Bullerhantering under byggproduktion

Bullerhantering under

byggproduktion

Noise management during construction production

Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör

VT 2020

Sebastian Folkesson

ii

Förord

Examensarbetet innefattar 15 högskolepoäng och är det slutgiltiga arbetet för vår byggingenjörsutbildning på Malmö Universitet. Under detta arbete har vi fått utveckla vår kunskap kring arbetsmiljö och framförallt buller. Vi vill tacka de personerna deltog i intervjuerna och enkätundersökning för att bidra med information och kunskap till detta arbete. Vi vill även tacka vår handledare Kristian Stålne, universitetslektor på Malmö Universitet, som har bidragit med kommentarer och råd under arbetets gång. Vi vill också tacka vår externa handledare Patrick Svehög, projektchef på Skanska Direkt AB inom region syd, som varit ett stöd och bidragit med intressant information under arbetets gång.

Sebastian Folkesson Carl-Henrik Gunnarsson Malmö, 26 maj 2020

iii

Sammanfattning

Varje år rapporteras bullerrelaterade arbetsskador från byggsektorn till arbetsmiljöverket. Studien är utförd med syfte att utreda hur bullerrelaterade arbetsskador i byggbranschen kan minskas med hjälp av nya metoder, både innan och under pågående projekt. Metoderna kan implementeras under projekteringsstadiet eller ute i byggproduktionen. Studien har utrett frågan om hur arbetsmiljön kan förbättras med avseende på buller på byggarbetsplatser.

Metodiken i studien bestod av kvalitativa och kvantitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Intervjuerna besvarade av tjänstemän som dagligen hanterar projekterings- och planeringsfrågor inom Skanska Direkt AB. Yrkesrollerna bland respondenterna var arbetsledare, produktionschefer och ett skyddsombud. Enkätundersökningarna besvarades av yrkesarbetare där majoriteten tillhörde Skanska Direkt AB. Ljudmätningar har utförts på sex arbetsmoment, på totalt tre arbetsplatser, för att kontrollera om arbetsmiljön ute på byggarbetsplatserna är bullriga. Stödjande teori till studien var formler och begrepp inom akustik samt Arbetsmiljöverkets insats- och gränsvärden.

Mätresultaten från arbetsmomenten visade att Arbetsmiljöverkets gränsvärden uppnåddes och att byggarbetsplatserna som undersöktes är bullriga. Samtliga yrkesarbetare ansåg att de dagligen arbetar i en bullrig miljö. Vidare konstaterades att buller inte beaktas i någon större omfattning under projekteringen av byggprojekt såväl som i byggproduktionen. Däremot ansågs behovet finnas. Majoriteten av respondenterna från enkätundersökningen och intervjuerna ansåg att hörselskydd ska vara en del av den obligatoriska skyddsutrustningen på byggarbetsplatserna. Införandet ansågs även ha en stor påverkan till förebyggandet av bullerrelaterade arbetsskador. Resultatet från intervjuerna visade att ökad kunskap generellt kring buller och dess risker, till exempel via online-utbildningar, hade minskat bullerrelaterade arbetsskador. Även fler bullerinriktade arbetsberedningar bör utföras i byggproduktionen. Två tekniska åtgärder gällande bullret på byggarbetsplatserna, som respondenterna från intervjuerna var positiva till, var införandet av bullerskydd och bullermätare. Resultatet visade även att det inte sker någon systematisk uppföljning av ljudnivåer på byggarbetsplatserna. Idag finns inte heller någon metod för att följa upp arbetsmiljön med avseende buller efter avslutade byggprojekt. Resultatet är generellt tillämpbart i hela byggbranschen.

Slutsatsen kan dras att en mer bullerinriktad projektering bör göras, där man bland annat identifierar och tillämpar alternativa arbetsmetoder, material och verktyg för att minska bullernivåerna på byggarbetsplatserna. Ett införande av hörselskydd, som en del av den obligatoriska säkerhetsutrustningen på Skanska Sverige AB, behöver utredas vidare.

Vidare konstaterades att en mer bullerinriktad planering på byggarbetsplatserna bör göras, där bullerinriktade arbetsberedningar är en lösning. En bullermätare på byggarbetsplatser är även en lösning. Bullerskydd, med uppgift att aktivt dämpa bullret, måste utredas vidare.

iv

Abstract

Every year noise-related injuries from the construction industry are reported to the Swedish Work Environment Authority. The purpose of this study was to examine how noise-related injuries could be reduced using new methods before and during ongoing projects. This study examined how the working environment can be improved regarding noise at the construction sites.

The methodology used in this study consisted of a combination of qualitative interviews and quantitative surveys. The noise levels from six different work operations was examined to verify that the sound levels in construction sites in fact are noisy. The study is based on formulas and concepts in acoustics, as well as the Swedish Work Environment Authorities input and limit values related to noise.

The results from the noise measurements showed that the limit values set by the Swedish Work Environment Authority was reached. The interviews showed that noise was not considered to any great extent in the planning or during ongoing production of a building project. Most of the respondents, both from the interviews and surveys, assessed that making ear protection a part of the mandatory protective equipment would reduce the noise related injuries.

The results concluded that a more noise related planning should be implemented in

construction projects. The noise related planning should identify alternative working methods, materials and tools leading to a reduction of noise. Making ear protection a mandatory

protective equipment requires a further investigation. At the construction sites more noise-oriented work preparations should be held. Furthermore, education about noise could reduce the noise-related injuries.

v

Innehållsförteckning

1.5 Metod och genomförande ... 2

1.5.1 Val av metod ... 2

1.5.2 Intervju som metod ... 2

1.5.3 Enkätundersökning som metod ... 2

1.5.4 Bullermätning som metod ... 2

1.5.5 Utförande av mätningar ... 2

2 Teori ... 4

2.1 Kort om buller ... 4

2.1.1 Begrepp inom akustik ... 4

2.1.2 Tidsexponering ... 4

2.1.3 Bullers påverkan på människan ... 5

2.2 Arbetsmiljöverket ... 5 2.2.1 Arbetsmiljölagen ... 6 2.2.2 Arbetsmiljöförordningen ... 6 2.2.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ... 6 2.2.4 Arbetsmiljöplan ... 6 2.3 Föreskrifter om buller ... 6 2.3.1 Exponeringsvärden ... 6 2.3.2 Riskbedömning ... 7 2.3.3 Åtgärder ... 7 2.3.4 Hörselskydd ... 7 2.3.5 Gränsvärden ... 7

2.3.6 Information och utbildning ... 8

2.3.7 Hörselundersökning ... 8

2.4 Skanska Sveriges Allmänna ordnings- och skyddsregler ... 8

2.5 Skanskas Arbetsmiljöpolicy ... 8

2.6 Skyddsombudets roll på byggarbetsplatser ... 9

3 Mätningar och beräkningar ... 10

4 Resultat ... 11

4.1 Enkätundersökning ... 11

4.1.1 Bakgrundsfakta ... 11

4.1.2 Uppfattning och påverkan av buller ... 12

4.2 Intervjuer ... 14

4.2.1 Generell uppfattning kring buller ... 14

4.2.2 Förebyggande av buller ... 15

4.2.3 Bullerhantering idag ... 16

4.2.4 Förebyggande åtgärder ... 17

4.2.5 Bulleråtgärder i byggproduktionen ... 18

5 Diskussion ... 20

vi

5.1.1 Bullerhantering på byggarbetsplatsen ... 20

5.1.2 Kunskap och attityd ... 20

5.1.3 Tekniska lösningar ... 21

5.1.4 Systematisk bullerhantering ... 21

5.2 Metoddiskussion ... 22

5.2.1 Intervjuer och enkätundersökning ... 22

5.2.2 Bullermätning ... 22 6 Slutsats ... 23 6.1 Bullerförebyggande åtgärder ... 23 6.2 Bullerhantering idag ... 23 6.3 Utökad bullerhantering ... 23 6.4 Vidare forskning ... 24 Referenser ... 25 Bilagor ... 27

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige (Arbetsmiljöverket 2019a). För att undvika olyckor på arbetsplatser sker förebyggande åtgärder i stor utsträckning. Regeringen föreslog en plan 2019 för Arbetsmiljöverket gällande hur arbetsolyckor och dödsolyckor ska kunna förhindras, så kallat nollvisionen (Regeringskansliet 2019).

