Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

(1)

1(11) Årets Landsbygdsprojekt 2011 (Förslaget ska ha pågått under 2010, d v s det kan ha pågått, startats och/eller avslutats under detta år)

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt.

• Namn på förslaget:

SAMVERKAN – Djurhållare, markägare, landsbygdsboende och myndigheter mot gemensamma mål.

• Journalnummer:

2009-164

• Namn på myndighet som nominerar:

Västra Götalands län

• Kontaktperson (namn, telefonnummer och e-postadress) vid nominerande myndighet:

Katrin McCann, 031-60 56 40, katrin.mccann@lansstyrelsen.se

• Motivering till nomineringen¹:

Med förnuft och känsla har projekt SAMVERKAN skapat ett framgångsrikt arbetssätt för ökad sysselsättning på landsbygden. Projektet ger också ökade natur-, kultur- och rekreationsvärden, klimatsmart produktion av mat, ökad konkurrenskraft samt ett större engagemang för den egna bygden.

1 Obs! Om projektet går vidare i nomineringsprocessen är det denna motivering som kommer att användas när projektet beskrivs i pressmeddelanden och om projektet vinner som motivering även under galan. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

(2)

1. Konkreta påtagliga RESULTAT som projektet har uppnått (max 150 ord)

Projektet har hittills engagerat 246 deltagare och resulterat i ansökan om restaurering av drygt 200 hektar naturbetesmark med höga natur- och kulturvärden. Deltagande djurhållare och

landsbygdsföretagare har fått ökad sysselsättning och konkurrenskraften hos dessa företag har stärkts. Genom stöttning från myndigheterna har ansökningsprocesserna tagit mycket kort tid och projekten har snabbt gått från tanke till handling. Projektdeltagare upplever att de fått stor stöttning att genomföra restaureringsprojekt och att man genom samverkan lyckats åstadkomma resultat man inte kunde på egen hand.

2. Mål och effekter som projektet förväntas uppnå men ännu inte nått (150 ord) Förhoppningen är att inom treårsperioden ha minst 200 hektar naturbetesmark under

restaurering samt minst ytterligare 400 hektar i ansökan om restaurering. Sysselsättningen ska öka i minst 80% av grupperna. I varje grupp ska positivare bevarandestatus nås för minst en hotad art. För mer info se projektbeskrivning (bilaga 3).

3. Viktigaste aktiviteterna (max 150 ord):

Arbetssättet leder till att större områden blir skötta på ett långsiktigt, ekonomiskt hållbart och praktiskt vis för markägare och djurhållare. Detta gör att förutsättningarna ökar för att bedriva verksamheter på landsbygden, etablera företag och tillhandahålla tjänster. Restaureringarna leder dessutom till att områden med t ex riksintresse för friluftslivet, för naturvården, för

kulturmiljövården, områden med mycket höga hävdgynnade skogliga värden, eller fornminneslokaler får en hållbar skötsel under lång tid framöver.

4. Lärdomar (max 100 ord):

Om man i en grupp kan komma fram till gemensamma mål och se vilka värden och möjligheter som finns för var och en genom att samarbeta så kan man också uppnå de uppsatta målen. Den största lärdomen i projektet har varit att hitta arbetsformer för att ta fram sådana gemensamma mål och hitta en positiv start på samarbetet.

Ett arbetssätt med etablerade nätverk inom och mellan myndigheter stärker och underlättar samverkan på landsbygden. Genom att initiativet kommer från markägare och djurhållare och inte från myndighetshåll får medborgaren större förtroende för myndigheten och större engagemang att själva driva projekt.

(3)

5. Övrig information:

Förhoppningen är att projektets framgångsrika arbetssätt kring samverkan kan skalas upp och appliceras på länsstyrelsens och Skogsstyrelsens alla enheter och avdelningar med medborgaren i centrum.

