Luftföroreningar i Södra korridoren

Luftföroreningar i

Södra korridoren

mätningar och beräkningar av

kvävedioxidhalten, 1999-2000

Innehållsförteckning

1. Förord ... 3

2. Sammanfattning ... 5

3. Bakgrund... 6

EU-direktiv och miljöbalken... 6

Tidigare mätningar ... 7 Uppdraget ... 8 4. Metodbeskrivning ... 9 Val av mätplatser ... 9 Mätparametrar... 9 DOAS... 9 Diffusionsmätningar ... 10 Beräkningsmetoder ... 10 Airviro... 10 Beräkning av NO2-halter... 11

Beräkning av års-, dygns- och timvärden ... 13

5. Resultat... 14 Gårda... 14 DOAS... 14 Diffusionsmätningar... 14 Airviroberäkningar... 16 Mölndal ... 20

Mätning med DOAS ... 20

Diffusionsmätningar... 24 Airviroberäkningar... 29 Kållered ... 30 Diffusionsprovtagning... 30 Airviroberäkningar... 31 Lindome... 32 Airviroberäkningar... 32 Kungsbacka... 34 Diffusionsprovtagning... 34 Airviroberäkningar... 37 6. Bilagor... 38

1. Förord

Rapporten ”Luftföroreningar i Södra korridoren” har tagits fram av Jonny Andersson och Jes-per Lindgren, Göteborgs Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdspro-gram. I rapporten beskrivs mätningar i den sk. Södra korridoren i Göteborgsregionen (kom-munerna längs E6/E20 från Göteborg till Kungsbacka). Dessa mätningar är en del av mätpro-grammet för 1999 för Luftvårdspromätpro-grammet och skall ses som en uppföljning och fördjupning av mätkampanjerna som genomfördes under 1994-1998 i regionen (se rapporten ”Luftkvalitet i Göteborgsregionen”, Luftvårdsprogrammets rapport nr113).

2. Sammanfattning

Sverige införde 1 januari 1999 miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid och bly (SFS 1998:897). Svaveldioxid och bly underskrider sedan lång tid tillbaka normvärdena. Kvävedioxid, som har trafiken som absolut främsta källa, kan i vissa hårt trafikbelastade om-råden riskera att överskrida miljökvalitetsnormens värden för år, dygn eller timme.

Syftet med den kartläggning av kvävedioxidhalter Göteborgsregionens luftvårdsprogram ge-nomfört under 1999 var att undersöka hur halterna av kväveoxider i dagsläget varierar i de kommuner inom regionen som genomkorsas av E6/E20.

Förutom mätningar med timregistrerande instrument och kampanjer med s.k. diffusionsprov-tagare har kvävedioxidkartor utarbetats med hjälp av beräkningar av kvävedioxidhalter med spridningsmodelleringar i Göteborgs Miljöförvaltnings Airvirosystem.

Mätning med s.k. diffusionsprovtagare, som genomförts i oktober och november 1999, verifi-erar de kvävedioxidkartor som framtagits för Södra korridoren.

Det är i den närmaste omgivningen av E6/E20 genom Göteborg/Gårda och Mölndal/Mölndal-station som det finns risk för överskridandet av miljökvalitetsnormen. Av de tre miljökvali-tetsnormerna för kvävedioxid, år, dygn och timme, visar det sig att normen för dygn blir svå-rast att klara. Vid samtliga kontinuerliga mätningar och beräkningar i Södra korridoren har dygnsvärdena legat sämst till i förhållande till normvärdet. Mätningen med diffusionsprovta-gare visar dock att det finns förutsättningar att på relativt måttligt avstånd och i skyddade lä-gen även klara normen för dygn.

När det gäller kvävedioxid halterna i Kållered och Lindome är det ingen risk för överskridan-de inne i centrum, men nivåerna går upp i närheten av E6/E20. Airviroberäkningarna visar att årsvärdet på 40 µg/m3 ej överskrids men ligger vid på vissa ställen vid Lindome över övre utvärderingströskeln och vid Kållered över nedre utvärderingströskeln.

I centrala Kungsbacka visar airviroberäkningar och diffusionsprovtagning att årsmedelvärdet på 40 µg/m3 inte kommer att överskridas. Dock visar beräkningar att dygnsmedelvärdet på 60 µg/m3 kan överskridas där E6/E20 och Säröleden korsars. Även års- och timmedelvärdena kan vara förhöjda där E6/E20 och Säröleden korsars.

3. Bakgrund

EU-direktiv och miljöbalken

Sveriges medlemskap i EU innebär att de direktiv som EU antar måste införlivas med svensk lagstiftning. Direktiven om luftkvalitet är exempel på detta. För närvarande finns det direktiv för svaveldioxid, kväveoxider, partiklar och bly. Inom kort kommer även direktiv för bensen. Naturvårdsverket har tagit fram miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly i utomhusluft. Dessa infördes i svensk lagstiftning i samband med att Miljöbalken och följdlag-stiftning trädde i kraft 1 januari 1999. Normerna anger högsta tillåtna halter i luft och skall i enlighet med EU:s ramdirektiv gälla för hela landet och får inte överskridas efter den 31 de-cember 2005. Naturvårdsverket har för närvarande inte publicerat några anvisningar för över-vakning och metoder för mätning av trafikrelaterade luftföroreningar. Det som finns att tillgå för att utforma en mätstrategi är förutom själva EU-direktivet de anvisningar som finns i Väg-verkets metodhandbok ”Mätning av trafikrelaterade Luftföroreningar (Publ. 1998:55). En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om lägsta acceptabla miljökvalitet, i detta fall för luft (tabell 1). Miljökvalitetsnormen är juridiskt bindande. De skall vara uppfyllda vid angivna tidpunkter, i annat fall måste ett åtgärdsprogram utarbetas med sikt på att bristerna snarast rättas till. En miljökvalitetsnorm träder i kraft i form av en förordning. Det betyder att det van-ligtvis är regeringen som fattar beslutet. Vid beslut om en miljökvalitetsnorm kan regeringen bestämma vem eller vilka som är skyldiga att utföra de mätningar och undersökningar som behövs för att normen skall kunna följas. Varje kommun skall kontrollera att miljökvalitets-normerna angående kvävedioxid, svaveldioxid och bly uppfylls. Samtliga medelvärdestider skall vara uppfyllda. Mätning skall utföras i tätorter med fler än 250 000 invånare, samt i and-ra områden när det kan antas att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. Kommu-ner med mindre än 50000 invånare behöver dock inte mäta timmedelvärden av kvävedioxid. För kvävedioxid skall mätning även utföras när närmast föregående mätning eller beräkning visar att timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet är högre än 80% av det i tabell 1 nedan an-givna timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet eller när årsmedelvärdet är högre än 70% av det i tabellen angivna årsmedelvärdet (tabell 2). Syftet med denna utvärderingströskel är att de mest omfattande kraven på utvärdering ska ställas där risken för att gränsvärdet ska överskri-das är störst. De minst omfattande kraven ska enöverskri-dast gälla där det praktiskt taget inte finns någon risk för överskridande.