Antalet arbetsskador har minskat under åren och 2018 var det 1,5 anmälda arbetsskador/1000 personer jämfört med 9,1 arbetsskador/1000 personer 2003 (Samuelsson 2019). Enligt statistik från arbetsmiljöverket gällande arbetsskador 2018 har anmälda bullerrelaterade arbetsskador uppgetts till 40 av det totala 505 anmälningarna för bygg- och anläggningssektorn. Detta motsvarar ca 8% (Arbetsmiljöverket 2019c). Enligt arbetsmiljöverket ska hörselskydd ska användas som sista åtgärd, om inte buller kan dämpas eller elimineras i tidigare skede. Arbetsmiljöverket beskriver att hörselskydd ska finnas tillgängligt om den genomsnittliga ljudnivån är 80 dB eller mer under en 8 timmars arbetsdag och om toppvärdet är 135 dB eller över. Vidare ska att hörselskydd användas om den genomsnittliga ljudnivån är 85 dB eller mer under en 8 timmars arbetsdag, samt om toppvärdet är 135 dB eller över (Arbetsmiljöverket 2016). Enligt en studie från 2018, där fler än 1000 byggarbetsplatser har studerats mellan 1980 och 2016 i tio olika länder, visade att de flesta byggarbetsplatserna hade en högre ljudnivå än gränsvärdet på 85 dB under en 8 timmars arbetsdag (Lewkowski, Li, Fritschi, Williams & Heyworth 2018).

1.2 Syfte

Syftet med studien var att utreda och undersöka hur bullerrelaterade arbetsskador kan minskas och på så sätt förbättra arbetsmiljön på byggarbetsplatserna. Detta skulle kunna uppnås genom att öka medvetandet om buller och dess risker för de påverkade, samt hantera buller med hjälp av nya metoder.

1.3 Frågeställningar

Huvudfrågeställning:

• Hur kan arbetsmiljön förbättras på byggarbetsplatsen med avseende på buller?

Underfrågeställningar:

• Hur kan bullerrisker minskas eller undvikas i byggproduktionen genom förebyggande åtgärder i projekteringen?

• Hur hanteras buller i byggproduktionen idag?

• Hur kan bullerrisker minskas med hjälp av en utökad bullerhantering under planeringen i byggproduktionen?

2

1.4 Avgränsning

Arbetet baserades på intervjuer med diverse involverade i projekterings- och planeringsfrågor inom Skanska Direkt AB tillhörande region syd. Enkätundersökningar besvarades av yrkesarbetare på Skanska Direkt AB byggarbetsplatser. Respondenternas svar låg till grund för studiens resultat. De uppmätta ljudnivåerna från arbetsplatserna används endast för att kontrollera om buller faktiskt förkommer på byggarbetsplatserna. Vid ljudmätningarna tas inte omkringliggande miljö i beaktning. Ljudnivåerna som har uppmätts ligger inte till grund för besvarandet av frågeställningarna.

1.5 Metod och genomförande

Studien är uppbyggd på en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utfördes med syftet att presentera statistik vad respondenterna tyckte gällande de frågor som ställdes i intervjuerna och enkätundersökningen. Den kvalitativa metoden utfördes med syfte att se eventuella mönster bland respondenternas svar från intervjuerna (Trost 2012).

1.5.2 Intervju som metod

Frågeställningarna undersöks främst med semistrukturerade intervjuer. Detta gav utrymme till friare svar och följdfrågor vilket i sin tur ökade kunskapen kring buller samt möjligheten till att besvara frågeställningarna. Även kvantitativa frågor ställdes för att sammanställa användbar statistik (Ejvegård 2003). Intervjuerna utfördes på personer med erfarenhet och kunskap inom byggbranschen som är involverade i projekterings- och planeringsfrågor inom region syd på Skanska Direkt AB. De intervjuade hade yrkesroller som produktionschefer, arbetsledare och skyddsombud.

Intervjuerna innehöll frågor om hur buller generellt hanteras i dagsläget både innan och under projekten samt vilka möjligheter det finns att förebygga buller i projekteringen. Vidare utreds även hur planeringen i byggproduktionen kan förändras för att minska risken för bullerrelaterade arbetsskador.

1.5.3 Enkätundersökning som metod

För att besvara frågor kring hur buller upplever för yrkesarbetare på arbetsplatsen, samt vilka arbetsmoment de upplever som mest bullrigt, användes en enkätundersökning som metod. Metoden användes då buller är en personlig upplevelse och kan uppfattas olika från person till person. Svaren från enkäterna gav kvantitativa svar som användes till statistik (Trost 2012). 1.5.4 Bullermätning som metod

Tre byggarbetsplatser undersöktes, med syfte att mäta bullriga arbetsmoment. Anledningen var att konstatera om byggarbetsplatser faktiskt är bullriga. Bullermätningarna var även en referens för den upplevda ljudnivån för yrkesarbetarna som utför arbetsmomenten.

1.5.5 Utförande av mätningar

Mätningarna har utförts med decibelmätare av modellen TES 1353H integrating sound level meter och är en klass 2-mätare, se bilaga 2 för bild. Instrumentet kan mäta ljud mellan frekvenserna 31,5 - 8kHz och noggrannheten på mätinstrumentet ligger mellan +- 1,5 dB (TES

3

2002). Mätningar för ekvivalent ljudtrycksnivå samt maximal ljudtrycksnivå utfördes med A-vägt filter. Impulstoppvärdet är mätt med C-A-vägt filter (Arbetsmiljöverket 2005).

Varje bullermätning utfördes en meter ifrån arbetsmomentet, vilket gav en någorlunda uppfattning av ljudnivån där yrkesarbetaren faktiskt befann sig. Mätinstrumentet placerades 1,55m +- 0,075m över mark när arbetsmomentet utfördes stående och 0,81m +- 0,05m när arbetsmomentet utfördes sittande (SIS 2005). När arbetsmomentet påbörjades startades ljudmätningen. Ljudmätningen pågick i 60 sekunder eller kortare om arbetsmomentet var avklarat. Efter mätningen loggades ekvivalent ljudtrycksnivå (A-vägd), maximal ljudtrycksnivå (A-vägd) och impulstoppvärdet (C-vägd). Omkringliggande miljön, där arbetsmomentet utfördes, noterades även. Se tabell 3.

4

2 Teori

2.1 Kort om buller

Ljud beskrivs som små tryckvariationer i luften. Dessa tryckvariationer kan skapas på olika sätt, till exempel av en vibrerande yta såsom ett högtalarmembran eller en pulserande luftström. Ljud uppfattas olika starkt beroende på ljudtrycket och frekvenssammansättningen. Mätning av ljud görs i en logaritmisk skala, decibel (dB). Ljud i vår omgivning är sammansatta av olika frekvenser med olika ljudnivåer. Frekvens mäts i enheten hertz (Hz). Frekvenserna delas vanligtvis in i tre olika grupper, infraljud, hörbart ljud och ultraljud (Folkhälsomyndigheten 2019). Det hörbara ljudet ligger mellan ca 20–20 000 Hz. Det är viktigt att ha förståelse om vilken ljudnivå och frekvens som råder i ett visst förhållande då den upplevda ljudnivån kan upplevas starkare och på så sätt mer störande vid olika kombinationer av ljudnivå och frekvens. En höjning av ljudnivån upplevs starkare vid lågfrekventa ljud än vid högfrekventa (Persson 2007).

2.1.1 Begrepp inom akustik

Två viktiga begrepp vid bullerhantering är impulstoppvärde och ekvivalent ljudtrycksnivå. Ekvivalent ljudtrycksnivå har införts för att karakterisera ett tidsvarierande buller och skapa ett mått på den störande eller skadliga påverkan på människor. Ekvivalent ljudtrycksnivå (𝐿_!"#,%) kan beskrivas som en genomsnittlig ljudtrycksnivå under en given tidsperiod (Persson 2007). Det maximala ljudet under mättiden kallas maximal ljudtrycksnivå (𝐿_&'()) för en A-vägning (Arbetsmiljöverket 2005). A-vägningsfiltret används oftast för att efterlikna örats förmåga att höra olika frekvenser. A-filtret är främst till för att bedöma om risken för hörselskada uppnås eller risken för att störas av buller (Folkhälsomyndigheten 2019). Vidare talar man också om impulstoppvärde (𝐿_!*!"'+), även kallat toppljudtrycksnivå, som bestäms av det maximala ljudtrycksvärdet till exempel från slagljud (Arbetsmiljöverket 2005). Ett impulstoppljud mäts genom att tidskonstanten på mätinstrumentet är mindre än 50 mikrosekunder med C-vägningsfilter. C-filtret dämpar inte de lågfrekventa ljuden lika mycket till skillnad från A-filtret. C-filtret kan därmed användas för att värdera förekomsten av lågfrekventa ljud (Folkhälsomyndigheten 2019).

Ett annat sätt att bedöma hur skadligt ett visst ljud är för öronen är med ”Lika energi-principen”. Genom att mäta den akustiska energin som når örat kan risken för hörselskador bestämmas. För att bestämma andelen energi används ljudtrycket i kvadrat och exponeringstiden. Då ljudnivån ökar med 3 dB fördubblas ljudeffekten vilket betyder att det endast tar halva tiden att bli utsatt för lika stor mängd buller. En exponering under 8 timmar med 85 dB motsvarar en ljudnivå på 88 dB under 4 timmar. I praktiken varierar dock känsligheten för ljud från person till person, vilket gör att både exponeringstiden och ljudnivån kan variera för att hörselskador ska uppstå. Risken för hörselskador ökar även om personen utsätts för buller samtidigt den utsätts för vibrationer (Folkhälsomyndigheten 2019).

