RESULTAT

26

Tabell 3. Tidigare yrkesområde bland seniorer som deltog i iPad-projektet (n = 61)

LO TCO SACO Chef

Egen-företagare ^Annat n=13 n = 18 n = 7 n = 4 n = 5 n = 14

21 % 30 % 12 % 12 % 8 % 23 %

I fråga om tidigare datorerfarenhet, visade det sig att de flesta saknade dator i sitt hem innan de påbörjade projektet (60 %). Fler hade dock dator i Majorna-Linné (46 %) än i Östra Göteborg (29 %).

Knappt hälften hade ingen eller liten erfarenhet av datorer innan utbildningen (45 %). Av dem med datorerfarenhet hade 66 procent använt dator i hemmet och 53 procent i jobbet. Men det var inte så vanligt att de hade använt internet. Knappt hälften av dem med datorerfarenhet hade gjort det (47 %). Männen hade något mindre erfarenhet av datorer jämfört med kvinnorna. Femtio procent av dem sva-rade att de hade ingen eller liten erfarenhet jämfört med 43 procent av kvinnorna. Information om projektet hade främst nått ut via pensionärsföreningarna (60 %). Andra informationskanaler var via bibliotek eller personal i äldreomsor-gen.

Upplevd hälsa

Den upplevda hälsan varierade i gruppen, men de flesta upplevde den som utmärkt (25 %) eller bra (44 %). En knapp tredjedel upplevde hälsan som någorlunda (28 %) eller dålig (3 %)4. Flera av dem som upplevde sin hälsa som bra kunde trots det ha flera diagnoser och medicinska besvär som de klarade av att hantera.

Bra, psyket är bra, men jag har en infektion i en fot som fotvården orsakat. Bra, men jag har diabetes, psoriasis och astma.

Om utbildningen

Förväntningar på utbildningen

Frågan om vilka förväntningar gruppen hade på utbildningen ställdes innan den hade börjat. Förväntningarna var höga, 68 procent svarade att de hade höga eller mycket höga förväntningar. På frågan om vad de ville lära sig svarade en fjärdedel att de ville lära sig använda internet. Fjorton procent ville lära sig fotografera och lika många ville lära sig ringa och skicka meddelanden med hjälp av surfplattan. Något färre ville lära sig att använda e-post eller låna böcker.

Intervjuerna vittnade om att de flesta inte hade specifika önskemål om vad de ville lära sig för att de saknade datorerfarenhet (8 av 20 personer). Ett starkt motiv till att vilja lära sig använda en surfplatta var för att ”hänga med i utvecklingen”.

27

Hur fick de grundutbildningen?

Ett halvår efter grundutbildningen ställdes frågor om utbildningen. De flesta hade fått grundutbildningen i grupp av en extern organisation (61 %). En fjärdedel fick utbildningen individuellt av sin kontaktperson i hemtjänsten (27 %). Övriga fick utbildning både i grupp och av hemtjänsten (14 %). Könsskillnader märktes genom att det var en större andel män som deltog i grupputbildning (71 %) än bland kvin-norna (56 %).

En femtedel hade deltagit vid sex eller fler utbildningstillfällen när enkäten be-svarades. En stor grupp hade haft mellan fyra till fem utbildningstillfällen (44 %). En fjärdedel hade haft mellan två till tre tillfällen, medan de övriga hade deltagit vid ett tillfälle (7 %). Nedanstående citat är hämtat från en intervju med en deltagare som hade fått både individuell och grupputbildning.

Sex gånger eller fler. Först två gånger två timmar, sen har jag gått på kurserna där nere [på träffpunkten]i Skype och spel. Sen kommer NN varje dag till mig för tillsyn och då kan jag fråga lite. Använder paddan varje dag.

Motsvarade utbildningen förväntningarna?

På frågan om utbildningen motsvarade deras förväntningar sva-rade hälften att den gjorde det helt och hållet eller i hög grad. De som hade färre sociala kontakter innan utbildningen var mer nöjda med utbildningen. För övrigt märktes inga skillnader bero-ende på bakgrundsfaktorer (se figur 1).

