Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008

(1)

(2)

Vård- och omsorgsarbete Bonnier Utbildning 2008 Författare: Monica Imborn, Britta Åsbrink

Best.nr. 622-8187-8

Studiehandledningen omfattar 20 studieenheter. Dessa utgår från målen i kursen Vård- och omsorgsarbete. I studiehandledningen finns varierande uppgifter som hjälper den studerande att nå målen. Arbetet med studieuppgifterna kan ske både individuellt och i grupp.

Börja med att läsa igenom det aktuella kapitlet i boken innan du gör studieuppgifterna.

I kursmålen används begreppet eleven. Vi har valt att använda begreppet den studerande, eftersom kursen är avsedd för studerande inom ungdomsgymnasium och vuxenutbildning.

Innehållsförteckning

Kursplan s. 2

Kapitel 1 s. 4

Kapitel 2 s. 7

Kapitel 3 s. 9

Kapitel 4 s. 11

Kapitel 5 s. 14

Kapitel 6 s. 16

Kapitel 7 s. 17

Kapitel 8 s. 19

Kapitel 9 s. 20

Kapitel 10 s. 22

Kapitel 11 s. 24

Kapitel 12 s. 26

Kapitel 13 s. 28

Kapitel 14 s. 30

Kapitel 15 s. 31

Kapitel 16 s. 33

Kapitel 17 s. 35

Kapitel 18 s. 37

Kapitel 19 s. 39

Kapitel 20 s. 40

Studiehandledningen får kopieras.

För mer information kontakta:

Anja Aronsson Tel. 08-696 86 09

anja.aronsson@bonnierutbildning.se Barbro Modin-Svensson

Tel: 08-696 86 15

barbro.modin-svensson@bonnierutbildning.se

Bonnier Utbildning Box 3159 103 63 Stockholm Tel. 08-696 86 00 Fax 08-696 86 10

(3)

OMV1215 - Vård- och omsorgsarbete

200 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2008:18

Mål för kursen

Kursen ska ge grundläggande kunskap om omvårdnad och social omsorg och erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt inblick i andra människovårdande yrken. Kursen ska även ge kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg. Kursen ska ge kunskap om och lyfta fram etiska aspekter inom vård- och omsorgsarbete. Kunskap i olika sätt att möta och kommunicera med människor i olika vård- och omsorgssituationer är också ett mål för kursen. Kursen ska ge kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt. Kursen ska också ge kunskap om och erfarenhet av funktion och skötsel av vanligt förekommande inredning och teknisk utrustning samt apparatur.

Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Den studerande skall

● ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg

● ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg

● ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa

● ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation

● förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg

● ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska, hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter

● ha kunskap om och erfarenhet av att utföra munvård och förstå betydelsen av egenvård

● ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel, deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik.

(4)

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänt

● Den studerande beskriver omvårdnad och social omsorg utifrån olika begrepp om hälsa.

● Den studerande utför med handledning och tillsammans med andra vård- och omsorgsuppgifter med utgångspunkt från att varje människa är unik.

● Den studerande beskriver och diskuterar hur organisation, hygien och ergonomi kan påverka vård och omsorg.

● Den studerande ger exempel på och diskuterar etiska och estetiska aspekter i vård och omsorg.

● Den studerande redogör för och tar hänsyn till rådande lagstiftning och lokala säkerhetsföreskrifter i vård- och omsorgsarbete.

● Den studerande hanterar på ett för arbetet relevant sätt inredning, apparatur och tekniska hjälpmedel.

● Den studerande redovisar och diskuterar erfarenhet av och kunskap om möten och kommunikation med människor inom vård och omsorg.

Kriterier för betyget Väl godkänt

● Den studerande ger exempel på samspel mellan människa, miljö och teknik.

● Den studerande diskuterar vård och omsorg utifrån olika teoretiska perspektiv.

● Den studerande utför i samspel med andra vård- och omsorgsuppgifter och begär vid behov adekvat stöd och hjälp.

● Den studerande uppfattar och formulerar andras behov av vård och omsorg.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

● Den studerande reflekterar över och jämför olika förhållningssätt i vård och omsorg utifrån erfarenhet av och kunskap om omvårdnad och social omsorg.

● Den studerande finner och prövar alternativa lösningar tillsammans med andra i vård- och omsorgssituationer.

(5)

Kapitel 1 Hälsa och livskvalitet Delmål

Efter avslutad kurs ska den studerande:

- ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa.

När du läst kapitlet Hälsa och livskvalitet ska du kunna förstå vad begreppen hälsa och livskvalitet innebär. Reflektera över hur hälsa och livskvalitet kan se ut för olika människor t.ex. barn, unga, vuxna och äldre. Du ska också känna till vad samhället gör och hur

organisationen kring hälsofrågor ser ut.

Hälsa kan beskrivas på olika sätt. Det är en subjektiv upplevelse. För en del innebär hälsa att känna sig harmonisk och ha en god kondition. För andra kan det vara motsats till sjukdom och lidande.

Begrepp Hälsodefinition KASAM Livskvalitet Meningsfullhet Självkänsla Trygghet

Fysiologiska behov Psykologiska behov Sociala behov

Existentiella/andliga behov

Instuderingsfrågor

1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord 2. Vad innebär begreppet hälsa för dig? Motivera dina svar.

3. Redogör för definitioner av hälsa enligt:

a) WHO

b) Britt Johansson c) Katie Eriksson

4. Vad menar Aaron Antonovsky med begreppet KASAM?

5. Vilka olika behov beskrivs i Maslows behovstrappa?

6. Hur definiererar Siri Næss begreppet livskvalitet?

7. Vad innebär god livskvalitet för dig?

8. Beskriv skillnaden mellan en hälsoprofil och hälsoundersökning.

9. Vilka hälsomål har Sverige antagit?

10. Vilket ansvar har stat, landsting och kommun för att medborgarna ska uppnå en god hälsa?

11. Hur arbetar din kommun för att förbättra hälsoläget för de boende i kommunen?

(6)

Reflektera och diskutera över

1. Vilken av de hälsodefinitioner, som beskrivs i boken, stämmer överens med din uppfattning om hälsa. Diskutera dina svar i din studiegrupp eller med dina kurskamrater.

2. Utgå från Maslows behovstrappa s. 15 och skriv ner vad de olika behoven innebär för dig. Jämför sedan dina behov med dina kurskamraters.

3. Vad kan du göra för att upprätthålla god hälsa för

a) Johan, 35 år, som är förlamad i höger sida och har talsvårigheter (afasi) efter en stroke

b) Samira, 45, som är sjukskriven på grund av rygg- och nackbesvär efter 20 år som undersköterska

c) Paavo, 79 år, storrökare med svår kärlkramp som nyligen flyttat till ett äldreboende

d) Dig själv?

4. Läs om globala hälsotrender på s. 27 och gör jämförelser med hur det var Sverige för 100 år sedan. Vilka likheter och skillnader kan du finna?

5. Föreställ dig att du har en funktionsnedsättning som gör att du blir tvungen att använda rullstol. Vad tror du att du behöver för att uppnå en god livskvalitet?

Ta reda på

1. Använd någon sökmotor på nätet och ta reda på vilka andra definitioner det finns på livskvalitet.

2. Hur ser barns hälsa ut i Sverige idag?

3. Hur ser ungdomars hälsa ut i Sverige idag?

4. På s. 19 i boken kan du läsa om att främst unga kvinnor lider av psykisk ohälsa. Ta reda på vilka sjukdomar som leder till sjukskrivning av unga kvinnor. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser samhället bör göra för dessa unga kvinnor.

5. Ta reda på medelåldern för kvinnor och män i Japan, Sydafrika, Australien, Ecuador, Thailand, Ryssland och USA. Jämför med medelåldern för kvinnor och män i Sverige.