2.1.2 Tidsexponering

Som beskrivits ovan har tidsexponeringen från olika ljudnivåer och frekvenser betydelse för hur mycket det påverkar människans hörsel. Olika arbetsmoment med olika tidsexponeringar och ljudnivåer kan beräknas för att få en sammanställd åtta timmars ekvivalent exponering, vilket motsvarar en arbetsdag (Arbetsmiljöverket 2005).

5

För att beräkna den ekvivalenta ljudtrycksnivån under en åtta timmars arbetsdag med flera olika arbetsmoment används ekvation 1.

𝐿_!)"#,% = 10lg [,

%(𝑡,10

-,,.!"# + 𝑡

/10-,,.!"$ + ⋯ … … . . +𝑡010-,,.!"%)] [dB] (1)

där

𝐿!)"#,%= A-vägd ekvivalent ljudtrycksnivå under tiden T

T = 𝑡_,+𝑡_/+…𝑡₀ (åtta timmar i vanligt fall för en hel arbetsdag för en arbetstagare) 𝐿_!),, 𝐿_!)/,… 𝐿_!)0= A-vägd ljudtrycksnivå för de enskilda mätningarna

(Arbetsmiljöverket 2005)

2.1.3 Bullers påverkan på människan

De ljud som anses oönskvärda definieras som buller (Arbetsmiljöverket 2019). Buller är därför, ur en psykologisk synvinkel, en perception. (Folkhälsomyndigheten 2019). Personer kan därför även uppleva och påverkas olika av buller. Buller kan vara störande ljud som till exempel blockerar samtal mellan två personer och medför att man då tappar

koncentrationsförmågan. Det kan även vara musik där ljudnivån är för hög (Arbetsmiljöverket 2019). Buller kan också ske under korta perioder, så kallade impulsljud. Kortvarigt buller med en hög decibel kan kortsiktigt försämra hörseln, oftast för att sedan återgå till normal hörsel (Persson 2007). Kortvarigt buller kan motsvara skott, slag, maskinslammer etc. Som beskrivet ovan kan en viss ljudexponering under en längre period översättas till en ekvivalent

ljudtrycksnivåsom bättre beskriver den faktiska exponeringen vi människor utsätts för. Vid en längre exponering av bullret kan den försämrade hörseln bli permanent och en hörselskada uppstår (Arbetsmiljöverket 2019).

2.2 Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en myndighet som på uppdrag från regeringen och riksdagen ska se till att lagar, arbetsmiljö samt arbetstider följs av företag och organisationer. I Sverige har alla anställda rätt till en god arbetsmiljö med ambition att inte skada sig, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete. Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön i helhet (Arbetsmiljöverket 2019d). Arbetsmiljöverket ser även till att förmedla föreskrifter och allmänna råd som stödjer lagstiftningen. Arbetsmiljörelaterad information ska nås ut till näringslivet och allmänheten, officiell statistik sammanställs även angående arbetsmiljö och arbetsskador (Prevent u.å.a). Enligt Arbetsmiljöverket har arbetsgivaren skyldigheten att arbeten utförs utan risk för ohälsa eller olycksfall för arbetstagarna. Arbetsgivaren ska även se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls. Samtidigt ska arbetstagarna vara medvetna om de risker som finns på arbetsplatsen och även ha möjligheten att undvika riskerna. Fördelningen på arbetsplatsen ska vara tydlig gällande ansvaret för olika arbetsmiljöarbeten om arbetsgivaren väljer att fördela uppgifterna. Det förekommer inspektioner på arbetsplatsen från Arbetsmiljöverket för att säkerställa att arbetsplatsen håller en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket 2019b).

Regleringen omfattas i tre steg från riksdagen, regeringen eller Arbetsmiljöverket. Det första steget är lagar, antagna från riksdagen, där arbetsmiljölagen är viktigast. Andra steget är förordningar, som utfärdas av regeringen. Tredje och sista steget är regler från

6 2.2.1 Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen har bestämmelser som är grundläggande och innehåller allmänna krav. Innehållet i Arbetsmiljölagen är inte lika precisa som arbetsgivarens egna uppsatta regler internt. Arbetsmiljölagen anger i stora drag vilka krav som ställs på arbetsmiljön och vilket ansvar de olika aktörerna har (Prevent u.å.a). Då Arbetsmiljölagen innehåller allmänna bestämmelser behöver den kompletteras med mer detaljerade anvisningar för att kunna tillämpas i näringslivet (Nationalencyklopedin u.å.b).

2.2.2 Arbetsmiljöförordningen

Arbetsmiljöförordningen är ett komplement till Arbetsmiljölagen innehållande bestämmelser om skyddsombud och skyddskommittéer (Prevent u.å.a). En av de första punkterna som tas upp i Arbetsmiljöförordningen är att arbetsgivaren ska underrätta Arbetsmiljöverket direkt när allvarligare skador eller dödsfall skett vid utförande av en arbetsuppgift. Arbetsgivaren ska även underrätta Arbetsmiljöverket direkt om flera anställda har skadats samt om ett tillbud resulterat i risk för hälsa eller liv. Förordningen nämner även under vilken tidsperiod ett skyddsombud är verksam och vem som ska utses till skyddsombud (Arbetsmiljöverket 2020). 2.2.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) finns ett antal olika detaljerade föreskrifter och allmänna råd. Reglerna författningssamlingen innehåller har olika juridiska följdverkningar i form av böter, fängelse eller en administrativ avgift. AFS beskriver den inverkan en viss arbetsmiljöskada har på oss människor samt hur skadan kan undvikas för arbetstagarna (Arbetsmiljöverket 2005). I 2.3 sammanfattas AFS 2005:16 som beskriver arbetsmiljöverkets förskrifter gällande buller.

I en ytterligare föreskrift, framtaget av Arbetsmiljöverket, finns råd och krav om användning av personlig skyddsutrustning i arbetslivet. För bullriga miljöer är det till exempel lämpligt att använda sig av godkända hörselskydd (Arbetsmiljöverket 2010).

2.2.4 Arbetsmiljöplan

En arbetsmiljöplan, i bygg- och anläggningssektorn, upprättas innan byggarbetsplatsen tas i bruk. Det är byggarbetsmiljösamordnarens, för planering och projektering (BAS-P), samt byggherrens ansvar att ta fram en Arbetsmiljöplan. När byggnationen påbörjas ska man se till att Arbetsmiljöplanen är uppdaterad och anpassad för byggarbetsplatsens aktuella arbetsmiljörisker. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandets (BAS-U) ansvar att Arbetsmiljöplanen hålls uppdaterad (Arbetsmiljöverket 2015). En Arbetsmiljöplan ska innehålla regler som ska tillämpas på arbetsplatsen, hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras, samt åtgärder som beskriver vad som behöver vidtas för att arbeten med särskild risk minskas (SBUF u.å.).

2.3 Föreskrifter om buller

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller gäller för verksamheter där arbetstagare kan utsättas för buller på arbetsplatsen. Det gäller att förhålla sig till exponeringsvärdena som

Arbetsmiljöverket satt för att undvika hörselnedsättning. Insatsvärdena, se Tabell 1, innebär krav på insatser om värdena uppnås eller överskrids (Arbetsmiljöverket 2005).

7 Tabell 1 Insatsvärden från Arbetsmiljöverket (2005)

Undre insatsvärden Övre insatsvärden Daglig bullerexponeringsnivå 𝑳𝑬𝑿,𝟖𝒉 [dB] 80 85

Maximal A-vägd ljudtrycksnivå 𝑳𝒑𝑨𝑭𝒎𝒂𝒙 [dB] - 115

Impulstoppvärde 𝑳𝒑𝑪𝒑𝒆𝒂𝒌 [dB] 135

Om insatsvärdena tillämpas behöver inte hörselskydd tas till hänsyn.

Gränsvärdena, se Tabell 2, innebär krav som inte får överskridas utan användning av hörselskydd.

Tabell 2 Gränsvärden från Arbetsmiljöverket (2005)

Gränsvärden Daglig bullerexponeringsnivå 𝑳𝑬𝑿,𝟖𝒉 [dB] 85

Maximal A-vägd ljudtrycksnivå 𝑳𝒑𝑨𝑭𝒎𝒂𝒙 [dB] 115

Impulstoppvärde 𝑳𝒑𝑪𝒑𝒆𝒂𝒌 [dB] 135

2.3.2 Riskbedömning

Om bullerexponeringen är lika eller överstiger de övre insatsvärdena ska arbetsgivaren utreda orsaken samt vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen. Om åtgärder inte genomförs direkt ska de föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska det anges när åtgärden ska vara genomförd samt vem som har ansvaret att åtgärden blir genomförd (Arbetsmiljöverket 2005).

