• No results found

BUDGET 2021 MED FLERÅRSPLAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BUDGET 2021 MED FLERÅRSPLAN"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

0

BUDGET 2021

___________________________

MED FLERÅRSPLAN 2022-2023

(2)

Innehållsförteckning

Sverigedemokraternas politik ... 2

Hälso- och sjukvård samt tandvård 2

Kollektivtrafik 5

Regional utveckling och kultur 5

Medarbetare 7

Ekonomi 8

Hållbar utveckling i Region Kronoberg 9

Hälso- och sjukvård samt tandvård ... 12

Uppdrag 12

Mål och mätetal 13

Kollektivtrafik ... 14

Mål och mätetal 15

Regional utveckling och kultur ... 17

Uppdrag 17

Medarbetare ... 19

Mål och mätetal 19

Ekonomi ... 21

Mål och mätetal 21

Finansiering 22

Resultatbudget 2021-2023 24

Driftsramar per nämnd 25

Kapiteringsersättning till vårdval och barntandvård 27

Investeringsram 28

(3)

Sverigedemokraternas politik

Hälso- och sjukvård samt tandvård

Hälso- och sjukvård

Svensk sjukvård har tidigare varit en förebild för omvärlden. Så är det tyvärr inte längre. Idag har Sverige bland de längsta vårdköerna i Europa och alltför många patienter tvingas vänta längre än vårdgarantins 90 dagar. Motsvarande utveckling finns inom akutsjukvården. Vi ser därför tillgänglighet inom primärvården samt kortare väntetider på akutmottagningarna som särskilt prioriterade områden.

Vi ser med glädje på utvecklingen som sker med tidbokning online och hemmonitorering och fler kompetenser på våra vårdcentraler.

I Kronoberg skall alla medborgare erbjudas bästa möjliga sjukvård inom rimlig tid, oavsett hemort eller plånbok. Vi vill ge vårdpersonalen den uppskattning de förtjänar i form av rimliga löner och en god arbetsmiljö. Vi vill se ett Kronoberg där kvalitet, tillgänglighet och säkerhet garanteras genom

välutbildad och engagerad personal, ett Kronoberg där infödda svenskar inte diskrimineras i förhållande till personer som vistas i landet illegalt.

Självfallet bör sjukvården tillföras mer resurser, men vi ser även potential att förbättra vårdens metoder så att resurserna används mer effektivt, vilket är särskilt viktigt för att minska köerna. Det kan handla om allt från att ge möjlighet till bibehållen lön under specialistutbildningen för sjuksköterskor, flytta hanteringen av journaldokumentation och annat administrativt arbete till särskilt anställda

vårdadministratörer till samordning av lediga vårdplatser över hela landet. Vi välkomnar konkurrens inom välfärdssektorn så länge detta leder till ökad valfrihet, kvalitet och patientnöjdhet.

Vårdköerna måste kortas rejält – ingen ska behöva dö i väntan på vård. När regioner inte kan erbjuda en patientvård inom vårdgarantins tidsgräns skall patienten informeras om detta och erbjudas vård hos annan vårdgivare. Ett nationellt vårdgarantikansli bör inrättas som har helhets- och

samordningsansvaret för att patienterna skall få snabbare vård. Därför ser vi att den köpta vården inte kommer att minska de närmaste åren.

Patienter skall ha rätt att fritt välja vårdgivare inom både öppen- och slutenvård. De skall också ha rätt att undersökas inom vårdgarantins tidsfrist. Om hemregionen inte klarar detta skall alternativ ordnas, i första hand genom hänvisning till en annan offentlig eller privat vårdgivare. Därutöver, om behandling inte kan erbjudas i Sverige skall vårdgivaren erbjuda patienten vård utomlands, utan extra kostnad. För att upprätthålla detta skall samverkansavtal upprättas mellan lika vårdgivare, offentliga och privata, svenska och utländska. Den region som man bor i ansvarar för kontakterna med den hänvisade vårdgivaren, journaler, transporter, uppehälle och eventuell tolkningshjälp. Givetvis skall vård utomlands endast användas i undantagsfall. Vår målsättning är en månadsvårdgaranti, där maximal väntetid till specialistvården skall vara 30 dagar. Vid särskild allvarliga sjukdomar som exempelvis hjärt- /kärlsjukdomar och cancer, samt vid psykisk ohälsa för barn och tonåringar, skall maximal väntetid vara 14 dagar.