Kontaktuppgifter till det nominerade förslaget:

Webbsida:

Namn och e-postadress: Lars Johansson, lars.johansson@lansstyrelsen.se Telefonnummer: 0703-642869

Total kostnad (inkl fördelat på landsbygdsprogrammet, övr. offentlig

finansiering samt privat finansiering): 2,6 miljoner kronor.

Åtgärdens nummer i landsbygdsprogrammet: 323 Startdatum: 2009-07-01

Slutdatum: 2012-06-30

(4)

Allt material, och övriga handlingar som informerar om förslaget, som exempelvis denna blankett, projektansökan, delrapporter, slutrapport, artiklar, bilder etc. skickas in till

Landsbygdsnätverkets kansli landsbygdsnatverket@jordbruksverket.se senast den 15 april 2011.

(5)

Här är en lista över kriterier som ni kan ha som stöd när ni väljer ut projekt som ni vill nominera till Årets Landsbygdsprojekt.

Ert nominerade projekt ska helst bidra till så många som möjligt av följande resultatområden eller vara extra framgångsrikt inom något av landsbygdsprogrammets resultatområden.

Kryssa i de mål som det nominerade projektet bidrar till, motivera varför och beskriv även de konkreta resultaten

Resultatområde: Bidrar

till

Motivera Konkreta resultat Bevara eller skapa sysselsättning Ja Restaurering av

betesmark engagerar flera typer av företag.

Djurhållare har kunnat öka sina befintliga djurbesättningar eller nystarta besättningar.

Stängselentreprenörer och

skogsentreprenörer har fått ökad sysselsättning genom åtgärder som krävs i

restaureringsprocessen.

Även byggföretag har fått ökad sysselsättning genom tillbyggnad av stallar. Slakterier får ta emot fler djur.

Skapa förutsättningar för att öka antal företag som utvecklar,

producerar och/eller

kommersialiserar nya produkter och tjänster

Ja Ökningen av

naturbetesmark ger förutsättning för mer lokalproducerad och klimatsmart mat

Ökad andel

naturbetesmark har gett förutsättningar för djurhållare att öka sina djurbesättningar och producera mer eller andra typer av råvaror samt gett möjlighet att få ekologisk

certifiering.

Öka turismtillströmningen Ja Rekreationsvärdet ökar när landskapet blir öppnare och de biologiska och kulturhistoriska värdena bevaras, utvecklas och blir tillgängligt.

I alla restaurerade områden har hänsyn tagits till

rekreationsvärdet.

Besöksvänliga grindar har installerats, skyltar med information har satts upp och

(6)

parkeringsplatser har anlagts. Dessutom har mycket information kommit ut till allmänhet via positiv press vilket ökar turismtillströmningen.

Förnya och utveckla byar Ja I uppstartsläget av de olika grupperna tas gemensamma mål för området/byn fram.

Kanske finns något annat man kan göra tillsammans förutom restaurering av betesmark?

Projektet har lett till flera ansökningar för att utveckla och bevara bystrukturer. Träffar för samråd och framtidsvisioner anordnas.

Boendemiljöer har förändrats till det bättre med mer tätortsnära

rekreationsmöjligheter.

Stärka lokal infrastruktur, öka tillgången till grundläggande tjänster och bredband

Ja Restaurering kan innebära att tung trafik måste utnyttja lokalvägarna.

En lokal vägförening har fått hjälp och stöd med restaurering och förstärkning av lokala vägar. Fler

parkeringsmöjligheter har anlagts.

Bevara och uppgradera natur- och kulturarvet

Ja Våra utmarker är rika på lämningar från äldre tiders

markutnyttjande. En mycket stor biologisk mångfald är knuten till den hävdade naturbetesmarken.

Denna mångfald har utvecklats i harmoni med människan under den tid vi varit djurhållare.

Projektet resulterar kontinuerligt i synliggörande av kulturelement från äldre tiders

markanvändning och miljö. Hävdgynnade naturtyper har nått positivare

bevarandestatus i och med

restaureringsprojekten.