2.3.3 Åtgärder

Ifall arbetstagarna utsätts för ljudnivåer som överskrider någon av de övre insatsvärdena på arbetsplatsen ska en varningsskylt med symbolen ”RISK FÖR HÖRSELSKADA. ANVÄND HÖRSELSKYDD” skyltas synligt. Om möjligt ska områden som överstiger de övre insatsvärdena begränsas för tillträde (Arbetsmiljöverket 2005).

2.3.4 Hörselskydd

Om inte bullret kan förebyggas samt ifall de undre och övre insatsvärdena överskrids ska hörselskydd finnas tillgängligt och användas av arbetstagare som berörs av bullret. Arbetstagare, som är berörs av buller, ska även ha möjlighet att medverka vid val av hörselskydd. Hörselskydd väljs med syfte att eliminera eller minimera hörselskador. (Arbetsmiljöverket 2005).

2.3.5 Gränsvärden

Bullerexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena anvisade i tabell 2. Om de överskrids ska arbetsgivaren se till att det åtgärdas omedelbart för att minska exponeringen och på så sätt ligga under gränsvärdena. Arbetsgivaren ska även utreda orsaken till varför

8

gränsvärdena överskridits samt se till att gränsvärdena inte kommer att överskridas i fortsättningen (Arbetsmiljöverket 2005).

2.3.6 Information och utbildning

Om bullerexponeringen överskrider de undre insatsvärdena ska anställda på arbetsplatsen erhålla information och utbildning om de risker som finns när bullerexponeringen är högre än något av insatsvärdena. En av punkterna som ska uppmärksammas är korrekt användning av hörselskydd och skyldigheten att informera om användning av hörselskydd ifall de övre insatsvärdena uppnås eller överskrids (Arbetsmiljöverket 2005).

2.3.7 Hörselundersökning

Arbetstagare som utsätts för buller som överskrider något av de övre insatsvärdena ska ha möjlighet, från arbetsgivaren, att genomgå hörselundersökningar. Även arbetstagare som utsätts för buller som överskrider de undre insatsvärdena ska erbjudas hörselundersökningar då det finns risk för hörselskada. Anledningen till att man ska erbjuda hörselundersökningar är för att tidigt skede upptäcka hörselnedsättningar på grund av buller (Arbetsmiljöverket 2005).

2.4 Skanska Sveriges Allmänna ordnings- och skyddsregler

Skanska Sverige AB har tagit fram allmänna ordnings- och skyddsregler för att främja säkerheten, hälsan och miljön. De påpekar att många olyckor orsakas av människors beslut och handlingar vilket betyder att det går att förebygga dessa olyckor och arbetsskador. De regler Skanska satt upp kompletterar lagar och förordningar från olika myndigheter (Skanska Sverige 2019a).

För att ytterligare säkerställa att säkerheten, hälsan och miljön håller god kvalité på arbetsplatsen införde Skanska den 1 januari 2020 nya arbetsplatsintroduktioner, vilket innebär att alla som utför arbete på respektive arbetsplats ska göra ”Byggbranschens gemensamma säkerhetsutbildning med godkänt resultat” samt ”Skanskas digitala arbetsplatsintroduktion” (Skanska Sverige 2019a).

För att identifiera och förebygga risker görs kontinuerligt riskbedömningar och arbetsberedningar. Riskerna värderas och åtgärder framställs med hänsyn att förebygga olyckor och tillbud. Kompetensutveckling, införande av nya arbetsrutiner/arbetssätt/teknik och ny skyddsutrustning är några av åtgärderna som kan tas till. Skyddsutrustningen, som är obligatorisk på Skanskas bygg- och anläggningsarbetsplatser, är skyddshjälm, skyddsglasögon, skyddshandskar, skyddsskor samt varselkläder. Ytterligare skyddsutrustningar ska användas vid behov när riskbedömningar/arbetsberedningar/skyddsinstruktioner tagits fram. Hörselskydd, fallskyddsutrustning, specifika arbetskläder och andningsskydd är exempel på ytterligare skyddsutrustningar (Skanska Sverige 2019a).

Gällande bullrande miljöer på byggarbetsplatsen ska man vidta åtgärder så långt det är möjligt för att reducera eller skärma av bullrande arbeten i form av planering samt val av metoder, maskiner och utrustning (Skanska Sverige 2019a).

2.5 Skanskas Arbetsmiljöpolicy

Skanska har som utgångspunkt att skapa hållbara lösningar inom bygg och anläggning, infrastruktur, bostäder och kommersiella byggnader. Värderingen i arbetet är att utveckla

9

verksamheten, medarbetarna samt kunderbjudandet. Skanskas vision är att vara ledande inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. I deras arbete för nollvisionen, skadefria och hälsofrämjande arbetsplatser, är de övertygade om att alla olyckor och ohälsor kan förebyggas. De har formulerat mottot ”Vi arbetar säkert – eller inte alls” vilket kort sammanfattas till att arbeten utförs först när det säkerställts att de kan utföras på ett säkert sätt (Skanska Sverige 2019b). Deras systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) utgår från att göra ständiga förbättringar och driva verksamheten framåt med syfte att förebygga skador och ohälsa. Uppföljningar säkerställer att arbeten följs enligt visionen. Ett sätt att hålla en god kvalité på arbetsmiljön på arbetsplatsen är med hjälp av utbildningsprogram som ser till att medarbetarna har kompetensen för att utföra arbetsmoment där extra kunskap krävs eller risker i arbetet (Skanska Sverige 2019b).

2.6 Skyddsombudets roll på byggarbetsplatser

Skyddsombudet är en person som ska agera länk mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. Personen är fackligt förtroendevald och företräder sina medarbetare angående arbetsmiljörelaterade frågor. Det som ligger i grund till skyddsombudets arbete är Arbetsmiljölagen tillsammans med dess föreskrifter. Som utgångspunkt ska arbetsgivare och arbetstagare främja för en god arbetsmiljö även om det främst är arbetsgivarens ansvar (Byggnads 2019).

Främsta uppgifterna för skyddsombudet är att se till att ett systematiskt arbete finns för att identifiera risker, att riskerna åtgärdas och att uppföljning av arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt reglerna. Skyddsombudet ska även rapportera eventuella brister i arbetsmiljön såsom skyddsanordningar och skyddsutrustning till arbetsledningen. Skyddsombudet ska även aktivt delta i skyddsronder som utförs på byggarbetsplatsen (Byggnads 2019).

10

3 Mätningar och beräkningar

Bullermätningarna från de tre undersökta byggarbetsplatserna redovisas i Tabell 3. Ljudmätningarna utfördes under de dagar då arbetsmomenten var planerade att genomföras. Arbetsmoment 2 och 3 saknar verktyg. Här mättes istället bullret orsakat av omkringliggande miljö. För eventuella felkällor och osäkerheter för mätningarna, se kapitel 5.2.2.

Tabell 3 Resultat från bullermätningarna.

Projekt Arbetsmoment Verktyg Omkr. _miljö 𝑳_{𝒑𝒆𝒒,𝑻} 𝑳_{𝒎𝒂𝒙𝑨} Tidsåtgång _(s) 𝑳_{𝒑𝑪𝒑𝒆𝒂𝒌} Tidsåtgång _(s) Mejeriet 1. Sågning i träsyll _verktyg Multi- Ute 87,4 92,9 60 95,8 30 Mejeriet 2. Plåtarbete - Mejeri 85,3 89,6 60 87,9 30 Mejeriet 3. Rördragning - Mejeri 90,1 94,1 60 95,1 30

Kv.

Böljan 5 tegelpannor 4. Sågning - Cirkelsåg Ute 91,0 95,8 30 95,8 30 Krönet 7 5. Skruvadragning - _trätakstol Mutter-_dragare Inne 86,1 91,8 30 93,0 30 Krönet 7 6. Spikpistol -

trätakstol

Hydraulisk

spikpistol Inne - - - 94,7 30

Utifrån mätvärdena från tabell 3 och ekvation 1 kan en ekvivalent ljudtrycksnivå, för en 8 timmars arbetsdag, beräknas. Då de uppmätta bullernivåerna utfördes under 30 eller 60 sekunder är uträkningen endast ett exempel på hur ljudnivån skulle kunna vara under en 8 timmars arbetsdag. I detta fall antas arbetsmoment 1, 3, 4 och 5 från tabell 3 pågå under 2 timmar vardera, vilket tillsammans motsvarar 8 timmar.

Insatta värden i ekvation 1 ger: 𝐿_!)"#,; = 10lg [1

8(2 ∙ 10-,,∙;=,>+ 2 ∙ 10-,,∙?-,,+ 2 ∙ 10-,,∙?,,-+ 2 ∙ 10-,,∙;@,,)] Vilket ger:

11

4 Resultat

Nedan redovisas resultatet från enkätundersökningarna och intervjuerna. Majoriteten av enkätundersökningarna besvarades av yrkesarbetare från Skanska Direkt AB, se figur 4. Intervjuerna genomfördes på personer involverade i projekterings- och planeringsfrågor inom region syd på Skanska Direkt AB.

