6.0 PLATSERNAS UTFORMNING
Kajen/strandpromenaden
Kajen skall fungera som en dragningspunkt, oavsett om man kommer från land eller vatten. Dess utformning är därför viktig för att få folk att vilja förflytta sig längs med den.
Fotgängare och cyklister skall heller inte behöva uppleva att hon eller han beträder någon annans mark. Syns det tydligt att det är tillåtet för alla att rör sig längs med kajen kommer även flera att göra det.
Höjdskillnaden från kajkanten ner till vattenytan förändras i etapper med trappor och de bidrar med att det inte bildas ett stup vid kajen. Hela höjdskillnaden blir max ca 2 meter.
Slutmålet för norra kajens promenad är en utsiktspunkt, Bastionen, bortom kontorshuset. Södra sidans kajpromenad leder vidare till Skeppsviken och Gustavsberg.
18
Bilden visar hur jag vill att kajen/strandpromenaden i Inre Hamnområdet ska gestaltas. Längs med stråken vill jag nämligen att det ska finnas träd och platser där med möjlighet att slå sig ned för förbipasserande.
18
Strandpromenaden i Östra Sannegårdshamnen,
Göteborg, 2006, Jenny Åberg
I den högra delen av bilden kan vi se hur lägre bänkar sträcker ut sig längs med kajkanten. Dessa bänkar är placerade på kajkanten intill bryggan, vilket innebär att de är olika höga beroende på om vi rör oss längs med kajen eller bryggan.
De bidrar också med bra sittplatser oavsett om vi kommer gåendes längs med bryggan eller kajen.
19
19
Strandpromenaden i Montréal, Kanada, 2005, Jenny Åberg
Jag vill även att det ska finnas trappor vid vissa platser som går direkt ner till vattnet. Trapporna blir en trevlig mötesplats vid mötet mellan vatten och kaj.
20
20
Stångåstrand, Linköping, 2006, Jenny Åberg
Torgytor
Längs med kajen kommer det att skapas torgytor vars uppgift är att givetvis vara mötesplatser men även att göra kajen mindre enformig. Vid dessa torgytor skall det finnas
förutsättningar som ger möjligheter till olika typer av service, som till exempelvis glasskiosk, kafé, tidningsaffär, konstgalleri, restaurang, fiskaffär, frisör, gym, skeppshandel, båtuthyrning, cykeluthyrning, marina och dykarklubb.
Bilden till vänster är ett bra exempel på hur en torgyta kan eventuellt gestaltas. Torget är omgivet av träd och bänkar. Mitt på torget finns en fontän som genom sin utformning skapar liv och rörelse samtidigt som den inte är det dominerande objektet på platsen.
21
Ett vackert vattenspel på torget skapar förändring.
21
Montréal, Kanada, 2005, Jenny Åberg
Parkområden
I bebyggelse av framför allt bostäder är det viktigt med grönska som ett avbrott bland husen och att människan mår bättre av den. Alla gårdarna planeras med grönska och det är ett trevligt inslag om ett kvarter blir parkmark. Parken är liksom torget ett rum i staden.
På den södra sidan är ett kvarter parktomt. Valet av kvarteret har jag tagit med hänsyn till Lövåsberget med dess grönska. Jag anser att ett parkkvarter för nära Lövåsberget inte uppfyller den rätta funktionen. Parkens placering bidrar även med att det blir en vacker vy när vi kommer in i området.
22
22
Parkområde i Montréals hamn, Kanada, 2005, Jenny Åberg
Lekytor/ Skateboard/ Beachvolley/ Boule
Lekytor för de mindre barnen kommer vara placerade inne på gårdarna till de olika husen. Dessa lekplatser kommer att vara traditionella med möjligheter att kunna använda gungor, sandlåda, rutschkana etc.
Jag tycker dock att det är mycket viktig att det i ett
bostadsområde finns möjligheter till att kunna leka i alla åldrar.
Jag har därför planerat områden längs med stråk i den södra delen där det skall vara möjligt att kunna åka skateboard, spela beachvolley eller boule. Dessa tre har stort attraktionsvärde för området och skall ge möjligheter för alla i Uddevalla att roa sig.
23
Bilden visar hur jag vill att skateboardlandskapet i Inre Hamnområdet skall vara gestaltat.
23
Fun Skatepark, Ekholmen, Linköping, 2006, Jenny Åberg
Restauranger vid vattnet
Inre hamnen behöver attraktionskrafter som gör att området blir omnämnt även utanför stadens gränser. Kontakten med vattnet bör tas i anspråk och därmed bör verksamheter nyttja de förutsättningar som vattnet kan bidra med.
Intill kajkanterna i hamnområdet vill jag därmed placera några restauranger.
24
24
Helsingborg (1999), Jenny Åberg
Stadshuset
Jag tycker att Uddevallas Stadshus ligger på fel ställe och måste placeras mer centralt. Jag anser därför att tomtmark på den norra sidan av Inre Hamnområdet intill Bäveån är mycket passande för ett framtida stadshus. Placeringen blir även en buffert mellan industri- och bostadskvarteren. Denna placering gör det lättare för anställda att ta sig till och från arbetet men även för framför allt för utomstående att komma och besöka det. Med dess närhet till resecentrum blir det betydligt mycket lättare för folk att ta sig till huset.