För att säkerställa en jämlik, tillgänglig och sjukvård av hög kvalitet anser vi att staten bör ta ett tydligare ansvar än i dag för sjukvårdens styrning och finansiering. Vi vill se att staten helt övertar regionernas roll som beställare och finansiär av sjukvård, vilket föranleder att en statlig vårdskatt ersätter den regionala beskattningen. En sådan förändring är nödvändig för att säkra likvärdig vård i hela landet men en sådan omfattande sjukvårdsreform är oerhört komplex, en förändring som tar tid att genomföra varför det är hög tid att påbörja arbetet redan nu. Vi bör vara öppna för att se över möjligheterna att på sikt flytta över huvudmannaskapet för hela eller delar av sjukvården från regionerna till staten.

Den svenska välfärden finns i första hand till för svenska medborgare. Att ge alla människor i hela världen obegränsad tillgång till svensk sjukvård är varken ekonomiskt möjligt eller rimligt. Det vore ett svek mot det svenska samhällskontraktet, och att underminera folkhemstanken. Det är därför viktigt med väl avvägda och anpassade regelverk avseende villkor för tillgång till vård för utlänningar.

(4)

I vårt Sverige skall ingen någonsin nekas akutvård på grund av bristande betalningsförmåga.

Patientsäkerheten skall aldrig hotas. För annan vård måste vi dock kunna sätta gränser.

Med ett tydligt regelverk rörande icke-medborgares rätt till välfärd undviks orimlig belastning på sjukvården, vilket bidrar till högre tillgänglighet för dem som faktiskt har oinskränkt rätt till vård och omsorg. Det bidrar dessutom till att belysa medborgarskapets värde.

Under de senaste åren har Folkhälsomyndigheten konstaterat att bl.a. antalet fall av tuberkulos (TBC) har ökat dramatiskt. TBC var tidigare en näst intill helt utrotad sjukdom i Sverige men nu har tbc-fall påträffats bl.a. inom skolan och hos personal på HVB-hem. Det är högst oroväckande för folkhälsan att allvarliga och smittsamma sjukdomar sprids i samhället till följd av att man inte upptäcker eller kan erbjuda smittade personer behandling, eftersom de inte genomgår hälsoundersökningar. Vi har idag ett stort och sunt fokus på förebyggande och tidig upptäckt. Då staten inte tar sitt ansvar på detta området så blir det extra viktigt för Regioner och kommuner att tidigt tydliggöra för nyanlända och migranter från riskområden hur och var man genomgår hälsoundersökning.

Vi ser med glädje på det utvecklingsarbete som sker inom den nya nära vården, digitalisering och ”på toppen av sin kompetens”. Det är bärande delar för att kunna möta behoven framåt inom hälso- och sjukvård. Det är nu dags att Region Kronoberg på allvar blir en konkurrent till de privata

onlinetjänsterna. De har på ett tydligt och innovativt sätt visat på behov och tagit marknadsandelar som vi med fördel skall ta tillbaka genom att använda vårt gedigna förtroende hos medborgarna och erbjuda dessa tjänster i kombination med den traditionella vården.

Vi driver följande satsningar på riksplanet:

• Begränsa väntetiden till specialistsjukvården till max 30 dagar och 14 dagar vid särskilt allvarliga sjukdomar och psykisk ohälsa bland barn och unga.

• Förbättra arbetsmiljön och höja vårdyrkets status genom kompetenslyft, yrkeslegitimation för undersköterskor, anställning av vårdservicepersonal och andra som kan avlasta vårdgivande personal samt utöka möjligheten till heltid respektive rätten till deltid för vårdpersonal.

• Avskaffa den i praktiken kostnadsfria sjuk- och tandvården för illegala invandrare och införa tydliga regelverk för icke-medborgares rätt till skattefinansierad välfärd.

• Förbättra tillgängligheten i förlossningsvården, barnsjukvården, primärvården och akutsjukvården.

• Göra sjukvården mer jämlik genom tydligare nationell reglering och utreda möjligheten att på sikt flytta huvudmannaskapet för hela eller delar av sjukvården från landstingen till staten.

• Införa en ny patienträttsgaranti som stärker patienternas rättsliga ställning och ger möjlighet att välja vårdgivare i hela landet.

• Införa en vårdplatsgaranti som garanterar en vårdplats på rätt nivå och personal med rätt kompetens.

(5)

Barn- och ungdomspsykiatrin

Allt fler barn och unga mår dåligt som resultat av att vården saknar tillräcklig kapacitet och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är långa. Krisen inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) går ut över barn och unga vilket inte är acceptabelt. Vi vill införa nationella flödesprogram och vårdpaket för barn och ungdomar som drabbads av psykisk ohälsa som till exempel självskadebeteende, ångest och depression. Dessa nationella program skall beskriva hur och vilka insatser som målgruppen skall få tillgång till och inom vilken tid, samt koordineringen mellan olika sektorer som BUP, socialtjänsten, förskola/grundskola och elevhälsan så att insatserna fungerar som en helhet. De nationella

programmen skall också tidigt fokusera på förebyggande insatser, som förhindrar att barn och ungas sjukdomstillstånd förvärras. Anledningen till att införa nationella flödesprogram och vårdpaket för barn och ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa är att erbjuda barn och unga snabbare och mer

sammanhållande hjälp som innebär bästa möjliga utredning och behandling. Vi ser det som positivt att Kronoberg fattat beslut som leder till fler aktörer och på sikt ökad kvalitet och tillgänglighet inom detta område.

Med ett samlat grepp kan vi förhindra självmord. Bland annat genom att tillfällen försvinner och impulsiva handlingar bromsas. Den psykiska ohälsan bland unga har ökat så kraftigt att den nu är ett av våra största folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa ligger bakom 90 procent av alla självmord som begås i Sverige. Vikten av en god och tillgänglig psykiatrisk vård, särskilt för barn och ungdomar, kan därför inte nog belysas och det krävs ytterligare insatser för att stärka denna. Dessutom fordras förstärkningar inom skolpsykiatrin och kuratorsverksamheten, inte minst då många unga drar sig för att söka extern psykiatrisk vård. All personal som arbetar med någon form av vård eller omsorg bör också gå en kortare utbildning för att lära sig känna igen signaler och tidigt upptäcka eventuell

självmordsbenägenhet. En ytterligare åtgärd vore att utreda möjligheten att förbjuda uppmuntran till självmord, vare sig det sker på internet eller på något annat sätt. Rimligtvis borde denna typ av uppmuntran kriminaliseras då handlingen resulterar i att en medmänniska mister livet.

Det är nödvändigt att även ge stöd till de efterlevande när självmord trots allt sker. Att förlora en närstående är alltid ett trauma, men då personen i fråga själv har valt att avsluta sitt liv är situationen än mer chockerande och väcker än fler känslor och frågor.

Tandvård

Sverige skall vara ett välfärdsland där tänderna ses som en del av kroppen. Ingen svensk medborgare skall behöva avstå från tandvård på grund av ekonomiska skäl. Tyvärr är det inte så idag. Enligt undersökningar avstår var tionde vuxen svensk – totalt över 700 000 personer – från att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl.

Sveriges tandvård bygger på att vi gemensamt finansierar den via skattsedeln. Detta innebär således att tandvården är dimensionerad för de människor som i första hand bor här. För svenska medborgare gäller ovillkorligen samma villkor, dvs. full tillgång till svensk tandvård där våra nationella lagar och regler tillämpas. Detta gäller även i stor utsträckning för EU-medborgare och personer som har ett arbetstillstånd exempelvis i form av ett gällande blåkort samt barn till personer som har ett giltigt uppehållstillstånd. Avseende vuxna med TUT/PUT gäller fri tillgång till akuttandvård samt tandvård som inte kan anstå. För att få tillgång till fullständig tandvård kan man kvalificera sig genom att ha arbetat motsvarande heltid under de senaste två åren, eller genom att teckna en försäkring eller betala själv via lån. För asylsökande vuxna och barn erbjuds akut tandvård, resterande tandvårdsinsatser skall finansieras på egen hand genom försäkring eller lån. Avseende illegala utlänningar gäller enbart tillgång till akut tandvård, dock med fullt betalningsansvar. Med tydliga regelverk avseende icke-medborgares rätt till skattefinansierad välfärd minskar obönhörligen belastningen på tandvården.

(6)

Kollektivtrafik

Länstrafiken

Länstrafiken står inför en stor utmaning att återta sin andel resenärer när effekten av Corona planar ut.

Då vi vill att hela Kronoberg skall leva och anser det viktigt att det finns goda kommunikationer som underlättar för invånare och arbetspendlare inte minst på landsbygden så är det av stor betydelse att det finns utrymme för marknadsföring och återtagande av resenärsandelar under kommande år.

Sverigedemokraterna vill ha en tillgänglig kollektivtrafik som så många som möjligt kan nyttja. Oavsett ålder, bostadsort eller funktionshinder skall kollektivtrafiken fungera tillfredsställande för

kronobergaren.

Trygghet, punktlighet och komfort för passageraren är viktigt för att fler skall känna att

kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ. Då det är uttalat att kollektivtrafiken skall bidra till minskad trängsel framförallt i Växjö tätort vill vi se ett påskyndat arbete med att koppla stadstrafiken till pendlarparkeringar för de Kronobergare som tar bilen en del av sin resa.

Tryggheten inom regionens olika verksamheter är viktig, därför vill vi se ett fortsatt fokus på tryggheten för de resande och personal inom kollektivtrafiken.

Fossilfritt drivmedel tillverkat av förnybara råmaterial är koldioxidneutralt och kostnadseffektivt, så det är vår uppfattning att denna resurs bör brukas i första hand och att de beslut som nu fattats till förmån för eldrift i stadstrafiken samt bestämd mängd biogas i regiontrafiken i första hand är fördyrande och på så vis styr pengar från kärnverksamheten till imagehöjande fernissa.

Regional utveckling och kultur

Sverigedemokraterna drivs av kärlek och framtidstro för vår region. I vårt Kronoberg står

välfärdsstaten stark och det offentliga ställer upp när liv, hälsa och trygghet hotas. I vårt Kronoberg gör man sin plikt och kräver sin rätt. Skattemedel hanteras ansvarsfullt och med transparens, den

småländska kulturen syns och är en livskraftig och naturlig del av samhället. På så sätt stärks och bevaras den sociala tilliten och vår gemensamma identitet.

Regional Utveckling

För att vi skall kunna ha en hållbar regional utveckling i Kronoberg så eftersträvar vi en levande landsbygd, där livets alla nödvändigheter finns tillgängliga. För oss handlar detta i första hand om människorna som bor här, deras försörjning, tillgång till samhällsservice och framtidstro.

Sverigedemokraterna vill att kronobergare skall kunna lita på att tågen går i tid, att vägarna håller hög kvalitet och att regionens infrastruktur utvecklas och underhålls effektivt. Här ser vi vikten av att bredbandsutbyggnaden på landsbygden får fortsatt stöd som ett krav för att inte utestänga landsbygdens invånare från samhällsservice, arbete och företagande. Vi lägger ingen ideologisk

värdering i olika trafikslag och lösningar, utan ser pragmatiskt på utbyggnad, användning och fördelning mellan transportsätten. Vi inser att olika lösningar behövs för olika situationer, och att förutsättningarna skiljer sig stort mellan norr och söder, storstad och landsbygd.

Region Kronoberg skall vara det kommunikativa gränssnittet för regionens kultur mellan myndigheter, företag, kommuner, lärosäten och samhället. Med tanke på att region Kronoberg är en stor arbetsgivare så är vårt mål även att se över möjligheterna på regionens egna folkhögskola, Grimslövs folkhögskola,

(7)

för att passa regionens behov nu och i framtiden. Möjligheterna att specialisera utbildningar ytterligare är ännu ett sätt att attrahera studenter runt om i landet.

Turism och besöksnäring

Turism är en vital del av regionens verksamheter, där vi synliggör vår lokala kultur och verkar för att sprida Smålands goda till de som inte har lyckan att bo här. Kronoberg och Småland ligger i framkant när det gäller turistnäringen och här finns många genuina besöksmål och lokal kultur som är värd att uppleva. Den möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. Mycket tack vare Destination Småland har vi i Kronoberg ett aktivt utvecklings- och samarbetsklimat i dessa näringar. I länet finns bra skyltning till olika turistmål och service-ställen, däremot går det att göra mer gällande infrastrukturen som turistnäringen behöver.

Samarbetet mellan lokala turistföretag och kommuner/regionen kan ökas, det finns en stor potential som väntar på att aktiveras. Sverigedemokraterna vill verka för att utveckla verksamheten med att stödja besöksnäringen och har därför riktat medel direkt till detta ändamål.

För att ytterligare vitalisera denna hårt arbetande näring driver vi på riksnivå följande frågor: Avskaffa skatt på avstånd, så som flygskatt och kilometerskatt, som är skadlig för besöksnäringen och vi vill se en harmonisering av de momssatser som påverkar besöksnäringen, så att exempelvis ett djurparksbesök och en älgsafari omfattas av samma momssats.

Kultur

Sverige är idag ett kluvet land, kluvet mellan migranter och svenskar, mellan stad och land, mellan äldre och yngre. Flera regeringar har under lång tid tillåtit samhällskittet att krackelera och Sverige behöver idag mer än någonsin en politik för att bygga vår gemensamma identitet, för social tillit och för sammanhållning.

Det ideella Sverige är ett osynligt kitt i samhällsfundamentet. Genom hundratusentals svenskars engagemang om vår gemensamma kultur så upprätthålls funktioner som annars inte hade existerat.

Dessa funktioner stöder idrott, tävlingsverksamhet, musik, bygdeverksamhet, teater, studieverksamhet, entusiastområden och annan kultur.

Sverigedemokraternas idé är att genom att synliggöra och stödja dessa organisationer kunna underlätta för småländsk kultur att frodas och verka som en sammanhållande kraft. Vi kommer att verka för att underlätta för de som väljer att ideellt arbeta för den småländska kulturens funktion.

Vi är övertygade om att de som är med och bygger upp, också är mer benägna att ta ansvar.

Målet måste vara att alla som lever och verkar här är lika införstådda med sina skyldigheter och plikter som sina rättigheter. Således bör utländska medborgare som önskar att bli svenska medborgare tydligt visa att de är redo och villiga att ta del av det kollektiva ansvaret för Sverige. Vi kan öka

medborgarskapets betydelse genom att stärka dess koppling till rättigheter, såsom tillgång till de generella välfärdssystemen. Att dessutom utvidga den samhällsorientering som erbjuds invandrare samt att göra den obligatorisk för alla som får uppehållstillstånd underlättar ytterligare.

(8)

Medarbetare

Varje vårdanställd har sina unika förutsättningar och ett eget livspussel att få ihop. Att i alltför hög grad tvingas anpassa sina arbetstider efter arbetsgivarens behov sliter på både kropp och sinne. Detsamma gäller den som inte får arbeta i tillräckligt hög utsträckning eller saknar rätt att gå ner i arbetstid. Det kan förefalla praktiskt för arbetsgivaren att fritt få schemalägga sin personal, men i slutändan blir hela organisationen lidande om anställda säger upp sig och unga människor undviker att över huvud taget arbeta inom vården. Anställda inom offentlig sektor skall ha stort inflytande över arbetstider, med rätt till såväl heltid som deltid. Vårdpersonal skall slippa ofrivilligt delade turer och oönskat skiftarbete, något som ofta är både fysiskt och mentalt påfrestande. Därutöver skall vårdpersonal inte omfattas av karensdagar vid sjukskrivning. För att motverka smittspridning är det viktigt att de som är sjuka har råd att stanna hemma.

God kompetensförsörjning handlar i lika hög grad om att locka nya personer till utbildningar, som att befintlig personal skall välja att stanna kvar och att förmå personal som lämnat sitt yrke att återvända.