Tabell 1 Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och tröskelvärden

Komponent 1 tim 8 tim Dygn Vinterhalvår/år Anmärkningar

Kvävedioxid 110 - 75 50 Gränsvärde 98-percentil halvår NO2µg/m3 90 - 60 40 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår

Kväveoxid - - - 30 Miljökvalitetsnorm för vegetation

NOXµg/m3

Svaveldioxid 200 - 100 50 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår SO2µg/m3 - - - 20 Miljökvalitetsnorm för vegetation

Tabell 1 (forts)

Komponent 1 tim 8 tim Dygn Vinterhalvår/år Anmärkningar

Koloxid - 6 - - Gränsvärde 98-percentil halvår

CO mg/m3

Stoft 50 20 Bedömningsvärde 98-percentil halvår

PM10 µg/m3

Ozon 180 110 65 50 Tröskelvärde sommarhalvår

O3µg/m3

Tabell 2 Nivåer för nedre och övre utvärderingströsklarna gällande NO2 NO2 Utvärderingströsklar

Nedre Övre

Period Procent Halt Procent Halt

1 timme 60 % 54 µg/m3 80 % 72 µg/m3

1 dygn 60 % 36 µg/m3 80 % 48 µg/m37

1 år 70 % 28 µg/m3 80 % 32 µg/m3

Tidigare mätningar

Regionala Luftkontrollprogrammets har sammantaget vid 6 tillfällen mätt luftkvalitet med DOAS i de kommuner som genomkorsas av E6/E20. Ytterligare mätningar i närområdet av E6/E20 har utförts med Göteborgs stads mobila mätstation (figur 1). Mätningar av kväveoxi-der med den stationen har utförts med kemiluminiscensmetod. Eftersom de olika mätningarna i de flesta fall inte har skett på samma plats eller under samma årstid är det svårt att dra någon slutsats om trend i mätserien. De med mobila stationer uppmätta halterna vid E6/E20 följer i stort trenden vid station Mölndal, som är svagt nedåtgående. Undantag utgörs av de mätningar som på senare år har skett vid Lilla Olskroksgatan, där uppmätta halter ligger betydligt över halten vid Mölndal.

Figur 1 Tidigare NO2 medelvärden uppmätta i Södra korridoren.

0 10 20 30 40 50 60 1986 1989 1990 199 0 1992 199 3 1995 1995 1996 1997 199 7 1998 1999 Mobil Mölndal Gårda Gårda Kallebäck Kungsbacka Olskroken Kallebäck Kungsbacka Kållered Olskroken

Uppdraget

Göteborgsregionens luftvårdsprogram gav 1998 Miljöförvaltningen i uppdrag att undersöka och beskriva hur halterna av kväveoxider varierar i de kommuner inom regionen som genom-korsas av E6/E20 söder om Göteborg till Kungsbacka, den sk. Södra korridoren. Mätningarna i den södra vägkorridoren påbörjades i juni 1999 i och med att en mobil DOAS station place-rades vid Brogatan Mölndals centrum. Mätningen avslutades i december 1999. Som komple-ment till den kontinuerliga DOAS mätningen genomfördes en mätkampanj med passiva kvä-veoxidmätare om två gånger 14 dagar i slutet av oktober och början av november. Syftet med mätkampanjerna är ytterst att validera de modellberäkningar som beskriver kväveoxidernas utbredning i Södra korridoren, och som i sin tur ger underlag till att avgöra risken för över-skridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i det undersökta området i anslutning till E6/E20.

4. Metodbeskrivning

Val av mätplatser

De i projektet beräknade halterna av NO2 har jämförts med parallellt uppmätta halter vid fasta

stationer. De stationer som används i analysen är det regionala mätprogrammets fasta mätsta-tion i Göteborg vid E6/E20 genom Gårda och stamätsta-tionen i taknivå i centrala Mölndal.

Provtagningsplatserna för kampanjmätningar med passiva provtagare har valts så att de upp-mätta föroreningshalterna i respektive kommun eller kommundel ska representera:

A En hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata B En hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata C Ett bostadsområde med lokaltrafik

D Ett grönområde.

Mätplatserna ska väljas så att de representerar den högsta exponeringen som befolkningen i allmänhet utsätts för. Om stora grupper i befolkningen utsätts för låga eller måttliga halter av luftföroreningar under längre tid kan det ge större totala medicinska effekter än då ett fåtal personer exponeras för höga halter under korta uppehållstider. Gränsvärdet gäller till exempel för kollektivtrafikens terminaler och hållplatser men inte vid tillfälligt uppehåll inom eller passage av ett trafikområdet som övergångsställen eller gångbroar. Enligt EU direktivet bör mätutrustning för trafikmiljöer placeras minst 25 meter från större vägkorsningar och 2 till 5 meter från närmaste delen av körbanan, såvida det inte finns en punkt där befolkningen direkt eller indirekt kan exponeras för högre halter under en period som är signifikant i förhållande till den genomsnittliga perioden för gränsvärdena.