I intervjuerna framkom både positiva och negativa kommenta-rer till hur utbildningen hade lagts upp. Det fanns en del kritik mot den grupputbildning som hade genomförts. Kritiken handlade om gruppstorleken och formerna för dialog mellan lärare och kurs-deltagare.

I början var det för stor grupp vilket inte var bra. Ställde inga frågor, det var så många andra som gjorde det ... Nu är det bra med en mindre grupp.

Det var en bra lärare men irriterande, för det var några som inte hängde med och då var det medhjälpare som pratade med dom. Det blev lite panikartat. Det hade varit bättre om läraren hade gått igenom och att frågorna kom efteråt.

Antalet tillfällen var ok. Utbildarna kunde vara mer strukturella och förklarat för oss hur vi skulle göra. I stället blev vi avsnästa och tillsagda att hålla tyst. Hälften upplevde att tempot på utbildningen hade varit lagom medan den andra hälften inte tyckte det. Många tyckte att det hade gått för snabbt framåt.

16%

36% 39%

9%

Ja, helt och hållet I hög grad I viss mån Nej, inte alls

Figur 1. Motsvarade utbild-ningen dina förväntningar? (n = 56)

28

Det går för fort och det är inte jag som får tycka, blir alltid avbruten, nu gör vi så istället m.m.

Synskadad, fattar långsammare.

Det fanns även de som hade blivit störda av de andra deltagarna i gruppen. En del äldre damer är lite jobbiga. Sitter där med ett förstoringsglas. Blir lite irriterad för att de tar så mycket plats.

De som hade fått individuell handledning hade kunnat styra tempot på ett annat sätt. Följande citat är från en person som både hade haft individuell handledning och utbildning i grupp.

Ja, helt och fullt. Har haft mycket nytta av att NN i hemtjänsten varit med som instruktör. När jag ringer kommer han hit.

Nöjda med antalet utbildningstillfällen?

Resultatet visade att de flesta var nöjda med antalet utbildningstillfällen (58 %) men att det samtidigt var många som var missnöjda. Det fanns ett samband mel-lan hur nöjd man var med antalet tillfällen och vilka förväntningar man hade haft innan. De som hade höga förväntningar innan utbildningen var mer nöjda med antalet utbildningstillfällen efteråt.

Det fanns dock inget samband mellan nöjdhet och om de hade datorerfarenhet sedan tidigare, hur de fått utbildningen (enskilt eller i grupp) eller antalet utbild-ningstillfällen som de hade deltagit i. Det fanns inte heller något samband mellan tidigare datorerfarenhet och upplevelse av tempot på utbildningen. I den sista upp-följningen ställdes en fråga om vad som var viktigt att tänka på för dem som vill lära seniorer använda en surfplatta. Dessa svar finns i bilaga 2.

Fått hjälp från projektet eller annan

Flertalet upplevde att de hade fått hjälp från projektet med att hantera sin surf-platta (82 %) och var nöjda med den hjälpen (90 %). De flesta hade även fått hjälp av andra, främst barn och barnbarn (77 %). Men nästan en fjärdedel hade ingen att vända sig till för att få hjälp. Det var möjligt att ange flera svar (se figur 2).

29

Har svårt att komma igång, problem med Ipaden, har inga anhöriga som kan hjälpa mig, ångrar att jag inte begärde individuell utbildning.

Vad hade de lärt sig?

När det hade gått fem–sex månader efter utbildningen hade deltagarna främst lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV med hjälp av sin iPad (se figur 3).

På frågan om vad de ville fortsätta lära sig var de tre vanligaste svaren, internet, ringa och skicka meddelanden, samt lyssna på radio.

17

25

15

3

6 ⁸

Figur 2. Får du hjälp av någon annan än projektet? (n = 56)

43 38 29 27 20 16 15 14 11 11 Skicka e-post Fotografera Tia på TV Använda Internet Använda Facebook Övrigt Betala räkningar Låna e-böcker Lyssna på radio Ringa och skicka meddelanden

30

Hur användes surfplattan?

Hur ofta använde de surfplattan?

Vid uppföljningen 10–11 månader efter grundutbildningen ställdes en fråga om hur ofta deltagarna använde surfplattan. Sjuttio procent svarade att de använde den flera gånger om dagen. Sex procent använde den en gång om dagen medan 16 procent använde den några gånger i veckan. Ett fåtal använde den mer sällan eller aldrig (8 %).