4.1 Enkätundersökning

En enkätundersökning har genomförts på tre olika byggarbetsplatser där yrkesarbetarna svarar på bullerrelaterade frågor. Frågorna behandlade hur yrkesarbetarna upplever arbetsmiljön på byggarbetsplatsen med avseende på buller, samt vilka åtgärder som anses mest effektiva för att förebygga buller. Resultatet från enkäterna redovisas i stapeldiagram och beskrivande text. 4.1.1 Bakgrundsfakta

Det var totalt sju yrkesarbetare som besvarade enkäten. Yrkesarbetarna arbetar dagligen i byggproduktionen och bestod till mestadels av Skanskas egna yrkesarbetare. Figur 1 visar att alla som deltog i enkätundersökningen var män. Däremot var åldern och arbetslivserfarenheten inom byggbranschen spridd, vilket presenteras i figur 2 och 3.

2 3 2 18-30 31-50 51+ An ta l ( st )

Ålder

Kön

Figur 2. Åldersfördelning bland yrkesarbetarna Figur 1. Könsfördelning bland yrkesarbetarna

1 3 3 0-2år 2-9år 10år An ta l ( st )

Arbetslivserfarenhet inom

byggbranschen

Figur 3. Arbetslivserfarenheten bland yrkesarbetarna

6 1 Skanska Annat An ta l ( st )

Arbetsgivare

12 4.1.2 Uppfattning och påverkan av buller

Från teorikapitlet förklarades att buller är en personlig upplevelse. Frågorna var inte utformande utifrån dialog med yrkesarbetarna. De hade inte heller någon koppling till tidigare statistik eller undersökningar. Yrkesarbetarnas uppfattning kring huruvida hörseln försämrats under tiden som yrkesarbetare var delad, vilket presenteras i figur 5. Samtliga upplever sin arbetsplats som bullrig, se figur 6. Majoriteten av yrkesarbetarna uppskattade även att deras arbetsplats är bullrig 3–6 timmar om dagen, se figur 7. Vidare presenterar figur 8 olika arbetsmoment som yrkesarbetarna anser orsaka mest buller. Flera svarsalternativ kunde väljas. Majoriteten svarade alternativet ”annat” och nämnde ”plåtsågning” som det arbetsmoment som orsakar mest buller. Betongsågning och mutterknackning ansågs också orsaka mycket buller. Enkätundersökningen innehöll även eventuella åtgärder gällande de bullrande arbetsmomenten. Även här kunde flera svarsalternativ väljas. Yrkesarbetarna ansåg att krav på hörselskydd och tidsbegränsning av arbetsmoment skulle vara mest effektiva mot förebyggandet av buller, se figur 9. Figur 10 visar att majoriteten, av respondenterna, någon gång sett medarbetare utföra ett bullrigt arbetsmoment utan hörselskydd.

7 0 JA NEJ An ta l ( st )

Upplever du att arbetar i en bullrig

miljö?

Anser du att din hörsel försämrats

under din tid som yrkesarbetare?

Figur 5. Upplevs försämrad hörsel bland yrkesarbetarna

13 Figur 7. Uppskattad bullerexponering per dag

1 6 0 0-3 3-6 6+ An ta l ( st )

Hur många timmar per dag uppskattar

du att du arbetar i en bullrig miljö?

Figur 8. Arbetsmoment som orsakar mest buller 1 2 2 0 1 3 Betog sågning Beton gbiln ing Mutte rknac kning Beton gbor rning Större mask iner _Annat An ta l ( st )

Vilka arbetsmoment upplever du

orsakar mest buller?

Figur 9. Åtgärder mot buller 5 1 3 0 0 Krav på hö rselsk ydd Fler a rbets berd ninga r Tidsb egrän sade arbe tsmoe nt Arbe tsrot ation _Annat An ta l ( st )

Vilken/vilka åtgärder anser du vara

bäst för att förebygga buller?

14

4.2 Intervjuer

Sex intervjuer genomfördes för att kunna besvara frågeställningarna. Respondenterna har yrkeserfarenhet inom byggbranschen och samtliga arbetar inom Skanska Direkt AB. Respondenterna arbetar som arbetsledare, produktionschefer och skyddsombud. Frågorna i intervjun tog upp hur arbetsmiljön med avseende på buller ser ut på dagens byggarbetsplatser och hur den kan förbättras. Resultatet av intervjuerna sammanställs i kvantitativa och

kvalitativa svar. Det kvantitativa resultatet gav en tydlig bild på hur de intervjuade ställde sig kring olika bullerrelaterade frågor, se avsnitt 4.2.1 och 4.2.2. Det kvalitativa resultatet bestod av respondenternas tankar och idéer kring frågorna. Svaren var öppna och utvecklade, se avsnitt 4.2.3–4.2.5.

4.2.1 Generell uppfattning kring buller

En del frågor ställdes för att skapa en uppfattning till hur respondenterna upplever buller på byggarbetsplatsen, samt om de anser att yrkesarbetarna saknar kunskap kring buller och dess risker. Majoriteten av respondenterna upplever att buller är ett problem på byggarbetsplatser, se figur 10. Vidare anser majoriteten av respondenterna att det kan finnas en kunskapsbrist hos yrkesarbetarna gällande hur buller kan orsaka hörselskador, se figur 11.

4 2 JA NEJ An ta l ( st )

Anser du att buller är ett problem på

byggarbetsplatserna?

Figur 10. Bullerproblem på byggarbetsplatser 6 1 JA NEJ An ta l ( st )

Har du sett någon utan hörselskydd

vid bullrigt arbetsmoment?

15 4.2.2 Förebyggande av buller

Vidare ställdes frågor till respondenterna avseende förebyggandet av buller i byggproduktionen med hjälp av olika metoder och arbetssätt.

Samtliga respondenter tror hörselskador ute i byggproduktionen hade minskat om hörselskydd blev en del av den obligatoriska skyddsutrustningen, se figur 12. Figur 13 presenterar olika förslag som skulle kunna implementeras på byggarbetsplatserna, samt hur respondenterna ställde sig till förslagen. Flera svarsalternativ kunde väljas. Vidare undersöktes om det i dagsläget sker någon systematisk uppföljning kring ljudnivån på byggarbetsplatserna, samt om det sker en systematisk uppföljning kring buller efter avslutade projekt. Se figur 14 och 15.

6 0 JA NEJ An ta l ( st )

Tror du hörselskadorna hade minskat

om hörselskydd blivit en del av den

obligatoriska skyddsutrustningen?

Tror du att det finns en kunskapsbrist

gällande buller och dess risker hos

yrkesarbetarna?

Figur 11. Kunskapsbrist gällande buller

16 4.2.3 Bullerhantering idag

Efter intervjuerna genomförts konstaterades att det inte finns något förarbete för att förhindra buller på byggarbetsplatser. Istället hänvisas användning av hörselskydd vid utförande av bullriga arbetsmoment enligt respondenterna. Arbetsberedningar utförs också för arbetsmoment, dock har buller inte en central roll som andra arbetsmiljörisker. Kvalitetsmaskiner försöks i största mån köpas in och användas, vilket medför att ljudnivån inte är lika hög som den vore om äldre och sämre maskiner använts.

5 5

4

6

1 1 2

0

Tidsbegräsning Arbetsrotation Ljudmätare Planering

An ta l ( st )

Förslagna bulleråtgärder i

byggproduktionen

Figur 13. Förslag på bulleråtgärder

Figur 14. Systematisk uppföljning av ljudnivån på byggarbetsplatser 0 6 JA NEJ An ta l ( st )

Finns det idag någon systematisk

uppföljning av ljudnivån på

byggarbetsplatserna?

Figur 15. Uppföljning av ljudnivån efter avslutade projekt 0 6 JA NEJ An ta l ( st )

Finns det idag någon metod för att

följa upp avslutade projekt gällande

17

Hörselkåpor kan fästas på hjälmarna och är då lättillgängliga. Det finns även hörselbågar och öronproppar tillgängligt som komplement. Däremot finns inget krav på användningen av hörselskydd från Skanska Sverige AB. Skyddsombudet, som intervjuades, menade på att det är konstigt att man ska använda skyddshandskar, som dessutom är dåliga mot skärskador, men att det samtidigt inte finns krav på användning av hörselskydd. Samtliga respondenter ansåg att hörselskador hade minskat om hörselskydd blev en del av den obligatoriska skyddsutrustningen. Det finns dock utmaningar och konsekvenser med ett sådant beslut. Man nämner att hörselkåpor, monterade på hjälmen, hade skapat irritation hos yrkesarbetarna då dessa tenderar att bli varma efter en tids användning, speciellt under sommaren. Kåporna väger även en del, detta belastar nacken och skapar problematik för arbetsergonomin. Statistiken från Arbetsmiljöverket, gällande anmälda bullerrelaterade arbetsskador, upplevdes onödigt hög enligt respondenterna. Majoriteten ansåg det finns ett mörkertal och att inte alla hörselskador rapporteras. Två av respondenterna citeras: “Jag tror det är ett mörkertal”. Samtidigt menar majoriteten på att kraven som ställs från Arbetsmiljöverket är tillräckliga. En del menar på att så länge Skanska inte har som krav att använda sig av hörselskydd är ansvaret ens egna. Användningen av hörselskydd kan dock vara ett problem samtliga respondenter från intervjuerna svarade “ja” på frågan om de någon gång sett medarbetare utföra bullriga arbetsmoment utan hörselskydd.