Förbättra miljön och landskapet: Ja En långt mycket större biologisk mångfald är knuten till det öppna och

Genom att stora arealer restaureras förändras

landskapsbilden och

(7)

varierande

odlingslandskapet än till

igenväxningsområde n och planterade produktionsskogar.

viktiga områden för till exempel hotade arter kan knytas ihop i större

landskapsavsnitt. I flera områden är de restaurerade arealerna upp emot 50 hektar stora och kan i sin tur knytas ihop med redan restaurerade eller andra öppna marker i

landskapet.

- Hejda förlust av biologisk mångfald

Ja Moderniseringen i jordbruket de senaste 50 åren har gjort att värdefulla ängs- och hagmarker med stor biologisk mångfald övergivits eller planterats igen.

Denna trend vänds vid restaurering och återupptagen hävd.

Hittills har projektet ca 100 hektar betesmark under restaurering och ytterligare 100 hektar i ansökan om

restaurering. Den förmodade arealen vid projektets slut är minst 600 hektar under eller i ansökan om

restaurering. Dessa marker är oerhört viktiga lokaler för en hel rad hotade arter av mossor, lavar,

svampar, kärlväxter, insekter och andra djur.

- Bevara natur- och kulturhistoriska värden

Ja Kulturlandskapet har utvecklats under den långa tid som

människan varit djurhållare och växtodlare fram till de stora

skiftesreformerna under slutet av 1700- talet fram till 1900- talets början. Vid jorbrukets

I alla restaurerade områden tas noggrann hänsyn till de natur- och kulturhistoriska värdena.

Stengärdesgårdar har synliggjorts och ska restaureras, åkerrösen synliggjorts, hamlade träd friställts och nyhamlats, brunnar och dammar

(8)

modernisering har dock kulturhistoriskt värdefulla marker övergivits och inland förstörts till förmån för högproduktiva områden och stora maskiner.

Restaurering i områden med före detta ängar, utmarker och fossila åkrar medför att kulturelement synliggörs och bevaras.

synliggjorts, rensats och restaurerats, åkerrenar synliggjorts och gamla

brukningsvägar underhållits och synliggjorts. Dessutom har rasade broar återuppbyggts och skyltar ska sättas upp för att informera om olika kulturelement såsom gamla

torpruiner, fägator och lingropar.

- Förbättra vattenkvalitet Ja

(indirekt)

Djurhållning och markanvändning för foder är starkt kopplat till vattenkvalitet.

Genom att gräsmarker återskapats kommer avrinningstakten att bromsas och närsalter hinner bindas och bytas ner i högre grad än om marken inte är grön och har en väl etablerad gräs- och örtsvål.

- Förhindra klimatförändringar Ja Restaurerade

naturbetesmarker ger förutsättningar för klimatsmart mat.

Dessutom visar forskning att

naturbetesmarker kan lagra in kol, det vill säga reducera andelen koldioxid i

atmosfären.

Restaureringen har lett till ökad produktion av lokalproducerad och klimatsmart mat.

Stora arealer gräsmark som kan lagra in mycket kol skapas.

- Främja ekologiska

produktionsformer

Ja Djur på

naturbetesmark ger förutsättning för att få ekologisk

certifiering som kött- och/ eller

Flera av de deltagande djurhållarna har Någon typ av

ekologisk certifiering såsom KRAV, Kaprifolkött eller

(9)

mjölkproducent Gröna Gårdar.

- Ställa om till förnybar energi Ja Restaurering av betesmark kan leda till biobränsleuttag och frigöra åkermark för

biomassaproduktion.

Andelen stallgödsel ökar i och med ökad animalieproduktion.

Mycket av det huggna materialet i

restaureringarna har tagits ut i form av biobränslematerial. Då åkermark har frigjorts till förmån för någon typ av växtodling har också biogassubstratet ökat. I och med ökad djurantal har

biogassubstrat i form av stallgödsel också ökat.

Kommentar till hur projektet uppfyller målen för de markerade resultatområden ovan:

Det är också värdefullt om projektet (markera det som är aktuellt och motivera):

Bidrar till

Motivera Konkreta resultat bygger på ett samarbete mellan flera aktörer

och olika sektorer

Ja Projektets mål är att olika aktörer och sektorer ska samverka för gemensamma mål.