Mätparametrar

Kvävemonoxid (NO) bildas vid förbränning av luft/bränsleblandning i t ex bilmotorer p g a att luften innehåller kväve. All NO omvandlas sedan till NO2. Omvandling till NO₂ är beroende

av temperatur, tillgång till ozon och flera andra faktorer. I många sammanhang används sum-man av NO och NO2 (NOx) som ett mått på hur förorenad luftmiljön är, det vill säga höga

NOx- halter innebär oftast höga halter av andra luftföroreningar. NOx är också en

väldoku-menterad luftförorening ur emissionssynpunkt som primärt används vid datorberäkning och spridningsmodelleringar. Gränsvärdet är dock definierat som NO2-halter eftersom NO i sig

inte är hälsofarligt. Den genomförda studien i södra vägkorridoren har i sin helhet krävt mät-ning av både NO och NO2.

DOAS

DOAS-tekniken (Differential Optical Absorbation Spectroscopy System) använder sig av ljus för att identifiera och mäta koncentrationer av olika luftföroreningar. Tekniken grundar sig på att luftföroreningars molekyler absorberar ljus av olika våglängder. DOAS-utrustningen består av en sändare som sänder ljus, en mottagare som tar emot ljuset, en spektrofotometer och en dator som analyserar mätvärdena. Miljöförvaltningens utrustning bygger på att sändare och mottagare är sammanbyggda i ett vridbart ”teleskop”. Ljuset skickas ut från sändaren och re-flekteras tillbaka till mottagaren från speglar som sätts upp i terrängen. I Mölndalsmätningen har två speglar använts. Datorn beräknar halterna av luftföroreningar som timmedelvärden över de uppställda mätsträckorna.

Diffusionsmätningar

Provtagning sker genom anrikning på ett impregnerat filter med efterföljande analys i en gas-kromatograf och möjliggör mätning av ett antal vanliga ämnen som ingår i förorenad tätorts-luft. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att en känd mängd förorening diffunde-rar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten. Vid lagring och transport är pro-vet förslutet och mätningen startar så fort som förslutningen öppnas. Luftföroreningen reage-rar med impregneringen och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium.

På varje provplats mäts både NOx och NO2. Mätning av NOx är viktigt för att säkrare kunna

validera spridningsberäkningarna. Av proverna har ca. 25 % varit dubbelprover. Dubbelpro-verna ger viss möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen. Resultaten från dubbeprovtagning-arna i Södra korridoren visar på små avvikelser mellan de enskilda proverna och har på grund av det inte utnyttjats.

Beräkningsmetoder

Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den begränsade mätserien och de i regionen centralt belägna kontinuerligt registrerande trendstationerna. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftförore-ningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i dataprogrammet Airviro.

Airviro

I Airviro-systemet kan simuleringar och prognoser göras utifrån en databas med utsläpp från såväl vägar som industri- och uppvärmningsanläggningar. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och för hela regionen. Årligen uppdateras de större punktutsläppen i regionen och från riksvägarna i hela regionen, men det är bara Göteborg som årligen uppdaterar hela vägnätets utsläpp. Andra typer av utsläppskällor och trafiksituationen i kranskommunerna runt Göteborg kan vara av äldre datum. Vissa typer av källor som t.ex arbetsfordon och arbetsma-skiner uppdateras relativt sällan. Detta kan få stor betydelse för beräkningsresultatet. En möj-lighet att kompensera för detta är att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns uppmätta koncentrationer av kväveoxid. En fullständig anpassning mot alla mätpunkter låter sig sällan göras och i jämförelse med de passiva mätpunkterna kan en stor avvikelse mellan uppmätt och beräknad halt tyda på en gammal eller felaktig beskriv-ning av utsläppsförhållandena i den närmaste omgivbeskriv-ningen av mätplatsen.

Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt av-ståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Airvirosystemet har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (SH). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på beräkningspunkterna i Airviomodelleringarna.

Simuleringar i Airvirosystemet kan göras för att beräkna halter vid antingen valfri vädersitua-tion eller för sommar-, vinterhalvår eller kalenderår (Scenario).

Medelvärden alternativt valfri percentil kan beräknas.

I projektet har för år 1999 beräknats NO2 medelvärden samt 95- och 98-percentiler av

timvär-den, dels har det aktuella vädret (”Tidsperiod”) använts för att beräkna medelvärden under kampanjen med passiva provtagare. I bilagan kan ses vilka beräkningsmoduler om har använts till vilka geografiska platser samt koordinaterna för mätplatserna.

Det måste beaktas att dessa simuleringar endast ger en bild av hur halterna kan spridas vid de vädersituationer som har förekommit de senaste åren. Som bekant karaktäriserades första hälf-ten av 1990-talet av mycket milda vinterperioder, luftföroreningarna har inte heller varit så höga som under 80-talet, vilket dock framförallt beror på minskade utsläpp. Den förbättrade avgasreningen torde vara anledning till detta. Halterna som simuleras av systemet skall betrak-tas som bakgrundshalter i taknivå, det vill säga halterna är som regel något högre vid gatunivå.

Beräkning av NO

-halter

En svårighet i att beräkna kvävedioxidhalten är den atmosfäriska omvandlingen av NO till NO2. Det finns inget enkelt samband mellan NO2 och NOx utan andelen varierar ganska

mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga halter kväveoxider är andelen kvävedi-oxid mycket hög, 80-90%, och minskar sedan till 10-20% vid tillfällen med höga halter av kväveoxider.

I rapportens spridningsberäkningar hanteras sambandet mellan NO2 och NO med hjälp av en

empirisk formel framtagen med hjälp av den långa mätserien av NO2 och NO mätningar vid

station Femman (figur 2). Denna empiriska formel stämmer relativt väl för storstadsregionen Göteborg, Mölndal och Partille men mindre väl för ytterområden.

