of this study was to investigate the eating habits among boys and girls in the ninth grade, living in the county of Uppsala, Sweden. Further to investigate associations between eating habits, choice of standard- or light dairy products and Body Mass Index. Differences between boys and girls were also examined.

The project ”Food and health 2007” was implemented among 355 school students in 10 randomly selected schools in Uppsala county. A questionnaire measured how often they had breakfast, school lunch and dinner, further if the adolescents choose standard- or light dairy products and butter.

The result showed that two out of three stated that they ate breakfast seven days a week and three out of four that they ate school lunch five days a week. A majority stated that they ate dinner daily. The result showed no statistically significant differences between boys and girls concerning eating habits or choice of provisions, but there was a trend for the boys to chose full fat butter to a greater extent than the girls.

Interventions to make more students eat three meals a day are needed. To closer investigate why they skip meals can be a way to frame the interventions, since the causes are

demonstrated.

Key words: Eating habits, Body Mass Index, light products, children, breakfast

(4)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING s.5

SYFTE s.9

Frågeställningar s.9

METOD s.10

Design s.10

Urval s.10

Tillvägagångssätt s.11

Mätinstrument s.11

Bearbetning/analys s.11

Bortfall s.12

Projektets betydelse s.12

Etiska överväganden s.12

RESULTAT s.13

DISKUSSION s.15

Resultatdiskussion s.15

Metoddiskussion s.18

Slutsats s.19

REFERENSER s.20

BILAGOR s.24

(5)

5

INLEDNING

Under skolåren läggs en grund för de vanor barnen tar med sig ut i livet. Skolan är ett forum för att lära barnen hur de bäst tar hand om sin hälsa och lära ut hur de kan etablera bra matvanor (Hörnell, Lind & Silfverdal, 2009).

Riktlinjer finns utarbetade för hur skollunchen ska se ut. Frukt och grönsaker ska erbjudas till varje måltid och som måltidsdryck alternativen vatten eller lättmjölk. Om standardmjölk istället serveras bör det minskas ner på andra livsmedel som innehåller mättat fett. Kakor, bullar och efterrätter ska endast serveras vid ett fåtal tillfällen (Livsmedelsverket, Mat i förskola och skola, 2010). Skolan rekommenderas inte heller erbjuda försäljning av sötsaker till eleverna (Perlhagen et al, 2007). Trots dessa rekommendationer visar studier att 25% av barnens energiintag kommer från sådana livsmedel (Hörnell et al, 2009). Livsmedelsverket rekommenderar tre huvudmål och 1-3 mellanmål. Energin bör fördelas över dagen. Frukosten bör ge 20-25% av energiintaget, lunchen 25-35% och middagen 25-35% (Livsmedelsverket, Riktlinjer för måltidsordning, 2007). Endast en tiondel av eleverna äter så mycket frukt och grönsaker som Livsmedelsverket rekommenderar. Många elever får också i sig för lite fleromättade fettsyror och D-vitamin (Hörnell et al, 2009).

Uppgifter om hur stor andel av eleverna som äter av skollunch varierar. Av tillfrågade elever i årskurs 9 i en rikstäckande enkätundersökning svarade 65% av pojkarna att de äter skollunch varje dag. Motsvarande siffra för flickorna var 50% (Livsmedelsverket, Barn och ungdomar, 2007). Andra studier pekar på att över 80% av högstadieeleverna äter skollunch 4-5 dagar i veckan (Hörnell et al, 2009).

Skolbarn som äter frukost har överlag bättre måltidsvanor (Hörnell et al, 2009). Barn som inte äter frukost äter ofta inte heller skollunch och mer sällan lagad mat (Livsmedelsverket, Barn och ungdomar, 2007). Frukosten är viktig då den påverkar skolprestationen under resten av dagen (Statens Folkhälsoinstitut [SFI], 2006). Flera studier pekar på att elever som äter frukost dagligen presterar bättre i skolan, har bättre minne och kognitiv förmåga (Gaire, Fernandez, Balakrishna & Vasir, 2008, Hörnell et al, 2009). Även närvaro i skolan, humör och psykosocial funktion påverkas positivt om barnen äter frukost (Hörnell et al, 2009). En svensk tvärsnittsstudie visar att 61% av flickorna och 70% av pojkarna åt frukost varje dag.

Flickor som ofta (5-7 dagar/vecka) äter frukost har ett lägre intag av sötsaker än de flickor

(6)

6 som slarvade med frukost. För pojkarna innebar regelbundna frukostvanor att de åt mindre snabbmat (Vågstrand et al, 2007). Att erbjuda gratis frukost i skolorna visade sig inte påverka andelen elever som åt frukost, de som annars åt den hemma valde bara istället att äta i skolan.

Det påverkade inte heller episodminnet och beteendet i klassrummet i denna studie (Murphy et al. 2010).

En italiensk studie som undersökte frukostvanor hos 6- till 14-åringar på ett idrottsläger visade att flickor hoppade över frukosten i högre omfattning (28%) än pojkar (12%). Skälen som angavs till att inte äta frukost var tidsbrist (62%) och att inte känna någon hunger vid frukostdags (38%) (Maurizio et al, 2005). Andel skolbarn som äter frukost minskar med stigande ålder. Detta är tydligast bland flickorna (SFI, 2006). En femårsuppföljning av amerikanska tonåringar visar att de som åt frukost regelbundet hade lägre BMI än de som inte åt frukost (Timlin, Pereira, Story & Neumark-Sztainer, 2008). Även en annan studie från Italien studie visade att en femtedel av 15-åringarna hoppade över frukosten. Inget statistiskt signifikant samband fanns mellan deltagarnas BMI och deras matvanor i denna studie

(Turconi et al., 2008). En annan studie konstaterar att valet av livsmedel är av betydelse bland ungdomar för deras utveckling till ett högt BMI. Orsaker till att ungdomarna i studien blivit överviktiga eller utvecklat fetma sägs i studien ha sin grund i att hoppa över eller ha

oregelbundna frukostvanor, äta mycket snabbmat, ingen eller liten konsumtion av frukt och grönt, samt stor konsumtion av godis, sötsaker och kolhydratsdrycker (Amin, Al-Sultan &

Ali, 2008).

Enligt en studie omfattande över 2000 brittiska barn i åldrarna 9-10 år åt 56,8% av barnen frukt dagligen. För grönsaker var siffran och 49,9%. I bägge fallen rapporterade flickor ett statistiskt signifikant högre intag, liksom barn från högre socioekonomiska förhållanden. Det hade dock inget samband med barnens vikt. Strax över hälften av barnen drack

skimmed/semi-skimmed mjölk varje dag. Pojkarna konsumerade mer choklad, läsk, och chips än flickorna (van Sluijs et al., 2008).

En omfattande enkätundersökning, utförd i 35 länder med över 160000 deltagare i åldern 11 till 15 år, visade att de grönländska ungdomarna åt minst frukt medan polackerna åt mest.

Minst mängd grönsaker åt ungdomarna i Spanien och på Malta, mest åt ungdomarna i Belgien. Högst konsumtion av läsk hade ungdomar i Israel och Skotland, och lägst konsumtion hade ungdomar i Litauen (Vereecken, De Henauw & Maes, 2005).

(7)

7 Lågt mjölkintag har en studie visat vara kopplat till hög fettprocent hos både pojkar och flickor (Vågstrand et al, 2007). Flickor dricker mindre mjölk än pojkar men konsumerade mer lättprodukter, fibrer, långsamma kolhydrater och frukt än pojkar. Pojkarna fick större andel av sin energi från fett och åt oftare under dagen. De åt också oftare på kvällar och nätter

(Vågstrand et al, 2007).