Hittills har projektet lett till samarbete mellan djurhållare, markägare och andra

landsbygdsboende samt representanter från kommuner, föreningar, olika enheter och sektioner på Länsstyrelsen, samt olika myndigheter.

involverat unga Ja Projektet

innefattar ofta hela familjer.

Se kommentarer under tabellen!

involverat personer med olika etnisk bakgrund Projektet har inte ett uttalat integrationsmål. Resurspersonen

(10)

arbetar däremot aktivt för att

projektgrupperna också skall innefatta personer som inte arbetar yrkesmässigt med jord- eller skogsbruk. Om de kan vara berörda av, eller vill påverka projektet skall de ingå i projektgruppen.

I de fall någon av dessa personer har utländsk härkomst kommer, enligt samma resonemang som redovisas under denna tabell, det vill säga

avsnittet som handlar om jämställdhet, metoden innebära ett litet steg mot ökad integration.

genomförts på ett jämställt sätt Ja Målet är att minst 15% av antalet

deltagande ska vara kvinnor

Hittills i projektet är andelen kvinnor ungefär 15%. Även om lantbruk och djurhållning är en mansdominerad grupp är

förhoppningen att kvinnor ska ses som lika självklara deltagare och

”drivare” av projekten som män.

Kommentar till hur projektet uppfyller målen ovan:

Könsfördelningen bland yrkesverksamma personer inom jord- och skogsbruket (och delvis inom berörda myndigheter) är mansdominerad i dagsläget. Dessa personer utgör ofta en stor andel av deltagarna i projektgrupperna.

Skillnaden är dock inte så stor som den kunde ha varit eftersom ambitionen är att alla personer i en trakt som kan vara berörda på något sätt och som kan tänkas bidra med tankar, idéer och förslag på lösningar involveras i projektgrupperna. Familjemedlemmar till djurhållande

lantbrukare eller till markägare och som inte har sin huvudsakliga sysselsättning inom jord- eller skogsbruket, är exempel på personer som ofta deltagit i projekten. I denna kategori är andelen kvinnor större, om än inte övervägande.

Projektarbetssättet bygger i de inledande skedena till stor del på diskussion och spåning.

Diskussionerna i de projektgrupper som är mixade (kvinnor/män, unga/äldre, yrkesverksamma jord- och skogsbrukare/ landsbygdsboende som inte är yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk) blir ofta mycket kreativa.

(11)

De erfarenheter som kan dras från projektet hittills arbetet är att personer som inte har sin huvudsakliga sysselsättning inom jord- och skogsbruket ofta kommer att spela centrala roller i projektgrupperna. Orsaken är förmodligen att de tillför nya infallsvinklar, har värdefulla kompletterande kunskaper, och att de har en vilja och intresse att kunna påverka landsbygdsutvecklingen.

Eftersom kvinnor utgör en stor andel av denna grupp (”icke yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk”), eftersom gruppen haft en viktig roll i projektet hittills och eftersom resurspersonen aktivt kommer att arbeta för att denna grupp personer fortsatt kommer att ingå i

projektgrupperna man anse att projektet verkar för ökad jämställdhet.

Förhoppningen är även att projektarbetssättet kan bidra till att locka yngre personer och kvinnor att börja arbeta en större andel av sin arbetstid inom jord- eller skogsbruket.

Övrig information om projektet:

Projekt SAMVERKAN är ett pågående projekt vilket har kommit till dryg halvtid. I höstas utfördes en utvärdering av projektet så långt. Utvärderingen gav mycket positivt resultat vilket kan läsas i bilaga 4. Förhoppningen är ett minst lika gott resultat när projektet är i mål 2012!

Lista över bifogade dokument:

1. Ansökan Landsbygdsprogrammet 2. Ansökan Regionen

3. Projektbeskrivning 4. Halvtidsutvärdering 5. (a-d). Press