Saknar totalt intresse. Har ett rikt socialt liv utan datorer.

Bland intervjupersonerna var det ett par som inte hade kommit igång med att an-vända surfplattan. I ett fall berodde det på sjukdom och svårigheter att få hjälp från handledaren. I ett annat fall handlade det mer om bristande motivation då hon även hade en dator.

Vad använde de surfplattan till?

Deltagarna fick besvara en fråga om vad de använde surfplattan till när det hade gått knappt ett år. Det var möjligt att ange flera svar. De vanligaste användningsom-rådena var att söka information, skicka e-post, fotografera och använda internet i största allmänhet. Det var mellan 63 och 89 procent som gjorde det. Det var även vanligt att skicka meddelanden, att titta på TV och använda Facebook. Det var cirka femtio procent som gjorde det. För övrigt varierade användningsområdena mycket (se figur 4).

55 39 39 36 33 31 31 27 18 16 14 13 11 3 Söka informaon Skicka e-post Fotografera Använda Internet i största allmänhet Skicka meddelanden Tia på TV på nätet Facebook Spela spel Låna e-böcker Skype Annat, vad? Betala räkningar Lyssna på radio på nätet

Dejta

31

Tjugotre procent uppgav att de gjorde andra saker än de förvalda svarsalterna-tiven. Exempel på annan användning var släktforskning, läsa tidningar, matrecept, titta på konst, lyssna på musik på Youtube, titta på Eurosport, använda korsords-lexikon, göra inköp via nätet, använda reseplanerare, titta på kartor eller titta på erbjudanden från mataffären. Det som var minst vanligt var att använda surfplat-tan för att dejta.

Intervjupersonerna berättade att de oftast googlade med surfplattan. En av dem fotograferade mycket och dokumenterade årstiderna på bild. Förutom att ta bilder själv med hjälp av surfplattan var det flera som tyckte det var roligt att få bilder skickade till sig för att kunna följa sina nära och kära. Några använde Facebook i det syftet.

Facebook. Kollar vad vännerna har för sig.

Men Facebook kunde också upplevas som besvärande om det kom oönskade kon-taktförsök. En av intervjupersonerna använde Skype för att kommunicera med barnbarn och barnbarnsbarn på annan ort.

Jag talar med X-stad för där har jag barnbarn och barnbarnsbarn och då ringer jag och då får jag se hela familjen i den. – Är det skypen du använder då?) Ja. – Så det har du lärt dig. Ja, det har jag lärt mig och det är himla roligt. De är så nära en då. – Och de kan se dig också? Jajamen! Jag i ena hörnet och vi byts om [skratt].

Fördelar med att läsa på surfplattan var att kunna förstora texten och att plattan kunde hållas med en hand.

– Läser du e-böcker? Om! ... Ja jag är ju äldre och ser sämre och har en arm som fungerar sämre, jag måste ha en kudde under armen ... och med tummen och så bläddrar jag. Och kan hålla den med bara en arm.

En annan fördel med surfplattan var dess vikt.

Läser GP och bibeln i stort format. Skönt för den väger inte så mycket.

Fortsatt användning efter projekttiden

Våren 2014 började projektet närma sig sitt slut och en fråga ställdes om deltagarna ville fortsätta använda surfplattan efter projekttiden. De flesta var positiva till att fortsätta (87 %). Några var dock tveksamma (7 %), vilket handlade om kostnaden för att köpa den surfplatta som de hade fått låna. De ville gärna göra det om den inte var för dyr, för att som flera av dem påpekade, hade de blivit beroende av den.

Att använda iPad har blivit lite ”beroendeframkallande.” I LOVE IT!

32

Några trodde dock inte att de skulle fortsätta använda surfplattan, vilket berodde på att de inte hade kommit igång med den riktigt eller använde en dator i stället (7 %).

Vad bidrog surfplattan till?

På frågan om vad surfplattan upplevdes ha gett dem svarade många av deltagarna att den hade bidragit till nya kunskaper (65 %) och ett roligt tidsfördriv (64 %). Nästan lika många upplevde att den bidrog till en känsla av att följa med i sam-hällsutvecklingen (53 %) samt mer information om det som händer runtomkring (49 %). När denna fråga ställdes hade det gått ett halvår sedan de fick grundutbild-ningen. Se figur 5.