I en studie från Brasilien undersöktes kalciumintag och dess samband med övervikt bland 107 ungdomar. Konsumtionen av kalcium mättes under 3 dagar och det spelade ingen roll om det kom från mjölk eller andra typer av livsmedel. Resultatet visade att medelvärdet på

kalciumintag låg på 546,6 mg/dag och att 91,3% av flickorna samt 86, 4 % av pojkarna fick i sig för lite kalcium i förhållande till de dagliga rekommendationerna. Det visade sig också att det fanns ett signifikant samband mellan låg kalciumnivå i kroppen och övervikt/ högt BMI bland pojkarna. Ett lågt intag av kalcium visade sig vara av betydelse för fettandelen i vävnaderna (Goldberg et al., 2009).

Andelen överviktiga och feta sjuåringar i Stockholms Län har ökat från 8 till 20% mellan 1989 och 2007. Av dessa behåller 70-80% sin övervikt upp i de sena tonåren (Perlhagen et al., 2007). Barnfetman ger med tiden konsekvenser i form av ökad risk för insulinresistens, påverkade blodfetter och hjärt-kärlsjukdom (Freedman, Dietz, Srinivasan & Berenson. 1999;

Perlhagen et al., 2007), samt astma och polycystiskt ovariesyndrom (Reilly, Kelly. 2010).

Överviktiga barn har också högre risk att utveckla ortopediska problem och leverpåverkan.

Att ha ett BMI över 45 då man är 20 ger en förkortad livslängd med 13 år för män och 8 år för kvinnor (Perlhagen et al., 2007).

Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning ska en legitimerad sjuksköterska kunna identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade

livsstilsfaktorer, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård, samt undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa (Socialstyrelsen, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, 2005). De olika yrkeskategorierna inom skolan bör tillsammans arbeta för att denna information ska nå eleverna (Perlhagen, Flodmark & Hernell, 2007). Goda kostvanor är av betydelse för elevernas koncentration, inlärningsförmåga och framtida hälsa (Perlhagen et al, 2007), och är därför av intresse att studera vidare bland ungdomar.

(8)

8 I skolsköterskans profession ingår alltså ansvaret för elevers och patienters nutritionella välbefinnande. Skolsköterskan har en roll att informera och hjälpa ungdomarna med

hälsofrämjande åtgärder och denna information ska byggas på en vetenskaplig grund. En stor utmaning ligger i att hjälpa pojkar och flickor till regelbundna måltidsvanor, kloka

livsmedelsval och att behålla eller återfå ett normalt BMI.

(9)

9 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka matvanor bland pojkar och flickor i årskurs nio och undersöka samband mellan val av lätt- eller standardmejeriprodukter, måltidsvanor och BMI.

Syftet är också att undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller val av lätt- eller standardmejeriprodukter och måltidsvanor.

Frågeställningar

1. I vilken utsträckning väljer individer lätt- eller standardmejeriprodukter i kosten?

2. I vilken utsträckning uppger individer att de äter frukost, lunch och middag?

3. Skiljer sig individer som väljer lätt- eller standardmejeriprodukter åt avseende måltidsvanor?

4. Skiljer sig individer som väljer lätt- eller standardmejeriprodukter åt avseende BMI?

5. Skiljer sig individer som äter frukost veckans alla dagar och de som inte äter frukost veckans alla dagar åt avseende BMI?

6. Skiljer sig 15-åriga pojkar och flickor åt avseende måltidsvanor?

7. Hur ser valet av smör och margarin med olika fetthalt ut bland 15-åriga pojkar och flickor?

8. Skiljer sig valet av lätt- eller standardsmörgåsfett åt mellan pojkar och flickor?

(10)

10

METOD

Design

Deskriptiv komparativ studie med kvantitativ ansats.

Urval

Slumpmässigt urval av flickor och pojkar från 10 av 69 skolor i Uppsala Län. Skolbarnen var indelade i två åldersgrupper: 11 och 15 år. Cirka 300 elever i varje åldersgrupp svarade på enkäten, ungefär lika många flickor som pojkar deltog. I denna studie ingår endast 15- åringarna, sammanlagt 355 stycken; 181 pojkar och 174 flickor.

Mätinstrument

Datainsamlingen bestod av enkäter som delades ut till 11- och 15-åriga elever. Inom ramen för denna studie används de frågor som behandlar matvanor, längd, kroppsvikt och

livsmedelsval.

Demografiskt frågeformulär

Det demografiska frågeformuläret består av fyrtio frågor som behandlar hur ofta och regelbundet deltagarna äter, om de äter ensamma eller med sällskap, vilka livsmedelsval de gör, deras inställning till mat och ätande samt motionsvanor (se bilaga 3).

Vad gäller måltidsvanor fick deltagarna markera hur många dagar i veckan de åt frukost, skollunch och middag. Alternativ fanns från ”ingen dag” till ”sju dagar” (fem för skollunch).

Frågorna om vilken typ av mjölk och smör de använde var utformade så att det fanns sex alternativ för mjölk: standardmjölk, mellanmjölk, lättmjölk, minimjölk, annan mjölk (som deltagarna själva fick fylla i på tom rad) samt alternativet ”dricker inte mjölk i

skolan/hemmet”. För smörgåsfett fanns alternativet smör/margarin med 70-80% fett, 60% fett samt 40% fett eller mindre. Även här fanns alternativet att inte smör eller margarin används. I de deskriptiva frågeställningarna (fråga 1,2 och 7) har alla svarsalternativen redovisats. I frågeställningarna som rör skillnader (fråga 3,4 och 8) har val av mejeriprodukter istället dikotomiserats till att endast innefatta extremerna, det vill säga endast standard- samt lättvarianten av mjölk respektive smör har undersökts.

(11)

11 Body Mass Index

Deltagarna angav själva längd och vikt och deras BMI räknades sedan ut enligt den standardiserade formeln: kilogram/meter i kvadrat (Keys, Fidanza, Karvonen, Kimura &

Taylor, 1972). Gränserna för fetma och övervikt mätt med hjälp av Body mass index (BMI) ser olika ut för barn och vuxna. Speciella BMI-gränser för varje ålder för pojkar och flickor har utarbetats för barn från 2- till 18-årsåldern. Forskare har analyserat tillväxtkurvor för över 190 000 individer i åldern 0 till 25 år och utarbetat dessa ålders- och könsspecifika BMI- gränser (Cole, Bellizzi, Fegal & Dietz, 2000) som används i denna studie.

Tillvägagångssätt

Skolsköterskor och elever på de slumpmässigt utvalda skolorna kontaktades och fick ett informationsbrev via e-post (se bilaga 1). Där fanns information om studiens syfte och datainsamlingen. Ett möte hölls mellan skolöversköterskan, skolöverläkare och

skolsköterskorna på de utvalda skolorna. Studien fick godkännande av skolöversköterskan och skolöverläkaren. Skolsköterskan fick sedan i samråd med skolans rektor ge sitt

godkännande eller nekande. Då deltagande i studien godkänts av dessa parter kontaktades de av Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. De fick information om när enkäterna kunde distribueras till skolan och ett informationsbrev (se bilaga 2) om studiens syfte och genomförande skickades till föräldrarna via skolornas veckobrev. Således fick även föräldrarna information om studien.

På vissa skolor lämnades enkäterna till skolsköterskan som delade ut dem till eleverna.

Skolsköterskan hade till sin hjälp ett instruktionsbrev som svarade på de vanligaste frågorna som kunde uppkomma under tiden eleverna fyllde i enkäterna. På flertalet skolor medverkade projektmedarbetare under tiden enkäterna delades ut, fylldes i och samlades in.

