Kulturinstitution,
serviceföretag, lärcentrum eller minnesinstitution – det diskursiva spelet om
folkbiblioteken under 30 år
Joacim Hansson, FD Inst. för biblioteks- och
informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Mötesplats inför framtiden, Borås, 2004-10-13
Diskursanalys
Analyser av det sätt på vilket vi talar om en företeelse.
Två typer:
Jämförande studium av olika parallella diskurser - konfliktorienterad
Beskrivning och analys av
spännvidden och skiftningar inom en
diskurs – ”arkeologisk”
Folkbibliotekssektorns
självbilder: utgångspunkter
-
Idealism
-
Politiska mål och uppdrag
-
Relationen till användarna
-
Ekonomiska förhållanden och tillväxt
-
Professionella identiteter
Institutionella
självbeskrivningar
Folkbildningsinstitution
Kulturinstitution
Serviceföretag
Informationssystem
Pedagogisk resurs
Minnesinstitution
Offentligt vardagsrum
Analytiska utgångspunkter 1
Verksamhetsnivå – det lokala biblioteket Diskursiv nivå – hur biblioteken
omtalas och legitimeras
Analytiska utgångspunkter 2
Offentliga utredningar och remisser – vilka ramar gäller?
Målbeskrivningar och biblioteksplaner
”Ledarskiktets” prioriteringar - vad får tas upp?
Fackpressens prioriteringar – vilka får komma till tals?
Beskrivningar av faktiskt arbete i lokala bibliotek
Projektbeskrivningar och utvärderingar
Vad vet vi?
Diskursiv nivå:
Oförutsägbar
Snabb
Starkt politisk
Ekonomiskt oberoende
Förändrings- inriktad
Verksamhetsnivå:
Förutsägbar
Långsam
Idealistisk och professionell
Ekonomiskt bunden
Förändrings- obenägen
Vad vet vi inte?
Vem bestämmer – vilka aktörer släpps fram?
Vem styr – hur ser sektorns hierarkier ut (öppna och dolda)?
Hur formas spelet mellan diskurs och verksamhet ?
Vad får spänningen mellan diskurs och verksamhet för konsekvenser – ”känner igen sig” i beskrivningarna och
diskussionerna?
Hur mycket förändras egentligen?