Som tidigare nämnts har Skanska Sverige AB fem obligatoriska säkerhetsutrustningar som ska användas ute på byggarbetsplatserna. Dessa fem inkluderar inte någon form av hörselskydd. Kraven från Arbetsmiljöverket gällande användning av hörselskydd vid överskridandet av de övre insatsvärdena tyckte de flesta respondenterna var rimligt ställda. En av produktionscheferna nämnde att det är svårt att kontrollera att hörselskydd används, samt att det är individens och arbetsgivarens ansvar att använda hörselskydd. En produktionschef nämnde att användningen av öronproppar på byggarbetsplatsen borde bli ett krav. Problemet med enkla gula öronproppar, som vanligtvis finns tillgängligt på byggarbetsplatsen, är att de kan orsaka svamp i öronen enligt skyddsombudet. Skyddsombudet menar på att införskaffning av formgjutna öronproppar och bättre utformade hörselskydd som är personanpassade är ett bättre alternativ, men att det är en kostnadsfråga för Skanska.

En uppföljning av ljudnivån på avslutade projekt finns inte i dagsläget. Däremot är en punkt i utvärderingsarbetet arbetsmiljö, vid avslutade projekt. Skyddsombudet nämnde att man ska dokumentera det som gjorts under projektet och sedan följa upp det i slutet av projektet. Däremot är det inget som följs regelbundet idag, enligt skyddsombudet. Vidare menar skyddsombudet på att det som faller in i rutin hjälper, i detta fall en systematisk uppföljning av ljudnivån.

4.2.4 Förebyggande åtgärder

Som nämnts ovan projekterar man inte specifikt för buller. Det förekommer istället olika riskanalyser under projekt för att identifiera olika riskområden. Om ett arbetsmoment ska utföras, där buller är en risk, analyserar man arbetsmomentet för att förebygga och minimera riskerna. Samtliga respondenter var eniga om behovet till att projektera annorlunda för att undvika bullriga arbetsmoment. En del menar på att det kan vara svårt att specifikt hantera buller i projekteringen men att det förmodligen skulle innebära att arbetsmiljön skulle förbättras. Även medvetenheten kring buller och dess risker skulle öka. Vidare menar skyddsombudet på att en implementering av buller i projekteringen kommer förändra kulturen och folks inställning kring buller. Respondenterna menade på att buller i byggbranschen har

18

normaliserats. En av produktionscheferna nämnde att belysning av ämnet troligen kommer innebära en annan inställning kring buller vid arbete med bullriga arbetsmoment.

En del av respondenterna nämnde att man bör se över alternativa arbetsmetoder för att minska bullret. De nämnde även att verktyg och maskiner som används bör ses över, för eventuellt bytas ut mot mer bullerdämpande alternativ. Även material som är bullerdämpande bör tas i beaktning vid projekteringen nämndes från en av produktionscheferna. Respondenterna nämnde också att plåt används mer och mer idag som byggmaterial. Samtidigt tilläggs det att alternativa lösningar oftast är en kostnadsfråga.

4.2.5 Bulleråtgärder i byggproduktionen

Om buller inte går att förebygga i projekteringsstadiet av ett projekt försöker man istället planera och minimera bullerriskerna i byggproduktionen. Respondenterna menade på att det oftast inte sker någon specifik planering för buller i byggproduktionen. Den planering som utförs vid ett bullrigt arbetsmoment är arbetsberedningar, där användningen av hörselskydd belyses. Om buller uppmärksammas inför arbetsmoment är det avsett för tredje man, dvs de omkringliggande verksamheterna och inte specifikt för yrkesarbetarna som utför arbetsmomentet.

Respondenterna var positiva till en mer bullerinriktad planering i byggproduktionen genom att ge buller en större plats i arbetsberedningar och på så sätt minska risken för bullerskador. Nackdelen, enligt respondenterna, är att arbetsberedningarna blir mer omfattande. Vidare önskade även majoriteten av respondenterna att arbetsberedningar ska införas på kortare arbetsmoment med avseende på buller.

Figur 11 visar en delad uppfattning bland respondenterna gällande frågan kring om det finns en kunskapsbrist om buller och dess risker hos yrkesarbetarna. Kunskapsbristen i fråga skulle då gälla skaderisken från det passiva bullret enligt en respondent. Dvs det buller som finns konstant på byggarbetsplatsen. De påstod även att en ökad kunskap gällande hur bullerskador uppstår skulle bidra till en minskad skaderisk. Kunskapen skulle kunna uppnås via utbildning på nätet. Andra hälften ansåg att kunskapen fanns hos yrkesarbetarna men att de istället har en nonchalant inställning till buller. Majoriteten av respondenterna menar på att den äldre delen av yrkesarbetarna är sämre på att använda hörselskydd på grund av att det var ovanligt att använda hörselskydd förr på byggarbetsplatsen. De menar att denna attityd lever vidare till en viss del.

Ett förslag för att minska risken för bullerskador är att tidsbegränsa bullriga arbetsmoment under en arbetsdag. Majoriteten ansåg detta som en bra åtgärd men att det i praktiken är svårt att utföra. Arbetsrotation bland yrkesarbetarna var också ett förslag som ansågs positivt. Även detta är svårt att applicera i praktiken enligt respondenterna, speciellt när det handlar om ackordsarbete. Vidare föreslogs att mer omfattande planering bör ske med hänsyn till att bullriga arbetsmoment ska utföras på platser där andra pågående arbetsmoment inte bli påverkade av bullret. Även detta ansågs positivt bland samtliga respondenter. De menar dock på att det inte är något man planerar för, förutom särskilda fall när det berör tredje man. En teknisk lösning på bullerproblematiken är att införa någon form av bullermätare på byggarbetsplatsen. De flesta ansåg att detta skulle vara en bra lösning. Invändningar till lösningen var att bullermätaren antagligen kommer varna för höga bullernivåer konstant. En respondent menar att ljudnivån från byggarbetsplatsen istället kunde visas i personalrummet, och då bli påmind om ljudnivån. Det fanns även förslag från respondenterna att man genom

19

skyltning på arbetsplatser, utöver de regler som finns från Arbetsmiljöverket, varnar för höga bullernivåer för att öka medvetenheten kring buller.

Övriga tankar för att minska bullerrisken i byggproduktionen var olika former av ljudabsorberande lösningar, till exempel bullerplank. Dessa skulle vara lätta att applicera, vara mobila och ha förmågan att absorbera höga ljudnivåer.

Från intervjun med skyddsombudet bekräftades det att dagens sätt att hantera bullerrelaterade tillbud och skador inte är tillräcklig, då skyddsombudet aldrig varit med om att någon rapporterat någon form av bullerskada. Vidare menade skyddsombudet på att det är bra att belysa bullerfrågor då det ämnet förhoppningsvis kommer utredas vidare. Ett förslag från skyddsombudet var att gå riktade skyddsronder specifikt med avseende på buller. Avslutningsvis ansåg majoriteten av respondenterna att en mer bullerinriktad planering hade minskat bullerskadorna.

20

5 Diskussion

Nedan diskuterades det kring buller på byggarbetsplatser utifrån de frågeställningar som ställts. Diskussionen utgick från teorin och resultatet som tagits fram. Diskussionen lyfte fram hur arbetsmiljön, med avseende på buller, kan förbättras på byggarbetsplatser. Diskussion gällande hur bullerriskerna kan förebyggas innan projekten, hur planeringen för buller sker i byggproduktionen samt hur arbetsmiljön kan bli bättre genom att hantera bullerplaneringen annorlunda beskrevs även.