Eleverna fick tilldelat enkäten ”Frågor om dig själv, mat, hälsa, vikt och motion”. Eleverna valde själva om de ville medverka och kunde när som helst avsluta deltagandet utan att behöva uppge skäl till detta. Enkäten tog ca 35 minuter att besvara och besvarades anonymt.

Det var önskvärt att bänkarna stod åtskilda så inte eleverna kunde se varandras svar.

Enkäterna samlades in i en förseglad låda med hål.

Bearbetning och analys

Svaren på de aktuella frågorna har lyfts ut för analys och bearbetas i programmet SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences).

(12)

12 För att analysera frågeställning 3 och 6 används det icke - parametriska Mann Whitney testet.

För frågeställning 4 och 5 används det parametriska oberoende t-testet. Till frågeställning 8 används Chi-2. Signifikansnivån i denna studie är 0,05. Resultaten kommer att redovisas i tabeller och diagram.

Bortfall

På en del enkäter har vissa frågor inte besvarats adekvat eller med ett ”vet ej”. Då deltagarna uppmanas ange vikt och längd har vissa angett svaret i intervall, exempelvis 45-50 kilo. I dessa fall har vi avrundat till 48 kilo. Då svaret angetts i 49-50 kilo har det avrundats till 50 kilo. Ett svar i stil med ”55+” anses inte adekvat att använda och har exkluderats, liksom de som svarat ”vet ej”. Bortfallet i denna studie uppgick tillslut till 3 personer.

Etiska överväganden

I samband med att enkäten delades ut medföljde ett papper med information om frivilligt och anonymt deltagande. De elever som valde att delta kunde när de ville avbryta sitt deltagande utan att behöva uppge varför. Även föräldrarna till eleverna fick information om studien innan den skulle genomföras.

(13)

13

RESULTAT

Hälften av deltagarna (n=179) dricker mellanmjölk i skolan, och i princip lika stor andel dricker mellanmjölk hemma (n=177). Var tjugonde elev (n=18) dricker standardmjölk i skolan, jämfört med var tionde (n= 34) i hemmet. Ingen dricker minimjölk i skolan, medan 2,5 % (n=9) dricker det hemma (se figur 1 och 2 i bilaga 4).

Sex av tio (n =213) väljer lättmargarin (<40% fett) på smörgåsen. Endast två av tio (n=68) väljer smör/margarin med 70-80% fett (se figur 3 i bilaga 4).

Den andel som uppger att de äter frukost fem dagar i veckan eller mer var 83,1% (n=295), varav 66,2% (n=235) äter frukost varje dag. Endast 4,2 % (n=15) uppger att de inte äter frukost alls (se figur 4 i bilaga 4). Tre fjärdedelar av individerna (n=266) uppger att de äter skollunch varje dag medan bara 1,7% (n=6) inte äter skollunch någon av veckans dagar (se figur 5 i bilaga 4).

De som äter middag dagligen var 86,2% (n=306) och nästan alla (n=333) äter middag minst sex dagar i veckan. Ytterst få, 0,3 % (n=1), uppger att de aldrig äter middag (se figur 6 i bilaga 4).

De fanns inget signifikant samband mellan individernas val av mejeriprodukter (typ av mjölk i skolan, hemma samt val av smörgåsfett) och hur många dagar i veckan individerna åt frukost, lunch eller middag.

Individer som valde smör eller margarin med 70-80% fett visade ett medelvärde i BMI på 20,29, (n=61) medan de som valde lättvarianten (<40% fett) i snitt hade ett BMI på 20,64 (n=181). Skillnaden är inte statistiskt signifikant (p=0,492).

Ingen signifikant skillnad fanns heller i BMI mellan de individer som väljer lätt- eller standardmjölk i skolan respektive i hemmet (p=0,403 respektive 0,778).

När det gäller frågan om det fanns skillnader bland dem som äter frukost och de som inte äter frukost avseende BMI visade det sig att de individer som äter frukost alla veckans dagar (n=

217) inte har signifikant lägre eller högre BMI än de individer som äter frukost 0-6 dagar i veckan (n=88, p=0,519).

(14)

14 Det fanns ingen signifikant skillnad mellan pojkar (n= 181) och flickor (n= 174) avseende hur många dagar i veckan de äter frukost (p=0,501). Ingen skillnad föreligger heller angående hur många dagar i veckan de äter skollunch respektive middag (p=0,729 respektive 0,734).

(Se figur 7A-C i bilaga 4).

Av flickorna väljer 65,1% lättprodukter av smör och margarin på smörgåsen (fetthalt <40%) jämfört med 59,2% av pojkarna. Procentuellt sett väljer fler pojkar än flickor smör med 70 - 80% fett (24,1% respektive 15,4%). Andelen som väljer mellanvarianten (fetthalt 60 %) är i det närmaste lika mellan pojkar och flickor. De som inte använder smörgåsfett alls visade sig vara något större andel flickor än pojkar (Se figur 8 i bilaga 4).

Skillnaden mellan pojkar (n = 144) och flickor (n= 135) gällande konsumtionen av lätt eller standardsmörgåsfett visade sig inte vara signifikant men det fanns en trend (p=0.054) åt att pojkar i större utsträckning valde det fetare smörgåsmargarinet medan flickorna oftare valde lättmargarin (Se figur 9 i bilaga 4).

(15)

DISKUSSION

Ungdomars kostvanor påverkar deras skolprestation vilket gör detta till ett viktigt område att arbeta med för skolhälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka matvanor bland pojkar och flickor i nionde klass. Ett ytterligare syfte var att undersöka samband mellan måltidsvanor, val av standard- eller lättmejeriprodukter och BMI. Även skillnader mellan könen studerades. Projektet ”Mat och Hälsa 2007” genomfördes bland 355 skolelever på 10 slumpmässigt utvalda skolor i Uppsala län. Ett demografiskt frågeformulär mätte hur ofta ungdomarna åt frukost, skollunch och middag samt om de valde standard- eller

lättalternativen av mjölk och smörgåsfett. Resultatet visade att två av tre uppgav att de åt frukost alla dagar i veckan och tre av fyra att de åt skollunch fem dagar i veckan. En majoritet åt middag dagligen. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen vad gäller måltidsvanor eller livsmedelsval, men en tendns till att pojkar i större utsträckning än flickorna väljer fetare alternativ av smörgåsfett kunde ses.

Resultatdiskussion

Trots att inga signifikanta skillnader kunde ses i dessa analyser, kunde en tendens ses vad gäller vilket smörgåsfett pojkar respektive flickor använder. Att pojkarna i större omfattning väljer livsmedel med mer fett har konstaterats tidigare (Vågstrand et al, 2007). Smör

innehåller mycket mättat fett (Livsmedelsverket, Fett, 2010), vilket höjer nivåerna av LDL- kolesterol och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom (Livsmedelsverket, Rekommendationer om intaget av fett, kolhydrater och protein, 2010). Fleromättat fett, som finns i bland annat oljebaserat margarin, hjälper till att sänka det dåliga LDL-kolesterolet (Livsmedelsverket, Fett, 2010). Att välja smör på smörgåsen tillsammans med andra livsmedel rika på mättat fett kan alltså utgöra ett hot mot pojkarnas hälsa i framtiden. Genom att i stället välja margarin som smörgåsfett kan konsumtionen av fleromättat fett ökas flerfaldigt (Livsmedelsverket, Varför lättmjölk och lättmargarin i skolan? 2010). Med bakgrund av dessa fakta och rekommendationer är det önskvärt att skolan serverar margarin som smörgåsfett.