6. Vilka skillnader ser du och vad kan orsakerna till dessa vara?

7. Ta reda på hur man i din kommun arbetar med insatser för att bevara och förbättra de äldres hälsa.

(7)

Fallbeskrivning

Anna, 80 år, är änka sedan två år. Hon bor i en trerumslägenhet där hon bott i 20 år. Anna känner sig frisk, men har lite ont i lederna ibland. Hennes väninnor har fått hälsoproblem och de träffas inte lika ofta som tidigare, vilket Anna saknar. Hennes enda dotter bor i Norrland.

Hon försöker hälsa på Anna så ofta hon kan. Eftersom dottern arbetar heltid och har familj vill inte Anna besvära henne för mycket. Framförallt tycker Anna det trist att äta själv, så hon slarvar ofta med maten. Hon har slutat gå långa promenader, särskilt på vintern, då hon är rädd för att halka och bryta armar och ben.

1. Reflektera kring Annas hälsa och livskvalitet.

2. Var i Katie Erikssons hälsokors vill du placera in Anna?

3. Vilka råd skulle du ge Anna för att hon skulle få ett högre KASAM?

(8)

Kapitel 2 Friskvård Delmål:

- ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg samt ha erfarenhet av handlingar för att upprätthålla hälsa.

I det här kapitlet får du lära dig vad friskvård är och vilka faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Du får kunskaper om kostens och motionens betydelse för att må bra.

Kunskaper om sex, samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar tas upp i detta kapitel.

Du ska känna till hur rökning och alkohol påverkar hälsan, vilka skador detta ger och vart man kan vända sig för att få hjälp att sluta röka och minska alkoholkonsumtionen.

Begrepp Kostcirkel Nyckelhål Kravmärkning Atkinsdiet GI-metod Stenålderskost Instuderingsfrågor

1. Läs om begreppen och förklara dem med egna ord.

2. Vilka näringsämnen behöver vi för att må bra?

3. Vad betyder symbolen ”Nyckelhålet”?

4. Vilken mat innehåller mycket fibrer?

5. Hur ska du servera en måltid enligt ”tallriksmodellen”?

6. Vilka kunskaper och samtalsämnen anser du att man ska ta upp i skolans sexualundervisning?

7. Hur kan man minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar?

8. Hur kan vi få unga att avstå från att börja röka?

Reflektera och diskutera

1. Diskutera i studiegruppen vilka för- och nackdelar ni tror att det finns med:

a) stenålderskost b) GI-metoden?

2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om när sex kan kännas kravfullt och påtvingat.

3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater påståendet: Motion är viktigt för hälsan, men hur ska man hinna med.

4. Diskutera påståendet: En person med funktionsnedsättning har inte rätt sex.

5. Diskutera påståendet: Personer som bor på äldreboenden har inte rätt till sex.

6. Vad kan du göra och vart kan du vända dig när du misstänker att din kompis har börjat använda narkotika?

(9)

7. Arbeta enskilt eller i grupp:

a) Vilka positiva konsekvenser skulle det få för folkhälsan om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären?

b) Vilka negativa konsekvenser skulle det få om man kunde köpa vin, sprit och starköl i livsmedelsaffären?

8. Vilka konsekvenser kan oskyddat sex få?

9. Vart skall du vända dig om du misstänker att du drabbats av en könssjukdom?

10. Brukaren som du hjälper ber dig köpa sexhjälpmedel. Vad gör du?

Ta reda på

1. Gör en veckomatsedel enligt tallriksmodellen för en äldre person.

2. Ta reda på andra dieter/bantningsmetoder som används för att vi ska gå ner i vikt. Hur marknadsförs dessa metoder?

3. Ta reda på hur ungdomsmottagningen i din kommun informerar om sex och samlevnad.

4. Ta reda på hur många tonårstjejer och -killar som röker i Sverige och jämför med hur det är t.ex. i Norge och i USA.

5. Ta reda på tonårstjejers och - killars alkoholkonsumtion i dag och jämför den med alkoholkonsumtionen för 10 år sedan.

1. Vilka skillnader kan du se?

2. Vad tror du skillnaderna beror på?

3. Diskutera dina resultat i din studiegrupp eller med dina kurskamrater.

(10)

Kapitel 3 Kommunikation Delmål

-ha kunskap om och förstå hur människors erfarenheter kan utnyttjas i möte och kommunikation.

I det här kapitlet får du lära dig olika sätt att kommunicera, samt vilka hinder som finns. Bra och fungerande kommunikation bygger på ömsesidighet, att personerna bekräftar varandra.

Beröring och taktil stimulering kan öppna vägar för kommunikation när andra sinnen inte fungerar.

Begrepp

Kommunikation Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Dubbla budskap

Fackspråk Dialekt Intimavstånd Personligt avstånd Umgängesavstånd Offentligt avstånd Beröring

Taktil stimulering Bekräftelse

2. Vad menas med det goda samtalet?

3. Varför är det viktigt med beröring, särskilt hos äldre?

4. Beskriv med egna ord vad det innebär att lyssna aktivt.

1. När vi kommunicerar är det viktigt att budskapet når fram, men ibland sker

missförstånd. Skriv ned dina reflektioner och tankar om vilka orsaker som hindrar att budskapet når fram. Diskutera med dina studiekamrater.

2. Läs om avstånd och närhet på s. 47 och intervjua sedan några personer, både yngre och äldre om hur de upplever det när någon kommer för nära. Skriv ned vad personerna upplevde.

3. Att bli bekräftad är en förutsättning för att det ska bli en bra och fungerande kommunikation. Berätta om en händelse där du kände dig bekräftad.

4. Läs i boken på s. 49 om taktil stimulering.

a) Vad innebär taktil stimulering?

b) Vilka effekter har taktil stimulering på olika personer?

(11)

Ta reda på

1. Ta kontakt med personal på ett äldreboende eller gruppboende för personer med demenssjukdomar. Ta reda på hur de arbetar med sång och musik tillsammans med de boende.

Fallbeskrivningar:

1. Du kommer till Selma för första gången. Du försöker inleda ett samtal, men Selma vänder dig ryggen och visar inget intresse att vilja prata med dig. Hur gör du för att få ögonkontakt och få en bra kommunikation?

2. Disa är en spontan, aktiv och pratsam vårdare som ska gå till Gösta för första gången.

Hon sätter sig bredvid honom och frågar hur natten varit. Gösta visar tydligt med sitt kroppsspråk att Disa kommit för nära. Han blir upprörd. Skriv och berätta hur Du skulle ha gjort i samma situation för att få igång en bra kommunikation.

3. Läs fallbeskrivningen om Göta på s. 52. Skriv ned hur du tycker att Ewa arbetar med Göta.

(12)

Kapitel 4 Funktionsnedsättningar Delmål:

-ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg.

I det här kapitlet får du lära dig vad som menas med funktionshinder och

funktionsnedsättning. Du får kunskaper om vilka rättigheter till stöd och hjälp som en person med funktionsnedsättning har och vilka insatser samhället erbjuder. Kapitlet innehåller även grundläggande kunskaper om fysiska, psykiska, sociala, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Begrepp

Funktionsnedsättning Funktionshindrad Handikapp

ICF-klassifikation Funktionstillstånd

Fysisk, psykisk, social, intellektuell funktionsnedsättning Perception

Personkrets

2. Vad menas med funktionsnedsättning?

3. Vad menas med funktionshinder?

4. Hur definierar WHO handikapp?

5. Ge exempel på förvärvade funktionsnedsättningar.

6. Ge exempel på medfödda funktionsnedsättningar.

7. Ge exempel på en psykisk funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag.

8. Ge exempel på social funktionsnedsättning och hur den kan påverka personens vardag.

9. Vilka personer tillhör personkretsen enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)?

10. Vad innebär följande insatser enligt LSS/LASS a) personlig assistent

b) ledsagarservice c) avlösarservice d) boende i familjehem e) daglig verksamhet?