En preliminär modell har använts för att beräkna NO

2-halterna. Framtagen utifrån uppmätta halter av NO2 och NOx vid station Femman. Relationen mellan NO2 och NOx framgår av figur

2. Den preliminära formeln har i de olika spridningssimuleringarna anpassats så att beräknade halter ska stämma överens med uppmätta halter vid fasta eller mobila stationer inom beräk-ningsområdet.

NOx simuleringarna har utifrån nedanstående formler räknats om till kvävedioxid och

presen-terats som årsmedelvärden och 98-procentiler.

1. Göteborg, Femman NO2=8.5*(NOx**0.44-NOx**0.22)-3.3

2. Gårda: NO2=8.5*(NOx**0.44-NOx**0.22)+7

3. Mölndal: NO2=8.5*(NOx**0.44-NOx**0.22)+3.3

Figur 2 Relation NO2 och NOx halter vid station Femman

NO

=8.5*(No

**0.44-No

**0.22)-3.33

NOx

NO

Beräkning av års-, dygns- och timvärden

Av de tre miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har det i tidigare mät- och beräkningspro-jekt (Rapport ”Luftföroreningar i Östra korridoren”) visar det sig att 98-percentilen av dygnsvärdet blir svårast att klara. Av studier framkommer också att 98-procentilen för dygnsvärdet kan beräknas med hjälp av 95-procentilen av timmedelvärdet i Airvirosystemet beräknade värden. I tabell 3 och figur 3 redovisas uppmätta och beräknade årsmedelvärden.

Tabell 3 Mätta och beräknade NO2-halter i µg/m3

Station Metod Medel år 98-% dygn 98-% tim

Femman Kontinuerlig mätning 27 59 78

Airviro simulering 29 58 (95 %) 94

Gårda Kontinuerlig mätning 48 86 106

Airviro simulering 40 85 (95 %) 109

Gränsvärde 40 60 90

Utvärderingströskel 28 48 72

Figur 3 Uppmätta och beräknade NO2 halter vid fasta mätstationer i Göteborg, µg/m3

0 20 40 60 80 100 120 Femman mätt Femman Airviro

Gårda mätt Gårda Airviro

Medel år 98-% dygn 98-% tim

5.

Resultat

Mätning med s.k. diffusionsprovtagare är en viktig del i kartläggningen av kvävedioxidhalter-na i Södra korridoren. Vid mätningarkvävedioxidhalter-na som genomförts i sammanhängande mätperioder om vardera 14 dagar från 18 oktober till 15 november kan man konstatera att årsmedelvärdet för kvävedioxid kan överskridas. Det är främst i den närmaste omgivningen av E6/E20 genom Göteborg/Gårda och genom Mölndal/Mölndalstation som det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för året. Vid samtliga kontinuerliga mätningar och beräkningar i Södra korridoren har dygnsvärdena legat sämst till i förhållande till normvärdet. Mätningen med diffusionsprovtagare visar dock att det finns förutsättningar att på relativt måttligt avstånd från E6/E20 och i skyddade lägen även klara normen för dygn.

Förutom mätningar med timregistrerande instrument och kampanjer med s.k. diffusionsprov-tagare har kvävedioxidkartor utarbetats med hjälp av detaljerade beräkningar av kvävedioxid-halter med spridningsmodelleringar i Göteborgs Miljöförvaltnings Airvirosystem. Mätning med s.k. diffusionsprovtagare, som genomförts i oktober och november 1999, verifierar de kvävedioxidkartor i Airviro som framtagits för Södra korridoren.

Gårda

DOAS

Mätplatsen vid Gårda utgörs av en hårt trafikerat, väl ventilerat vägområde. Mätningen sker längsmed E6/E20 söder om Gårdamotet. Luftföroreningarna utgörs till största delen av trafik-avgaser. För år 1999 var årsmedelvärdet 48 µg/m3 och under mätperioden låg halterna på 43 µg/m3, vilket överskrider miljökvalitetsnormen 40 µg/m3 för året.

Diffusionsmätningar

Diffusionsmätningar av NO2 och NO genomfördes i Gårda under sammantaget två

mätperio-der om varmätperio-dera 14 dagar (tabell 4 och figur 4). Första perioden var mellan 10-18 och 99-11-01, andra perioden var mellan 99-11-01 och 99-11-15. Mätningarna med diffusionsprov-tagning, punkt 1-3, visar att periodmedelhalterna, punkt 2-3, ligger strax under utvärderings-tröskeln, 28µg/m3, gällande miljökvalitetsnormen för år. Periodmedelhalten för punkt 1 vilken ligger över utvärderingströskeln. Mätpunkt 4, DOASsträckan, är den enda punkt som ligger över miljökvalitestsnormen för år (tabell 5, tabell 6 och figur 5).

Tabell 4 Mätplatser Gårda

Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov

1 Vägkant E6 Spårvagnshallen A Vägområde E

2 Tak Spårvagnshallen B Industri D period 1 E period 2 3 Mast Spårvagnshallen B Industri D period 1 E period 2 4 DOAS mätsträcka vägkant E6 A Vägområde -

Figur 4 Mätplatser Gårda

Vägkant E6 Gårda Tak spårvagnshallen

Mast på ventilationsskorsten DOAS stationen Gårda

Tabell 5 Uppmätta och beräknade NO2 -halter, µg/m3

Uppmätta NO2-halter Beräknade NO2-halter

Nr Plats

Period 1 Period 2 medel årsmedel

1 Vägkant E6 30 40 35 40

2 Tak Spårvagnshallen 22 31 27 38

3 Mast Spårvagnshallen 21 32 26 38

4 DOAS mätsträcka 38 48 44 37

Tabell 6 Uppmätta och beräknade NO2 -halter, µg/m3

Uppmätta halter 1999 Beräknade periodhalter* Nr Plats

Period medel.