Ökad självständighet

En frågeställning handlade om surfplattan kunde bidra till ökad självständighet. Resultatet visar att de flesta inte behövde någon hjälp i vardagen innan projektet (70 %). Det var bara 16 procent som behövde hjälp med städning, inköp eller dy-likt, två procent som behövde hjälp med omvårdnad och sex procent som behövde hjälp med annat (se figur 6 nästa sida).

Figur 5. Vad har iPad:en gett dig? (n = 55)

36 35 29 27 21 19 15 12 9 9 4 3 2 Nya kunskaper Roligt dsfördriv Följer med i samhällsutvecklingen Mer informaon om det som händer…^{Underlä€at kontakt med vänner och…} Nya sociala kontakter Lite bä€re självförtroende^{Minskad ensamhet} Ökad trygghet Underlä€at kontakt med myndigheter m.m.^{Inte särskilt mycket} Ökad stress och frustraon^Övrigt

33

När det hade gått knappt ett år visade det sig att behovet av hjälp vara oförändrat. Det var ett fåtal som uppgav minskat (3 %) eller ökat behov (2 %) av hjälp.

Det var inte heller så många som upplevde att surfplattan hade bidragit till att de klarade fler saker själva när det hade gått ett halvår efter grundutbildningen (se figur 7). Det var cirka en tredje-del som upplevde det. Exempel på detta var att betala räkningar, skaffa information om restider och boka biljetter på nätet.

En fjärdedel upplevde dock att de hade fått lite bättre självför-troende vilket i sin tur skulle kunna bidra till ökad självständighet.

Ökad trygghet

En hypotes innan projektet vara att surfplattan skulle kunna bidra till ökad trygghet. Men behovet av ökad trygghet var inte särskilt stort bland deltagarna. Det var ett fåtal som upplevde sig otrygga

innan utbildningen och den bilden kvarstod efter tio–elva månader (se bilaga 2). Fem till sex månader efter utbildningen fick de en fråga om vad surfplattan hade gett dem. Sexton procent kryssade för ökad trygghet bland ett flertal svarsalternativ (se figur 5). Det visade sig vara enbart kvinnor som hade svarat så och bland kvin-norna var det 21 procent som upplevde att den hade bidragit till ökad trygghet.

Fem månader senare ställdes en särskild fråga om användningen av iPaden hade bidragit till ökad trygghet med fyra svarsalternativ. Resultatet visade att de flesta upplevde att den inte hade gjort det eller enbart lite grand (67 %). Men för en tredje del hade den gjort det i ganska hög utsträckning (22 %) eller mycket hög ut-sträckning (12 %). Denna gång var det inga signifikanta skillnader mellan hur män och kvinnor hade svarat.

Av kommentarerna kan man utläsa att flera av dem inte upplevde något behov av ökad trygghet. 40 9 0 3 5 Behöver ingen hjälp Hjälp med städning, inköp och dylikt Hjälp med personlig omvårdnad Hjälp med personlig omvårdnad och inköp m.m. Hjälp med annat

Figur 6. Klarar du det mesta själv eller behöver du hjälp med något? (n = 57)

Ja, helt och hållet I hög grad I viss mån Nej, inte alls

11%

24%

40%

25%

Figur 7. Har användningen av iPad bidragit till att du klarar fler saker själv? (n = 56)

34

Jag förstår inte riktigt frågan. Jag är snart 74 år och tänker inte så.

Andra har kommenterat på vilket sätt surfplattan hade bidragit till ökad trygghet. Skicka meddelande, och få meddelande, har fått utökad kontakt.

Genom kontakter med andra personer.

Lättare, snabbare att hitta rätt instans, information.

Intervjuerna bekräftade resultatet från enkäten. Det var få som kände sig otrygga och upplevde därför inte att surfplattan bidrog nämnvärt till tryggheten. Två av dem tyckte dock att surfplattan hade bidragit till ökad trygghet i ganska hög ut-sträckning. En person associerade det till användningen av Facebook och en annan till att det hade blivit lättare att hålla kontakt med släktingar.