Cirka 17 % av eleverna i denna studie uppger att de äter frukost fyra eller färre av veckans dagar. De skulle då kunna tänkas vara målgrupp för närmare undersökning. Hur dessa elever ska få hjälp att ändra sina vanor är en fråga som bör diskuteras och undersökas närmare, då frukostvanor är kopplade till skolprestationen (Gaire, Fernandez, Balakrishna & Vasir, 2008, Hörnell et al, 2009, Statens Folkhälsoinstitut [SFI], 2006). Att undersöka anledningen till

(16)

16 varför dessa elever väljer bort frukosten kan vara en bra grund för att utarbeta en intervention med syfte att öka andelen elever som äter frukost dagligen. Faktorer som nämnts tidigare är tidsbrist och att inte känna någon hunger vid frukostdags (Maurizio et al, 2005). Om så är fallet kan kartläggning av elevernas dygnsrytm vara till hjälp.

Vår studie indikerade inte någon signifikant skillnad i BMI mellan de som äter frukost dagligen och de som inte äter frukost veckans alla dagar. Trots detta har det i andra studier visats att frukostvanor har betydelse för BMI. En femårsuppföljning av amerikanska tonåringar visar att de som åt frukost regelbundet hade lägre BMI än de som inte åt frukost (Timlin, Pereira, Story & Neumark-Sztainer, 2008). I en review sammanfattades ett flertal studier där mer än 59 000 ungdomar från Europa inkluderades. Många av dessa visade att förekomst av övervikt och fetma var lägre bland de som åt frukost regelbundet och några visade även att BMI var högre bland de som hoppade över frukosten. Detta påvisades vara av signifikant betydelse bland pojkar (Szajewska & Ruszczynski, 2010). Även om denna studie inte påvisar några signifikanta samband kan det av tidigare studier ändå konstateras att regelbundna frukostvanor är av betydelse för ungdomars BMI och är något som bör prioriteras i det hälsofrämjande arbetet.

Tidigare studier ger en varierad bild av hur stor andel av skolbarnen som äter skollunch dagligen (Livsmedelsverket, Barn och ungdomar, 2007; Hörnell et al, 2009). Denna studie visar att tre fjärdedelar av eleverna äter skollunch dagligen och ytterligare en tiondel äter skollunch fyra dagar i veckan. Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer bör 25-30 % av det totala energiintaget komma från lunchen (Livsmedelsverket, Riktlinjer för måltidsordning, 2007).

Att det ändå bara är tre fjärdedelar som i denna studie uppger att de äter skollunch varje dag kan ses som något oroväckande. Troligtvis spelar faktorer som miljön i skolmatsalen och vilken mat som serveras stor roll för hur ofta ungdomarna vill äta och påverkar därmed att resultatet ser ut som det gör. Anmärkningsvärt är att ingen av pojkarna svarade att de aldrig äter skollunch vilket förstås är positivt. Bland flickorna var det 3,4 % som uppgav att de aldrig äter av lunchen i skolan. Även om gruppen inte är stor vore det av intresse att ta reda på om denna andel flickor dagligen går i skolan utan att äta något eller om lunchen ersätts med något annat? Blir konsumtionen av sötsaker större i denna grupp? Även om skolan

rekommenderas att inte erbjuda försäljning av sötsaker till eleverna (Perlhagen et al, 2007) har studier visat att 25 % av barnens energiintag kommer från sådana livsmedel (Hörnell et al, 2009). Detta skulle kunna ha sin grund i bristande regelbundenhet i måltidsvanor.

(17)

17 Hög frekvens av måltider tillsammans med familjen är kopplat till ett högre intag av

näringsämnen som fibrer, kalcium och olika vitaminer (Neumark-Sztainer, Hannan, Story, Croll, Perry, 2003; Gillman et al., 2000) samtidigt som det minskar intaget av mättat fett och transfetter (Gillman et al., 2000). Att äta middag tillsammans med föräldrarna kan också kopplas till högre mer frekventa frukostvanor (Videon & Manning, 2003). Att uppmuntra till måltider tillsammans med familjen kunde därför vara en del i en intervention att förbättra de ungas måltidsvanor. I de fall där föräldrarna exempelvis skiftarbetar eller av andra

anledningar inte kan närvara vid middagen är detta förstås svårt att genomföra. En idé kan vara att samordna middag på exempelvis fritidsgårdar där ungdomar till självkostnadspris kunde få äta en näringsrik och varierad måltid tillsammans med andra. Detta skulle säkert också uppskattas av föräldrar som kan känna sig trygga i att deras barn äter ordentligt även om de själva inte är hemma och kan ordna det. Detta är ett förslag som kräver politiska beslut och, för att inte kostanden för individen ska bli för hög, eventuell subventionering. Det är därför en intervention som kräver en del förberedande arbete.

Resultaten från denna studie visar att mellanmjölk är den klart dominerade mjölktypen bland deltagarna både hemma och i skolan (50 %). Att dricka lättmjölk är vanligare än att dricka standardmjölk både i hemmet och i skolan. Livsmedelsverket rekommenderar skolor att servera lättmjölk (Livsmedelsverket, Mat i förskola och skola, 2010). Trots detta visar vårt resultat att det bara är 16 % som dricker lättmjölk i skolan vilket uppenbarligen tyder på att många skolor inte följer denna rekommendation. Hemma kan det vara så att deltagarna i större utsträckning kan välja vilken mjölk de själva vill dricka. Samtidigt finns det ofta fler alternativ att välja på och därmed kanske mjölken väljs bort helt och hållet istället till förmån för läsk, saft, juice etc. Många verkar dricka mjölk hemma någon gång eftersom det endast är 11 % som valt alternativet ”dricker inte mjölk hemma”. Dock säger detta ingenting om hur ofta eller mycket mjölk deltagarna konsumerar, från individ till individ blir skillnaden säkerligen större hemma än i skolan eftersom fler av dagens måltider intas där än i skolan.

Motsvarande siffra för de som inte dricker mjölk i skolan är nästan en tredjedel (27,5%). Då mjölk är en bra källa till D-vitamin (Livsmedelsverket, vitaminer, 2010) och kalcium (Livsmedelsverket, Kalcium, 2010) är frågan om de som inte dricker mjölk får i sig

tillräckligt av dessa ämnen på annat sätt? Studier har visat att många elever får i sig för lite D-vitamin (Hörnell et al, 2009). Ett lågt mjölkintag har dessutom visat sig vara kopplat till hög fettprocent hos både pojkar och flickor (Vågstrand et al, 2007). En studie har visat att ett

(18)

18 lågt intag av kalcium är av betydelse för fettandelen i vävnaderna och bland pojkar fanns ett signifikant samband mellan låg kalciumnivå i kroppen och högt BMI (Goldberg et al., 2009).

Även om det går att få i sig tillräckligt med kalcium och D-vitamin genom andra livsmedel än just mjölk skulle det vara intressant med en vidare undersökning om de som uppger att de inte dricker mjölk har lägre nivåer av dessa än övriga.

I alla interventioner där skolelevernas måltidsvanor ska förbättras är skolsköterskan en resurs.

Hon har ansvar i det hälsoförebyggande arbetet för eleverna och har möjlighet att skapa nya förutsättningar för eleverna att uppnå en bättre hälsa. Många elever anförtror sig till

skolsköterskan och hon får en insikt i vilka åtgärder som bör vidtas för att ungdomars måltidsvanor ska bli bättre och hur en hälsosammare livsstil kan uppnås.

Metoddiskussion

Denna studie bygger på enkäter från 355 elever, vilket i relation till denna uppsats planerade tidsåtgång kan anses som ett omfattande material. Urvalet är också jämt fördelat mellan pojkar (51%) och flickor (49%) vilket gör det lättare att undersöka skillnader mellan könen.