11. Vad innebär perceptionsnedsättning?

12. Beskriv en person som har a) tvångstankar

b) tvångshandlingar.

(13)

13. Vilka förmågor har en person med a) grav utvecklingsstörning b) måttlig utvecklingsstörning

c) lätt eller lindrig utvecklingsstörning?

14. Vilka symtom har ett barn med tidig autism?

15. Hur vill du beskriva ett barn som fått diagnosen ADHD?

16. Vilka olika skolformer finns för personer med intellektuella funktionsnedsättningar?

1. Diskutera i gruppen om det rimligt att en person med funktionsnedsättning ska behöva ta en varuhiss för att nå en cafeteria.

2. Tänk att du är rullstolsburen. Hur skulle du kunna ta dig i rullstol till:

c) pizzarestaurangen caféet

biografen

livsmedelsaffären vårdcentralen biblioteket simhallen fotbollsplanen

kommunkontoret/stadshuset busstationen

tågstationen stormarknaden närbutiken

kyrkan eller församlingslokalen?

b) till vilka av ovanstående lokaler skulle du kunna ta dig med buss, spårvagn eller tunnelbana?

3. Intervjua en äldre person om hur man såg på personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar när hon eller han växte upp.

4. Läs fallbeskrivningen om Lena på s. 62.

5. Vilka insatser enligt LSS anser du att Lena och hennes man behöver?

Ta reda på

1. Gå in på www.fub.se och ta reda på vilken hjälp och organisationen erbjuder:

a. den enskilde b. föräldrar c. syskon.

2. Sverige har ett mål att till år 2010 ska offentliga lokaler, allmänna platser och myndigheter vara tillgängliga för alla. Ta reda på hur långt man kommit med

”tillgänglighet för alla” i din kommun.

(14)

Fallbeskrivning

Ibrahim, 22 år, sitter i rullstol efter en motorcykelolycka. Han är förlamad från midjan, men klarar sig själv ganska bra. Ibrahim bor i en handikappanpassad lägenhet och klarar det mesta själv. Han får hjälp med städning, tvätt och vissa inköp. Han arbetar på ett dataföretag och åker buss till arbetet. Ibland måste han åka färdtjänst t.ex. när han ska åka och besöka vänner som bor utanför staden. Han avskyr att vara beroende av färdtjänst och önskar att han hade en handikappanpassad bil så han kunde köra själv. Ibrahim anser sig inte ha råd med det.

a) Utgå från det internationella klassifikationssystemet ICF och beskriv Ibrahims funktionstillstånd och funktionshinder

b) Hos vilken myndighet ska Ibrahim ansöka om bidrag till en handikappanpassad bil?

c) Vilka krav ställs på en person som ansöker om bidrag till en handikappanpassad bil?

d) Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur man kan förbättra tillgängligheten i närområdet/närmiljön för Ibrahim.

(15)

Kapitel 5 Rehabilitering Delmål:

- förstå rehabiliteringens betydelse inom vård och omsorg.

I det här kapitlet får du lära dig vad habilitering och rehabilitering innebär och vilka

rehabiliteringsmetoder som används. I kapitlet får du också läsa om hur olika myndigheter ska samverka kring de olika rehabiliteringsinsatserna.

Begrepp Habilitering Rehabilitering

Medicinsk, psykiatrisk, social, arbetslivsinriktad, vardagsrehabilitering Rehabiliteringsplan

2. Förklara skillnaden mellan begreppen rehabilitering och habilitering.

3. Vad menas med medicinsk, psykiatrisk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering?

4. Vad är en rehabiliteringsutredning?

5. Vad är en habiliteringsplan?

6. Vem ansvar för att det görs en a) rehabiliteringsutredning?

b) en rehabiliteringsplan?

c) en habiliteringsplan?

7. Vad innebär vardagsrehabilitering? Vad är syftet med vardagsrehabilitering?

8. Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt?

9. Läs fallbeskrivningen på s. 62. Vilken rehabilitering anser du att Lena behöver så att hon, så långt det är möjligt, kan bevara sitt funktionstillstånd (se s. 57)?

1. På s. 81 kan du läsa om vardagsrehabilitering.

a) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för brukaren?

b) vilka positiva effekter får vardagsrehabilitering för anhöriga och närstående?

2. Ge förslag på hur du kan arbeta med vardagsrehabilitering hemma hos Lena (s. 62).

(16)

Ta reda på

1. Ta reda på vilka rehabiliteringsmetoder din kommun erbjuder personer med a) fysiska

b) psykiska c) sociala d) intellektuella

e) neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

3. Ta reda på hur landsting/region och kommun ska samverka utifrån föreskriften SOSFS 2007:10.

4. Ta reda på hur samverkan för rehabilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun.

5. Ta reda på hur samverkan för habilitering mellan landsting/region och kommun är organiserad i din kommun.

Fallbeskrivning

Helmi, 86 år, är hemma igen efter att ha vårdats på sjukhuset efter ett lårbensbrott.

Det är viktigt att Helmi kommer igång med träning så att hon själv kan klara att sköta sina vardagssysslor. Personalen försöker arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt.

Helmi är arg och ledsen. Hon tycker att, när man är 86 år och har arbetat hårt hela sitt liv, ska man få bli lite bortskämd av personalen. Dessutom vill hon ha lite sällskap. Helmis dotter tycker likadant.

Reflektera och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni ska motivera Helmi till att göra så mycket som möjligt själv när hon sköta sin personliga hygien och sina hushållssysslor.

(17)

Kapitel 6 Tekniska hjälpmedel Delmål:

-ha kunskap om och erfarenhet av vanligt förekommande tekniska hjälpmedel deras funktion och skötsel samt förstå samspelet mellan människa och teknik.

I det här kapitlet får du lära dig om vanliga tekniska hjälpmedel, hur de fungerar och hur de ska skötas, samt förstå vikten av samspelet mellan brukaren och det tekniska hjälpmedlet.

I kapitlet får du även kunskaper om hur it-stöd används inom vård och omsorg.

Begrepp

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelscentral Hjälpmedelsförråd ADL

Samspel mellan teknik och individ Kognitiva hjälpmedel

2. Vem ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får hjälpmedel?

3. Vad innebär förskrivningsrätt?

4. Vilken uppgift har Hjälpmedelsinstitutet?

5. Ge exempel på hjälpmedel som underlättar för vårdpersonal.

6. Ge exempel på begåvningsstödjande/kognitiva hjälpmedel.

7. Vilka hjälpmedel kan man köpa på Apoteket?

1. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för patienten/brukaren?

2. Vilken betydelse har it-hjälpmedel inom vård och omsorg för personalen?

3. Studera bilden på s. 86.

a) vilka funktioner tror du den äldre kvinnan på bilden vill ha i sin mobiltelefon?

b) vilka funktioner borde finnas i mobiltelefoner som används av personal?

4. Vilka fördelar finns det med it-stöd inom vård och omsorg?

5. Vilka nackdelar finns med it-stöd inom vård och omsorg?

6. Studera bilden på s. 91. Varför tror du att den äldre kvinnan har trygghetslarm?

Ta reda på

1. Ta reda på vem brukaren ska vända sig till för att få de hjälpmedel som finns uppräknade på s. 88.

2. Ta reda på vilka mobiltelefoner som anses vara anpassade för äldre.

3. Ta reda på om mobiltelefon kan förskrivas som hjälpmedel.

4. Ta reda på vilka it-stöd man använder inom vård och omsorg i din kommun.

5. Ta reda på vilka hjälpmedel som Hjälpmedelsinstitutet utvecklar inom projektet

(18)

Kapitel 7 Gerontologi Delmål:

- ha kunskap om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt.

I det här kapitlet får du kunskaper om det fysiska, psykiska och sociala åldrandet. I kapitlet får du även läsa om hur äldre med utländsk bakgrund upplever sin situation i sitt nya hemland.