De som bor så långt bort kommer väldigt nära och så har jag släktingar i Skåne som jag kan prata med.

En intervjuperson motiverades att ta sig ut för att fotografera med hjälp av surfplat-tan. ”Den öppnar dörren utåt. Jag har den med också när jag är ute.” Surfplattan upplevdes också som ett tidsfördriv i situationer med väntan, vilket gjorde henne lugnare.

Ökad delaktighet

Upplevelse av delaktighet har undersökts med hjälp av tre frågor. En handlar om informationsdelaktighet, en om känsla av att följa med i samhällsutvecklingen och ytterligare en om påverkansmöjligheter.

Mer information om det som händer runtomkring

Fem till sex månader efter grundutbildningen upplevde hälften av deltagarna att surfplattan hade gett dem mer information om det som händer runtomkring (49 %). Resultatet var snarlikt när det hade gått ytterligare ett halvår (se figur 8).

I intervjuerna berättade deltagarna om möjligheten att läsa tidningar på nätet och att se på olika nyhetskanaler. Det kunde även handla om att få lokal information eller ingå i en Facebook-grupp.

Vi, några medlemmar i SPF Linnéstaden, har nyss startat en Facebookgrupp – sluten, för att tipsa varandra om framtida händelser i närområdet, d.v.s. Linné.

Vi har flera tidningar dagligen och följer nyheter på svenska och utländska nyhetskanaler även Ipaden.

28% 23% 31% 18% I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Lite grand Inte alls

Figur 8. Har användningen av iPad bidragit till mer informa-tion om det som händer runt-omkring? (n = 62).

35

Skillnader mellan stadsdelarna visade att det var fler i Majorna-Linné som upp-levde att de hade fått ”mer information om det som händer runtomkring” (61 %) jämfört med i Östra Göteborg (34 %) ett halvår efter grundutbildningen.

Känsla av att följa med i samhällsutvecklingen

Ungefär hälften av deltagarna i projektet upplevde att surf-plattan hade gett dem en känsla av att följa med i samhällsut-vecklingen ett halvår efter utbildningen (53 %). Detta mönster hade förstärkts fem månader senare. Då upplevde de flesta del-tagare att surfplattan hade bidragit till en känsla av att följa med i samhällsutvecklingen (61 %) (se figur 9).

Kommentarerna till denna fråga handlade om möjligheten att söka information på ett enkelt sätt och att följa med i ny-hetsflödet.

Om två program krockar på TV kan jag se det på iPaden i efterhand.

Man söker oftare nu på grund av att det går fort.

Den är så mycket behändigare än vanlig dator, man skaffar info om mycket mycket enkelt.

Intervjupersonerna hade olika uppfattning om surfplattans

betydelse för att följa med i samhällsutvecklingen. Mobilen nämndes också som viktig. Möjligheten att boka biljetter på nätet upplevdes som ett lyft.

Men jag tycker det är fantastiskt att kunna be-ställa biljetter och boka platser var man vill sitta på teatern. Det är ju det som gäller nu.

Jag har mobilen när jag är ute på stan och ska fika med barnbarnen. Dom tycker det är coolt att mormor har en iPad. Men min dotter trodde inte att jag kunde lära mig den.

Påverkansmöjligheter

Innan utbildningen upplevde en femtedel av del-tagarna att de kunde påverka sådant som var vik-tigt (22 %). Tio–elva månader efter utbildningen hade den siffran ändrats till cirka hälften (49 %). Det var framför allt den grupp som upplevde att de ville kunna påverka mer som upplevde att de hade fått en ökad påverkansmöjlighet (se figur 10).

I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Lite grand Inte alls 25% 36% 26% 13%

Figur 9. Surfplattan bidrog till en känsla av att följa med i samhällsutvecklingen (n = 62). 22% 62% 16% 49% 34% 17% Ja, llräckligt

mycket ^{Ja, men skulle vilja}påverka mer ^{Nej, kan inte}påverka alls vår 2013 (n = 37) vår 2014 (n = 64) Figur 10. Upplever du att du kan påverka sådant som är viktigt för dig?

36

En statistisk analys av skillnader mellan tiden före- och efter utbildningen visar en

In document Surfplattan öppnar en helt ny värld! (Page 25-71)