Skolorna är slumpmässigt utvalda vilket ger en mer övergripande bild än om alla deltagare fanns i samma stadsdel. Det slumpmässiga urvalet gör att fler sociodemografiska miljöer blir representerade. Dessa faktorer gör att resultatet går att generalisera i högre grad och borde vara lättare att implementera i klinisk verksamhet.

Vid vissa jämförelser blir dock antalet deltagare i respektive grupp få. Genom att exkludera alla som valt andra alternativ än ”standardmjölk” eller ”lättmjölk” respektive ”smör/margarin med 70-80% fett” eller ”smör/margarin med under 40% fett” i frågeställning 3, 4 och 8 blir det analyserade materialet mindre (över hälften av eleverna hade till exempel valt

mellanmjölk eller något av de återstående två alternativen). Detta hade kunnat avhjälpas med en ännu större undersökningsgrupp. Dikotomiseringen var dock nödvändig för att spridningen var skev och fler variabler gick inte att hantera i analyserna. Alternativet att slå ihop

”standardmjölk” och ”mellanmjölk” till en grupp och göra samma sak med ”lättmjölk” och

”minimjölk” var heller inte möjligt då den första gruppen skulle bli oproportionerligt stor.

Att eleverna själva fick uppge längd och vikt istället för att detta mättes av en ansvarig person gör att validiteten kan ifrågasättas då deltagarna kanske inte är säkra på sin längd och vikt alternativt att de inte uppger riktiga siffror. Tidigare forskning pekar dock på att uppgiven vikt stämmer bra överens med verklig vikt. Något annat sätt att mäta BMI på var inte aktuellt vid

(19)

19 denna studies genomförande. Det kan också finnas en risk att ungdomarna blev stressade av varandra och därför inte gav enkäten den tid som behövdes.

I denna studie bör påpekas att gruppen ”äter inte frukost alla dagar i veckan” består av deltagare som äter frukost allt från ingen dag i veckan till de som äter frukost sex dagar i veckan. Det är förstås stor skillnad på att äta frukost sex dagar och att aldrig äta och gör det svårt att dra slutsatser kring resultatet. En annan aspekt är att avgöra vad som räknas som frukost, vilket kan vara väldigt olika bland individer. Någon kanske tycker att en frukt räknas som frukost. Ytterligare en aspekt är när frukostintaget sker, räknas det som frukost hos individen när det sker långt efter uppstigning, kanske snarare vid lunchtid? Det är mycket som ligger bakom tolkningen av frågan vilket i sin tur påverkar resultatet, både i denna studie samt generellt bland studier som undersöker liknande faktorer.

Slutsats och kliniska implikationer

Interventioner för att få fler elever att äta dagens tre huvudmåltider behövs, då denna studie visar att en del av eleverna inte gör det. Skolsköterskan spelar en viktig roll för ungdomarna ur ett hälsofrämjande perspektiv och bör regelbundet informera och undervisa om

måltidsvanornas betydelse för framtida hälsa. Försök kan göras att servera frukost i skolan, antingen kostnadsfritt eller till självkostnadspris. Möjlighet för ungdomarna att äta middag tillsammans med andra ungdomar och personal på en fritidsgård eller liknande skulle kunna erbjudas. Dessa förslag, samt måltidsmiljö och fler alternativ under skollunchen, innebär en merkostnad och måste därför diskuteras och beslutas på kommunalpolitisk nivå. Att vid presentationen av förslagen kunna motivera dem med relevant forskning ökar chansen för genomslag. Att närmare undersöka varför ungdomarna hoppar över måltiderna kan vara ett sätt att få fram mer material och utforma interventionerna.

I framtiden behövs mer forskning om hur val av lätt- eller standardmejeriprodukter påverkar BMI. Denna studie visar inga sådana signifikanta samband, men en långtidsuppföljning av deltagarna kan visa andra resultat.

(20)

20

REFERENSER

Amin, TT., Al-Sultan, Al. & Ali, A. (2008). Overweight and obesity and their relation to dietary habits and sociodemographic characteristics among male primary school children in Al-Hassa, Kingdom of Saudia Arabia. Europe Journal Nutrition 47(6), s.310-318.

Cole, T-J., Bellizzi, M-C., Flegal, K-M. & Dietz, W-H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal 320(7244) s. 1240-3

Freedman DS, Dietz WH, Srinivasan SR, Berenson GS. 1999. The relation of overweight to cardiovascular risk factors among children and adolescents: the Bogalusa Heart Study.

Pediatrics. 1999 Jun;103(6 Pt 1):1175-82

Gaire, N-S., Fernandez, S., Balakrishna, N. & Vasir, S. (2008). Breakfast eating habit and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian pediatrics, 45(17), s. 824-828.

Gillman, M-W., Rifas-Shiman, S-L., Lindsay Frazier, A., Rockett, H., Camargo, C-A., Field, A-E., Berkey, C-S., Colditz, G-A. (2000). Family Dinner and Diet Quality Among

Older Children and Adolescents. Arch Farm Med. 9(3):235-40.

Goldberg, TB., da Silva, CC., Peres, LN., Berbel, MN., Heigasi, MB.,Ribeiro, JM,…Dalmas, JC. (2009) . Calcium intake and its relationship with risk of overweight and obesity in adolescents. Arch Latinoam Nutr, 59(1), s. 14-21.

Hörnell, A., Lind, T. & Silfverdal, S-A. (2009). Maten I skolan: långt mellan kostråden och verkligheten. Läkartidningen, 106(5), s.287-290

Keys A, Fidanza F, Karvonen MJ, Kimura N, Taylor HL. (1972). Indices of relative weight and obesity. J Chronic Dis, 1;25(6):329-43

Livsmedelsverket (2010). Mat i förskola och skola. Hämtad 25 maj 2010 från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/

(21)

21 Livsmedelsverket (2007). Riktlinjer för måltidsordning. Hämtad 25 maj 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Riktlinjer- for-maltidsordning/

Livsmedelsverket (2007). Barn och ungdomar. Hämtad 25 maj 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Barn-och- ungdomar/

Livsmedelsverket (2010). Vitaminer. Hämtad 15 oktober 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/

Livsmedelsverket (2010). Kalcium. Hämtad 15 oktober 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Salt--mineraler/Kalcium-/

Livsmedelsverket (2010). Fett. Hämtad 15 oktober 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/

Livsmedelsverket (2010). Rekommendationer om intaget av fett, kolhydrater och protein.

Hämtad 15 oktober från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-

rekommendationer/Rekommendationer-om-intaget-av-fett-kolhydrater-och-protein/

Livsmedelsverket (2010) Varför lättmjölk och lättmargarin i skolan? Hämtad 15 oktober 2010 från

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/Lattmjolk-och- lattmargarin/#marg

Maurizio, V., Brunella, I., Bernardini, A., Giovanni, C., Errico, M-K., Gelmetti, C,…Rossetti, S. (2005). Breakfast habits of 1202 Northern Italian children admitted to a summer sport school: Breakfast skipping is associated with owerweight and obesity. Acta Biomed, 76, s.79- 85.

(22)

22 Murphy, S., Moore, GF., Tapper, K., Lynch, R., Clarke, R., Raisanen, L., Desousa, C., Moore, L. (2010). Free healthy breakfasts in primary schools: a cluster randomised controlled trial of a policy intervention in Wales, UK. Public Health Nutrition.

doi:10.1017/S1368980010001886

Neumark-Sztainer D, Hannan PJ, Story M, Croll J, Perry C.(2003) Family meal patterns:

associations with sociodemographic characteristics and improved dietary intake among adolescents. J Am Diet Assoc. Mar;103(3):317-22.