Du får lära dig om riskfaktorer för fallolyckor och hur man förebygger fallolyckor.

Begrepp Gerontologi Geriatrik

Kronologisk ålder Biologisk ålder Psykologisk ålder Social ålder Sensoriskt minne Arbetsminne Långtidsminne Episodiskt minne Semantiskt minne Motoriskt minne Gerotranscendens Rollförändring

2. I vilka åldrar brukar man dela in livet?

3. Hur påverkar det fysiska åldrandet:

a. skelett, leder och muskler b. lungorna

c. könsorganen d. sinnesorganen?

4. Vilka olika minnesfunktioner har vi?

5. Hur påverkar åldrandet våra minnesfunktioner?

6. Vilka är riskfaktorerna för fallolyckor?

7. Vilka fördelar har höftskyddsbyxan?

8. Hur kan du förebygga fallskador?

9. I vilka olika faser indelas livet enligt Erik H Eriksons teorier?

10. På s. 107 kan du läsa om den åttonde åldern. Hur tror du livet förändras efter 65?

11. Vad menas med gerotranscendens?

(19)

1. Läs fallbeskrivningen på s. 97 och diskutera följande i studiegruppen eller med dina kurskamrater:

a) varför tror ni att Inga ägnar sig åt ideellt arbete?

b) vilket stöd kan Inga behöva av kommunen när hon hjälper Anna?

2. Diskutera Mats Lindgrens påstående på s. 110 …som pensionärer går de in i sin andra frihetsperiod…

3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni tror att en persons roller och sociala nätverk kan förändras i ”den tredje åldern”.

4. Vilka för- och nackdelar tror du att det är om äldre med utländsk bakgrund bor på äldreboenden som bara är avsedda för personer med samma trosuppfattning och kultur?

5. Läs studieuppgiften 8 på s. 114 och diskutera frågeställningarna i studiegruppen eller med dina kurskamrater.

Ta reda på

1. Intervjua en äldre person och ställ frågor om hans/ hennes:

a) barndom b) skoltid c) ungdomstid d) familj och barn e) yrkesliv

f) pensionärsliv.

Redovisa i din studiegrupp eller för dina kurskamrater.

2. Intervjua en äldre person med utländsk bakgrund och ställ frågor om hur det är att åldras i det ” nya hemlandet”.

3. Ta reda på vilka olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. Sökord: äldreforskning, snac, gerontologisk forskning.

(20)

Kapitel 8 Anhörigomsorg Delmål:

-ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation.

I det här kapitlet får du läsa om anhörigomsorg. Du får också läsa om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns för anhörigvårdare.

Begrepp

Informell omsorg Anhörigvårdare Anhöriganställning Avlösarservice Anhörigkonsult Dagverksamhet Korttidsboende Instuderingsfrågor

2. Hur är dagverksamheten uppbyggd i din kommun? Vilka aktiviteter finns?

3. Erbjuds anhörigvårdare hjälp och stöd från intresseorganisationer, ex. Svenska Kyrkan? Vilken hjälp, stöd kan de få?

4. Hur fungerar avlösarservice i din kommun?

1. När anhörigvårdaren behöver avlösning i hemmet är det hemtjänsten som ansvarar för detta. Hur skapar man en bra avlösning i hemmet? Diskutera med dina studiekamrater.

2. Läs berättelsen om Anna och Hugo på s. 116. Hennes man är mycket beroende av hennes hjälp och det var inte så här de tänkte att det skulle vara att åldras tillsammans.

Skriv ned dina reflektioner kring hur Anna kan uppleva sin livssituation.

Ta reda på

1. Ta reda på om det finns en anhörigkonsulent i din kommun, och vilka arbetsuppgifter som ingår i den befattningen.

(21)

Kapitel 9 Vård och omsorg Delmål:

- ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg

- ha kunskap om vad som avgränsar och förenar omvårdnad och social omsorg.

I det här kapitlet får du läsa om vårdens och omsorgens historia och hur yrkesrollen har utvecklats. Du får även kunskap om vad begreppen vård, omvårdnad och social omsorg betyder.

Du får också lära dig om olika människovårdande yrken, vad som ingår vård- och omsorgsuppgifterna samt om kontaktmannaskap.

Begrepp Definition Vård Omvårdnad Omsorg Social omsorg Yrkesroll

Kontaktmannaskap Instuderingsfrågor

2. Varför blev Florence Nightingale världsberömd?

3. Hur togs sjuka, gamla och föräldralösa barn omhand under medeltiden?

4. Vilka viktiga sociala reformer genomfördes under 1900-talet?

5. Vad innebär Virginia Hendersons definition av omvårdnad?

6. Vad innebär Katie Erikssons definition av omvårdnad?

7. Vad innebär Top-down-modellen?

8. Vad innebär Bottom-up-modellen?

9. Vilka uppgifter ingår i a) omvårdnadsuppgifter b) medicinska uppgifter c) omsorgsuppgifter d) sociala uppgifter

e) administrativa uppgifter?

10. Vad innebär ”genombrottsmetoden”?

11. Vilka uppgifter har en kontaktperson?

(22)

1. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni anser att vården och omsorgen har förändrats under de senaste 100 åren.

2. Diskutera i studiegruppen eller med dina kurskamrater hur ni tror att framtidens vård och omsorg kommer att vara organiserad och finansierad.

3. Förklara vad Doris Carnevali menar med att det ska finns balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd.

4. Studera bilden på s. 128. Varför tror du att barnen vistades på barnhemmet?

5. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Doris Carnevalis definition av omvårdnad?

6. Hur ska du utföra omvårdnaden av patienten om du utgår från Katie Erikssons definition av omvårdnad?

7. På s. 134 kan du läsa om ”den sociala omsorgens arena”. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni anser att denna arena kan innehålla?

8. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater skillnaden mellan professionellt relationsarbete och vardagliga relationer.

9. Reflektera över och diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater eventuella svårigheter som ni kan möta som kontaktperson.

10. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad ni tror att värdighetsgarantin kan innebära för brukaren/patienten.

Ta reda på

1. Ta reda på olika forskningsområden inom a) omvårdnad

b) social omsorg c) vård och omsorg.

Fallbeskrivningar

Lennart, 69 år, är förlamad i båda benen efter en arbetsolycka och använder rullstol. Han är skild sedan många år, har ett barn och tre barnbarn. Intressen: fotboll och fiske.

Margareta, 87 år, pensionerad lärare. Margareta har inte varit gift och har inga barn. Hon har hjärtbesvär, nedsatt syn och astma samt använder rullator. Intressen: konst, läsning och handarbete.

Erkki, 76 år, pensionerad industriarbetare. Erkki har KOL och diabetes. Han använder rullstol efter en amputation av höger fot. Intressen: bridge och broderi.

Vilka aktiviteter skulle du föreslå om du var kontaktperson för Lennart, Margareta och Erkki?

(23)

Kapitel 10 Lagar inom vård och omsorg Delmål:

- ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg.

I det här kapitlet får du kunskaper om vilka lagar som reglerar arbetet i hälso- och sjukvård, socialtjänst, tvångsvård inom socialtjänst och psykiatri. I kapitlet ingår även kunskaper om vårdpersonalens skyldigheter att rapportera om patienten/brukaren utsatts för skada eller bristande omsorg samt kunskaper om tystnadsplikt och sekretess.

Begrepp Ramlag Rättighetslag Tvångslag

Självbestämmande Integritet

Humanistisk människosyn Kvalitet

Bistånd Delegering

Formell kompetens Reell kompetens Instuderingsfrågor

2. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är ramlag?