5.1 Förebyggande av buller på byggarbetsplatsen

Resultatet visade att respondenterna var relativt eniga om att det behövs projekteras annorlunda för att förebygga buller på byggarbetsplatsen. Det kan till exempel vara att välja arbetsmetoder, verktyg och material som orsakar mindre buller. Däremot innebär implementering av nya arbetsmetoder oftast extra kostnader och är mer tidskrävande. En del av respondenterna, från både intervjuerna och enkätundersökningen, var positiva till att införa ett krav på användning av hörselskydd. Om hörselskydd ingick bland Skanskas obligatoriska skyddsutrustning skulle det förmodligen innebära färre bullerrelaterade arbetsskador. Problemet med ett införande krav på användning av hörselskydd skulle förmodligen innebära att personanpassade hörselskydd behövs tas fram till arbetstagarna i byggproduktionen. Detta hade dock inneburit extra kostnader. Däremot är problemet med dagens hörselkåpor, som är monterade på hjälmarna, att de blir för varma om hörselkåporna används under hela arbetsdagen. Det finns även en risk att ergonomiska skador i nacken uppstår. Öronpropparna, som används idag, kan bilda svamp i öronen om de används under en längre tid. Införandet på ett krav av användning av hörselskydd hade dock varit ett enkelt sätt att säkerställa att användningen av hörselskydd sköts. Det hade även inneburit att yrkesarbetarna minimerar risken att utveckla hörselskador under arbetslivet. Maskiner och verktyg som används i byggproduktionen idag borde ses över och, om behovet finns, införskaffa alternativa produkter som alstrar mindre ljud. Vilket hade resulterat i en mindre bullrig byggarbetsplats. Som tidigare nämnt alstrar plåtarbete mest buller enligt yrkesarbetarna. Detta visar på att material bör ses över och utredas för att hitta bättre alternativ. Samtidigt handlar det om prioriteringar mellan tid, kostnad och arbetsmiljö. Även effektiviteten i arbetet kan försämras om produkterna, som alstrar mindre ljud, inte är lika lätthanterliga. 5.1.1 Bullerhantering på byggarbetsplatsen

Resultatet visade att buller och hur det hanteras i byggproduktionen är ett problem. Både respondenterna från enkätundersökningen och intervjuerna upplever att de arbetar i en bullrig miljö och att det är ett arbetsmiljöproblem. Resultatet från intervjuerna visade att man inte tar någon specifik hänsyn till buller under planering av arbetsmoment i byggproduktionen. Om planering sker för buller är det med avseende att skydda tredje man. I dagsläget skulle förslaget med en mer utökad bullerhantering i arbetsberedningar vara att föredra då lösningen är lätt att genomföra. Till exempel att man säkerställer att kvalitetsmaskiner och verktyg som alstrar mindre ljud används. För att minska bullerriskerna bör även arbetsberedningar införas på kortare arbetsmoment där buller kan förekomma. Nackdelen med dessa lösningar är, som tidigare nämnts, att det tar mer tid i form av administrationsarbete.

5.1.2 Kunskap och attityd

Intervjuerna visade på att det finns en kunskapsbrist gällande riskerna med buller hos yrkesarbetarna. Exempelvis kan det gälla okunskap angående det passiva bullret, det vill säga att yrkesarbetarna inte är medvetna om att hörselskador kan uppstå från det konstanta bullret

21

som sker på byggarbetsplatsen. Ett sätt att öka kunskapen kring buller kan vara korta men effektiva online-utbildningar. Skanska använder E-learnings, som är online-utbildningar kring olika arbetsmiljörelaterade problem. I dagsläget finns inte buller som en E-learning hos Skanska, något som majoriteten av respondenterna var positiva till att införa. Vidare behövs även en konkret lösning finnas tillgänglig, exempelvis bättre utformade hörselskydd, om man väljer att utbilda medarbetare i större utsträckning angående riskerna med buller.

En del av respondenterna ansåg att kunskapen kring buller fanns men att attityden kring buller var nonchalant, speciellt bland de äldre och mer erfarna yrkesarbetarna. Hörselskydd var ovanligt att använda förr och det har levt kvar hos en del av de erfarna yrkesarbetarna. Hur attityden kring användningen av hörselskydd ska förändras är en fråga som bör utredas vidare i framtida studier.

5.1.3 Tekniska lösningar

Resultatet visade på att ett flertal tekniska lösningar hade kunnat appliceras i byggproduktionen för att minska bullerriskerna. En potentiell lösning var någon form av bullerdämpande material som placeras vid ett bullrigt arbetsmoment, så som bullerplank eller dylikt. Beroende på hur omgivningen runt arbetsmomentet ser ut och vad för arbetsmoment som ska utföras kan utformningen av bullerskyddet vara olika. Främst behöver skyddet vara lätthanterligt för att den som utför det bullriga arbetsmomentet ska kunna flytta och montera upp skyddet enkelt. En vidare utredning av detta bör göras.

En mer lättillgänglig lösning kan vara någon form av bullermätare som signalerar när en viss ljudnivå uppnås på byggarbetsplatsen. Detta ger en direkt upplysning till yrkesarbetare som vistas vid bullermätaren hur ljudnivån är. Hur mycket detta kommer hjälpa för att minska hörselskador kan ifrågasättas. Bullermätaren medför att man visuellt ser när arbetsmiljön är bullrig. Men om inte hörselskydd används är buller ett lika stort problem som tidigare. Arbetsmiljöverket har en bullerapp som finns tillgänglig för alla med en smartphone. Appen skulle kunna användas av yrkesarbetare i produktionen för att ge en indikation gällande ljudnivå man utsätts för. En annan lösning för att uppmana att buller förekommer på arbetsplatsen är skyltning. Skyltningen ska varna för buller och hänvisa till användningen av hörselskydd. Vidare bidar skyltningen till en påminnelse för de som vistas på arbetsplatsen att buller kan leda till hörselskador.

5.1.4 Systematisk bullerhantering

Resultatet från intervjuerna visade att det i dagsläget inte finns något systematiskt sätt att följa upp bullernivåerna under eller efter avslutade projekt på Skanska. Det finns en avsedd del gällande uppföljning av arbetsmiljön efter avslutat projekt men inte specifikt för buller. Uppföljning av ljudnivåer under pågående projekt kan ske genom till exempel ljudmätningar, likt de som utfördes i denna studie, eller i form av en bullermätare. En aktiv uppföljning av ljudnivån under projekten möjliggör förebyggandet och planeringen för minskade bullernivåer i byggproduktionen.

En systematisk uppföljning av ljudnivån efter projekt skapar rutin i arbetet. Det bidrar till att bullerproblematiken uppmärksammas mer och samtidigt skapar större möjligheter för förebyggande åtgärder.

En anledning till varför man inte följer upp ljudnivåerna i dagsläget kan vara att bullret har blivit normaliserat på byggarbetsplatserna. Detta kan kopplas till människans attityd kring buller som nämnts tidigare i diskussionen.

22

5.2 Metoddiskussion

5.2.1 Intervjuer och enkätundersökning

Intervjuer utfördes för att samla in information och resultat till studien. På grund av studiens begränsning utfördes endast sju intervjuer. Fler intervjuer hade ökat kunskapen kring ämnet och fler kopplingar bland svaren från respondenterna hade möjliggjorts. Ett ökat antal intervjuer hade även minskat osäkerheten i resultatet. Resultatet hade även blivit mer givande för Skanska och framtida studier.

De flesta respondenter arbetar till största del i byggproduktionen. Intervjuer med tjänstemän i andra delar av projekten hade varit av intresse för att få ytterligare perspektiv kring ämnet och frågeställningarna. För att göra studien mer trovärdig skulle experter inom buller intervjuats. Respondenterna kring intervjuerna hade vid denna studie ingen djupare utbildning kring buller. Även fler besvarade enkäter hade bidragit till ökad precision gällande det kvantitativa resultatet. Vidare hade intervjuer med yrkesarbetarna bidragit till större kunskap till att besvara frågeställningarna och skapat ett utökat perspektiv för studien.

5.2.2 Bullermätning

Under bullermätningarna fanns en del felkällor som påverkade resultaten från mätningarna. Som angivits ovan har mätaren av klass 2 en felmarginal på +- 1,5 dB. Detta bör tas i beaktning och betyder att de faktiska bullervärdena kan vara något högre eller lägre för de arbetsmoment som undersökts. Mätningarna som utförts är även loggade i maximalt en minut. Mätningar över en längre tid, exempelvis 8 timmar som motsvarar en normal arbetsdag, skulle ge en mer realistisk ljudnivå av arbetsmomentet. Enbart en mätning för ekvivalent ljudtrycksnivå, maximal ljudtrycksnivå och impulstoppvärdet utfördes för respektive arbetsmoment. Då endast ett mätinstrument användes, genomfördes mätningarna i en mätpunkt. Vidare har omgivningen en stor betydelse för mätresultatet men som nämnts i avgränsningen är det inget som tas i beaktning.

För vidare studier skulle en klass 1 mätare användas för att öka noggrannheten i mätningarna. En längre mättid bidrar även till ökad noggrannhet. Ett flertal mätningar, som dessutom är placerade vid olika mätpunkter under ett arbetsmoment, skulle göra resultatet mer givande. För att skapa en uppfattning om hur ljudnivån förhåller sig i andra punkter i utrymmet där arbetsmomentet utförs kan flera utspridda mätningar loggas. En större beaktning på omgivningen skapar också ett mer noggrant resultat där bland annat efterklangstiden kan beaktas. En större beaktning till omgivningen kan även leda till en ökad utveckling av bullerabsorberande konstruktioner såsom bullerskärmar eller dylikt.

23

6 Slutsats

Sammanställning av resultatet och diskussionen har gjorts i slutsatsen med intentionen att frågeställningarna är besvarade utifrån syftet.