Perlhagen, J., Flodmark, C-E & Hernell, O. (2007). Fetma hos barn: prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen, 104(3), s.138-141

Reilly, J., Kelly, J. 2010. Long-term impact of overweight and obesity in childhood and adolescence on morbidity and premature mortality in adulthood: systematic review International Journal of Obesity , (26 October 2010) doi:10.1038/ijo.2010.222

Szajewska, H & Ruszczynski, M. (2010). Systematic Review Demonstrating that Breakfast Consumption Influences Body Weight Outcomes in Children and Adolescents in Europe. Crit Rev Food Sci Nutrition, 50(2), s. 113-119.

van Sluijis, E., Skidmore, P., Mwanza, K., Jones, A., Callaghan, A., Ekelund, U,… Griffin, S.

(2008). Physical activity and dietary behaviour in a population-based sample of British 10- year old children: the SPEEDY study (Sport, Physical activity, and Eating behaviour:

Enviromental Determinants in Young people). BMC Public Health. 8(388). doi:

10.1186/1471-2458-8-388

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005- 105-1. Hämtad 3 januari 2011 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf

Timlin, M-T, Pereira, M-A., Story, M. & Neumark-Sztainer, D. (2008). Breakfast eating and weight change in a five year prospective analysis of Adolescents: Project EAT. Pediatrics, 121(3), s.638-645. doi: 10.1542/peds.2007-1035

(23)

23 Turconi, G., Guarcello, M., Maccaini, L., Cignoli, F., Setti, S., Bazzano, R. & Roggi, C.

(2008). Eating habits and behaviors, physical activity, nutritional and food safety knowledge and beliefs in an adolescent Italian population. Journal of the American College of Nutrition, 27(1), s. 31-43.

Vereecken, C., De Henauw, S. & Maes, L. (2005). Adolescents’ food habits: results of the Health Behavoiur in School-aged children survey. British Journal of nutrition, 94, s. 423-431.

doi: 10.1079/BJN20051513

Videon TM., Manning CK. (2003). Influences on adolescent eating patterns: the importance of family meals. J Adolesc Health 32, 365–373.

Vågstrand, K., Barkering, B., Forslund, H-B., Elfhag, K., Linné, Y., Rössner, S. & Lindroos, A-K. (2006) Eating habits in relation to body fatness and gender in adolescents: results from the ‘SWEDES’ study. European Journal of Clinical Nutrition, 61, s. 517-525. doi:

10.1038/sj.ejcn.1602539

Statens Folkhälsoinstitut (2006). Svenska skolbarns hälsovanor. ISSN: 1651-8624, ISBN: 91- 7257-459-3. Hämtad 25 maj 2010 från

http://fhi.se/PageFiles/3991/svenska_skolbarns_halsovanor%281%29.pdf

(24)

24

BILAGA 1.

Mat, Hälsa, Måltidsvanor, Fysisk aktivitet och Självvärdering

Till Dig som går i Åk 5 eller 9

Syftet med den här studien är att beskriva ungdomars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering.

Din medverkan är viktig!

Studien som genomförs med hjälp av skolhälsovården är en enkätundersökning där ca 600 ungdomar i åldrarna 11 och 15 år från hela Uppsala län tillfrågas om att delta.

Skolorna och klasserna har utvalts slumpmässigt, och den skola Du går på tillhör de utvalda.

Du bestämmer själv om Du vill vara med i undersökningen och besvara våra frågor. Om Du bestämmer Dig för att delta och ångrar Dig när Du svarar på frågorna kan Du sluta utan att behöva berätta varför.

Du kommer att vara anonym!

Ingen får veta vilken elev som fyllt i vilket formulär. Ingen kommer i efterhand att kunna koppla svaren till dig som person! När vi berättar om resultaten av undersökningen så berättar vi bara om de sammanlagda svaren i olika grupper så att ingen enskild elev kan kännas igen.

Skriv inte Ditt namn på frågeformuläret.

Vänliga hälsningar,

Birgitta Edlund Eva Landström Josefin Westerberg

Fil. dr, Univ. lekt. Doktorand Doktorand

Leg. sjuksköterska Nutritionist Fil. mag. tillämpad psykologi

Tel.018-471 66 50 018- 471 79 54 Tel. 018-471 79 54

Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

(25)

25

BILAGA 2

Information till föräldrar med barn i grundskolans år 5 och 9

Under nästa vecka kommer ditt barn tillfrågas om att anonymt besvara ett frågeformulär med frågor som gäller inställningen till mat, måltidsvanor, fysisk aktivitet, och självvärdering. Alla som tillfrågas får ett informationsbrev där det framgår att det är helt frivilligt att besvara formuläret samt att svaren besvaras anonymt, det vill säga inga svar kan härledas till en specifik person. Formuläret delas ut av skolsköterskan vid Ditt barns skola.

Frågeformuläret distribueras i samarbete med skolhälsovården och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, som under hösten 2007 genomför en studie avseende flickors och pojkars inställning till mat och hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering. Studien är en uppföljning av en undersökning som genomfördes mellan åren 1995-2002. Syftet med studien är att få kunskap om

ungdomars uppfattningar idag och om de har förändrats under de senaste åren.

Skolbarns inställning till mat, måltidsvanor och fysisk aktivitet spelar en central roll för deras aktuella och framtida hälsa. Bättre kunskaper är därför en förutsättning för att kunna förstå och förebygga problem.

Om du anser att Ditt barn inte bör tillfrågas om att besvara frågorna kontaktar du skolsköterskan vid Ditt barns skola.

Har du några frågor kring studien kan du kontakta Birgitta Edlund, universitetslektor.

Tel: 018 /471 66 50 E-post: birgitta.edlund@pubcare.uu.se

Undersökningen görs som en kartläggning av ca 500 ungdomar i åldrarna 11 och 15 år från hela Uppsala län. Uppgifterna om enskilda ungdomar är

konfidentiella och kommer bara till projektpersonalens kännedom. De resultat som presenteras från undersökningen gäller enbart barnen som grupp.

Skolöverläkare Björn Wettergren känner till undersökningen och ställer sig positiv till dess genomförande.

(26)

26

BILAGA 3

Frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering.

Var snäll och sätt X vid det ord eller de svar som Du tycker passar bäst för varje fråga. Ofta kan det vara det första Du tänkte på. Tack för att Du hjälper oss.

1. Är Du kille eller tjej? Kille □ Tjej

□

2. Jag är ____ år

3. Jag går i årskurs _____________.

4. Vilken typ av mat brukar du äta? (kryssa för en ruta)

□ Äter kött, fisk, ägg och mjölkprodukter (Blandkostare)

□ Äter aldrig kött (Icke köttätare)

□ Äter aldrig kött, fisk eller ägg (Laktovegetarian)

□ Äter aldrig kött, fisk, ägg eller mjölkprodukter (Vegan)

□ Äter annan mat exempelvis Halal eller Koscher

5. Hur många dagar per vecka brukar du äta frukost? (kryssa för en ruta) Ingen

□

1 dag

□

2 dagar

□

3 dagar

□

4 dagar

□

5 dagar

□

6 dagar

□

7 dagar

□

Vad äter du oftast till frukost? ____________________________________

6. Jag brukar oftast äta frukost på vardagarna tillsammans med (du får sätta flera kryss)

mamma

□

pappa

□

syskon

□

familjen

□

annan

□

vem:___________________

ensam

□

(27)

27 7. Hur många dagar per vecka brukar du äta skollunch? (Kryssa för en ruta)

Ingen

□

1 dag

□

2 dagar

□

3 dagar

□

4 dagar

□

5 dagar

□

8. Vad brukar du oftast dricka till skollunchen? (kryssa för en ruta)

Mjölk

Vatten

Måltidsdricka

Ingenting

9. Vilken typ av mjölk brukar Du oftast dricka i skolan? (kryssa för en ruta)

□ Standardmjölk, 3 % fett (röd)