3. Vad menas med att Hälso- och sjukvårdslagen är skriven utifrån en humanistisk människosyn?

4. Vilka är kraven på en god hälso- och sjukvård?

5. Vilka bestämmelser finns angivna i 2a, 2b § Hälso– och sjukvårdslagen?

6. Vad innebär att kommunens socialtjänst har det yttersta ansvaret för sina kommuninnevånare?

7. Vilka uppgifter har socialnämnden?

8. Vilka insatser kan beviljas enligt Sol 4 kap. 1§?

9. Vad innebär Lex Sarah? Fr.o.m. 10 juli-08 finns nya föreskrifter och allmänna råd angående Lex Sarah. Vilka är förändringarna?

10. Hur görs anmälan enligt Lex Sarah?

11. Vad menas med formell kompetens och reell kompetens?

12. Vilka är de allmänna skyldigheterna som regleras i LYHS?

13. Vad innebär delegering?

14. Vem får delegera en arbetsuppgift?

15. Vad ska ett delegationsbeslut innehålla?

16. Vilka bestämmelser gäller vid delegering av läkemedel?

(24)

19. Vilka krav ställs på vård- och omsorgspersonal när det gäller tystnadsplikt och sekretess?

20. I vilka lagar regleras vård- och omsorgspersonalens tystnadsplikt och sekretess?

1. Vad kan kraven om god hälso- och sjukvård innebära för patienten?

2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vad bestämmelserna i 2a, 2b § innebär för patienten.

3. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni anser att dagens socialtjänst uppfyller målen i Socialtjänstlagens portalparagraf.

4. Studera bilden på s. 148. Vad tror du Lena Falk och tonårstjejerna pratar om?

5. Studera bilden på s. 150. Vad tror du mannen och pojken pratar om?

6. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om för- och nackdelar med tvångsvård för unga personer.

7. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om för- och nackdelar med tvångsvård för vuxna personer som missbrukar alkohol, narkotika eller lösningsmedel.

8. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater hur ni skulle göra om ni hamnade i en situation där ni bör anmäla en arbetskamrat enligt Lex Sarah? Vad skulle hända om ni avstod från att anmäla?

9. Läs igenom lagtexten på s. 154 och diskutera i studiegruppen eller med dina

kurskamrater vad innehållet i de fyra paragraferna får för konsekvenser för patienten och för personalen.

Ta reda på

1. Ta reda på hur socialtjänsten är organiserad i din kommun.

2. Ta reda på hur socialtjänsten i din kommun medverkar i samhällsplaneringen.

3. Ta reda på vilken riksnorm för försörjningsstöd/ekonomiskt stöd som gäller idag.

4. Ta reda på hur socialtjänsten i din kommun bedriver uppsökande verksamhet.

5. Ta reda på händelser som enligt Lex Maria rapporteras till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd www.hsan.se

6. Ta reda på händelser som enligt Lex Sarah rapporteras till länsstyrelsen i ditt län.

7. Ta reda på vad som står i utredningen SOU 2008:15 om kundval inom vård och omsorg.

Fallbeskrivning

Du arbetar på ett äldreboende. Halima råkar halka i badrummet när du hjälper henne att duscha. Hon gör illa höften, men som tur är blir det inget benbrott. Hon klarar av att gå in till sängen.

a) enligt vilken bestämmelse ska du rapportera händelsen?

b) hur ska du rapportera?

(25)

Kapitel 11 Verksamhetsfält Delmål:

- ha kunskap om vilka lagar som styr olika verksamheter inom vård och omsorg.

I kapitlet får du kunskaper om hur kommun, landsting/region och stat organiseras och vilka uppgifter och skyldigheter som de har.

Begrepp

Kommunal hälso- och sjukvård Regional hälso- och sjukvård Nationell nivå

MAS

Frivilliga organisationer Tillsynsmyndighet

2. Vilken uppgift har kommunfullmäktige?

3. Vilken uppgift har kommunstyrelsen?

4. Vilken nämnd ansvarar för äldreomsorgen i din kommun?

5. Vad innebär kvarboendeprincipen?

6. Vad ingår i personlig omvårdnad?

7. Vad innebär kommunal hemsjukvård?

8. Hur ansöker man om färdtjänst?

9. När kan en person beviljas riksfärdtjänst?

10. Till vilka olika ändamål kan brukaren få bostadsanpassningsbidrag?

11. Var ansöker han om bostadsanpassningsbidraget?

12. När kan brukaren överklaga ett biståndsbeslut?

13. Vilka personer ska kommunen erbjuda hälso- och sjukvård enligt HSL 20§?

14. Vem ansvarar för rehabilitering i kommunen?

15. Vilka uppgifter har landstinget/regionen?

16. Hur ser landstingsorganisationen ut?

17. Vilka ansvarområden har:

a) primärvården?

b) akutsjukvården?

18. Vilka uppgifter har Socialstyrelsen?

19. Vilka uppgifter har länsstyrelsen?

(26)

1. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vilka konsekvenser kvarboendeprincipen kan få för brukaren och hans anhöriga/närstående.

2. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater vilka boendeformer det bör finnas för äldre i er kommun. Redogör för vilka alternativ som finns.

3. Studera bilden på s. 164. Varför tror du att mannen i bilen har färdtjänst?

4. Vilken betydelse anser du att de frivilliga organisationerna har i samhället?

5. Diskutera i din studiegrupp eller med dina kurskamrater om hur ni tror att omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning ser ut om 10 och 30 år.

Ta reda på

1. Ta reda på vilka äldreboenden och vård- och omsorgsboenden som finns i din kommun.

2. Ta reda på vilka privata vårdgivare som finns i din kommun och vilka verksamheter de driver.

3. Ta reda på vilka förslag till boendeformer för äldre som planeras av riksdag och regering.

4. Ta reda på vilka servicetjänster för äldre som finns i din kommun.

5. Ta reda på vilka frågor om äldre och personer med funktionsnedsättning som just nu är aktuella på Socialdepartementet.

Fallbeskrivning

Gösta, 83 år, är änkling sedan fem år. Han har insulinbehandlad diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärtbesvär. Han har ett sår på benet som inte vill läka och han har smärtor i benet. Gösta behöver hjälp med omläggning av bensåret, insulininjektioner två gånger per dag och

medicindelning. Gösta använder rullstol och behöver hjälp att komma både i och ur sängen.

Han har svårt att klara sin personliga hygien och behöver även hjälp med matlagning, inköp, städ och tvätt. Ibland hälsar han på sin dotter, som bor Kiruna, dit det är 80 mil. Han får då riksfärdtjänst. Gösta tycker om att umgås folk och gillar att spela bowling, men behöver hjälp att åka dit.

Vilka insatser anser du/ni att Gösta behöver från socialtjänst, hemsjukvård och frivillig organisation? Motivera dina/era svar.

(27)

Kapitel 12 Dokumentation Delmål:

Efter avslutad kurs ska den studerande:

-ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg

I det här kapitlet får du kunskaper om hur man dokumenterar inom omvårdnad och social omsorg. Du får öva dig skriva en individuell omvårdnadsplan och en social journal.

I kapitlet ingår även kunskaper om biståndshandläggning, att göra en genomförandeplan och veckoplan samt skriva en levnadsberättelse.

Begrepp

Omvårdnadsdokumentation Individuell omvårdnadsplan VIPS

Bedömningsfas Planeringsfas Utvärderingsfas Epikris

Anamnes

Social dokumentation Bistånd

Resursinventering Behovsinventering Genomförandeplan Levnadsberättelse Instuderingsfrågor

2. Vilka olika faser ingår i omvårdnadsprocessen?

3. Vilken lag reglerar hur omvårdnadsdokumentation ska genomföras?

4. Vad är VIPS?

5. Vem ansvarar för omvårdnadsdokumentationen?

6. Vad menas med:

a) anamnes

b) omvårdnadsstatus c) omvårdnadsdiagnos d) omvårdnadsmål e) epikris?

7. Hur ansöker en äldre person eller en person med funktionsnedsättning om bistånd enligt Socialtjänstlagen?

8. Vad menas med kundval?

9. Vad ska en utredning om bistånd innehålla?

10. Vad skriver du i en social journal?

(28)

13. Vilken lag och vilka lagparagrafer styr den sociala dokumentationen?

14. Vilka krav ställs på en social dokumentation?

1. Varför görs en individuell omvårdnadsplan för patienten?

2. Vilka för- och nackdelar anser du att den sociala dokumentationen har?

3. Vilka för- och nackdelar har levnadsberättelsen för a) brukaren

b) anhöriga/närstående c) personalen?

Fallbeskrivning

Kostas är 71 år och änkling sedan några år. Han har tre barn och fem barnbarn. Kostas är född i Grekland och kom till Sverige på 60-talet. Kostas har arbetat som taxichaufför fram till sin pensionering. Han har hjärtbesvär och KOL. Kostas har svårt med andningen och blir trött när han går längre sträckor. Hans läkare har rekommenderat honom att sluta röka men det är svårt, tycker Kostas. Tidigare rökte han 20 cigaretter per dag.

För en vecka sedan fick han en svår lunginflammation och blev inlagd på sjukhus. Han är trött och ligger för det mesta i sängen. Han har ingen matlust och febern vill inte gå ner trots antibiotikabehandling.

1. Gör en omvårdnadsplan för Kostas.

2. Enligt läkaren på sjukhusavdelningen är Kostas nu så frisk att han ska skrivas ut från sjukhuset. Föreställ dig att det är du som är biståndshandläggare och ska fatta ett beslut om vilka insatser som Kostas behöver.

3. Föreställ dig att du är utsedd som kontaktperson för Kostas. Tillsammans med enhetschefen skriver ni en genomförandeplan. Enhetschefen ber dig skriva en levnadsberättelse och en social journal för Kostas under hans första vecka i hemmet.

Använd dig av sökorden/rubrikerna som finns på s. 194-200 och skriv Kostas genomförandeplan, levnadsberättelse, veckoschema och sociala journal.

Fallbeskrivning

I går kväll när du kom till Linnea, 87 år; och skulle hjälpa henne att lägga sig, låg hon på golvet. Hon hade snavat på mattan som du länge försökt få henne att ta bort. Linnea klagade över smärta i höger ben.

Dokumentera skriftligt vad du gjorde.

(29)

Kapitel 13 Bemötande och förhållningssätt Delmål

-ha kunskap om och förstå hur människors erfarenhet kan utnyttjas i möte och kommunikation.

När du läst kapitlet ska du kunna förstå hur viktigt det är att det blir ett bra möte mellan dig som vårdare och de personer du ska ge vård och omsorg till. Det är också viktigt att det blir ett bra möte i personalgruppen och att ett bra förhållningssätt är en förutsättning för detta.

Begrepp

Förhållningssätt Personlighet Empati Sympati Människosyn

Humanistisk människosyn Självbestämmande

Integritet Värdighet Respekt

Människovärdesprincipen Godhetsprincipen

Attityder Fördomar Demens

Realitetsmetoden Validation Reminiscense Instuderingsfrågor

2. Vilka förutsättningar finns för ett bra möte? Ge exempel.

3. Vad påverkar vårt förhållningssätt och vad påverkar vårt sätt att se och bemöta andra människor?

4. En person som arbetar inom vården ska ha ett yrkesmässigt empatiskt förhållningssätt.

Skriv en berättelse om en sådan person.

5. Alzheimers sjukdom drabbar både yngre och äldre personer. Vad är det som gör att du börjar misstänka att en person har Alzheimer?

6. Vad skall du tänka på vid bemötandet av en person som har Alzheimer?

(30)

Personer med demenssjukdomar har svårt att utföra handlingar som till exempel att ta på sig kläderna. De kan ha svårigheter med att förstå vad de ser. Ett klädesplagg kan bli obegripligt som till exempel hur man ska ta på sig byxorna. Ska de träs över huvudet eller inte? Det är omöjligt för dem att enbart med hjälp av synen avgöra vilket klädesplagg som är vilket.

Diskutera i gruppen: Hur kan man som vårdpersonal underlätta för personer i den här situationen så de själva kan ta på sig kläderna?

Du vaknar i ett främmande rum och en person som du inte tidigare sett lutar sig över dig och frågar: ”Hur har natten varit, har du sovit gott?” Du vet inte vem personen är som frågar och du vet inte varför du vaknar i detta främmande rum. Vem skulle inte då lätt hamna i panik?

Oscar är i just denna situation. Du är personal på det gruppboende för personer med demenssjukdomar där Oscar bor och Du ska hjälpa honom med personliga hygienen och påklädning. Du kommer till honom just när han vaknat. Hur bemöter du Oscar så du kan utföra hjälpinsatserna på ett bra sätt?

Assad bor på ett gruppboende för dementa. Han står och rycker i en dörr. Då personalen går fram till honom säger han: ”Kan du öppna, Du förstår jag måste gå hem nu, jag kan inte vara här längre, vill du öppna?

Diskutera i gruppen hur man kan lösa den här situationen.

Nadja har länge bott på ett äldreboende hon är fysiskt aktiv men glömsk. Hon frågar ständigt efter sin man Ivan. Ni i personalen vet att Ivan är död sedan många år.

Diskutera i gruppen hur man på ett bra sätt löser den här situationen.

Du arbetar i hemtjänsten och hjälper Asta 84 år. Asta har inga anhöriga och har arbetat som chefssekreterare på ett stort företag. Hon har alltid varit mycket välklädd. Hon gick aldrig ut utan att ha gjort noggrann makeup. Du har märkt att Asta har förändrats och blivit mer glömsk. Ibland är hon förvirrad. Du får inte hjälpa henne med hygienen och ibland luktar det illa om henne. Hon vägrar använda hygienskydd och blir arg när du försöker övertala henne.

Du tar kontakt med sjuksköterska, som ordnar med läkartid, men Asta vägrar följa med.

Du möter en granne som klagar på dig och hemtjänsten som inget gör. De påstår att Asta ringer på nätterna och ibland skriker hon. Grannen anser att ”ni får väl tvångsinta henne”. Det har hänt att hon gått ut utan ytterkläder på natten när det varit kallt. Biståndshandläggare Berit ordnar med en plats på korttidshem, men Asta vägrar åka dit. Sjuksköterskan Anna ordnar med läkare som gör hembesök, men då blir Asta rasande. Den enda som lyckas få henne någorlunda på humör är Du. Just nu vill inte Asta äta och mediciner vill hon heller inte ta.

Reflektera och diskutera i gruppen vad man kan göra för att hjälpa Asta.

(31)

Kapitel 14 Arbetsställningar och förflyttningsteknik Delmål:

- ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska och hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter.

I det här kapitlet får du lära dig förflyttningsteknik och hur du använder förflyttningshjälpmedel.

Det är viktigt att du tränar tillsammans med dina kamrater på förflyttningsteknik och

lyftteknik så att du inte skadar dig själv och din brukare och att du själv får känna hur det är att bli förflyttad eller att lyftas i en personlift.

Begrepp Ergonomi Förflyttning Lyft

Tillbud

2. Arbetsmiljölagen reglerar bestämmelser och tillsyn av vår arbetsmiljö. Redogör för arbetsmiljölagen i korthet.

3. Vem har ansvar för att arbetsmiljölagen efterföljs?

4. Redogör för skillnaden mellan förflyttningsteknik och lyftteknik.

Fallbeskrivning

Du och Lisa arbetar i hemtjänsten och ska hjälpa Per, som har ledbesvär att komma upp ur sängen till rullstol. Per har ont i sina leder när man tar i honom.

1. Vad är viktigt att tänka på vid förflyttning när det gäller Per?

2. Vad är viktigt att tänka på om du och Lisa använder lift till Per?

3. En dag när du hjälper Per från säng till rullstol känner du att du får väldigt ont i ryggen. Vad gör Du?

(32)

Kapitel 15 Hygien i vård och omsorgsarbete Delmål:

- ha kunskap om och erfarenhet av att arbeta utifrån ergonomiska och hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter.

När du läst kapitlet om hygien i vård- och omsorgsarbete ska du känna till de vanligaste mikroorganismerna som orsakar vårdrelaterade sjukdomar.

Du ska ha kunskap om basala hygienrutiner och kunna arbeta så att du inte sprider smitta och veta hur du förebygger smitta och smittspridning.

Du ska också känna till hur du förebygger att sprida smitta via livsmedel.

Begrepp Smitta Smittämne Smittkälla Infektionsdos Normalflora

Basala hygienrutiner Handdesinfektion Desinfektion

Mekanisk rengöring Sterilisering

Vårdrelaterade infektioner Livsmedelshygien

1. Läs igenom begreppen och förklara dem med egna ord.

2. Vad menas med vårdrelaterade infektioner?

3. Redogör för de vanligaste smittvägarna och hur du förhindrar smitta.

4. Redogör för vad basala hygienrutiner innebär.

5. Vad menas med desinfektion?

6. Hur gör du när du desinficerar orent gods på ett sjukhus?

7. Hur gör du med desinfektion när du arbetar på ett äldreboende?

8. När ska mekanisk rengöring göras?

9. Vad menas med sterilt gods?

10. Vilka kontroller ska göras för att du ska vara säker på att godset är sterilt?

11. Vad innebär kemisk sterilisering?

(33)

Du arbetar på en dagvårdsavdelning. En viktig aktivitet hos er är att de äldre deltar i matlagningen och att de kan få känna doften av mat.

Vad är viktigt att tänka på när det gäller livsmedelshygienen och vilka hygienkrav ställs?

Trots alla försiktighetsåtgärder har en brukare fått maginfektion och kräkts.

Hur tycker du att ni i arbetsgruppen ska hantera det?

Du arbetar i hemtjänsten och kommer hem till Elsie 84 år. Elsie får varm mat hemkörd varje dag, eftersom hon inte vill ha mikrovärmd mat. Tidigare har hon klarat frukost och kvällsmat själv. Hon har kunnat handla i en närbutik. Nu har Elsie fått utökad hemtjänst och får hjälp av dig med frukost och kvällsmat.

När du öppnar kylskåpet luktar det illa. Det står gammal mat från matlådor som Elsie inte orkat äta. Du hittar också gammal mjölk, fil och smörgåspålägg där.

Du försöker tala med Elsie och föreslår att du och hon städar kylskåpet och handlar ny mat.

Elsie blir upprörd och tycker att det går visst att äta. Hon har fått lära sig att spara och mat slänger man inte.

Diskutera i din studiegrupp.

Det är Elsies hem och hon har rätt att bestämma själv 1. Hur gör man i den här situationen?

2. Hur kan man som hemtjänstpersonal följa de hygienkrav som ställs på livsmedel.

(34)

Kapitel 16 Stöd och hjälp i hemmet Delmål:

-ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg

-ha kunskap om lagar och organisation som styr olika verksamheter inom vård och omsorg.

I det här kapitlet får du läsa om vilket stöd och vilken hjälp den enskilde kan få om man själv inte klarar av att tillgodose sina egna behov.

Begrepp

Bistståndsbedömning Socialtjänstlagen Försörjningsstöd Tillsynsstädning Genomförandeplan Instuderingsfrågor

1. Läs igenom begreppen och förklara dem med egna ord.

2. I boken kan du läsa om tillsynsstädning, vad innebär det för den person som blivit beviljad denna insats?

3. Vad innebär biståndsbedömning?

4. Hur har din kommun organiserat leveranser av färdiglagad mat till äldre?

Du arbetar inom hemtjänsten och ska gå till Gösta, en ny brukare. Du ringer på och hälsar och presenterar dig. ”Jasså det är en ny personal igen” svarar Gösta utan att hälsa. Eftersom du är ny vet du inte var alla saker är och hittar inte dem med en gång. Gösta höjer rösten: ” Du vet ju ingenting!” Du biter ihop. Rädslan för att göra fel dyker ofta upp i ditt huvud och ju mer du tänker på vad du gör desto fler fel blir det. Istället för att vara lugn börjar du bli stressad och irriterad. Reflektera över den uppkomna situationen och berätta hur man kan lösa detta och skriv ett bra slut på fallbeskrivningen.

Ta reda på

Gör ett studiebesök i en hemtjänstgrupp och intervjua personalen som arbetar där.

1. Hur leds och fördelas arbetet i gruppen?

2. Hur är rutinerna när brukare är beviljad daglig hjälp och det saknas personal?

3. Kan man arbeta med kontinuitet hos brukarna? Hur arbetar man med kontinuitet hos brukarna?

4. Vilka rutiner finns när personal inte får kontakt med brukaren som inte öppnar dörren eller svarar i telefonen?

5. Har man som personal möjlighet att följa med en brukare på läkarbesök?

6. Finns bestämmelser för personalens klädsel?

(35)

7. En kristallvas går sönder när personal är oaktsam vid städning, vem är ersättningsskyldig?

8. Personalen följer inte tvättråd och en dyrbar tröja blir förstörd, vem ersätter tröjan?

Fallbeskrivning

På ett äldreboende har det kommit klagomål över att måltidssituationerna och måltidsmiljön inte är bra. Du får i uppgift att förbättra detta så att de boende blir nöjda. Berätta hur du ordnar med miljön och måltidssituationerna så att det passar alla.

(36)

Kapitel 17 Personlig vård Delmål:

- ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg

- ha kunskap om och erfarenhet av att arbete utifrån ergonomiska och hygieniska, estetiska och miljömässiga utgångspunkter

- ha kunskap om och erfarenhet av att utföra munvård och förstå betydelsen av egenvård.

I det här kapitlet får du lära dig hur du sköter om och tvättar eller duschar en person så att han inte känner sig generad eller kränkt. Du ska också kunna hjälpa till med fot- och nagelvård och kunna utföra munvård.

Begrepp Egenvård Intimhygien Munvård Tandlossning Tandprotes

2. Vad är viktigt att tänka på när Du hjälper en person med den personliga hygienen?

3. Vilka observationer ska du göra i samband med munvård?

4. Vad innebär parodontit och hur förebygger man detta?

5. Ta reda på hur du gör munvård på en person som har tandinplantat.

1. Reflektera och diskutera kring integritet och värdighet när Du tvättar en brukare.

2. Reflektera över vad som är viktigt när du utför intimhygien.

Du arbetar i hemtjänsten och kommer hem till Anna, som behöver hjälp med personlig hygien. Anna är förtvivlad för hon har fått diarré och inte hunnit till toaletten. Anna har svårt att gå efter en lårbensfraktur. Anna tycker det fruktansvärt att sängen är full med avföring.

Beskriv hur du tar hand om Anna. Vad ska du tänka på när du hjälper henne att duscha?

(37)

Gösta är 86 år och bor i en stuga på landet. Sonen vill att han ska flytta till ett äldreboende men Gösta vägrar. Gösta behöver hjälp med personlig hygien. Han gillar dig men tycker det blir för mycket tjat om dusch, borsta tänder och byta kläder.

Idag har ni kommit överens om att duscha och sköta om Göstas fötterna.

Det är känsligt för Gösta att du ska hjälpa honom med intimhygien, men till sist får du.

Vad ska du tänka på när du gör intimhygien?

Beskriv hur du gör fotvård och vad du ska tänka på.

Du ska göra munvård på Gösta, vilket han inte gillar. Gösta har protes i överkäken och tycker det räcker att borsta protesen. Efter diskussion får du hjälpa honom med munvård.

Beskriv hur du gör och vad ska du tänka på när du borstar tänderna på honom?

Vad är parodontit och hur förebygger du det?

Reflektera över vad du kan göra när en brukare vägrar duscha.

(38)

Kapitel 18 Mat – dryck och vila Delmål:

-ha kunskap om och förstå hälsobegrepp som utgångspunkt för arbete inom vård och omsorg.

I det här kapitlet får lära dig om kostens betydelse för hälsa och om olika specialkoster, om vätskebalansen och vårt behov av att tömma tarm och urinblåsa.

Du får också lära dig om behovet av vila för vårt välbefinnande och hur vi kan underlätta för brukaren att få en god sömn.

Begrepp Energikällor BMI

Specialkost Kosttillägg Vätskebalans Intorkning Övervätskning Inkontinens Djupsömn Drömsömn

2. Kosten är viktig för att uppnå god hälsa. Kostcirkeln visar vad som bör ingå i en fullvärdig kost. Redogör för hur kostcirkeln bör se ut.

3. Vilka är våra viktigaste energikällor?

4. Vad menas med nyckelhålsmärkning?

5. Redogör för vitaminer som måste ingå i kosten.

6. Varför är det viktigt med mineralämnen och i vilka livsmedel finns de?

7. Det skrivs mycket om olika dieter. Ge exempel och beskriv några dieter som används vid bantning.

8. Maten har stor betydelse när det gäller livskvalitet. Vad bör du tänka på när du

serverar mat till den som har en funktionsnedsättning eller till äldre som kanske tappat matlusten?

9. Reflektera kring vad det kan bero på att en äldre person vägrar äta.

10. Vad är BMI?

11. Redogör för BMI och var gränsen för övervikt och undervikt ligger.

12. Förklara varför det är viktigt att mäta midjemåttet och var gränsen ligger.

13. Redogör för vad som menas med SNR-kost, A-kost och E-kost?

14. Vid nedsatt njurfunktion blir kosten enahanda. Reflektera kring hur du kan göra den så smaklig och god som möjligt.

15. Redogör för vad som menas med glutenfri och laktosfri kost.

16. Redogör för vad som skiljer laktovegetarisk kost och vegankost åt.

17. Vad är gelékost och kosttillägg? När används dessa?

(39)

Vätska behöver vi varje dag för att inte bli intorkade.

18. Hur mycket vätska behöver vi per dag?

19. Vad menas med vätskebalans?

20. Gör en vätskebalans och redogör för vad som ingår i den.

21. Redogör för hur du skriver upp när du ger din brukare ett glas vatten, och det inte är urdrucket när du tar ut det senare.

22. Vilka symtom eller tecken förekommer vid intorkning och övervätskning?

23. Du ska hjälpa Ester med maten. Ester skakar så det mesta åker ut när hon för skeden till munnen. Vad ska du tänka på när du hjälper henne med maten?

Att få tömma urinblåsa och tarm är ett grundläggande behov, som vi vill göra i avskildhet.

24. Redogör för vad som är viktigt att tänka på när du ska hjälpa en person på toaletten.

25. Beskriv hur urinen ser ut och hur mycket vi kissar per dygn.

26. Vilka symtom kan förekomma vid urinvägsinfektion?

27. Många äldre har lätt att få urinvägsinfektion. Förklara varför?

28. Många äldre har ofta förstoppning. Vilka råd kan du ge för att förebygga förstoppning?

29. Vad är viktigt att tänka på vid diarré?

30. Vilken kost bör du äta vid diarré?

31. Redogör för orsakerna till urininkontinens

32. Redogör för vad som kan orsaka tarminkontinens.

33. Vilka hjälpmedel kan en person få vid inkontinens och vart kan man vända sig för att få hjälp?

Att få sova är oerhört viktigt för vårt välbefinnande.

34. Redogör för hur vår sömnkurva ser ut?

35. Hur mycket sömn behöver vi?

36. Sängen är viktig för att sova gott. Hur tycker du att en säng ska vara?

37. Vilka krav bör vi ställa på en vårdsäng?

38. Varför är det viktigt att sova och få vårt sömnbehov tillgodosett?

39. Sömnbrist är ett växande folkhälsoproblem. Reflektera över orsakerna till det.

(40)

Kapitel 19 Observationer inom vård och omsorg Delmål:

-ha kunskap om omvårdnad och social omsorg samt ha erfarenhet av grundläggande vård och omsorg.

I det här kapitlet får du lära dig att iaktta och kontrollera grundläggande kroppsfunktioner. Du ska kunna rapporttera vidare och registrera dina iakttagelser till sjuksköterska.

Begrepp

Grundläggande kroppsfunktioner Inspektion

Andningsfunktion Cirkulation Cyanos Vakenhet Medvetande

Aktiva och passiva rörelser Akut smärta

Kronisk smärta Instuderingsfrågor

Pekka, 77 år bor på ett äldreboende och du är hans kontaktperson. Han har Parkinson och är stel i kroppen. Nu har Pekka dessutom insjuknat i hög feber med typiska symtom på

influensa. Han har ingen matlust.

1. Vilka omvårdnadsåtgärder tror du att Pekka är i behov av med tanke på hans höga feber?

2. Temperatur, puls och blodtryck ska kontrolleras dagligen. Vad ska du tänka på när du gör dessa mätningar för att undvika felaktiga resultat?

3. Pekka besväras av hosta och han har mycket slem. Doktorn tror han har fått en lunginflammation, och vill att du kontroller hans andning och ger rikligt med dryck.

Vad skall du tänka på när du gör andningskontroller.

4. Pekka vill ha varm mjölk för det fick han som barn. Vad gör du då?

5. Trots din goda omvårdnad har Pekka ett begynnande trycksår i stjärten. Vad gör du åt det?

6. Vilka är riskgrupperna för att få trycksår?

7. Vad ska du tänka på när bäddar åt Pekka så han inte får kontrakturer?

8. Träna att fylla i vändschema, vätske- och övervakningslista.

9. Pekkas feber är på väg ner, men du märker att influensan tagit på hans krafter. Pekka är nedstämd och vill helst bara sova. Han klagar över smärtor i kroppen och hans mage är i olag. Vad kan du göra för att underlätta för Pekka?

10. Smärta kan beskrivas på olika sätt. Redogör för hur smärta kan yttra sig.

11. Redogör för vilka nivåer vårt medvetande indelas.

12. Vad ska du tänka på när du sköter om en medvetslös person?

(41)

Kapitel 20 Vård och omsorg vid livets slut

I det här kapitlet får du lära dig omvårdnad av en döende person, samt vad som händer efter döden.

Begrepp Palliativ vård

Psykologiska reaktioner Passiv dödshjälp

Aktiv dödshjälp Hjärndöd

2. Vad skiljer döden förr mot hur vi ser på döden idag?

3. Hur ser du att en person är döende?

4. Vad är viktigt att tänka på vid omvårdnaden av en döende person?

5. Vilka psykologiska reaktioner är vanliga hos en döende person?

6. Hur kan du stödja anhöriga?

7. Vad gör du efter att döden har inträffat och vad ska du tänka på när du omhändertar en avliden person?

8. Vilka lagar styr verksamheten kring vår död och omhändertagande av avliden?

9. Redogör för sjukhuskyrkans funktion.

1. Hur skulle du vilja att din egen död skulle vara och hur vill du bli omhändertagen?

2. Hur vill du ha din begravning och var vill du ha din gravplats?

3. Läs och reflektera kring FN:s artiklar ”Den döende människans rättigheter”

4. Läs och reflektera kring ”Vård i livets slutskede” (Socialstyrelsen).

Ta reda på

1. Ta reda på hur en döende person från ett annat land och en annan religion vill bli omhändertagen, t.ex. en muslim Iran.

2. Intervjua en äldre person hur man såg på döden förr.

3. Ta reda på vilka bestämmelser det finns kring begravning.

Webbadresser Se även s. 326 i boken www.socialstyrelsen.se www.vardguiden.se www.riksdagen.se