95 %-til 98 %-til Medel 95 %-til 98 %-til

1 Vägkant E6 35 - - 40 87 101

2 Tak Spårvagnshallen 27 - - 37 77 96

3 Mast Spårvagnshallen 26 - - 37 76 96

4 DOAS mätsträcka 44 89 102 42 85 109

Figur 5 Uppmätta och beräknade NO2-halter i Gårda, µg/m3

NO2-halter i Gårda

0

10

20

30

40

50

60

Mast 20 m Tak 10 m Vägkant E6 3m DOAS

Mätplatser

u

g

/m3

Period 1

Period 2

Medel 1 och 2

Beräknat årsvärde

Airviroberäkningar

Beräkningarna enligt Airviro visar på att miljökvalitetsnormerna överskrids vid bland annat Olskroksmotet, Ullevimotet och Gårdamotet (figur 6-8). Det gäller års-, dygns- likväl som timvärdena. Störst utbredning har dygnsvärdet, vilket ligger över 60 µg/m3 längsmed en lång sträcka utmed E6/E20 men även timvärdet på 90 µg/m3 och årsvärdet på 40 µg/m3 överskrids på ett antal sträckor. För samtliga mätpunkter har NO2-medelvärdet beräknats med det

aktuel-la vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Beräkningarna kan dock inte ta hänsyn till höjdskillnaden mellan olika diffusionsprovtag-ningspunkter vilka används som validering av beräkningarna.

Figur 6 Simulerade NO2-halter, årsmedelvärde, µµµµg/m3

Isolinjen för 40 µg/m3 är inritad, vilket är miljökvalitetsnormen för helår. Det är främst vid Olskroksmotet, Ullevimotet och Örgrytemotet som miljökvalitetsnormen för år överskrids.

Figur 7 Simulerade NO2-halter, 98-percentil av dygnsvärden, µµµµg/m3

Isolinjen för 60 µg/m3 är inritad. Dygnsvärdet på 60 µg/m3, är den miljökvalitetsnorm som är svårast att klara, vilket också syns på den areamässigt stora utbredningen. Längsmed hela E6/E20 ligger halterna över 60 µg/m3 och vid moten kan man se att utbredningen är som störst.

Figur 8 Simulerade NO2-halter, 98-percentil av timvärden, µµµµg/m3

Isolinjen för 90 µg/m3 är inritad, vilket är miljökvalitetsnormen för timme. Längsmed E6/E20 överskrids miljökvalitetsnormen för timme på ett antal platser. Främst mellan Örgrytemotet och Olskroksmotet

Mölndal

Mätning med DOAS

Förutom mätning med den fasta stationen vid Mölndal centrum, över E6/E20 användes en mobil mätstation vid korsningen Brogatan/Göteborgsvägen (figur 9). Mätplatsen utgörs av ett hårt trafikerat men välventilerat vägområde i kanten av centrumbebyggelsen. Luftförorening-arna utgörs till största delen av trafikavgaser. Mätdata i form av timmedelvärden lagras pri-märt på mätstationen och överförs sedan i form av timmedelvärden till Miljöförvaltningens mätdatabas. Mobila mätningar över mätsträcka 1 har varit installerad från kontainerns placer-ing vid Brogatan 2 och riktad i Brogatans gaturum fram till Storgatan. Sträcka 2 har varit rik-tad längs med fasaderna vid Göteborgsvägen från kontainern fram till mitten på torget (figur 10). De uppmätta års-, tim- och dygnsvärdena visar på att miljökvalitetsnormen klaras (tabell 7 och tabell 8). Dygnsprofilerna och mätvärdena från mobila mätstationen redovisas i figur 11-14.

Figur 9 DOAS stationen vid Brogatan, Mölndal

Figur 10 Karta över DOASmätningen i Mölndal. Mätsträckorna är markerade på kar-tan. Nä m nd e m an sg at an agatan St or ga ta n Mölndals Bro Jä rn vä gs ga ta n G öt eb or gs vä ge Kvarnbygatan G a ml a Ku ng sb ac ka ä Broplatsen Papyrus Björkåsgatan Broslättsgatan ga ta n Barnhemsgatan Vil la ga ta Åbybergsgatan Bergmansgatan Te m pe lg at an Knarrhögsgatan Hä ra ds ga ta n lm eg at an Växthusgatan M ed bo rg ar es tig en Brogatan St ört fjäl lsg at an Tr äd gå rd sg at an Allén

Tabell 7 Mätning av NO2 (µg/m3) Brogatan/Göteborgsvägen 991001 - 991130

Mätplats Medel Min Max Tim

98%-til Dygn 98%-til Antal timmar Tillgängl % Sträcka 1 26 1 95 64 49 695 100 Sträcka 2 28 1 100 70 50 696 100

Tabell 8 Mätningar NO2 (µg/m3 ) fast mätsträcka 1 och Brogatan sträcka 1

Station Metod Medelv. 98% dygn 98% tim

Fast DOAS sträcka 1 Mätning 1995 – 1999 27 68 84

Mätning jan-dec mån. 95-99 28 61 80

Mätning 1999 jan-dec 28 64 81

Mätning 1999 nov-dec 24 51 68

Figur 11 Dygnsprofil av NO2 (µg/m3) halter i Mölndal oktober – november 1999

Sträcka 1 --- Sträcka 2 ___________________________________{FFaassttDDOOAASSssttrrääcckkaa}

1

1

Figur 12 Dygnsprofil av NO2 (µg/m3) oktober och november månader 1995 - 1999

Gårda --- Sträcka 1 ______________________SSttrrääcckkaa22

Diffusionsmätningar

Diffusionsmätningar av NO2 och NO genomfördes i Mölndal under sammantaget två

mätperi-oder om vardera 14 dagar (tabell 9 och figur 15). Period ett var mellan 99-10-18 och 99-11-01, period två var mellan 99-11-01 och 99-11-15. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormens nivå för år på 40 µg/m3 ej överskrids (tabell 10). Dock överskrider periodmedelvärdet nedre utvärderingströskeln, 28 µg/m3 av årsmiljökvalitetsnormen på två ställen, Göteborgsvägen 117 samt vid Pendelstationen. Figur 16, 17 och 18 visar uppmätta profiler i Mölndal. Samti-digt pågick den kontinuerliga mätningen med DOAS vid Brogatan/Göteborgsvägen.