Vid Stadshuset skall det givetvis finnas ett torg och från torget skall det finnas en trappa som leder ner till vattenytan i Bäveån.
Genom trappan skapas möjligheter till en vacker entré även sjövägen.
25
25
Gronau i Tyskland, 2006, min pappa Ray Åberg
7.0 BELYSNING OCH ESTETISK LJUSSÄTTNING
7.1 Gatubelysning
Jag tycker att det är viktigt att gaturummen är ljussatta och anser att det är lätt att uppleva en obehaglig känsla om gatorna har ojämn belysning.
Lamporna bör bidra med ett behagligt sken och lamporna samtidigt bör inte har en för stark styrka.
Gatorna för fordonstrafik skall vara upplysta med fem meter höga lyktstolpar, detta beroende på att lampljuset inte skall lysa in i lägenheterna och bidra med en jobbig boendemiljö för invånarna. Den låga nivån på lyktstolparna leder även till att det som skall vara upplyst på gatan för bilarna även blir det.
Lyktstolparna som skall placeras längs med gatorna för gång- och cykeltrafik skall dock ha lägre höjd på lyktstolpen. Höjden blir avgörande beroende på vad vi vill att lamporna vill skall belysa. Låga pollare eller lyktstolpar på tre meter vid de olika
stråken skall skapa trygga miljöer.
26Jag tycker att gatulamporna i Inre Hamnområdet ska ge ifrån sig samma behagliga gula sken som lamporna på bilden ovan gör.
26
Quebec, Kanada, 2006, Jenny Åberg
Belysningen i området har inte bara som uppgift att tillföra trygghet i de offentliga miljöerna men jag vill även att
ljuskällorna skall visa vad som finns på de olika platserna. En annorlunda ljussättning kan bidra med att platserna blir lockande att vistas vid oavsett vilken timme det är på dygnet.
En vacker ljusinstallation kan även skapa ett rum som är i en spännande förändring, där ljuset kan exempelvis förändras i styrka eller färg.
Områden jag vill skall ha en speciell ljussättning:
- Belysning vid bryggor
- Belysning i marken
- Belysning i vattnet
- Belysning vid torgytor
- Belysning i parkområden
- Belysning vid bron
Belysning vid bryggor
Bryggan är ett viktigt område för alla som kommer med båt samt alla som kommer och tittar på båtarna. Det är därför viktigt att bryggorna får en ljussättning som skapar trygghet men även en behaglig känsla så att det går att leva nära ljuset.
En brygga vid kajen med en ljussättning som bilden visar skapar ett annorlunda rum med attraktionskraft vid vattnet.
27
27
Hammarbysjöstad, Stockholm, 2005, Jenny Åberg
28
28
Strandpromenaden i Toronto, Kanada, 2005, Jenny Åberg
Belysning i marken
Dekorativ belysning i marken där lamporna
ändrar färg och styrka. Istället för en gatusten placeras en lampa. Detta skapar mer liv och rörelse i gaturummet oavsett när på dygnet. Lamporna lyser dock inte upp stadsrummet men skapar en intressant ljussättning och bildar stråk som leder oss till olika platser. Denna ljussättning kommer att finnas längs med både norra och södra strandpromenaden, det vill säga på bägge sidorna av Bäveån.
29
29
Strandpromenaden i Toronto, Kanada, 2005, Jenny Åberg
Belysning vid speciella platser
Det är under varma årstider trevligt om vi kan nyttja det som de allmänna platserna kan erbjuda, som till exempelvis bänkar.
Det är dock sällan just dessa upplevs trygga när skymningen eller mörkret befinner sig vid platsen. Jag vill därför att bänkarna blir belysta med behagligt lampljus så att man vågar sitta på en bänk oavsett om det är ljust ute eller inte.
En upplyst bänk ger inte bara att vi upplever trygghet, vi får även en plats vi kan gå efter.
30
30
Torgyta, Amsterdam, Holland, 2004, Jenny Åberg
Belysning vid bron
Mellan den norra och södra sidan skall det finnas en bro som länkar samman de två områdena i Inre Hamnområdet. Jag vill dock ej att bron enbart skall bli belyst uppifrån, utan jag vill även att bron ska få en estetisk ljussättning där belysningen visar brons utformning.
31
31
Novemberbelysningen, Linköping, 2005, Jenny Åberg
Belysning i parkområden
Att gå genom en park som inte är belyst är för många helt otänkbart och upplevs obehagligt. Det ska därför i Inre Hamnområdets parkområden finnas belysningen med en behaglig ljusstyrka längs med de olika gångarna i parkerna.
Endast belysning längs med gångarna kan upplevas traditionellt och tråkigt.
För att göra en park mer intressant att vistas i även vid mörker vill jag att vissa platser (till exempelvis; stenar, trädkronor, trädens stammar) i parken är belysta.
En annorlunda ljussättningen i parken bidrar med att folk vågar gå dit.
32
32