□ Mellanmjölk, 1,5 % fett (grön)

□ Lättmjölk, 0,5 % fett (blå)

□ Minimjölk, 0,1 % fett (gul)

□ Annan mjölk, skriv vilken sort:

□ Dricker inte mjölk i skolan

10. Vilken typ av mjölk brukar Du oftast dricka hemma? (kryssa för en ruta)

□ Standardmjölk, 3 % fett (röd)

□ Mellanmjölk, 1,5 % fett (grön)

□ Lättmjölk, 0,5 % fett (blå)

□ Minimjölk, 0,1 % fett (gul)

□ Annan mjölk, skriv vilken sort:

□ Dricker inte mjölk hemma

11. Vilken typ av smör/margarin brukar Du bre på Dina smörgåsar?

(kryssa för en ruta)

□ Smör/margarin med 70-80 % fett (typ bregott grön eller röd)

□ Smör/margarin med 60 % fett (typ bregott blå mellan)

□ Smör/margarin med 40 % fett eller mindre (typ lätta, becel)

□ Använder inte smör/margarin på mina smörgåsar

12. Hur många dagar per vecka brukar du äta mellanmål (på eftermiddagen)?

(28)

28 Med mellanmål menar vi frukt, mackor, fika, kräm och liknande. (kryssa för en ruta)

Ingen

1 dag

2 dagar

3 dagar

4 dagar

5 dagar

6 dagar

7 dagar

13. Hur många dagar per vecka brukar du äta middag (lagad mat på kvällen)?

(kryssa för en ruta) Ingen

1 dag

2 dagar

3 dagar

4 dagar

5 dagar

6 dagar

7 dagar

14. Jag brukar oftast äta middag (på kvällen) tillsammans med?

(kryssa för en ruta) mamma

pappa

syskon

familjen

annan

vem:_________________

ensam

15. Hur många dagar per vecka brukar du äta kvällsmål (frukt, mackor eller fika innan du går och lägger dig)? (kryssa för en ruta)

Ingen

1 dag

2 dagar

3 dagar

4 dagar

5 dagar

6 dagar

7 dagar

(29)

29 16. Hur ofta har du ätit eller druckit följande mat det senaste halvåret? (kryssa bara för en ruta per fråga). Läs igenom alla svarsalternativ som står här innan du börjar svara på frågorna.

Första frågan gäller när du är på restaurang. Resten av frågorna gäller när du äter hemma.

Aldrig 1 gång i månaden eller mindre

2 till 3 gånger i månaden

1 gång i

veckan 2 till 3 gånger i veckan

4 till 6 gånger i veckan

1 till 2 gånger per dag

3 eller fler gånger per dag Hamburgare, pizza,

korv eller kebab från gatukök/restaurang Pommes frites Klyftpotatis, stekt potatis

Kokt potatis Pasta och ris Chips, ostbågar, popcorn eller liknande

Ljust eller vitt bröd Bröd av fullkorn (grovt bröd) eller knäckebröd

Bullar, kakor, tårtor Bönor, linser, kikärter, gula ärter Nötter typ jordnötter, hasselnötter, mandel Torkad frukt typ russin, aprikoser, fikon, dadlar Fruktkräm, typ Ekströms hallonskräm Färsk frukt Färska, kokta eller stekta grönsaker Mjölk

Yoghurt eller fil Godis och choklad Glass

Läsk typ Coca Cola, Fanta, Sprite Fisk, typ fiskpinnar, fisksoppa, stekt fisk Nöt- eller fläskkött, typ köttfärssås, köttbullar, biff,

(30)

30 hamburgare

Kyckling, typ chicky bits, grillad kyckling Korv, typ falukorv, grillad korv, hot dogs, prinskorv

Här följer några frågor som handlar om vad Du tycker och tänker om mat och hälsa. Ringa in det svarsalternativ som stämmer bäst in på Dig. Detta är inte kunskapsfrågor utan vi vill veta vad Du tycker. Om du aldrig har funderat över någon fråga så kryssar du i alternativ 4,

”stämmer varken bra eller dåligt in på mig”.

17. Hur tycker Du att dessa påståenden stämmer in på Dig? (Kryssa bara för en ruta per fråga) Stämmer

inte alls in på mig

Stämmer mycket dåligt in på mig

Stämmer dåligt in på mig

Stämmer varken bra eller dåligt in på mig

Stämmer bra in på

mig

Stämmer mycket bra in på

mig

Stämmer helt och hållet in på mig Jag är mycket noga med att

maten jag äter är hälsosam. 1 2 3 4 5 6 7

Jag äter nästan alltid en

hälsosam kost. 1 2 3 4 5 6 7

Det är viktigt för mig att maten som jag äter dagligen har låg fetthalt.

1 2 3 4 5 6 7

Det är viktigt för mig att maten jag äter dagligen innehåller rikligt med vitaminer och mineraler.

1 2 3 4 5 6 7

Jag äter vad jag vill och bekymrar mig sällan över om maten är hälsosam.

1 2 3 4 5 6 7

Att maten är hälsosam har stor betydelse när jag väljer mat.

1 2 3 4 5 6 7

För mig är det väsentligt att

mellanmålet är hälsosamt. 1 2 3 4 5 6 7

Jag undviker livsmedel som

jag tror kan skada min hälsa. 1 2 3 4 5 6 7

Jag tror man kontrollera kolesterolvärdet genom att äta lättprodukter*.

1 2 3 4 5 6 7

Jag anser att man kan äta mera när man äter lättprodukter* utan att få i sig för många kalorier.

1 2 3 4 5 6 7

Jag anser att lättprodukter*

bidrar till att sänka kolesterolvärdet.

1 2 3 4 5 6 7

Jag anser att det är bra för

hälsan att äta lättprodukter*. 1 2 3 4 5 6 7

Jag anser att lättprodukter*

är mer hälsosamma än vanliga produkter.

1 2 3 4 5 6 7

Jag tror att jag kan hålla 1 2 3 4 5 6 7

(31)

31 kroppen i form genom att äta

lättprodukter*.

* Med lättprodukter menar vi till exempel lätt crème fraiche, mellangrädde,

matlagningsgrädde, light läsk, light saft, lättmargarin, lättmjölk, lättfil, lättyoghurt, light glass.

(32)

32 18. Har du någon gång velat bli smalare?

Ja

Nej

19 a. Vill Du bli smalare idag?

Ja

Nej

19 b. Om ja, varför vill Du bli vill bli smalare idag?

__________________________________________________

20 a. Har Du någon gång försökt gå ner i vikt?

Ja

Nej

20 b

.

Försöker Du gå ned i vikt idag?

Ja

Nej

20 c. Om Du har försökt att gå ner i vikt, hur har Du då gjort?

__________________________________________________

21. Försöker din mamma att gå ner i vikt idag?

Ja

Nej

22. Försöker din pappa att gå ner i vikt idag?

Ja

Nej

23. Har din bror eller syster någon gång försökt att gå ner i vikt?

Ja

Nej

24. Har du haft någon kamrat som försökt att gå ner i vikt?

Ja

Nej

25 a. Skulle du vara mer omtyckt om du var smalare?

Ja

Nej

25 b. Om ja, vem skulle då tycka mer om dig? (du får sätta flera kryss)

Jag Kompisar Mamma Pappa Annan, vem:

(33)

33 26 a. Hur många timmar per dag tittar du på TV? (sätt ett kryss)

Aldrig 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 mer än 5 timmar

På vardagar:

På helger:

26 b. Hur många timmar per dag spelar du TV-spel? (sätt ett kryss)

På vardagar:

På helger:

27. Hur många timmar sitter du framför datorn? (sätt ett kryss)

På vardagar:

På helger:

28 a. Läser du någon veckotidning/månadstidning (exempelvis serietidning, novelltidning)? Ja

Nej

b. Om ja, vilken/vilka?