Tabell 9 Mätplatser och beräkningspunkter, Mölndal

Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov

5 Göteborgsv. 117 B Bostad/Handel E

6 Lekplats på krokslätts torget C Bostad/Handel E

7 Vintergatan 1 C Bostad E

8 Toltorpsgatan B Bostad E

9 Aspeliden 7 C Bostad E

10 Brogatan 2 DOAS stationen B Vägområde D

11 Brogatan sträcka 1 C Handel DOAS mätning

12 Göteborgsv. sträcka 2 B Handel DOAS mätning

13 Pendelstation B Vägområde E

14 Vårdcentralen Åby C Bostad E

15 Bakgård Åby C Bostad E

16 Kvarnbyskolan B Skola E

17 Gamla torget B Handel/Skola D

18 Roten K23A C Bostad E

19 Flintgatan 120 C Bostad E

20 Flintgatan 13F B Bostad E

Figur 15 Mätplatser Mölndal

Vintergatan 1 Toltorpsgatan

Aspeliden 7 Brogatan DOAS stationen

Bakgård Åby Kvarnbyskolan

Gamla Kvarnbytorget Roten K23A

Tabell 10 Uppmätta och beräknade NO2 -halter, µg/m3

Uppmätta NO2-halter Beräknade NO2

-halter Nr Plats

Period 1 Period 2 medel Årsmedel

5 Göteborgsv. 117 24 34 29 29 6 Lekplats Krokslätts t. 17 24 21 27 7 Vintergatan 1 17 18 17 24 8 Toltorpsgatan 21 26 24 21 9 Aspeliden 7 13 18 16 20 10 Brogatan 2 23 30 26 - 11 Brogatan sträcka 1 19 25 22 27 12 Göteborgsv. sträcka 2 - 26 - 31

13 Fast DOAS sträcka 1 19 28 24 -

14 Fast DOAS sträcka 1 - 28 - -

15 Pendelstation 23 33 28 38 16 Vårdcentralen Åby 20 25 22 24 17 Bakgård Åby 16 21 18 22 18 Kvarnbyskolan 17 24 21 30 19 Gamla torget 18 24 21 24 20 Roten K23A 10 16 13 21 21 Flintgatan 120 13 21 17 26 22 Flintgatan 13F 14 21 18 28

Figur 16 Uppmätta halter av NO2 från Toltorpsdalen till Krokslätt, µg/m3

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Toltorpsgatan Aspeliden 7 Vintergatan 1 Lekplats på

torget

Göteborgsv. 117

Period 1 Period 2

Figur 17 Uppmätta halter av NO2 från Brogatan till Kvarnbyn, µg/m3 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Brog atan DO AS Bro gata n 2 Pend elst atio n E6 DO AS Kvarn bys kola n Gaml a torg et Roten K2 3A Period 1 Period 2

Figur 18 Uppmätta halter av NO2 från Åby till Kållered, µg/m3

0 5 10 15 20 25 30 35 40 Åby b akgård Vårdc entra len Flin tga tan 13 F Flin tga tan 12 0 Back ere dsv Kålle red s kyrka Period 1 Period 2

Airviroberäkningar

Resultaten visar att det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för år där Gunne-bogatan passerar över E6/E20. Även där Broslättgatan passerar över E6/E20 i närheten av Mölndalstation finns det risk att normvärdet överskrids (figur 19). Jämförelser med beräk-ningar över Gårda visar att även miljökvalitetsnormens dygnsvärde på 60 µg/m3 kommer att överskridas på de berörda platserna. Timmedelvärdena har också sina kritiska platser där E6/E20 passeras med broar. Diffusionsprovtagningarna och beräkningarna visar dock att för-oreningshalterna avtar snabbt på måttliga avstånd från föroreningskällan. För samtliga mät-punkter har NO2-medelvärdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med

normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Beräkningarna kan dock inte ta hänsyn till höjdskillnader.

Figur 19 Airvirosimulerade NO2-halter, årsmedelvärde, µg/m3.

Isolinjen för 40 µg/m3 är inritad, vilket är miljökvalitetsnormen för helår. De mest kritiska platserna är där Gunnebogatan och Broslättsgatan korsar E6/E20. På de platserna överskrids miljökvalitetsnormen för helår. Även ett stråk mellan Gunnebogatan och Broslättsgatan läng-smed E6/E20 kan miljökvalitetsnormen för helår att överskridas.

Kållered

Diffusionsprovtagning

Diffusionsmätningar av NO och NO2 genomfördes i Kållered under sammanlagt två

mätperi-oder om vardera 14 dagar. Mätperiod ett var mellan 99-10-18 och 99-11-01, period två var mellan 99-11-01 och 99-11-15 (tabell 11 och figur 22). Mätresultaten visar att de uppmätta periodmedelhalterna ligger under miljökvalitetsnormens årsgränsvärden för Kållered och ut-med E6/E20. De uppmätta värdena ligger även under nedre utredningströskeln på 28µg/m3 (tabell 12).

Tabell 11 Mätplatser, Kållered

Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov

21 Kållereds kyrka D Park E

22 Backeredsvägen B Bostad D

Figur 22 Mätplatser, Kållered

Kållereds kyrka Backeredsvägen

Tabell 12 Uppmätta respektive beräknade värden för Kållered, µg/m3.

Period 1 Period 2 Medel Beräknat

Backaredsvägen 16,6 23,7 20,2 24

Dubbelprov 17,5 24,5 21,0 24

Airviroberäkningar

Beräkningar enligt Airviro visar att de helårsgrundande miljökvalitetsnormen för NO2 inte

överskrids vid någon punkt vid Kållered eller E6 förbi Kållered (figur 23). De högsta årsme-delvärdena, vilka ligger på drygt 30 µg/m3 beräknas ligga öster om Pepparred. Nedre utvärde-ringströskeln på 28 µg/m3 överskrids. Man kan också anta att dygns- och timvärdena ligger sämst till öster om Peparred. För samtliga mätpunkter har NO2-medelvärdet beräknats med det

aktuella vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobser-vationer. Beräkningarna kan dock inte ta hänsyn till höjdskillnader.