6.1 Bullerförebyggande åtgärder

Under projekt finns inga specifika åtgärder för att hantera buller i byggproduktionen. Endast en generell arbetsmiljöplan tas fram för projektet där de mest riskfyllda momenten ska ses över och åtgärdas. För att förbättra arbetsmiljön på byggarbetsplatsen ytterligare, med målet att minska hörselskador, kan hörselskydd behöva implementeras som en av Skanskas obligatoriska skyddsutrustningar.

För att minska eller undvika bullerriskerna behöver man se över dagens verktyg o maskiner ifall de alstrar onödigt mycket buller. Om verktygen och maskinerna alstrar onödigt mycket buller bör man ersätta dem med komplement som inte alstrar lika mycket ljud. Även material som kan orsaka höga ljudnivåer bör ses över för att hitta komplement. Men som nämnt tidigare gällande, till exempel plåtarbeten, bli det en prioriteringsfråga i form av tid, ekonomi och arbetsmiljö.

6.2 Bullerhantering idag

Idag sker det ingen planering specifikt för buller ute i byggproduktionen. Buller uppmärksammas vid vissa bullriga arbetsmoment. Detta görs via arbetsberedningar där man hänvisar till att hörselskydd ska användas. De tillfällen buller uppmärksammas i byggproduktionen, utöver arbetsberedningar, är när tredje man och dess pågående verksamhet påverkas. Då upprättas specifika arbetsberedningar för buller. Vanligt i dessa fall är att man planerar att utföra de bullriga arbetsmomenten under specifika tidpunkter. Målet är att tredje man ska påverkas så lite som möjligt av bullret, man tar alltså inte någon större hänsyn till den som utför arbetsmomentet.

Vidare sker det inte heller någon systematisk uppföljning av ljudnivån på byggarbetsplatserna. Någon systematisk metod för uppföljningen av avslutade projekt gällande buller finns i nuläget inte.

6.3 Utökad bullerhantering

För att skapa en förbättrad arbetsmiljö med avseende på buller i byggproduktionen kan slutsatsen dras att mer bullerinriktade arbetsberedningar bör tas fram. Fler arbetsberedningar, för mindre arbetsmoment innehållande buller, kan bidra till en bättre arbetsmiljö med avseende på buller.

För att öka medvetenheten kring bullernivåerna på byggarbetsplatser kan en bullermätare användas i byggproduktionen. Även skyltning om riskerna kring buller på byggarbetsplatsen ökar medvetenheten. För att öka kunskapen kring riskerna med buller, bör Skanska implementera buller som en E-learning. En teknisk åtgärd som kan användas på byggarbetsplatser, där bullriga arbetsmoment utförs, är lätthanterliga bullerskärmar. Undersökningen gällande kunskapen kring buller utfördes generellt för buller. Någon specifik kunskapsbrist relaterat till buller utreddes inte.

24

6.4 Vidare forskning

Vidare utredningar och studier bör göras för att de nya metoderna och arbetssätten från resultatet ska kunna tas i bruk. Även hur framtida projekteringar ska gå till och organiseras för att hantera buller, samt hur arbetsrotationer för yrkesarbetare ska fungera smidigt, bör utredas vidare. En vidare undersökning av materialval med avseende på buller bör göras för att minska ljudnivåerna på byggarbetsplatserna. Bullerskydd kommer behöva göras lätthanterliga för att de ska vara användbara i byggproduktionen. Hur bullerskydden ska konstrueras och utformas behövs utredas vidare.

Införs obligatorisk användning av hörselskydd på Skanska behövs nuvarande hörselskydd inventeras. Även nya, bättre utformade hörselskydd som kan personanpassas för yrkesarbetarna kommer behövas.

Resultatet visade att samtliga yrkesarbetare bestod utav män. I vidare studier skulle en utredning kring hur män och kvinnor ställer sig kring olika bullerfrågor vara intressant. Denna studie utredde inte heller korrelationen kring ålder och minskad hörsel bland yrkesarbetarna. Detta skulle vara intressant för framtida utredningar. För vidare utredningar av bullerskador bör man efterlikna utredningen gällande vibrationsskador. Eventuellt skulle man kunna applicera delar av åtgärderna från vibrationsutredningen på framtida bulleråtgärder.

En av åtgärderna från resultatet var uppföljning av ljudnivån på byggarbetsplatsen. Det behövs då göras mätningar på byggarbetsplatsen för att se resultatet av ljudnivån under produktionstiden. Hur dessa mätningar ska göras och i vilken omfattning bör utredas

vidare. Uppföljningen av bullret på arbetsplatsen kan sedan användas för att förebygga buller till nästkommande projekt och på så sätt implementera ett systematiskt arbetssätt.

25

Referenser

Arbetsmiljöverket (2005). Buller. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/buller-foreskrifter-afs2005-16.pdf [2020-04-14]

Arbetsmiljöverket (2010). Användning av personlig utrustning.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-personlig-skyddsutrustning-foreskrifter-afs2001-3.pdf [2020-04-14]

Arbetsmiljöverket (2015). Arbetsmiljöplan för byggnads- och anläggningsarbete. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/arbetsmiljoplan/ [2020-04-14] Arbetsmiljöverket (2016). Hörselskydd.

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/forebyggande-att-valja-skyddsutrustning/horselskydd/ [2020-03-04]

Arbetsmiljöverket (2019a). Byggnads- och anläggningsarbete: Här finns information för dig som arbetar med bygg- och anläggningsarbete. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/ [2020-03-31]

Arbetsmiljöverket (2019b). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/ [2020-03-04]

Arbetsmiljöverket (2019c). Arbetsskador 2018-tabellbilaga.

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsskador-2018/arbetsmiljostatistik-arbetsskador-2018-rapport-2019-1-tabellbilaga.pdf [2020-03-04] Arbetsmiljöverket (2019d). Om oss. https://www.av.se/om-oss/ [2020-04-07] Arbetsmiljöverket (2020). Arbetsmiljöförordningen. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/arbetsmiljoforordningen/ [2020-03-04] Byggnads (2019). Skyddsombud. https://www.byggnads.se/regioner/ost/medlem/fortroendevald/skyddsombud/ [2020-04-14] Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten (2019). Om ljud och buller.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/o/om-ljud-och-buller-/?pub=60517 [2020-03-27]

Lewkowski, K., Li, I., Fritschi, L., Williams, W. & Heyworth, J. (2018). A Systematic Review of Full-Shift, Noise Exposure Levels Among Construction Workers: Are We Improving? Annals of Work Exposures and Health, 2018, Vol 62, No. 7, 771-782. DOI: 10.1093/annweh/wxy051

26 Nationalencyklopedin (u.å.a). Arbetsmiljö.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arbetsmilj%C3%B6 [2020-04-07] Nationalencyklopedin (u.å.b). Arbetsmiljölagen.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetsmiljölagen [2020-04-07]

Persson, J. (2007). Vågrörelselära, akustik och optik. Lund, Studentlitteratur AB Prevent (u.å.a). Lagar och regler om arbetsmiljö.

https://www.prevent.se/arbetsmiljoarbete/lagar-regler-tillsyn/lagar-och-regler/ [2020-04-07]

Regeringskansliet (2019). Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor. Stockholm: Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/arbetsmiljostrategin/nollvision-mot-dodsolyckor-och-forebyggande-av-arbetsolyckor2/ [2020-03-30]

Samuelsson, B. (2019). Arbetsskador i byggverksamhet 2018. Stockholm: Byggindustrin Centrala Arbetsmiljöråd.

https://www.byggnads.se/siteassets/rapporter/arbetsskador/arbetsskador-i-byggverksamhet-2018.pdf

SBUF (u.å). Om arbetsmiljöplanen. https://www.sbuf.se/ampguiden/Om-arbetsmiljoplanen/ [2020-04-14]

Skanska Sverige (2019a). Skanska Sveriges Allmänna Ordnings- och skyddsregler. https://www.skanska.se/49ebb7/siteassets/for-leverantorer/vara-krav-pa-dig-som-leverantor/allmanna-ordnings-och-skyddsregler-svenska.pdf [2020-04-14] Skanska Sverige (2019b). Skanska Sveriges Arbetsmiljöpolicy.

https://www.skanska.se/48d0d8/siteassets/om-skanska/hallbarhet/sakerhet/arbetsmiljopolicy.pdf [2020-04-14]

Swedish Standards Institute (2005). Akustik – Mätning av bullerexponering i arbetsmiljö. Stockholm: SIS.

https://www.sis.se/api/document/preview/39163/ [2020-04-23]

TES Electrical Electronic Corp. (2002). Integrating Sound Level Meter Instruction Manual.

http://www.alamtecherramientas.com.ar/u/_data_img/_data_img_animacion/DEC-TES1353H.pdf?fbclid=IwAR3fNfULCifzFt2y3f3o2utEzpg0oVLBdHt6_4T9Es1Vz8utAPIws

GDW9OI [2020-04-13]