1
Surfplattan öppnar
en helt ny värld!
Lisbeth Lindahl
Utvärdering av projekt eSenior
3
Surfplattan öppnar
en helt ny värld!
Utvärdering av projekt eSenior
4
© FoU i Väst/GR
Första upplaga augusti 2014. Layout: Infogruppen GR. Omslagsbild: Cornelia Schmidt.
Foto: Lisbeth Lindahl om inte annat anges. Tryckeri: Sandstens, Göteborg.
ISBN: 978-91-89558-83-0
FoU i Väst
Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg
e-post: fou@grkom.se
Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR
En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska:
- vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de
som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad,
- anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området,
- innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling,
- före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen.
5
Innehållsförteckning
FÖRORD ...6 SAMMANFATTNING ...8 1. BAKGRUND ...11 Läsanvisning ...11Ord- och teckenförklaringar ...11
Projekt eSenior ...12
Projektets samhällsrelevans ...15
2. PROJEKTETS ANTAGANDEN OM EFFEKTER ...16
Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet ...16
3. TIDIGARE FORSKNING OM IKT BLAND ÄLDRE...18
Att ta till sig ny teknik på äldre dar ...18
Finns det risker med internet? ...19
Samband mellan IKT och sociala kontakter ...19
Internet som intervention mot social isolering bland äldre ...20
Surfplattans betydelse för anhöriga ...21
4. OM FÖLJEFORSKNINGEN ...23
Syfte och metod ...23
5. RESULTAT ...25
Seniorernas perspektiv på iPad-projektet ...25
Personalens perspektiv på iPad-projektet ...42
Inspirationsmiljön ...49 Smarthemstekniken ...60 Projektledningens perspektiv ...64 6. DISKUSSION ...71 iPad-projektet ...71 Inspirationsmiljön ...74 Smarthemstekniken ...75 Projektledningens lärdomar ...76
7. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...77
8. REFERENSLISTA ...79
9. BILAGOR ...82
Bilaga 1. Metod ...82
Bilaga 2. Övrigt resultat … seniorernas perspektiv på iPad-projektet ....86
Bilaga 3. Lokalisering av inspirationsmiljöer ...92
6
Förord
EU-medel för att utveckla tekniklösningar
I samarbete med de tre norska kommunerna Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg ville Göteborgs Stad hitta nya lösningar för att göra vardagen enklare och tryggare för seniorer i eget hem. När vi beviljades EU-medel från Interreg IV, A-programmet till projekt eSenior, skapades en unik möjlighet att utveckla, testa och implementera nya tekniklösningar med våra samarbetspartners.
eSeniors arbetssätt har varit att respektive kommun arbetat med de utvecklings-frågor som har varit mest angelägna i den enskilda kommunen och sedan delat med sig av dessa kunskaper till samarbetspartnerna. Genom detta arbetssätt så har vi fått en större kunskapsbredd och samtidigt mer gemensam kunskap. Resultatet från eSenior består alltså av en mångfald av erfarenheter. Vår ambition med detta arbetssätt har också varit att bidra till den ekonomiska tillväxten i Kattegatt/Skage-rack-området (KASK) genom att efterfrågan på tekniktjänster skulle öka.
I rapporten ”Surfplattan öppnar en helt ny värld!” kan du läsa om resultatet från Göteborgs Stads del i eSenior, vilken har handlat om att förebygga och sena-relägga behovet av vård och omsorgsinsatser genom att utveckla och testa olika former av teknikstöd. Här kan du läsa om surfplattor och hur dessa kan bidra till större delaktighet i samhället och ge ökad trygghet. Du kan också ta del av resultatet från tester med smarthusteknik där syftet har varit att testa olika teknik-lösningar för att minska risken för fall i eget hem. Vidare redovisas erfarenheterna från visningsmiljöer där man informerat om tekniska produkter (”smarta ting”) för ökad självständighet och för att underlätta vardagen.
När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nya insikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikpro-dukter och tjänster för att göra seniorers vardag enklare och tryggare.
Sist men inte minst vill jag tacka de medverkande seniorerna i stadsdelarna Ma-jorna-Linné och Östra Göteborg som har delgett sina synpunkter på vad som kan, och vad som inte kan, bidra till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och mins-kad ensamhet genom att pröva surfplatta och olika former av smarthusteknik. Jag vill också tacka de undersköterskor som har arbetat som handledare för seniorerna
7
i iPad-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR, som i denna rapport har sammanställt alla synpunkter och bearbetat dessa till värdefull kunskap så att vi ska kunna fortsätta att utveckla nya arbets-former och teknik-tjänster för att öka seniorers självständighet och delaktighet i samhället.
Kerstin Karlsson
8
M
ånga äldre saknar kunskap om och tillgång till internet, vilket minskar derasmöjlighet till samhällsinformation och delaktighet i det moderna samhället. Detta kan ställas mot de förhoppningar som ställs på IT-samhället i framtiden där tekniska innovationer förväntas effektivisera äldrevården.
Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning av den svenska delen av ett EU-projekt – projekt eSenior. Syftet med projektet var att bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet hos seniorer. För att uppnå det använde projektet sig av tekniska lösningar av olika slag. Projektet innebar att seniorer (personer över 65 år) fick lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. De delar av projektet som handlade om surfplatta, smarthemsteknik och inspirationsmiljö har utvärderats.
Utvärderingen av hur seniorer lär sig använda surfplatta bygger på enkäter och intervjuer med 64 seniorer. Resultatet visar att deltagarna var i genomsnitt 78 år och att 81 procent var kvinnor. Hälften av dem bodde i stadsdelen Östra Göteborg och den andra hälften i Majorna-Linné. De flesta saknade dator och hade begrän-sad erfarenhet av datorer. Gruppen bestod till största del av personer som inte hade något behov av hjälp i vardagen.
Deltagarna fick utbildning individuellt i hemmet eller i grupp. Cirka ett halvår efter grundutbildningen hade de flesta lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV på nätet. Tio till elva månader senare använde sju av tio surfplattan flera gånger om dagen. Surfplattan upplevdes främst som ett roligt tidsfördriv och att den bidrog till ökad delaktighet (ökad information, känsla av att följa med i det som händer i samhället och påverkansmöjlighet). Surfplattan bidrog i mindre utsträckning till ökad trygghet, självständighet, sociala kontakter och minskad en-samhet. Men flertalet personer upplevde sig som socialt aktiva, trygga och själv-ständiga redan innan projektet, vilket kan ha påverkat detta resultat.
Arton undersköterskor i hemtjänsten var handledare för seniorerna. Hälften av dem deltog i en fokusgrupp när projektet närmade sig sitt slut. Samtliga tyckte att projektet hade varit roligt och lärorikt och flera upplevde att de hade växt i sin
Sammanfattning
9
yrkesroll som ett resultat av detta arbete. Handledarskapet hade inneburit både utmaningar och glädjestunder. Utmaningarna handlade om att kunna bemöta se-niorer som kräver mycket uppmärksamhet. Glädjen handlade om att kunna bidra till seniorers lärande och att få ta del av deras nyfikenhet och glädje. Personalen uppfattade att dylika arbetsuppgifter minskade arbetsbelastningen och gjorde arbe-tet i äldreomsorgen mer attraktivt.
Projektet byggde även upp en inspirationsmiljö i form av en lägenhet med smarthemsteknik och smarta prylar. Denna miljö placerades i anslutning till en träffpunkt i Östra Göteborg och fick god medial uppmärksamhet som lockade be-sökare. De saker som väckte störst intresse hos besökarna var de smarta prylar som kunde användas i köket. Intervjuer visade att besökarna ofta kom dit för att de var intresserade av något specifikt, men fick upp ögonen för ytterligare saker när de var på plats. I mötet med fixaren1 som arbetade med inspirationsmiljön fick de råd
om fallförebyggande åtgärder och praktiska lösningar som förenklade tillvaron i hemmet. Intervjupersonerna upplevde att smarta prylar underlättade tillvaron samt bidrog till ökad självständighet och trygghet. Fixaren såg synergieffekter mellan arbetet med miljön och det ordinarie arbetet som fixare.
Projektet innehöll även en del med smarthemsteknik, vilket testades av 13 se-niorer (11 kvinnor och 2 män). Samtliga besvarade den första enkäten som skicka-des ut innan tekniken installeraskicka-des. Resultatet visade att drygt hälften av gruppen behövde hjälp från hemtjänsten och att fem hade erfarenhet av en fallolycka un-der de senaste två åren. Förväntningarna på tekniken handlade om ökad trygghet, att den skulle underlätta tillvaron, att de skulle slippa dubbelkolla saker innan de gick hemifrån och att tekniken skulle förebygga fallolyckor. På frågan om de hade problem med det som tekniken var tänkt att lösa, visade det sig dock att de sällan upplevde sådana problem.
Efter cirka ett halvår besvarade 10 av 12 en uppföljningsenkät. Resultatet visade att varje person hade testat i genomsnitt 3,56 produkter. De vanligaste produkterna var nattlig ljusväg och påminnare om att kylskåpsdörren var öppen. Nästan lika vanligt var att ha prövat en påminnare om påslagna elektriska apparater. Det vik-tigaste värdet av den testade tekniken var att slippa dubbelkolla saker innan man gick hemifrån. För övrigt varierade upplevelserna av vad tekniken hade gett. Atti-tyden till den teknik som hade testats var positiv även om den inte alltid hade fung-erat. Flertalet upplevde sig inte vara i behov av den här typen av teknik i dagsläget.
Mot slutet av projektperioden, reflekterade projektledningen kring hur projek-tet hade utvecklats. Arbeprojek-tet med projekprojek-tet hade påverkats av att projektledaren
1. Med ”fixare” menas här den eller de personer som har en så kallad fixartjänst. De erbjuder gratis hjälp till äldre personer i kommunen i förebyggande syfte, till exempel för att motverka fallolyckor. Exempel på tjänster är byte av glödlampor och gardiner.
10
inte hade skrivit projektansökan och av att de saknade personlig förankring i äldre-omsorgen. Projektledningen upplevde ändå att de hade lyckats fullfölja det mesta som planerat och att det mesta hade utvecklats i positiv riktning. Under projektets gång hände oväntade saker som påverkade processerna så som en överklagad upp-handling och att den norska projektägaren gick i konkurs.
Projektet hade fått mycket uppmärksamhet i media, men vissa delar hade varit svårare att kommunicera på grund av att de inte är lika synliga (smarthemsteknik). Lärdomarna från projektet handlade om hur viktig en surfplatta kan bli för äldre personer. Dessutom hade det gett kunskaper om EU-projekt samt näringslivet. Far-hågor inför framtiden handlade om vem som skulle ta över kunskaper från projek-tet. Inspirationsmiljön och iPad-caféerna skulle leva vidare i ordinarie verksamhet. Men för kunskaperna i övrigt fanns det inte någon självklar mottagare.
11
Läsanvisning
Den här rapporten innehåller en beskrivning av resultatet från följeforskning av projekt eSenior som genomfördes under 2013–2014. eSenior var ett EU-projekt som genomfördes i både Sverige och Norge. Syftet med följeforskningen var att un-dersöka den svenska delen av projektet och främst om informations- och kommu-nikationsteknologi bidrog till seniorers självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet. Ett delsyfte var att undersöka projektets betydelse för de under-sköterskor som arbetade som handledare för seniorerna i iPad-projektet. Innehållet i rapporten är dock bredare än syftet, då den även är tänkt att bidra till kunskaper för dem som vill starta liknande projekt. Därför har erfarenheter från utbildningen och projektledningens perspektiv på projektet tagits med.
Det finns dock mycket kunskap om projektet som saknas i denna skrift. De som vill veta mer om projektet kan ta kontakt med Senior Göteborg (www.goteborg.se).
För att öka rapportens läsbarhet har delar av metodavsnittet och resultatet lagts som bilagor. Fler uppgifter om metod och resultat kan erhållas av författaren.
Författaren ansvarar för innehållet i rapporten. Delar av rapporten har skrivits av projektet (projektbeskrivningen samt bilaga 3). En granskning av rapporten har genomförts av en läsgrupp bestående av extern forskare och praktiker (se bilaga 4).
Ord- och teckenförklaringar
IKT Informations- och kommunikationsteknologi.
iPad En 9,7 tums surfplatta som marknadsförs av Apple.
Surfplatta Är en handdator med pekskärm som styrs med hjälp av
finger-topparna. Den är avsedd att kunna hållas i en hand. Olika tillverkare.
Smarthemsteknik Synonym till smarthusteknik. Exempel på det är påminnelse-funktioner och automatisk justering av persienner.
Senior Person över 65 år.
12
Pensionär Person över 65 år, vilket är en traditionell gräns för
ålderspen-sion.
Äldre personer Personer över 65 år.
… En mindre del av ett citat har tagits bort.
/…/ Flera ord eller meningar av ett citat har tagits bort.
n Antal personer som har besvarat en enkätfråga. Antalet kan
variera mellan frågor beroende på ett selektivt bortfall.
Frekvens I tabeller används ordet frekvens, vilket betyder antal personer.
Projekt eSenior
Projekt eSenior var ett gränsöverskridande, skandinaviskt samarbetsprojekt del-finansierat av EU-medel via Interreg IV A-programmet. Bakgrunden till det ekono-miska stödet var att projektet skulle bidra till att stärka en bärkraftig ekonomisk tillväxt i regionen Kattegatt/Skagerack (KASK). Projektet innebar ett partnerskap med Norge. De tre norska kommunerna Oslo, Sarpsborg och Fredrikstad deltog tillsammans med Göteborg i projektet (se bild).
I Göteborgs Stad deltog två stadsdelar i pilotprojektet: Majorna-Linné och Öst-ra Göteborg. Avsikten med projektet var att utveckla, testa och implementeÖst-ra nya lösningar (produkter, tjänster och processer) som skulle göra vardagen enklare och tryggare för äldre och omsorgstagare i eget hem. Försök och tester genomfördes i nära samarbete med äldre, anhöriga, leverantörer och omsorgspersonal för att säkerställa god kvalitet, användbara lösningar och skapa ekonomiskt hållbara IKT-lösningar som stödjer äldres självständighet, bekvämlighet och trygghet att bo kvar i eget hem.
Projektets inriktning
I Göteborgs Stad har man tidigare testat andra former av välfärdsteknologi så som GPS-larm, nyckelfria lås och nattillsyn med kamera, vilket låg till grund för vad eSenior skulle lägga sitt fokus på. En arbetsgrupp skapades med olika yrkeskatego-rier och representanter från de båda stadsdelarna, där följande fråga diskuterades: Vad gör vi idag som vi skulle kunna göra med ny teknik? Med erfarenhet från hela omsorgskedjan fastnade man för tre olika områden som inte fungerade op-timalt eller där man såg en stor utvecklingspotential. Sociala kontakter, matinköp och fallförebyggande valdes ut som intressanta områden att arbeta vidare med. Göte borgs Stad skulle även utifrån projektansökan bygga upp en inspirationsmiljö lokalt som kunde användas för att öka kunskapen hos äldre och personal kring tekniska lösningar.
Målgruppen som valdes ut till projektet var äldre med litet eller inget omsorgs-behov. Tanken var att arbeta förebyggande så att personer som ännu inte hade
13
något omsorgsbehov skulle klara sig längre tid utan stöd med hjälp av teknik. Goda sociala kontakter, minskade fallolyckor och god nutrition är faktorer som enligt erfarenhet ifrån stadsdelarna bidrar till ökad livskvalitet och bättre hälsa.
Projektets olika delar
Projektet omfattade olika delar: ett handlade om att lära seniorer använda surfplat-ta, ett om att bygga upp en inspirationsmiljö och ett om test av smarthemsteknik. Ytterligare delar omfattade matinköp på distans, robot på distans med mera.
Användning av surfplattor
För att möta behovet av sociala kontakter lånade projektet ut surfplattor till 75 personer över 65 år, jämnt fördelat mellan stadsdelarna. Intresseförfrågningar läm-nades ut via pensionärsföreningar, stadsdelarnas personal och bibliotek. Av dem som ansökte kom nästan samtliga med. De som helt saknade erfarenhet av dator/ internet prioriterades och därefter gjordes en utlottning av de sista platserna. Arton undersköterskor från hemtjänsten utbildades för att kunna vara stöd och support till deltagarna i den här delen av projektet. Kurser sattes samman och support-tider erbjöds. Föreningen Senior Net anlitades för inledande grundutbildningar och kompletterade med individuellt anpassade utbildningar för dem som önskade det. Utbildning och stöd erbjöds både enskilt och i grupp av undersköterskorna fram till i juni 2014.
Efter detta valde projektet att även låta seniorer som inte var projektdeltagare gå introduktionskurser med lånade surfplattor på stadsdelens båda träffpunkter. Drop-in-tillfällen för support startades på tisdagar på en träffpunkt i Östra Göte-borg, där man kunde samlas och få hjälp av varandra och av personalen. Detta kommer även att fortsätta efter projektets slut.
Matinköp på distans
Matinköp är idag en svår uppgift för staden att lösa. Dels är det svårt för den äldre att bestämma vad de vill ha i förtid, dels blir de uppbundna och kan inte göra andra saker den dag då maten ska levereras. Då det idag finns en privat marknad för att beställa mat via internet, så tyckte projektet att det vore intressant att testa om det var möjligt även för en äldre målgrupp. Efter möten med leverantörer av hemkörda livsmedel och en kartläggning av inköpsprocessen visade det sig dock att leverantörerna behöver kunder som handlar för minst 500 kronor. Många av de äldre som idag får hjälp av kommunen handlar sällan varor för över 250 kronor per inköp. Projektet fick därför lägga ner planerna på att pilottesta matinköp även om tankarna på en sådan lösning var intressant.
14
FallförebyggandeFör att arbeta fallförebyggande i äldres egna hem togs kontakt med två bostads-bolag i staden. Poseidon och Bostadsbostads-bolaget tillfrågades om fastigheter där det bor många äldre för test av smarthusteknik i ett avgränsat geografiskt område. Hyres-gäster över 65 år i två fastigheter fick ett erbjudande om att pilottesta teknik i sina hem. Av cirka 30 intresseanmälningar var det 15 hyresgäster som kunde tänka sig att pilottesta den nya tekniken.
En upphandling hade gjorts dessförinnan, där teknik som kunde lösa belysning nattetid, påminnelsefunktioner för spis, kylskåp, frys, dörrar, fönster med mera, samt fjärrstyra persienner och elektroniskt tittöga efterfrågades. Det skulle också finnas möjlighet att styra all teknik med knappar eller med app på någon form av display.
Inspirationsmiljö
Inspirationsmiljön byggdes upp i stadsdelen Östra Göteborg tillsammans med eSe-niors metodutvecklare och personal ifrån stadsdelens förebyggandeenhet. Inspi-rationsmiljön kommer att lämnas över till stadsdelen och drivas i deras regi efter projektets slut. Miljön ligger i en liten lägenhet i anslutning till en befintlig träff-punktsverksamhet vilket gör det enkelt för stadsdelen att hålla den i drift inom ordinarie verksamhet. Här visas smarthusteknik och många andra smarta prylar, digitala som analoga, som kan vara ett stöd för äldre som bor hemma.
Fo to : Jo hanna W est erlind
15
Robot för videobesökUnder projektets gång har andra intressanta tekniska lösningar dykt upp och prö-vats. En robot ifrån USA som såg ut att kunna vara ett alternativ till ”Giraffen”2 för
digital tillsyn hemma köptes in. Tyvärr visade sig roboten ”Double Robotics” inte vara lika funktionell i syftet att utöva digital tillsyn som ”Giraffen”, men visade sig ha andra användningsområden. Double Robotics är inte skapad i syfte att fungera som en tillsynsrobot, utan är skapad för videobesök/videosamtal i andra situatio-ner. Tillsammans med Stadsmuseet i Göteborg gjorde projektet några distansbesök med roboten på en av deras utställningar. Projektet bjöd in till visning på lokala träffpunkter och kunde via en surfplatta kopplad till projektor och högtalare köra runt roboten på Stadsmuseet där deras guide visade och berättade om en pågående utställning. Detta kommer att fortsätta efter projektets slut.
Projektets samhällsrelevans
Vi står inför en alltmer åldrande befolkning, vilket har lett till diskussioner om hur välfärden ska kunna säkras i framtiden. Socialstyrelsens prognoser visar bristande resurser såväl finansiellt som kompetensförsörjningsmässigt (SKL, 2010). Till den diskussionen hör förhoppningar om att en del av framtidens behov av vård och omsorg kommer att ske med hjälp av ny teknik. Internet kan bidra med hälsoinfor-mation och göra hälsovården mer tillgänglig på landsbygden, bidra till hembaserad hälsovård och medicinsk omvårdnad (White m fl., 1999). Projekt eSenior kan tän-kas bidra till detta då användning av IKT med hjälp av äldreomsorgens personal har testats.
Projektet byggde på antagandet att en ökad användning av IKT skulle kunna bidra till att bryta social isolering, otrygghet och bristande delaktighet i samhället. Samhällsutvecklingen mot en allt större användning av elektroniska tjänster bland såväl myndigheter som privata näringsidkare riskerar bidra till ett utanförskap för de grupper som inte har tillgång till datorer och internet. Enligt färsk statistik sak-nar 46 procent av gruppen över 75 år dator i hemmet och ungefär lika många saknar internet. Denna siffra är högre bland kvinnor än män (SCB, 2014). Enligt en artikel i Dagens Samhälle står en halv miljon pensionärer utanför e-samhället på grund av att de saknar internet (Skarsgård, 2014). En anledning till detta är att många äldre varken har kunskap om eller prioriterar ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin Ivanoff, 2010).
Projekt eSenior byggde även på en idé att IKT skulle kunna bidra till att förebyg-ga och skjuta upp behovet av hemtjänst. För personal inom äldreomsorgen skulle användningen av IKT kunna bidra till kompetensutveckling och nya arbetsuppgif-ter, vilket förväntades bidra till högre status. Enligt framtidsprognoser kommer det att bli svårt att rekrytera kvalificerad personal till äldreomsorgen (Socialdeparte-mentet, 2010).
2. Giraff är en mobil robot skapad för att underlätta äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ”ansikte”. Se www.vinnova.se
16
Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad
ensamhet
Projektet grundade sig på ett antal antaganden – till exempel att IKT skulle kunna bidra till ökad självständighet för seniorer. Begreppet självständighet kopplas i vårdforskningen ofta samman med förmåga att självständigt utföra olika aktivi-teter i sin dagliga livsföring. Det är vanligt att en ADL-taxonomi används av ar-betsterapeuter för att bedöma detta (Sonn, 1995), men det finns inget enhetligt sätt att mäta självständighet på. Dessa bedömningar ger inte heller någon bild av upplevelsen av självständighet.
Användningen av IKT förväntades även bidra till ökad trygghet. Det är ett be-grepp med många innebörder. WHO menar att det finns en objektiv och en sub-jektiv dimension av tryggheten (Maurice m fl., 1988). En liknande uppdelning har gjorts av Kerstin Andersson (1984) i hennes avhandling som bygger på intervjuer med patienter. Hon delar in trygghetskänslan i en inre och en yttre trygghet där den yttre beror på faktorer utanför individen såsom materiell trygghet (bostad, arbete, pengar, sjukvård), miljötrygghet (djur, musik och natur), trygghet i relationer (nät-verk runt individen som familj, vänner och omsorgspersonal) samt kunskaps- och kontrolltrygghet. Den inre tryggheten, självtryggheten, menar hon påverkas av barndomsupplevelser, men kan också utvecklas hos vuxna genom nya erfarenheter och bearbetning av känslor av otrygghet. Den inre tryggheten kan även bygga på en förankring i tro.
Ett tredje antagande var att IKT skulle kunna bidra till ökad delaktighet. Begrep-pet delaktighet beskrivs i svenska akademiens ordlista med ord som medverkan, inblandad, utföra (något) och att vara lierad, i gemenskap med någon (www.svensk-aakademien.se/ordlista). I vårdsammanhang används ofta WHO:s definition av del-aktighet som finns med i ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Här förekommer delaktighet tillsammans med komponenten aktivitet och omfattar ett brett spektrum av faktorer. Delaktighet beskrivs här som ”en
per-sons engagemang i en livssituation” (Socialstyrelsen, 2003, s.14). Inskränkningar i
2. Projektets antaganden
om effekter
17
delaktighet (och aktivitet) omfattar till exempel förmågan att delta i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2003).
I sammanhang som beskriver patienters eller brukares delaktighet nämns ofta delaktighetsstegen eller delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan bygger på Arn-steins stege och innehåller fem steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande (Castell, 2013). Detta perspektiv ligger nära begreppet empo-werment som beskriver individers inflytande över sin egen livssituation (Östlund, 2013).
Sist men inte minst, utgick projektet från ett antagande om att IKT skulle kunna bidra till minskad ensamhet. Ensamhet kan delas in i en objektiv och en subjektiv del där den objektiva handlar om tillgång till socialt nätverk och umgänge, medan den subjektiva ensamheten handlar om upplevelser av ensamhet. Den subjektiva aspekten innehåller en mer existentiell dimension som innebär att man kan känna sig ensam även när man är tillsammans med andra (Ettema m fl., 2010). Ensamhet beskrivs även omfatta en emotionell och en social del (Baarsen m fl., 2001) och till skillnad från begreppet social isolering har begreppet ensamhet både positiva, negativa och neutrala associationer (Graneheim & Lundman, 2010). Begreppet social isolering har däremot en tydligt negativ koppling till ofrivillig ensamhet i socialt hänseende.
18
Att ta till sig ny teknik på äldre dar
Det finns hinder som gör att äldre personer inte tar till sig IKT. Wressle (2009) kon-kluderar i sin rapport att drygt hälften av 86-åringarna i en populationsstudie hade mobiltelefon och att knappt en femtedel hade dator. Pensionärer över 85 år hade både mindre tillgång till mobil och dator än yngre pensionärer. Den viktigaste fak-torn för att den nya tekniken skulle användas, var att den införlivades i de dagliga göromålen (Wressle, 2009; Larsson, 2009). Att tekniken är inordnad i vardagslivet betyder att den ingår i de vanliga rutinerna och därför inte kräver extra uppmärk-samhet (Östlund, 2013).
Det verkar finnas en åldersfaktor som gör att äldre inte tar till sig ny teknik. De verkar ha en mer pragmatisk inställning till ny teknik (Larsson, 2009). Andra menar att det snarare är utbildningsnivån än åldern som påverkar datoranvänd-ningen. En amerikansk studie visade att cirka femtio procent av personerna över 75 år med högskoleutbildning hade en egen dator (White m fl., 1999). Tidigare studier visar att följande faktorer ökar användningen av IKT: att vara man, yngre pensio-när, högutbildad, gift och inte långvarigt sjuk (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010).
Några forskare menar att dagens IKT inte är tillräckligt attraktivt för äldre personer och att försämrad inlärningsförmåga och bristande motivation påverkar intresset. Funktionsnedsättningar av syn, hörsel och kognition påverkar. Äldre per-soner har kapacitet att lära sig, men förutsättningarna varierar mellan individer. Några blir överstimulerade medan andra blir uttråkade av att lära sig ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010).
En svårighet som drabbar pensionärer är att ny teknik introduceras i samman-hang som de inte är en del av och därför inte automatiskt får kunskap om. Självbil-den, att de som äldre står utanför samhället, är onyttiga med mera, bidrar också till att många väljer bort det nya. Marknadsföringen av ny teknik riktar sig till yngre människor.
Det finns flera studier som visar att äldre behöver mer tid för att lära sig IKT. Även om tidigare datorerfarenhet har viss påverkan har ändå åldern betydelse. Detta antas hänga samman med de kognitiva förändringar som sker i åldrandet,
3. Tidigare forskning om
19
vilka påverkar arbetsminne, processhastighet med mera. Undervisningsgrupper bör därför vara små om äldre personer ska kunna styra takten och få den hjälp de be-höver (White m fl., 1999).
Finns det risker med internet?
Forskning om de sociala effekterna av internetanvändning går i olika riktning. Vissa studier visar minskad social aktivitet till följd av internet medan andra visar på det motsatta. Kvaliteter som är unika i det mellanmänskliga mötet som handlar om ögonkontakt, delande av känslor och fysisk beröring kan inte ersättas med ett telefonsamtal eller möten på nätet. Norman (2001) som har gått igenom ett antal studier på området menar att människor verkar ha mer frekvent kontakt via epost men att kontakten mellan människor kanske blir ytligare. När ny teknologi införs bidrar det både till önskade och oönskade effekter. Han lyfter fram det faktum att användningen av internet sker oavsett tid på dygnet, vilket potentiellt sett kan leda till minskade arenor för personliga möten (Norman, 2001).
Samband mellan IKT och sociala kontakter
Tidigare forskning föreslår att starka sociala nätverk kan ha positiva hälsoeffekter. Det finns emellertid inga entydiga resultat som visar att internet bidrar till sociala nätverk (Hogeboom m fl., 2013). I en undersökning som studerade samband mel-lan internet- och mobiltelefonanvändning och kontakt med sociala nätverk inter-vjuades 2 512 vuxna i USA. Resultatet visade inga samband mellan användning av mobil och internet och social isolering. Det var bara sex procent av dem som besvarade frågorna som kunde sägas vara socialt isolerade. Tillgången till mobil och internet var associerat med större och mer varierat nätverk. De som var ak-tiva användare av sociala medier hade dessutom mer kontakter utanför den egna etniska gruppen. Att vara aktiv på nätet verkade inte heller begränsa aktiviteterna i lokalsamhället (Grenade & Boldy, 2008).
En studie av Hogeboom med flera (2013) fann inga skillnader i nära relationer mellan dem som använde eller inte använde internet, däremot skillnader i antalet kontakter. Studien bygger på enkätsvar från 2 284 personer över 50 år. Ett resul-tat var en signifikant skillnad mellan internetanvändare och icke-användare i hur mycket kontakt de hade med vänner och familj. De som använde internet hade oftare kontakt, vilket tolkades som att internet bidrog till att stärka sociala nätverk. Samtidigt visade studien att internetanvändarna träffade närstående utanför famil-jen mer sällan än icke-användarna. Internetanvändning var oftare förknippat med att personerna var engagerade i organisationer och samhälle. Forskarna fann inte några ålderseffekter på sambanden mellan internetanvändning och sociala kontak-ter.
20
Internet som intervention mot social isolering bland äldre
Att bli äldre förknippas ofta med ensamhet trots att de som är äldre inte upplever sig mer ensamma än vad yngre gör (Tornstam m fl., 2010). De flesta över 65 år har god kontakt med barn och barnbarn, många bor tillsammans med en partner och ingår i ett socialt nätverk. Olika mätningar visar samtidigt att cirka 25–30 procent i alla åldrar ofta eller ibland känner sig ensamma (Östlund, 2013).En undersökning av svenska folkets levnadsförhållanden visar att mellan femtio och sextio procent av gruppen över 65 år träffar anhöriga varje vecka och att de gör det i högre utsträckning än hela gruppen vuxna över 16 år. Däremot är det färre bland pensionärerna som träffar vänner varje vecka. Samtidigt finns det en större grupp äldre som uppger att de saknar umgänge med nära anhöriga eller saknar en nära vän. Ibland gruppen över 85 år är det trettiofem procent som saknar en nära vän och tjugoen procent saknar umgänge med en nära anhörig. Bland 65–84 åring-arna är det framför allt männen som uppger det (SCB, 2013).
Orsaker till ensamhet varierar och det är viktigt att skilja mellan självvald och ofrivillig ensamhet. Det finns människor som av ett eller annat skäl väljer att ha minimal kontakt med andra. Att bli änka/änkling, leva ensam, ha sämre hälsa och ha upplevt svåra livshändelser verkar ha samband med ensamhet. För hälsan är det viktigt att ha någon att anförtro sig till (Grenade & Boldy, 2008). Visuell ned-sättning, hörselnedned-sättning, svårigheter att gå och kronisk smärta är några av de faktorer som påverkar möjligheterna till socialt samspel. De sociala kontakterna reduceras också på grund av pensionering, dödsfall och omflyttningar bland familj och vänner. Social isolering drabbar framför allt dem som flyttar till ett äldreboende (White m fl., 1999).
Det finns omfattande forskning som handlar om äldres ensamhet.Att känna sig ensam har samband med låg självkänsla (Andersson, 2011). Social isolering har även visat sig hänga samman med depression, högt blodtryck och ökad risk för demens (Findlay, 2003). Det finns studier som visar på risk för förtidig död på grund av social isolering. Brist på positivt engagemang i familj, vänner och sociala grupper ökar dessutom risken för självmord på äldre dar (Mellqvist Fässberg m fl., 2012).
Jämfört med många andra interventioner är användningen av internet ett låg-kostnadsalternativ (White m fl., 1999). En grupp forskare följde upp ett program med en grupp äldre som tillhörde ”a retirement community” (pensionärssamhäl-le) som fick lära sig använda internet. Samhället bistod med transporter, måltider, städning samt schemalagda aktiviteter. Femton personer med en genomsnittsålder på 77 år deltog i programmet. Dessutom deltog åtta personer i en kontrollgrupp. De som deltog i försöks- och kontrollgrupp hade ingen eller lite datorerfarenhet sedan tidigare. Det var inga skillnader i ålder och kön mellan försöksgruppen och kontrollgruppen, men kontrollgruppen hade bättre upplevd hälsa.
21
Interventionen genomfördes med hjälp av tre macintosh-datorer som deltagarna hade tillgång till dygnet runt. Dessa fanns placerade i ett gemensamt rum. Utbild-ningen bestod av nio timmars instruktion i grupper med cirka sex personer i varje. Resultatet visade att de vanligaste användningsområdena var e-post och internet och att de flesta använde e-post för att kommunicera med familj och vänner. In-ternet användes framför allt för hobbyrelaterade aktiviteter. Genomsnittstiden vid datorn var 1,2 timmar per tillfälle. Två veckor efter träningen märktes lägre grad av ensamhet hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Fyra månader efter interventionen hade pensionärerna fortsatt använda datorerna. Fem månader senare, när datoranvändningen hade blivit en del av deras dagliga rutiner, märktes minskad ensamhet hos nio av femton personer.
De problem som beskrevs av deltagarna var att tempot hade varit för snabbt vid utbildningstillfällena. Några av dem var även rädda för att bli datornördar och mer isolerade på grund av det. Projektet hade utökat utbildningstiden till nio timmar i stället för som planerat sex timmar, på grund av det behov som de såg hos gruppen. Deltagarna hade haft svårt för att komma ihåg instruktioner även om de inte hade någon kognitiv funktionsnedsättning. Steg-för-steg-instruktioner hade uppskattats. Deltagarna hade uppmanats att samarbeta och projektledaren märkte att inlär-ning i grupp bidrog till lärandet. En lärdom var att äldre datoranvändare behövde mycket bekräftelse och uppmuntran för att kunna lära sig.
Studien hade haft några avhopp på grund av synproblem. En begränsning av studiens effekter var att de som ingick i pensionärssamhället redan hade visst socialt stöd. Förklaringar till den minskade ensamhetskänslan antogs vara den öka-de sociala interaktionen via e-post samt att öka-deltagarna ägnaöka-de mer tid tillsammans inom ramen för projektet (White m fl., 1999). Denna studie är visserligen liten och mer än tio år gammal men visar ändå tydliga effekter av användning av IKT bland seniorer. Det är mycket som har hänt i IT-utvecklingen sen dess, vilket har gjort det enklare att använda IKT till exempel genom utformningen av surfplattor.
Surfplattans betydelse för anhöriga
En utvärdering av projekt med tekniskt stöd för anhöriga som finansierades av Hjälpmedelsinstitutet, visar att IKT-stöd uppskattas av yrkesverksamma anhöriga. Denna grupp anhöriga har sällan tid eller intresse att gå på möten och därför kan ett virtuellt stöd som fungerar oberoende av tid och plats, bli en arena för anhöriga (Nka, 2014).
En studie om surfplattans betydelse för anhörigvårdare, genomfördes av stu-denter på arbetsterapiprogrammet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor som hade deltagit i en grupp som lärt sig använda surfplatta. De fyra teman som de fann i sina intervjuer var: surfplattan som en användbar produkt i vardagen, surfplattan som en källa till energi i vardagen, en ny kännedom har
plan-22
terats och surfplattan har inte förankrats. Det första temat beskriver surfplattan som ett medel för att utöva intressen och att den genom sin utformning upplevdes som lätt att använda. Personer med synnedsättning behövde till exempel inte an-vända förstoringsglas. Appar underlättade också användningen.
Det andra temat tar upp surfplattan som ett medel för att roa sig och skapa distraktion från en vardag fylld av måsten. De slutsatser som dras är att surfplattan skapar möjligheter till information, möjlighet att kommunicera med släkt och vän-ner samt är en källa till distraktion i vardagen. Surfplattan framstår som fördelaktig och mer lättillgänglig jämfört med en dator. Problem att ta till sig surfplattan var relaterat till svårigheter att minnas samt ovilja mot ny teknik (Bäckström & Olaus-son, 2012).
23
U
tvärderingen av projekt eSenior har genomförts som följeforskning av enextern utvärderare. Fördelen med det är att utvärderaren inte är en del av projektet och därför kan beskriva resultat på ett opartiskt sätt genom att ha ett uti-frånperspektiv jämfört med om utvärderingen genomförs internt (Vedung, 1998). Följeforskning kännetecknas av att forskaren följer ett projekt under längre tid och bidrar genom återkoppling av resultat på vägen (Rossi, Lipsey & Freeman, 2004). Följeforskningen pågick under de senaste arton månaderna av projekttiden och har återkopplat resultat under tiden för att bidra till lärdomar på vägen.
Syfte och metod
Det huvudsakliga syftet med utvärderingen var att undersöka betydelsen av IKT för seniorer (personer över 65 år). Utvärderingen skulle undersöka om projektet bidrog till ökad självständighet, trygghet, delaktighet samt minskad ensamhet. Ett delsyfte var även att undersöka projektets betydelse för personal inom äldreomsor-gen. Följande frågeställningar skulle belysas:
• Vilka grupper av seniorer deltog i projektet?
• Bidrog användningen av IKT till ökad självständighet, trygghet, delaktighet samt minskad social isolering?
• Bidrog användning av IKT till ökad kompetens och status hos personal inom äldreomsorgen?
Vid sidan av ovanstående frågeställningar har även frågor ställts till projektled-ningen för att få deras perspektiv på projektet. De metoder som har använts har främst varit enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observation. I utvärderingen av inspirationsmiljön har även en förstudie och statistik som har samlats in av pro-jektet nyttjats. Uppföljningen av iPad-delen av propro-jektet har varit den mest omfat-tande delen med tre mättillfällen. De frågor som har ställts i enkäter och intervjuer har framför allt utgått från ovanstående frågeställningar.
I iPad-delen har fler frågor tillkommit efter hand för att intervjuerna genererade nya kunskaper om vad surfplattan kunde innebära (roligt tidsfördriv, upplevelse av
4. Om följeforskningen
24
att följa med i samhällsutvecklingen). Några frågor har också tillkommit utifrån projektledningens intresse (om surfplattan användes för sjukvårdsinformation). Tabell- och diagramrubrikerna i rapporten innehåller i de flesta fall enkätfrågorna med exakt ordalydelse. Resultatbeskrivningen innehåller beskrivningar av frekvens och procent. På grund av avrundning av siffror till hela tal blir den sammanlag-da procentsatsen ibland 99 eller 101 procent. För mer information om metod, se bilaga 1.
25
Seniorernas perspektiv på iPad-projektet
Vilka grupper nåddes av projektet?
Resultatet från den första enkät- och intervjustudien visade att det var en jämn fördelning av deltagare mellan de två stadsdelar som ingick i projektet. Kvinnorna var dock överrepresenterade för sin åldersgrupp, 81 procent var kvinnor och 19 procent var män. Deltagarna var mellan 66 och 94 år med en genomsnittsålder på 77,6 år. Nedanstående uppgifter är från det tredje uppföljningstillfället.
Tabell 1. Kön och ålder bland seniorer som deltog i iPad-projektet (n = 64)
Stadsdel Kön
Majorna-Linné Östra Göteborg Man Kvinna
n = 34 n = 30 n = 12 n = 52
50 % 50 % 19 % 81 %
Deltagarna hade varierande utbildningsbakgrund. En dryg tredjedel hade gått folk-skola eller grundfolk-skola medan en knapp tredjedel hade gått på högfolk-skola eller uni-versitet. En fjärdedel hade genomgått realskola eller gymnasium, medan resten av gruppen hade annan utbildning (se tabell 2).
Tabell 2. Utbildningsnivå bland seniorer som deltog i iPad-projektet (n = 61)
Folkskola/grundskola Läroverk/gymnasium Högskola/universitet Annan
n = 22 n = 14 n = 18 n = 7
36 % 23 % 30 % 12 %
Som framgår av tabell 3, hade en knapp tredjedel arbetat inom TCO-området medan en femtedel hade jobbat i ett yrke som organiseras av LO. Tolv procent hade haft ett akademikeryrke. Sju procent hade arbetat som chef. Åtta procent som
egenföretagare, medan 23 procent uppgav annan yrkesbakgrund3.
5. Resultat
26
Tabell 3. Tidigare yrkesområde bland seniorer som deltog i iPad-projektet (n = 61)
LO TCO SACO Chef
Egen-företagare Annat n=13 n = 18 n = 7 n = 4 n = 5 n = 14
21 % 30 % 12 % 12 % 8 % 23 %
I fråga om tidigare datorerfarenhet, visade det sig att de flesta saknade dator i sitt hem innan de påbörjade projektet (60 %). Fler hade dock dator i Majorna-Linné (46 %) än i Östra Göteborg (29 %).
Knappt hälften hade ingen eller liten erfarenhet av datorer innan utbildningen (45 %). Av dem med datorerfarenhet hade 66 procent använt dator i hemmet och 53 procent i jobbet. Men det var inte så vanligt att de hade använt internet. Knappt hälften av dem med datorerfarenhet hade gjort det (47 %). Männen hade något mindre erfarenhet av datorer jämfört med kvinnorna. Femtio procent av dem sva-rade att de hade ingen eller liten erfarenhet jämfört med 43 procent av kvinnorna. Information om projektet hade främst nått ut via pensionärsföreningarna (60 %). Andra informationskanaler var via bibliotek eller personal i äldreomsor-gen.
Upplevd hälsa
Den upplevda hälsan varierade i gruppen, men de flesta upplevde den som utmärkt (25 %) eller bra (44 %). En knapp tredjedel upplevde hälsan som någorlunda (28 %) eller dålig (3 %)4. Flera av dem som upplevde sin hälsa som bra kunde trots det ha
flera diagnoser och medicinska besvär som de klarade av att hantera. Bra, psyket är bra, men jag har en infektion i en fot som fotvården orsakat. Bra, men jag har diabetes, psoriasis och astma.
Om utbildningen
Förväntningar på utbildningen
Frågan om vilka förväntningar gruppen hade på utbildningen ställdes innan den hade börjat. Förväntningarna var höga, 68 procent svarade att de hade höga eller mycket höga förväntningar. På frågan om vad de ville lära sig svarade en fjärdedel att de ville lära sig använda internet. Fjorton procent ville lära sig fotografera och lika många ville lära sig ringa och skicka meddelanden med hjälp av surfplattan. Något färre ville lära sig att använda e-post eller låna böcker.
Intervjuerna vittnade om att de flesta inte hade specifika önskemål om vad de ville lära sig för att de saknade datorerfarenhet (8 av 20 personer). Ett starkt motiv till att vilja lära sig använda en surfplatta var för att ”hänga med i utvecklingen”.
27
Hur fick de grundutbildningen?Ett halvår efter grundutbildningen ställdes frågor om utbildningen. De flesta hade fått grundutbildningen i grupp av en extern organisation (61 %). En fjärdedel fick utbildningen individuellt av sin kontaktperson i hemtjänsten (27 %). Övriga fick utbildning både i grupp och av hemtjänsten (14 %). Könsskillnader märktes genom att det var en större andel män som deltog i grupputbildning (71 %) än bland kvin-norna (56 %).
En femtedel hade deltagit vid sex eller fler utbildningstillfällen när enkäten be-svarades. En stor grupp hade haft mellan fyra till fem utbildningstillfällen (44 %). En fjärdedel hade haft mellan två till tre tillfällen, medan de övriga hade deltagit vid ett tillfälle (7 %). Nedanstående citat är hämtat från en intervju med en deltagare som hade fått både individuell och grupputbildning.
Sex gånger eller fler. Först två gånger två timmar, sen har jag gått på kurserna där nere [på träffpunkten]i Skype och spel. Sen kommer NN varje dag till mig för tillsyn och då kan jag fråga lite. Använder paddan varje dag.
Motsvarade utbildningen förväntningarna?
På frågan om utbildningen motsvarade deras förväntningar sva-rade hälften att den gjorde det helt och hållet eller i hög grad. De som hade färre sociala kontakter innan utbildningen var mer nöjda med utbildningen. För övrigt märktes inga skillnader bero-ende på bakgrundsfaktorer (se figur 1).
I intervjuerna framkom både positiva och negativa kommenta-rer till hur utbildningen hade lagts upp. Det fanns en del kritik mot den grupputbildning som hade genomförts. Kritiken handlade om gruppstorleken och formerna för dialog mellan lärare och kurs-deltagare.
I början var det för stor grupp vilket inte var bra. Ställde inga frågor, det var så många andra som gjorde det ... Nu är det bra med en mindre grupp.
Det var en bra lärare men irriterande, för det var några som inte hängde med och då var det medhjälpare som pratade med dom. Det blev lite panikartat. Det hade varit bättre om läraren hade gått igenom och att frågorna kom efteråt.
Antalet tillfällen var ok. Utbildarna kunde vara mer strukturella och förklarat för oss hur vi skulle göra. I stället blev vi avsnästa och tillsagda att hålla tyst. Hälften upplevde att tempot på utbildningen hade varit lagom medan den andra hälften inte tyckte det. Många tyckte att det hade gått för snabbt framåt.
16%
36% 39%
9%
Ja, helt och hållet I hög grad I viss mån Nej, inte alls
Figur 1. Motsvarade utbild-ningen dina förväntningar? (n = 56)
28
Det går för fort och det är inte jag som får tycka, blir alltid avbruten, nu gör vi så istället m.m.
Synskadad, fattar långsammare.
Det fanns även de som hade blivit störda av de andra deltagarna i gruppen. En del äldre damer är lite jobbiga. Sitter där med ett förstoringsglas. Blir lite irriterad för att de tar så mycket plats.
De som hade fått individuell handledning hade kunnat styra tempot på ett annat sätt. Följande citat är från en person som både hade haft individuell handledning och utbildning i grupp.
Ja, helt och fullt. Har haft mycket nytta av att NN i hemtjänsten varit med som instruktör. När jag ringer kommer han hit.
Nöjda med antalet utbildningstillfällen?
Resultatet visade att de flesta var nöjda med antalet utbildningstillfällen (58 %) men att det samtidigt var många som var missnöjda. Det fanns ett samband mel-lan hur nöjd man var med antalet tillfällen och vilka förväntningar man hade haft innan. De som hade höga förväntningar innan utbildningen var mer nöjda med antalet utbildningstillfällen efteråt.
Det fanns dock inget samband mellan nöjdhet och om de hade datorerfarenhet sedan tidigare, hur de fått utbildningen (enskilt eller i grupp) eller antalet utbild-ningstillfällen som de hade deltagit i. Det fanns inte heller något samband mellan tidigare datorerfarenhet och upplevelse av tempot på utbildningen. I den sista upp-följningen ställdes en fråga om vad som var viktigt att tänka på för dem som vill lära seniorer använda en surfplatta. Dessa svar finns i bilaga 2.
Fått hjälp från projektet eller annan
Flertalet upplevde att de hade fått hjälp från projektet med att hantera sin surf-platta (82 %) och var nöjda med den hjälpen (90 %). De flesta hade även fått hjälp av andra, främst barn och barnbarn (77 %). Men nästan en fjärdedel hade ingen att vända sig till för att få hjälp. Det var möjligt att ange flera svar (se figur 2).
29
Har svårt att komma igång, problem med Ipaden, har inga anhöriga som kan hjälpa mig, ångrar att jag inte begärde individuell utbildning.
Vad hade de lärt sig?
När det hade gått fem–sex månader efter utbildningen hade deltagarna främst lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV med hjälp av sin iPad (se figur 3).
På frågan om vad de ville fortsätta lära sig var de tre vanligaste svaren, internet, ringa och skicka meddelanden, samt lyssna på radio.
17
25
15
3
6 8
Figur 2. Får du hjälp av någon annan än projektet? (n = 56)
43 38 29 27 20 16 15 14 11 11 Skicka e-post Fotografera Tia på TV Använda Internet Använda Facebook Övrigt Betala räkningar Låna e-böcker Lyssna på radio Ringa och skicka meddelanden
30
Hur användes surfplattan?
Hur ofta använde de surfplattan?
Vid uppföljningen 10–11 månader efter grundutbildningen ställdes en fråga om hur ofta deltagarna använde surfplattan. Sjuttio procent svarade att de använde den flera gånger om dagen. Sex procent använde den en gång om dagen medan 16 procent använde den några gånger i veckan. Ett fåtal använde den mer sällan eller aldrig (8 %).
Saknar totalt intresse. Har ett rikt socialt liv utan datorer.
Bland intervjupersonerna var det ett par som inte hade kommit igång med att an-vända surfplattan. I ett fall berodde det på sjukdom och svårigheter att få hjälp från handledaren. I ett annat fall handlade det mer om bristande motivation då hon även hade en dator.
Vad använde de surfplattan till?
Deltagarna fick besvara en fråga om vad de använde surfplattan till när det hade gått knappt ett år. Det var möjligt att ange flera svar. De vanligaste användningsom-rådena var att söka information, skicka e-post, fotografera och använda internet i största allmänhet. Det var mellan 63 och 89 procent som gjorde det. Det var även vanligt att skicka meddelanden, att titta på TV och använda Facebook. Det var cirka femtio procent som gjorde det. För övrigt varierade användningsområdena mycket (se figur 4).
55 39 39 36 33 31 31 27 18 16 14 13 11 3 Söka informa on Skicka e-post Fotografera Använda Internet i största allmänhet Skicka meddelanden Ti a på TV på nätet Facebook Spela spel Låna e-böcker Skype Annat, vad? Betala räkningar Lyssna på radio på nätet
Dejta
31
Tjugotre procent uppgav att de gjorde andra saker än de förvalda svarsalterna-tiven. Exempel på annan användning var släktforskning, läsa tidningar, matrecept, titta på konst, lyssna på musik på Youtube, titta på Eurosport, använda korsords-lexikon, göra inköp via nätet, använda reseplanerare, titta på kartor eller titta på erbjudanden från mataffären. Det som var minst vanligt var att använda surfplat-tan för att dejta.
Intervjupersonerna berättade att de oftast googlade med surfplattan. En av dem fotograferade mycket och dokumenterade årstiderna på bild. Förutom att ta bilder själv med hjälp av surfplattan var det flera som tyckte det var roligt att få bilder skickade till sig för att kunna följa sina nära och kära. Några använde Facebook i det syftet.
Facebook. Kollar vad vännerna har för sig.
Men Facebook kunde också upplevas som besvärande om det kom oönskade kon-taktförsök. En av intervjupersonerna använde Skype för att kommunicera med barnbarn och barnbarnsbarn på annan ort.
Jag talar med X-stad för där har jag barnbarn och barnbarnsbarn och då ringer jag och då får jag se hela familjen i den. – Är det skypen du använder då?) Ja. – Så det har du lärt dig. Ja, det har jag lärt mig och det är himla roligt. De är så nära en då. – Och de kan se dig också? Jajamen! Jag i ena hörnet och vi byts om [skratt].
Fördelar med att läsa på surfplattan var att kunna förstora texten och att plattan kunde hållas med en hand.
– Läser du e-böcker? Om! ... Ja jag är ju äldre och ser sämre och har en arm som fungerar sämre, jag måste ha en kudde under armen ... och med tummen och så bläddrar jag. Och kan hålla den med bara en arm.
En annan fördel med surfplattan var dess vikt.
Läser GP och bibeln i stort format. Skönt för den väger inte så mycket.
Fortsatt användning efter projekttiden
Våren 2014 började projektet närma sig sitt slut och en fråga ställdes om deltagarna ville fortsätta använda surfplattan efter projekttiden. De flesta var positiva till att fortsätta (87 %). Några var dock tveksamma (7 %), vilket handlade om kostnaden för att köpa den surfplatta som de hade fått låna. De ville gärna göra det om den inte var för dyr, för att som flera av dem påpekade, hade de blivit beroende av den.
Att använda iPad har blivit lite ”beroendeframkallande.” I LOVE IT!
32
Några trodde dock inte att de skulle fortsätta använda surfplattan, vilket berodde på att de inte hade kommit igång med den riktigt eller använde en dator i stället (7 %).
Vad bidrog surfplattan till?
På frågan om vad surfplattan upplevdes ha gett dem svarade många av deltagarna att den hade bidragit till nya kunskaper (65 %) och ett roligt tidsfördriv (64 %). Nästan lika många upplevde att den bidrog till en känsla av att följa med i sam-hällsutvecklingen (53 %) samt mer information om det som händer runtomkring (49 %). När denna fråga ställdes hade det gått ett halvår sedan de fick grundutbild-ningen. Se figur 5.
Ökad självständighet
En frågeställning handlade om surfplattan kunde bidra till ökad självständighet. Resultatet visar att de flesta inte behövde någon hjälp i vardagen innan projektet (70 %). Det var bara 16 procent som behövde hjälp med städning, inköp eller dy-likt, två procent som behövde hjälp med omvårdnad och sex procent som behövde hjälp med annat (se figur 6 nästa sida).
Figur 5. Vad har iPad:en gett dig? (n = 55)
36 35 29 27 21 19 15 12 9 9 4 3 2 Nya kunskaper Roligt dsfördriv Följer med i samhällsutvecklingen Mer informaon om det som händer…Underläat kontakt med vänner och… Nya sociala kontakter Lite bäre självförtroendeMinskad ensamhet Ökad trygghet Underläat kontakt med myndigheter m.m.Inte särskilt mycket Ökad stress och frustraonÖvrigt
33
När det hade gått knappt ett år visade det sig att behovet av hjälp vara oförändrat. Det var ett fåtal som uppgav minskat (3 %) eller ökat behov (2 %) av hjälp.
Det var inte heller så många som upplevde att surfplattan hade bidragit till att de klarade fler saker själva när det hade gått ett halvår efter grundutbildningen (se figur 7). Det var cirka en tredje-del som upplevde det. Exempel på detta var att betala räkningar, skaffa information om restider och boka biljetter på nätet.
En fjärdedel upplevde dock att de hade fått lite bättre självför-troende vilket i sin tur skulle kunna bidra till ökad självständighet.
Ökad trygghet
En hypotes innan projektet vara att surfplattan skulle kunna bidra till ökad trygghet. Men behovet av ökad trygghet var inte särskilt stort bland deltagarna. Det var ett fåtal som upplevde sig otrygga
innan utbildningen och den bilden kvarstod efter tio–elva månader (se bilaga 2). Fem till sex månader efter utbildningen fick de en fråga om vad surfplattan hade gett dem. Sexton procent kryssade för ökad trygghet bland ett flertal svarsalternativ (se figur 5). Det visade sig vara enbart kvinnor som hade svarat så och bland kvin-norna var det 21 procent som upplevde att den hade bidragit till ökad trygghet.
Fem månader senare ställdes en särskild fråga om användningen av iPaden hade bidragit till ökad trygghet med fyra svarsalternativ. Resultatet visade att de flesta upplevde att den inte hade gjort det eller enbart lite grand (67 %). Men för en tredje del hade den gjort det i ganska hög utsträckning (22 %) eller mycket hög ut-sträckning (12 %). Denna gång var det inga signifikanta skillnader mellan hur män och kvinnor hade svarat.
Av kommentarerna kan man utläsa att flera av dem inte upplevde något behov av ökad trygghet. 40 9 0 3 5 Behöver ingen hjälp Hjälp med städning, inköp och dylikt Hjälp med personlig omvårdnad Hjälp med personlig omvårdnad och inköp m.m. Hjälp med annat
Figur 6. Klarar du det mesta själv eller behöver du hjälp med något? (n = 57)
Ja, helt och hållet I hög grad I viss mån Nej, inte alls
11%
24%
40%
25%
Figur 7. Har användningen av iPad bidragit till att du klarar fler saker själv? (n = 56)
34
Jag förstår inte riktigt frågan. Jag är snart 74 år och tänker inte så.
Andra har kommenterat på vilket sätt surfplattan hade bidragit till ökad trygghet. Skicka meddelande, och få meddelande, har fått utökad kontakt.
Genom kontakter med andra personer.
Lättare, snabbare att hitta rätt instans, information.
Intervjuerna bekräftade resultatet från enkäten. Det var få som kände sig otrygga och upplevde därför inte att surfplattan bidrog nämnvärt till tryggheten. Två av dem tyckte dock att surfplattan hade bidragit till ökad trygghet i ganska hög ut-sträckning. En person associerade det till användningen av Facebook och en annan till att det hade blivit lättare att hålla kontakt med släktingar.
De som bor så långt bort kommer väldigt nära och så har jag släktingar i Skåne som jag kan prata med.
En intervjuperson motiverades att ta sig ut för att fotografera med hjälp av surfplat-tan. ”Den öppnar dörren utåt. Jag har den med också när jag är ute.” Surfplattan upplevdes också som ett tidsfördriv i situationer med väntan, vilket gjorde henne lugnare.
Ökad delaktighet
Upplevelse av delaktighet har undersökts med hjälp av tre frågor. En handlar om informationsdelaktighet, en om känsla av att följa med i samhällsutvecklingen och ytterligare en om påverkansmöjligheter.
Mer information om det som händer runtomkring
Fem till sex månader efter grundutbildningen upplevde hälften av deltagarna att surfplattan hade gett dem mer information om det som händer runtomkring (49 %). Resultatet var snarlikt när det hade gått ytterligare ett halvår (se figur 8).
I intervjuerna berättade deltagarna om möjligheten att läsa tidningar på nätet och att se på olika nyhetskanaler. Det kunde även handla om att få lokal information eller ingå i en Facebook-grupp.
Vi, några medlemmar i SPF Linnéstaden, har nyss startat en Facebookgrupp – sluten, för att tipsa varandra om framtida händelser i närområdet, d.v.s. Linné.
Vi har flera tidningar dagligen och följer nyheter på svenska och utländska nyhetskanaler även Ipaden.
28% 23% 31% 18% I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Lite grand Inte alls
Figur 8. Har användningen av iPad bidragit till mer informa-tion om det som händer runt-omkring? (n = 62).
35
Skillnader mellan stadsdelarna visade att det var fler i Majorna-Linné som upp-levde att de hade fått ”mer information om det som händer runtomkring” (61 %) jämfört med i Östra Göteborg (34 %) ett halvår efter grundutbildningen.
Känsla av att följa med i samhällsutvecklingen
Ungefär hälften av deltagarna i projektet upplevde att surf-plattan hade gett dem en känsla av att följa med i samhällsut-vecklingen ett halvår efter utbildningen (53 %). Detta mönster hade förstärkts fem månader senare. Då upplevde de flesta del-tagare att surfplattan hade bidragit till en känsla av att följa med i samhällsutvecklingen (61 %) (se figur 9).
Kommentarerna till denna fråga handlade om möjligheten att söka information på ett enkelt sätt och att följa med i ny-hetsflödet.
Om två program krockar på TV kan jag se det på iPaden i efterhand.
Man söker oftare nu på grund av att det går fort.
Den är så mycket behändigare än vanlig dator, man skaffar info om mycket mycket enkelt.
Intervjupersonerna hade olika uppfattning om surfplattans
betydelse för att följa med i samhällsutvecklingen. Mobilen nämndes också som viktig. Möjligheten att boka biljetter på nätet upplevdes som ett lyft.
Men jag tycker det är fantastiskt att kunna be-ställa biljetter och boka platser var man vill sitta på teatern. Det är ju det som gäller nu.
Jag har mobilen när jag är ute på stan och ska fika med barnbarnen. Dom tycker det är coolt att mormor har en iPad. Men min dotter trodde inte att jag kunde lära mig den.
Påverkansmöjligheter
Innan utbildningen upplevde en femtedel av del-tagarna att de kunde påverka sådant som var vik-tigt (22 %). Tio–elva månader efter utbildningen hade den siffran ändrats till cirka hälften (49 %). Det var framför allt den grupp som upplevde att de ville kunna påverka mer som upplevde att de hade fått en ökad påverkansmöjlighet (se figur 10).
I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Lite grand Inte alls 25% 36% 26% 13%
Figur 9. Surfplattan bidrog till en känsla av att följa med i samhällsutvecklingen (n = 62). 22% 62% 16% 49% 34% 17% Ja, llräckligt
mycket Ja, men skulle viljapåverka mer Nej, kan intepåverka alls vår 2013 (n = 37) vår 2014 (n = 64) Figur 10. Upplever du att du kan påverka sådant som är viktigt för dig?
36
En statistisk analys av skillnader mellan tiden före- och efter utbildningen visar en statistiskt säkerställd förändring mellan dessa tidpunkter (se bilaga 2).
När samma fråga ställdes i intervjuerna svarade två av intervjupersonerna att de skulle ha velat kunna påverka mer, medan de andra fem upplevde att de kunde på-verka tillräckligt mycket. En av dem som skulle vilja påpå-verka mer tog upp psykiska besvär som ett hinder.
Vissa dar, jag har trauman och PTSD och det tar energi. Måste bearbeta det som kommer. Slog koden [till surfplattan] flera gånger och det funkade inte och så skulle jag skicka efter nytt … och allting förskjuts. Jag behöver mer hjälp och har svårt att ta tag i mina rättigheter.
De som upplevde att de hade förmåga att påverka sitt liv relaterade det till sig själva och hade en positiv syn på livet som pensionär.
Det är upp till mig själv om jag vill träffa någon eller sitta ensam, kan inte skylla på någon.
Det är underbart att sluta jobba och kunna göra vad jag vill med mitt liv. Det är fantastiskt!
Följer med det som händer i samhället
Tio till elva månader efter grundutbildningen upplevde de allra flesta att de kunde följa med det som händer i samhället runtomkring (85 %). Tretton procent skulle dock vilja veta mer. Intervjupersonerna associerade denna fråga med att följa med nyhetsflödet, vilket underlättades av att de lätt kunde läsa tidningen på surfplattan. En av dem hade gått med i en grupp på nätet som fixaren i hennes stadsdel hade ordnat. På det viset fick hon information om aktiviteter i närområdet.
Det är en öppen grupp som heter På G för dom som vill va med.
Jämförelser av svaren på denna fråga mellan våren 2013 och våren 2014 visar att det var fler som upplevde att de kunde följa med i det som händer i samhället efter att ha deltagit i iPad-projektet jämfört med året innan5. I tabell 4 på nästa sida är
rutorna med positiv utveckling märkta med grönt och de med en negativ utveckling med rött. De vita fälten visar ett oförändrat resultat.
Minskad ensamhet
Deltagarna fick en fråga om upplevd ensamhet innan utbildningen. Svaren visar att de flesta sällan kände sig ensamma. Detta mönster kvarstod året efter (se bilaga 2). En femtedel uppgav dock att de upplevde att surfplattan hade bidragit till minskad
5. Analysen baseras på en mindre grupp av individer som hade fyllt i bägge enkäterna före utbildningen och cirka 10–11 måna-der efter. För statistisk information se bilaga 2.
37
ensamhet ett halvår efter utbildningen (22 procent). Detta gällde i högre utsträck-ning personer boende i Östra Göteborg (28 procent) än i Majorna-Linné (14 pro-cent) och verkar hänga samman med att ha fått utbildning i grupp.
De som upplevde sig mer ensamma innan utbildningen uppgav i högre utsträck-ning att surfplattan hade bidragit till minskad ensamhet.
När det hade gått ytterligare fem månader svarade gruppen ungefär på samma sätt, men det var en något större andel som upplevde att surfplattan hade bidragit till minskad ensamhet i ”ganska hög” (19 %) eller ” mycket hög utsträckning” (10 %). Minskad ensamhet hängde samman med att det hade blivit lättare att ha kontakt med omvärlden.
Sätt igång mormor! Nu kan jag följa dem på Facebook (kloka barnbarn).
Flera tog dock upp en självvald ensamhet i intervjuerna, att de inte hade så stort behov av att träffa andra.
Jag har varit bildkonstnär hela mitt liv. Eftersom jag är så gammal så har alla kollegor dött … det är jättetråkigt att bli gammal. Antingen får de cancer i 50-årsåldern eller så går de bort av något annat vid 70, 75 och de blir dementa … Nej, så det har varit väldigt ensamt. Men jag har inte svårt att ta mig för saker och ting.
Intervjuerna vittnar även om ofrivillig ensamhet. En person nämnde att hon inte hade någon vän som hon kunde få stöd från. En annan person berättade att hon mådde sämre av att dra sig undan sociala kontakter.
Tabell 4. Upplevelse av att följa med i det som händer runtomkring, våren 2013 och våren 2014. Följer du med i det som händer runtomkring i samhället? Våren 2013 Ja, llräckligt mycket Ja, men skulle vilja veta mer Nej, är inte så intresserad Ja, llräckligt mycket Ja, men skulle vilja veta mer Nej, är inte så intresserad Totalt Totalt
Följer du med i det som händer runtomkring i samhället? Våren 2014
13
14
1
28
0
3
0
3
1
0
0
1
14
17
1
32
38
Jag gillar att vara ensam, men ibland blir det så mycket att det tippar över. Seniorträffarna är bra. Jag har tillhört volontärerna där, men inte kommit igång i år.
Surfplattan var också ett sätt att hålla kontakt med andra om man inte orkade ta sig ut eller vännerna var bortresta.
Ja det kan man säga, minskad ensamhet. Ibland när jag inte orkar med ... är jag ensam hemma och då har jag min iPad … för man orkar inte iväg överallt. Och jag har många vänner som åker på semester och skickar bilder och då är man med lite grand.
Surfplattans betydelse för socialt isolerade
På frågan om de trodde att en surfplatta skulle vara betydelsefull för en person som var isolerad i sitt hem, svarade samtliga ja. Sjuttiotre procent trodde att den kunde vara mycket betydelsefull medan 27 procent svarade ganska betydelsefull.
Min syster som är synskadad, för henne är det ett väldigt sällskap. Jag var väldigt mycket emot det, det första, men NN sa att jag kunde pröva och nu är jag helt fast.
Datorn är rörlig. Om man ligger mycket kan man sitta i sängen och skicka meddelanden och läsa GP.
Men dom som inte är intresserade av något är det inget för. De sitter och tit-tar på TV i stället. Många äldre håller på med telefon, så det kan kanske vara något att läsa e-böcker eller lyssna på ljudböcker om man är isolerad.
Ökade sociala kontakter
De flesta uppgav att de hade många sociala kontakter innan projektet (se bilaga 2). Många var med i pensionärsföreningar och liknande. Några pratade med folk som de mötte när de var ute på promenad eller med personer som de samåkte med i färdtjänsten.
Men jag är nästan sjukligt social och har varit väldigt aktiv. Jag slutade inte jobba förrän jag var 72 år … Då hade jag spikade sysselsättningar hela tiden och nu när man plötsligt sitter ensam en kväll kan man känna sig ensam.
En tredjedel upplevde att surfplattan hade bidragit till ökade sociala kontakter i ganska (14 %) eller mycket hög utsträckning (21 %). Några hade lärt känna nya människor genom projektet. Jag har fått träff med seniorträffen. Det var en man
från hemtjänsten som frågade om jag ville vara med på Ipad-projektet.
Bland dem som upplevde att iPaden hade ökat de sociala kontakterna referera-des det till kontakter via Facebook och att det hade blivit lättare att upprätthålla kontakten med släktingar som bodde långt bort.