Figur 23 Airvirosimulerade NO2-halter, årsmedelvärde, µµµµg/m3.

Isolinjen för 10, 20 och 30 µg/m3 är inritad. Miljökvalitetsnormen för helår, 40 µg/m3 överskrids ej. Dock överskrids nedre utvärderingströskeln på 28 µg/m3 öster om Peppared.

Lindome

Airviroberäkningar

Mätresultaten visar att de uppmätta halterna ligger under miljökvalitetsnormens gränsvärden på årsbasis för centrala Lindome och för E6/E20 längsmed Lindome (figur 26). Airviroberäk-ningarna visar att området väster om Gastorp, där Fageredsvägen korsar E6/E20 har de högsta halterna när man ser på årsmedelvärdet. Dock går de ej över 40 µg/m3. Halterna når upp till 33 µg/m3 vilket är över övre utvärderingströskeln. Likaså bedöms de högsta dygnsmedelvärdena uppträda längsmed E6 och ej i centrala Lindome. För samtliga mätpunkter har NO2

-medel-värdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Beräkningarna kan dock inte ta hänsyn till höjdskillnader

Figur 26 Airvirosimulerade NO2-halter, årsmedelvärde, µg/m3.

Isolinjen för 10, 20 och 30 µg/m3 är inritad. Miljökvalitetsnormen för helår, 40 µg/m3 överskrids ej, Utvärderingströskeln på 33 µg/m3 överskrids på ett antal platser längsmed E6/E20.

Tabell 13 Mätplatser, Lindome

23 Fageredsvägen Lindome B Bostad Enbart beräkning

24 Fågelsten Lindome D Naturområde Enbart beräkning

Kungsbacka

Diffusionsprovtagning

Diffusionsmätningar av NO2 och NO genomfördes i Kungsbacka under sammantaget två

mät-perioder om vardera 14 dagar (tabell 14 och figur 20). Period ett var mellan 10-18 och 99-11-01, period två var mellan 99-11-01 och 99-11-15. Mätningarna visar att de uppmätta peri-odmedelhalterna ej överstiger miljökvalitetsnormens nivå för år på 40 µg/m3 då det högsta periodmedelvärdet, 25 µg/m3 uppmättes på Vallgatan (figur 15 och figur 21). Nedre utvärde-ringströskeln på 28µg/m3 överskrids inte heller. Figur 22 visar mätningar av passiva provtag-ningar på Storgatan 1990, 1995 och 1999 samt Vallgatan 1999.

Tabell 14 Mätplatser, Kungsbacka

Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov

28 E6-avfart B Vägområde E

29 Biskopsgatan C Bostad E

30 Stationen B Industri E

31 Vallgatan B Handel E

32 Storgatan C Handel D

Figur 20 Mätplatser, Kungsbacka

Stationen/Göteborgsvägen Vallgatan

Storgatan

Tabell 15 Uppmätta NO2 -halter, µg/m3

Uppmätta NO2-halter

Nr Plats

Period 1 Period 2 medel

28 E6-avfart 15 27 21

29 Biskopsgatan 11 17 14

30 Stationen 13 20 17

31 Vallgatan 23 28 25

Figur 21 Uppmätta halter av NO2, µg/m3 0 5 10 15 20 25 30 35 40 E 6-avf art Bisk opsgat an Stat ione n Val lgat an Stor gat an Period 1 Period 2

Figur 22 Mätningar av NO2 i Kungsbacka, µg/m3

0 5 10 15 20 25 30 35 40 1990 1995 1999 Storgatan Vallgatan

Airviroberäkningar

På grund av ej uppgraderade kartor och data redovisas ej airviroberäkningarna för Kungsbacka i kartform, utan bara i text. Airviroberäkningar visar att årsmedelvärdet på 40 µg/m3 inte kommer att överskridas i eller omkring Kungsbacka. Jämförelser gjorda utifrån årsmedelvär-det visar att dygnsmedelvärårsmedelvär-det på 60 µg/m3 kan överskridas där E6 och Säröleden korsars. De högsta beräknade timmedelvärdena fås längsmed E6 och i centrala Kungsbacka vid Vallgatan. Här kan övre utvärderingströskeln för timmedelvärdet på 72 µg/m3 överskridas. För samtliga mätpunkter har NO2-medelvärdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med

normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Beräkningarna kan dock inte ta hänsyn till höjdskillnader.

6. Bilagor

Figur 29 Uppmätta och beräknade NO2 halter i Västra korridoren, µg/m3

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0 Vägk ant E 6 3m Tak 10 m Mast 2 0 m DO AS Göt ebor gsv. 117 Lekplats på tor get Vinter gatan 1 Tol torps gatan Aspe liden 7 Gåga tan /DO AS Strä cka 1 Strä cka 2 Pende lstati on Vård centr alen Bakg ård Kvar nbys kolan Gaml a to rget Roten K23 A Flint gata n 12 0 Flintgatan 13F N O 2 ug/m3 Beräknat Uppmätt

De uppmätta halterna är ett medelvärde av period 1 och period 2. Miljökvalitetsnormen för 98-percentilen helår ligger på 40 µg NO2/m3.

Tabell 16 Uppmätta och beräknade halter i projekt Södra korridoren µg/m3

Nr. Område Plats Period 1

18/10-1/11 Period 2 1/11-15/11 Beräknat NO2 NO NOx NO2 NO NOx NO2 NOx 1 Gårda Vägkant E6 3m 30 53 83 40 83 123 40 82 2 Gårda Tak 10 m 22 19 41 31 56 87 38 76 3 Gårda Mast 20 m 21 21 42 32 45 77 38 734 4 Gårda DOAS 38 96 134 48 164 212 37 72 5 Kroksslätt Göteborgs-vägen. 117 24 46 70 34 82 116 30 45 6 Krokslätt Lekplats på torget 17 17 34 24 34 58 28 39 7 Krokslätt Vintergatan 1 17 15 32 18 17 36 25 32 8 Toltorpsdalen Toltorps-gatan 21 35 56 26 47 73 21 24 9 Toltorpsdalen Aspeliden 7 13 9 22 18 14 32 21 23 10 Mölndalsbro Gågatan/ DOAS 23 43 66 30 81 110 33 53 11 Brogatan Sträcka 1 28 40 12 Göteborgsvägen Sträcka 2 32 51 13 Mölndalsbro Pendel-station 23 44 68 33 61 94 40 78 14 Åby Vård-centralen 20 26 46 25 58 83 25 32

15 Åby Bakgård 16 30 46 21 44 64 23 27

16 Kvarnbyn

Kvarnby-skolan

17 15 32 24 40 64 32 49

17 Kvarnbyn Gamla torget 18 24 42 24 43 67 25 32

18 Kvarnbyn Roten K23A 10 6 16 16 11 28 22 25

19 Rävekärr Flintgatan 120 13 10 23 21 28 49 28 38

20 Rävekärr Flintgatan 13F 14 12 26 21 33 54 29 43

21 Kållered Kållereds

kyr-ka 8 3 11 15 15 30 22 Kållered Backareds--vägen 18 23 41 25 54 79 23 Lindome Fagereds-vägen - - - 24 Lindome Fågelsten - - - 25 Lindome Centrum - - - Göteborg DOAS-Gårda - - - - 57 - Göteborg Femman 30 6 36 31 8 38

Tabell 17 Regionala luftkontrollprogrammets tidigare mätningar med DOAS

Ort Plats Typ av mätning Från Till

Mölndal Centrum Trafikavgaser i taknivå 880101 pågår

Kungsbacka Centrum Trafikavgaser i taknivå 901115 911231

Kungsbacka Centrum Trafikavgaser i gatunivå 950912 951012

Kållered Centrum Trafikavgaser i bakgrundsnivå 951017 951129

Gårda E6 Bakgrundshalter av ozon 951112 pågår

Kvarnbyn SOAB Trafikavgaser i taknivå

Tabell 18 Göteborgs stads tidigare mätningar med kemiluminiscens

Ort Plats Typ av mätning Från Till

Kungsbackaleden S. Kustbanegatan Trafikavgaser i gatunivå 830408 830508

Gårda Tritongatan Trafikavgaser i gatunivå 890130 890303

Kallebäck Kallebäcksvägen Trafikavgaser i gatunivå 860327 860520

Olskroken Redbergsvägen Trafikavgaser i gatunivå 900614 910312

Kallebäck Omvägen Trafikavgaser i gatunivå 920401 920908

Olskroken L. Olskroksgatan Trafikavgaser i gatunivå 970420 970515

Tabell 19 Beräkningspunkter och beräkningar

Nr Kommundel Plats X-koordinat* Y-koordinat* Utförda Airviroberäkningar

nr. och namn

1 Gårda Vägkant E6 3m 1272978 6404445 0386 Mölndal EDB 2001

2 Gårda Tak 10 m 1272940 6404464 0386 Mölndal EDB 2001

3 Gårda Mast 20 m 1272921 6404464 0386 Mölndal EDB 2001

4 Gårda DOAS 1272869 6403812 0386 Mölndal EDB 2001

5 Kroksslätt Göteborgsv. 117 1273508 6400862 0386 Mölndal EDB 2001

6 Krokslätt Lekplats på torget 1273439 6400805 0386 Mölndal EDB 2001

7 Krokslätt Vintergatan 1 1273020 6400788 0386 Mölndal EDB 2001

8 Toltorpsdalen Toltorpsgatan 1272477 6399895 0386 Mölndal EDB 2001

9 Toltorpsdalen Aspeliden 7 1272719 6399860 0386 Mölndal EDB 2001

10 Mölndalsbro Gågatan/DOAS 1273923 6398657 0386 Mölndal EDB 2001

11 Brogatan Sträcka 1 1273777 6398609 0386 Mölndal EDB 2001

12 Göteborgsvägen Sträcka 2 1273877 6398796 0386 Mölndal EDB 2001

13 Mölndalsbro Pendelstation 1273997 6398571 0386 Mölndal EDB 2001

14 Åby Vårdcentralen 1273796 6397770 0386 Mölndal EDB 2001

16 Kvarnbyn Kvarnbyskolan 1274147 6398726 0386 Mölndal EDB 2001

17 Kvarnbyn Gamla torget 1274521 6398703 0386 Mölndal EDB 2001

18 Kvarnbyn Roten K23A 1274884 6398542 0386 Mölndal EDB 2001

19 Rävekärr Flintgatan 120 1274297 6397880 0386 Mölndal EDB 2001

20 Rävekärr Flintgatan 13F 1274274 6397753 0386 Mölndal EDB 2001

21 Kållered Kållereds kyrka 1276013 6392807 376 Södra Kållered 1815

22 Kållered Backaredsvägen 1275798 6392651 376 Södra Kållered 1815

23 Lindome Fageredsvägen 1276228 6390116 377 Södra Lindome2 1815

24 Lindome Fågelsten 1276832 6388932 377 Södra Lindome2 1815

25 Lindome Centrum 1276992 6389927 377 Södra Lindome2 1815

Tabell 20 Mätplatser och beräkningspunkter

Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov

5 Göteborgsv. 117 B Bostad/Handel E

6 Lekplats på krokslätts torget C Bostad/Handel E

7 Vintergatan 1 C Bostad E

8 Toltorpsgatan B Bostad E

9 Aspeliden 7 C Bostad E

10 Brogatan 2 DOAS stationen B Vägområde D

11 Brogatan sträcka 1 C Handel DOAS mätning

12 Göteborgsv. sträcka 2 B Handel DOAS mätning

13 Pendelstation B Vägområde E

14 Vårdcentralen Åby C Bostad E

15 Bakgård Åby C Bostad E

16 Kvarnbyskolan B Skola E

17 Gamla torget B Handel/Skola D

18 Roten K23A C Bostad E

19 Flintgatan 120 C Bostad E

20 Flintgatan 13F B Bostad E

21 Kållereds kyrka D Park E