28 b. Läser du någon tidning via nätet eller mobilen? Ja

Nej

b. Om ja, vilken/vilka?

28 c. Brukar du ”chatta” på nätet? Ja

Nej

b. Om ja, på vilken/vilka sidor?

29. Hur mycket väger Du? _________

30. Hur lång är Du? __________

31. Vem bor Du tillsammans med? (Flera svar får kryssas i)

Mamma

Pappa

Mina två mammor

Mina två pappor

Ibland mamma, ibland pappa

Styvmamma (pappas/mammas nya fru eller sambo)

(34)

34 Styvpappa (mammas/pappas nya man eller sambo)

Syskon eller halvsyskon

Skriv hur många: ________________________

Andra

Skriv vilka: ________________________

32. De vuxna som Du bor tillsammans med, exempelvis mamma och pappa, vilket av följande alternativ motsvarar bäst deras huvudsakliga sysselsättning?

Vuxen 1 Vuxen 2 Vuxen 3

Arbetar

Arbetslös

Studerar

Sjukskriven

(under en längre tid)

Föräldraledig

Pensionerad

Annat

33 a. Har Du och/eller någon i din familj invandrat till Sverige?

Ja

Nej

33 b. Om ja, vem i din familj har invandrat till Sverige?

jag mamma pappa syskon mormor/morfar farmor/farfar

Varifrån?______________________________

34. Vad passar bäst in på dig? (välj ett alternativ)

Sitter mest stilla (t ex cyklar, idrottar aldrig

och är nästan aldrig ute)

Är ute ibland (t ex idrottar, cyklar eller promenerar )

Är ute ganska ofta (t ex idrottar, cyklar, eller promenerar)

Är ute ofta (t ex idrottar, cyklar eller promenerar)

Går in för idrott. Tränar flera gånger i veckan.

35 a. Hur bra tycker du att du sover i allmänhet om nätterna? (kryssa för en ruta) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt

□ □

□

(35)

35 35 b. Hur många timmar per natt sover du? (kryssa för en ruta)

Mindre än 5 5-7 timmar 8-10 timmar 11-15 timmar

37. Vad Du tycker om mat, ätande och motion?

De här frågorna handlar om mat och ätande. Det finns inte några svar som är rätt eller fel så försök att svara ärligt. Läs varje fråga noga och sätt ett X under det ord som beskriver dig bäst. Tack för hjälpen!

1. Jag är rädd för att bli överviktig.

Alltid Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

2. Jag låter bli att äta när jag är hungrig.

3. Jag tänker på mat nästan hela tiden.

4. Jag har ätit mängder och känt att jag kanske inte kan sluta.

5. Jag skär min mat i små bitar.

6. Jag tänker på energimängden (kalorierna) i maten jag äter.

7. Jag försöker låta bli mat som bröd, potatis och ris.

8. Jag känner att andra vill att jag ska äta mer.

9. Jag kräks när jag har ätit.

(36)

36

10. Jag känner mycket skuld när jag har ätit.

11. Jag tänker mycket på att jag skulle vilja bli smalare.

12. Jag tänker på att förbränna energi (kalorier) när jag tränar.

13. Andra människor tycker att jag är för smal.

14. Jag tänker mycket på att jag har fett på kroppen.

15. Det tar längre tid för mig att äta än för andra.

16. Jag låter bli att äta mat med socker i.

17. Jag äter dietmat/bantningsmat.

18. Jag tycker att maten kontrollerar mitt liv.

19. När jag äter kan jag sluta när jag själv vill.

20. Jag känner att andra pressar mig att äta.

21. Jag ägnar för mycket tid och för många tankar åt mat.

22. Jag mår inte bra efter att ha ätit sötsaker.

(37)

37 Alltid Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

23. Jag har bantat.

24. Jag tycker det känns bra med tom mage.

25. Jag tycker om att prova ny smaskig mat.

26. Jag känner mig tvungen att kräkas efter maten.

27. Jag brukar småäta mellan måltiderna (ex godis och snacks).

38. Vad Du tänker, känner och gör då Du äter?

1. Känner Du dig sugen på att äta då Du är irriterad?

Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

2. Känner Du dig sugen på att äta något när Du inte har något att göra?

3. Känner Du dig sugen på att äta då Du är ledsen?

4. Känner Du dig sugen på att äta när Du känner dig ensam?

5. Känner Du dig sugen på att äta något när någon svikit dig?

6. Känner Du dig sugen på att äta då Du är arg?

(38)

38 Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

7. Känner Du dig sugen på att äta då Du vet att något obehagligt eller tråkigt skall hända?

8. Känner Du dig sugen på att äta då Du är orolig eller spänd ? Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig

9. Känner Du dig sugen på att äta då allt går fel?

10. Känner Du dig sugen på att äta då Du är rädd?

11. Känner Du dig sugen på att äta då Du är besviken?

12. Känner du dig sugen på att äta när du är upprörd?

13. När Mamma eller Pappa lagar mat, blir Du då frestad att smaka något?

39. Pubertetsutveckling

1. Hur tror Du att Din kroppsutveckling är jämfört med andra i samma ålder som Du?

Jag tror att jag utvecklas mycket tidigare

Jag tror att jag utvecklas lite tidigare

Jag tror att jag utvecklas som andra i samma ålder

Jag tror att jag utvecklas lite senare

Jag tror att jag utvecklas mycket senare

(39)

39 40. De här frågorna handlar om socialt stöd. Svara på frågorna hur Du tycker de stämmer överens med hur Du känner (sätt ett kryss i den ruta som du tycker passar bäst)

1. Jag får ett bra stöd av mina föräldrar/förälder och/eller annan vuxen.

Stämmer precis Stämmer ungefär Stämmer dåligt Stämmer inte alls

2. Jag tycker att det är viktigt att känna stöd från mina föräldrar/förälder och/eller annan vuxen.

3. Jag får ett bra stöd av mina vänner/vän.

4. Jag tycker att det är viktigt att känna stöd från mina vänner/vän.

Tack för Din medverkan!

(40)

40

(41)

41

BILAGA 4. Resultatredovisning i figurer och diagram

Figur 1. Procentuell fördelning av konsumtionen av de olika typerna av mjölk som individerna dricker i skolan.

(42)

42 Figur 2. Procentuell fördelning av konsumtionen av de olika typerna av mjölk som

individerna dricker i hemmet.

Figur 3. Procentuell fördelning av vilken typ av smör eller margarin individerna väljer på smörgåsen.

Figur 4. Procentuell fördelning av hur många dagar i veckan individerna äter frukost.

(43)

43 Figur 5. Procentuell fördelning av hur många dagar i veckan individerna äter lunch i skolan.

Figur 6. Procentuell fördelning av hur många dagar i veckan individerna äter middag.

(44)

44

(45)

45 Figur 7A. Procentuell fördelning bland pojkar och flickor för antal dagar de äter frukost.

(46)

46 Figur 7B. Procentuell fördelning bland pojkar och flickor för antal dagar de äter skollunch.

(47)

47 Figur 7C. Procentuell fördelning bland pojkar och flickor för antal dagar de äter middag.

(48)

48 Figur 8. Procentuell fördelning av vilken typ av smörgåsfett flickor (vänster) respektive pojkar (höger) väljer

(49)

49 Figur 9. Procentuell fördelning av lätt- och standardsmörgåsfett för flickor (vänster) och pojkar (höger)

(50)

50

Matvanor bland 15-åriga pojkar och flickor i Uppsala län

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap