Bilaga 1. Metod
Utvärderingen genomfördes under en period på ett och ett halvt år. Under denna period har avstämningar med projektledningen skett vid ett flertal tillfällen. Fram-tagande av frågor till enkäter, intervjuer och dylikt har skett i dialog mellan projekt-ledningen och utvärderaren.
Seniorernas perspektiv på iPad-projektet
Utvärderingen av seniorernas upplevelser av att lära sig använda iPad genomfördes med hjälp av enkäter, intervjuer och observation. Enkäter och intervjuer genomför-des vid tre tillfällen (se figur 18). Tillfälle 1 genomförgenomför-des innan den första grundut-bildningen (mars–april 13), tillfälle 2 genomfördes cirka 5–6 månader efter denna utbildning (sep–okt 13). Tillfälle 3 genomfördes 10–11 månader efter den första utbildningen (mars–april 14). Före utbildningen Grund-utbildning fortsa utbildning 4-5 månader e er första utbildningen 9-10 månader e er första utbildningen Enkät/intervju:
24 mars - 15 april 2013 15 april - 31 maj 2013 Enkät/intervju:15 sept - 30 okt 2013 Enkät/intervju:21 febr - 3 april 2014
Projektet Följe-forskningen
83
Deltagarna i projektet bestod av personer över 65 år som bodde i Majorna-Linné eller Östra Göteborg. Utvärderingen omfattade hela gruppen. Vid det första un-dersökningstillfället inkluderade vi dock inte den pilotgrupp som även var aktiv i planeringsfasen av projektet.
Vid tillfälle 1 deltog 57 seniorer (13 män och 44 kvinnor). I enkätstudien del-tog 37 seniorer och i intervjustudien 20 seniorer (10 kvinnor, 10 män). Urvalet till intervjustudien gjordes utifrån att gruppen skulle representera både män, kvinnor, båda stadsdelar och både yngre (<74 år) och äldre (75 år+) seniorer. Svarsfrekven-sen var 100 procent.
Vid tillfälle 2 deltog 57 seniorer (14 män och 43 kvinnor) i enkätstudien. Upp-följningen gjordes först med en webbenkät som besvarades av 44 personer. De som inte hade besvarat den fick en postenkät eller intervjuades. 21 personer besvarade postenkät och 8 personer intervjuades per telefon (6) eller i hemmet (2). Urvalet till intervjustudien gjordes utifrån att gruppen skulle representera både män, kvinnor, båda stadsdelar och både yngre (<74 år) och äldre (75 år+) seniorer. Svarsfrekven-sen var 81 procent.
Vid tillfälle 3 deltog 64 seniorer (12 män och 52 kvinnor). Uppföljningen gjor-des denna gång med hjälp av en postenkät och med telefonintervjuer. De tio som inte hade besvarat enkäten ringdes upp för en telefonintervju. Svaren från en per-son avvek så mycket att dessa uteslöts från analysen7. En person gick inte att nå. Detta resulterade i intervjuer med 8 personer. Svarsfrekvensen var 98 procent.
Enkäterna har delvis innehållit samma frågor (vid tillfälle 1 och 3). De flesta in-tervjuer har genomförts som telefoninin-tervjuer. Ett par personliga inin-tervjuer i senio-rernas hem genomfördes vid tillfälle två för att få ytterligare belysning av surfplat-tans betydelse för deltagarna. Då det visade sig att telefonintervjuerna gav fullgod information användes telefonintervjuer fortsättningsvis.
Enkätresultaten har främst analyserats med hjälp av deskriptiv statistik (frek-vens, procent). Jämförelser av resultat över tid baseras på en grupp med seniorer som hade fyllt i både enkät 1 och 3. Det var 32 personer som hade gjort det. An-ledningen till att gruppen var mindre än de 57 seniorer som deltog vid tillfälle 1 är för att enkäten enbart besvarades av 37 personer och att intervjusvaren vid tillfälle 1 inte gick att kvantifiera.
Analys av samband mellan variabler och över tid har gjorts med hjälp av Pearson’s correlationer. Analys av skillnader över tid har genomförts med hjälp av parade t-test (där skillnader i medelvärden och standardavvikelser undersöks). De frågor som har undersökts här handlar om huruvida användningen av en surfplatta upplevdes ha bidragit till ökad självständighet, trygghet, sociala kontakter och del-aktighet samt minskad ensamhet.
84
Analys av skillnader mellan åldersgrupper, kön och stadsdelar har däremot ge-nomförts med oberoende t-test där bakgrundsvariabeln i dessa fall har lagts in som oberoende variabel. Programvaran SPSS har använts för den statistiska analysen.
Intervjuerna innehöll samma frågor som enkäterna men var vid tillfälle 1 mer av samtalskaraktär. Vid tillfälle 2 och 3 har intervjuerna varit mer strukturerade och svaren har därför även kunnat kvantifieras. Intervjuerna har spelats in på band efter tillåtelse från intervjupersonerna.
Personalens perspektiv på iPad-projektet
Två fokusgrupper genomfördes cirka 11 månader efter den första iPad-utbildning-en. Grupperna bestod av personal från respektive stadsdel. Varje fokusgrupp på-gick i 1,5 timme och innehöll även en individuell enkät. Samtalen dokumenterades med hjälp av en person som tog anteckningar samt med hjälp av bandspelare.
När fokusgrupperna genomfördes våren 2014 var fjorton av arton undersköter-skor kvar i projektet. Nio av dem deltog i fokusgrupperna.
Tre var anställda i Majorna-Linné medan sex var från Östra Göteborg. Sju var kvinnor och två män. De var mellan 35 och 56 år med en genomsnittsålder på 47 år. Sex av dem hade undersköterskeutbildning medan de övriga hade gått social servicelinje eller vårdbiträdesutbildning. Gruppen hade lång erfarenhet och hade i genomsnitt arbetat i 17 år i hemtjänsten (mellan 3,5 och 33 år).
Inspirationsmiljön
Inspirationsmiljön har följts upp med observationer, en enkät, några kortare in-tervjuer med besökare och med hjälp av besöksstatistik. Dessutom har en intervju genomförts med personalen som var ansvarig för den på plats. Den första obser-vationen ägde rum den 19 september 2013 (7 dagar efter invigningen). Den andra observationen ägde rum den 4 mars 2014. Statistik över besökarna har förts konti-nuerligt under hela projektperioden.
Trettiotvå personer besvarade en enkät vid invigningen av inspirationsmiljön (både pensionärer och personal). Fyra av dem var män och 28 kvinnor och var i varierande åldrar (28–92 år). Under hösten deltog fem personer över 65 år i en strukturerad intervju. Fyra av dem var kvinnor och en var man. Under våren 2014 deltog tre kvinnor över 65 år i en strukturerad intervju (ca 6 månader efter invig-ningen). Intervjuerna gjordes antingen på plats eller per telefon. Den personal som arbetade operativt med inspirationsmiljön intervjuades också våren 2014.
Smarthemstekniken
Smarthemstekniken utvärderades med hjälp av en enkät som skickades ut i sam-band med att tekniken installerades i testpersonernas hem (enkät 1). Enkät 1 skick-ades ut till 15 personer i oktober 2013. Två hörde av sig och meddelade att de hade avbrutit sin medverkan i projektet. Tretton personer besvarade enkäten om
85
smarthemsteknik (2 män och 11 kvinnor) i oktober 2013. Fyra av dem bodde i Majorna-Linné medan nio bodde i Östra Göteborg.
Ytterligare en enkät skickades ut i slutet av april 2014, cirka 6 månader efter installationen (enkät 2). Efter en påminnelse erhölls 10 av 12 svar. En person hade avlidit i den ursprungliga gruppen.
Projektledningens perspektiv
Projektledningen bestod av en grupp på fyra personer bestående av projektledare, projektkoordinator/ekonom, metodutvecklare och kommunikatör. Våren 2013 in-tervjuades projektledaren och projektets koordinator för att få en bakgrund till projektet. Våren 2014 genomfördes en intervju med projektledaren och en fokus-grupp med de övriga tre personerna i projektledningen. Uppdelningen vid två till-fällen gjordes av tidsskäl. Intervjuer och fokusgrupper spelades in på band. Vid fokusgruppen fanns även en dokumentatör på plats som noterade innehållet i dis-kussionen.
86
Bilaga 2. Övrigt resultat avseende seniorernas
perspektiv på iPad-projektet
Om utbildningen
De som hade höga förväntningar på utbildningen våren 2013 var mer nöjda med antalet utbildningstillfällen hösten 2013 (r = .38, p <.05).
Viktigt att tänka på när seniorer ska lära sig använda surfplatta
Det var många seniorer som hade skrivit svar på en öppen fråga i enkäten våren 2014 om vad som var viktigt att tänka på när seniorer ska lära sig använda en surf-platta. Flera svar liknade varandra och handlar om betydelsen av att läraren hade kunskaper, förklarade tydligt och gav undervisning i mindre grupp och i långsam takt. Undervisningspassen skulle inte heller vara för långa. Läraren föreslogs hjälpa till med att guida och sålla bland informationen. Intervjupersonerna hade liknande synpunkter.
Lärare med kunskap. Gärna arbeta i små grupper tillsammans. Man kunde kanske träffas i hemmet hos varandra.
Förtydliga saker, man är äldre det tar tid att tänka.
Ta inlärningen i lugn takt, tydligt förklara att det sällan blir fel. Och korta perioder.
Några kommentarer pekar på betydelsen av repetition för att det är lätt att glöm-ma, att deltagarna själva bör ha tålamod och våga be om hjälp samt att handleda-ren/läraren är uppmuntrande.
Glömmer fort, blir osäker, hur skall jag göra nu? Tappar till slut tålamodet när man inte kan! Skulle behöva mer undervisning.
Repetition, tålamod, uppmuntran. Kontaktperson att (våga) besvära.
Att de som tycker att det är svårt och krångligt får mycket uppmuntran och support, så dom inte ger upp.
En person önskade sig en manual för att kunna repetera på egen hand. Hur man ska klicka sig fram till önskat mål. Verkar enkelt på kurs. Men glöm-mer lätt. En manual vore bra att gå tillbaka till.
87
Ökad social aktivitet
Hösten 2013 ställdes en fråga om seniorerna upplevde att surfplattan hade bidragit till ökad social aktivitet. En fjärdedel av dem upplevde det. Träffarna i projektet var något som de lyfte fram, vilket framgår av följande citat:
Kommer ut bland folk. Det är roligt att komma dit, de ser så glada ut när jag kommer. /…/ Har hittat ett ställe att gå till.
Har lärt känna dom som går på kursen. Det går bra med dom flesta, sen retar man sig på vissa. En tant som skulle vara märkvärdig och pratade om att hon kunde ”dator” och tyckte spelen var så barnsliga.
Går ut varje dag
Våren 2013 och våren 2014 tillfrågades deltagarna om de brukade gå ut varje dag. Det var något fler som gjorde det efter utbildningen än innan (se tabell 7).
Tabell 7. Jag går ut varje dag.
Innan utbildning Efter 10–11 månader
Frekvens % Frekvens %
Stämmer bra 22 60 44 72
Stämmer ganska bra 8 22 8 13
Stämmer inte bra 7 19 9 15
Totalt 37 101 61 100
Förmågan att ta sig ut på olika aktiviteter varierade mellan seniorerna och påver-kades av dagsformen.
Men många gånger som jag har bestämt och de väntar att jag ska komma, men som jag får ringa och säga att tyvärr, att det inte går. – Är det orken? Det är benen som inte bär för jag är felopererad i min vänstra höft … så jag har värk natt och dag.
Många intressen
Det var fler som uppgav att de hade många intressen som de ägnade sig åt 10 till 11 månader efter utbildningen (58 %) jämfört med året innan (30 %)8. Intervjuerna vittnade om att många var aktiva långt upp i åldern. Följande citat är från en dam på 94 år.
Jag broderar och stickar och virkar och så har jag min sömnad. Och syma-skinen den har jag i källaren i pannrummet och därnere sitter jag och syr och grejjar ... Det är väl det som mest håller mig uppe.
8. Skalan bestod av tre steg: stämmer bra, stämmer ganska bra och stämmer inte bra. Här har de som svarat stämmer bra tagits med. Det var emellertid skillnader i antalet respondenter mellan mättillfällena. Innan utbildningen var det 37 personer jämfört med 64 personer året efter.
88
Ökad trygghet
Det fanns inte något större behov av trygghet bland seniorerna. Som framgår av tabell 8 nedan kände de flesta sig trygga redan innan utbildningen och den bilden förstärktes året efter.
Tabell 8. Jag känner mig oftast trygg.
Innan utbildning Efter 10–11 månader
Frekvens % Frekvens %
Stämmer bra 31 86 45 74
Stämmer ganska bra 4 11 15 25
Stämmer inte bra 1 3 1 2
Totalt 36 100 61 101
Ensamhet
De flesta deltagare i projektet kände sig sällan ensamma. Innan utbildningen var det åtta procent som uppgav att de kände sig ensamma. Året efter var siffrorna snarlika.
Tabell 9. Jag känner mig sällan ensam
Innan utbildning Efter 10–11 månader
Frekvens % Frekvens %
Stämmer bra 18 50 32 53
Stämmer ganska bra 15 42 21 37
Stämmer inte bra 3 8 6 10
Totalt 36 100 60 100
Medverkan i projektet verkar ändå ha haft viss påverkan på upplevelsen av ensam-het för de som upplevde sig mer ensamma våren 2013 uppgav i högre utsträckning att surfplattan hade bidragit till minskad ensamhet (r = .38) våren 2014.
Sociala kontakter
Hur många sociala kontakter man har är inte synonymt med upplevelsen av ensam-het men säger ändå något om de nätverk personerna har runtomkring sig. Det var något fler som uppgav att de hade många sociala kontakter våren 2014 jämfört med året innan (se tabell 10).
89
Tabell 10. Jag har många sociala kontakter
Innan utbildning Efter 10–11 månader
Frekvens % Frekvens %
Stämmer bra 17 46 36 61
Stämmer ganska bra 19 51 19 32
Stämmer inte bra 1 3 4 7
Totalt 37 100 59 100
Andra effekter av surfplattan
I den sista enkäten, våren 2014, ställdes en fråga om surfplattan hade bidragit till något annat än det vi hade frågat om. Svaren visar att deltagarna hade fått nya in-tressen och hjälp att få kontakt med omvärlden. Några upplevde sig mer oberoende och såg surfplattan som ett redskap för att boka resor, biljetter, skriva dagbok och mycket mer.
Att gå med på detta är ett av det bästa jag gjort på många år!! Att tiden försvinner.
Reseplanering. Använder mig av att hitta platser, lyssna på olika fågelläten, använder den som dagbok med mera.
Känner mig mer ”up-to-date”, slänger iväg små mail o annat lätt som en plätt, OBEROENDE helt enkelt - biljetter, tidtabeller, ordböcker, kartor.
Surfplattan hade också stimulerat till nya intressen och glädje både för deltagaren i projektet och för andra.
Jag har blivit nyfiken och hoppas att jag lär mig mer och mer.
Har använt den till att ta kort och spela in videor. Detta har jag visat på min mans äldreboende. Glädje för de boende på en demensavdelning.
Flera tog här upp känslan av att kunna hänga med i utvecklingen och kunna dela sina upplevelser med barn och barnbarn genom användningen av surfplattan.
”In-syn i den värld som IT-revolutionen innebär. Många diskussioner med barn och barnbarn som är mycket insatta.” En person upplevde att surfplattan hade hjälpt
henne att sluta med mediciner genom att hon lyssnade på musik. Musiken upplev-des ha en terapeutisk effekt.
Mycket lyssnande på musik på Youtube, musik är bra terapi när man är sjuk. Har bytt ut alla mina tunga mediciner mot musikvideor och konserter.
Bland dem som hade datorvana sedan tidigare gjordes en jämförelse med bärbara datorer där surfplattan upplevdes som lättare att ta med sig och mer användarvänlig.
90
Den är ett trendigt komplement till datorn som är lättare att bära med sig. Ja, upptäcker att den är så användarvänlig. Min Laptop använder jag inte alls längre. Lätt att ta med!
Skillnader relaterat till bakgrundsfaktorer
Resultatet 5–6 månader efter grundutbildningen visar få skillnader mellan män och kvinnor, mellan stadsdelarna och mellan dem som fått utbildning i grupp eller en-skilt. Det fanns en tendens till könsskillnader i hur många som ansåg att surfplattan bidragit till trygghet. Inga män uppgav det, medan 21 procent av kvinnorna gjorde det.
Det fanns ett signifikant samband med ålder som visade att yngre seniorer (74 år och yngre) i högre utsträckning än äldre (75 år och äldre) upplevde att surfplat-tan gav dem mer information om det som hände runtomkring (65 % jämfört med 36 %).
Det fanns en signifikant skillnad mellan stadsdelarna som visade att det var fler i Majorna-Linné (61 %) än i Östra Göteborg (34 %) som upplevde att surfplattan hade gett dem mer information om det som händer runtomkring.
Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan hur man hade fått ut-bildning (grupp eller individuellt) och upplevelsen av att surfplattan bidragit till minskad ensamhet, nya sociala kontakter, ökad trygghet eller delaktighet.
Jämförelser av resultat över tid
Jämförelseanalysen över tid baseras på en grupp med 32 seniorer som hade fyllt i bägge enkäterna våren 2013 och våren 2014. De frågor som har undersökts hand-lar om huruvida användningen av en surfplatta upplevdes ha bidragit till: ökad självständighet, trygghet, sociala kontakter, delaktighet samt minskad ensamhet.
Resultatet visar att iPad-projektet framför allt bidrog till en upplevelse av ökad delaktighet. Detta visar sig både i upplevelsen av att kunna påverka sådant som upplevs som viktigt (se tabell 11 nästa sida) och i fråga om att kunna följa med det som händer i samhället.
Jämförelser av svaren på frågan om deltagarna följde med det som händer
runt-omkring i samhället visar att det var fler som upplevde det så 10 till 11 månader
efter utbildningen (M =1,59; SD = 0,56) jämfört med året innan (M = 1,16; SD = 0,45). T = 3,46, p <. 01, n = 32.
Det var även fler som upplevde att de kunde påverka sådant som är viktigt våren 2014 (M = 2,0; SD =0,63) jämfört med året innan (M = 1,68; SD 0,75), t = 2,31, p <. 05, n = 31. I tabellen nedan har olika färger använts. Grön färg markerar hur många som upplevde en positiv utveckling i upplevd påverkansmöjlighet. Röd färg markerar hur många som upplevde motsatsen, det vill säga sämre påverkansmöjlig-het, medan vita fält betyder oförändrad upplevelse.
91
Jämförelserna över tid visar dock att seniorerna inte upplevde minskad ensam-het, ökad självständigensam-het, ökade sociala kontakter eller ökad trygghet mellan våren 2013 och 2014.
Analysen av om det fanns någon undergrupp bland deltagarna som upplevde minskad ensamhet, visade att de som upplevde sig mer ensamma våren 2013 upp-levde att surfplattan hade bidragit till ökade sociala kontakter våren 2014 (r =.39, p <.05).
Tabell 11. Upplevelse av påverkansmöjlighet våren 2013 och våren 2014. Upplever sig kunna påverka vikga saker Våren 2013 Ja, llräckligt mycket Ja, men skulle vilja påverka mer Nej, kan inte påverka alls Ja, llräckligt mycket Ja, men skulle vilja påverka mer Nej, kan inte påverka alls Totalt Totalt
Upplever sig kunna påverka vikga saker Våren 2014
2
12
1
15
3
7
1
11
1
0
4
5
6
19
6
31
92
Bilaga 3. Lokalisering av inspirationsmiljöer
Projektet genomförde en undersökning om var inspirationsmiljöerna borde förläg-gas i de två stadsdelarna. Denna undersökning och sammanställning har genom-förts av metodutvecklaren som ingick i projektledningen.
Majorna-Linné Östra Göteborg
Kön Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt
Antal 8 9 17 7 12 19
Majorna-Linné Östra Göteborg Ålder 60-69 70-79 80-89 90- 60-69 70-79 80-89
90-Antal 5 7 3 2 1 7 11 –
Vet du vad en visningsmiljö är? Ja Nej Ja Nej
Antal 11 6 4 15
Eget förslag Ja Nej Ja Nej
Antal 12 5 8 11
Resultat när de fick rangordna följande förslag
Ettor är högst rankning och sexor sämst rankning
Majorna-Linné Östra Göteborg Entrén på en butik 11112 1116666661566 Bibliotek 1122 112552663565 Vårdcentral – 2226111126565 Lägenhetsmiljö 21 12121111113 Träffpunkt 221111111 212111111112 Köpcentrum 6666 66336666666566 Östra Göteborg
• Närhet till buss/spårvagn/flex – kommentar av många
• Lugnt ställe så att man kan höra • Lätt att ta sig dit
• Någonstans där det är lugnt omkring och där man kan prova/testa sakerna – kommentar av många
Majorna-Linné
• Viktigt med bra förbindelser, nära buss/ spårvagn/flex
• Viktigt med bra parkering
• Vill att vi ska ut och prata med pensionärs-råden om visningsmiljöerna
• Vill ej åka planerad buss • Kunna ta sig dit själv enkelt
• Ej biblioteket pga att det pågår för mycket annat där
• Ej köpcentrum pga att det är för rörigt där • Det ska ligga nära
93
Bilaga 4. Granskare av rapporten
Den här rapporten har granskats i en preliminär version av följande personer: Emma Axelsson, projektledare, Senior Göteborg.
Ingrid Grange, planeringsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten, socialtjänsten, Härryda kommun.
Greta Häggblom-Kronlöf, lektor, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.
Sara Nordenhielm, planeringsledare, GR Välfärd. ~
Språkgranskningen har genomförts av Märit Malmberg Nord, som är informatör vid GR Välfärd.
94
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET
Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 50 00 Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/valfard
”
När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nyainsikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikproduk-ter och tjänsteknikproduk-ter för att göra seniorers vardag enklare och tryggare.”
Kerstin Karlsson, chef för utvecklingsenheten Senior Göteborg i Göteborgs Stad
D
en här rapporten redovisar resultat från följeforskning av den svenska delen avett EU-projekt – projekt eSenior som bedrevs i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg. Syftet med projektet var att bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet och innebar att seniorer fick lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. De delar av projektet som handlade om surfplatta, smarthems-teknik och inspirationsmiljö har utvärderats.
Resultaten visar bland annat:
– att tio till elva månader efter introduktion använde sju av tio seniorer surfplattan varje dag och detta bidrog till ökad delaktighet i samhällslivet.