En förstärkning av resurserna skulle ge regionerna bättre förutsättningar att vara attraktiva som

arbetsgivare, både vad gäller löner och arbetsvillkor. Vi stödjer en stabil och god löneutveckling och ser det som nödvändigt att personal inom Region Kronoberg har en löneutveckling som motsvarar arbetsbelastningen. Brist på specialistkompetens skapar flaskhalsar och bidrar till långa väntetider. Vi avsätter därför 21 miljoner i ytterligare löneutrymme till regionens undersköterskor för att maximalt kunna utnyttja lönerörelsens utrymme, inte genom tillfälliga allmosor utan tack vare stabila

överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Det skall vara tydliga krav på kvalifikationer och uppförande. Vårdpersonal skall kunna uttrycka sig på klar och tydlig svenska, vilket inte minst är viktigt i mötet med patienter som själva har svaga kunskaper i svenska. Avsteg från regler om hygien och klädsel av religiösa skäl, hör inte hemma i en sekulär stat och är inte acceptabelt.

Vi vill fortsatt se en ny form av lärlingsanställning som kombinerar utbildning med möjligheten att lära sig ett yrke på plats hos en arbetsgivare. Under tiden en individ är i lärlingsanställning så kommer denne erhålla en ersättning som är en procentsats av den ingångslön som sätts av parterna för respektive bransch där arbetsgivaren bör kunna ta del av ett handledarstöd.

(9)

Ekonomi

En hållbar ekonomi i balans

Region Kronobergs ansvar är att ha en sund finansiell hushållning samt att försäkra aktsamt och produktivt användande av offentliga medel. Antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen skall ligga till grund för den ekonomiska planeringen. Ofta avviker dessa antaganden från det verkliga utfallet. Det är vi smärtsamt medvetna om när vi just nu lever i ovisshet om konsekvenserna av den pandemi som fortfarande pågår. Det finns flera skäl till att den finansiella planeringen måste innehålla en marginal för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de risker som väntar i framtiden.

Långsiktighet är ett krav för en hållbar ekonomi och en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård, välfungerande kollektivtrafik och ett rikt kulturutbud. Genom ett systematiskt förbättringsarbete skall Region Kronoberg utveckla verksamheten. Region Kronoberg skall löpande jobba med

effektiviseringar för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Medarbetarnas kompetens skall användas så effektivt som möjligt vilket innebär att vårdpersonalens tid skall komma patienterna till nytta till så stor del som möjligt och att administrativt arbete i första hand skall utföras av administrativ personal.

(10)

Hållbar utveckling i Region Kronoberg

Hållbar utveckling

Genom att ha den mest moderna utvecklingen under uppsikt och låta privata aktörer stå för den risk och kostnad som det innebär att utforska den yttersta spetsen av utvecklingen så kan region Kronoberg dra nytta av de framsteg som görs och slå in på den upparbetade vägen när den är av en mer stabil och ekonomiskt fördelaktig karaktär.

Ett bra exempel är de online-tjänster för sjukvård som erbjuds av ett antal aktörer idag. Privata aktörer banar nämligen vägen för en Regional god och säker vård. De är inte konkurrenter – de tar riskerna för att testa nya vägar som regionen sedan säkert kan slå in på med sin erfarenhet och stabilitet och göra satsningen framgångsrik både snabbt och ekonomiskt.

Hållbar produktion

Hållbarhet är ett nyckelbegrepp för att samhället skall klara de utmaningar som ställs på dess

funktioner, både nu och i framtiden. Hållbarhet i en vidare, samhällelig bemärkelse borde också kunna handla om ändamålsenlighet, självförsörjningsgrad och kvalitet över tid. En hållbar utveckling

inbegriper rimligen en förnuftig, genomtänkt väg att gå för att vi i framtiden skall stå minst lika bra rustade som nu att säkert och effektivt kunna leverera de tjänster till våra medborgare som de demokratiskt kräver. Detta kallar vi genuint hållbar utveckling. Region Kronoberg bör vara en föregångare i ett nyktert och hållbart förhållningssätt till den samhälleliga utvecklingen.

Genom att vara förberedd på olika risker som kan äventyra regionens verksamheter så kan vi ytterligare säkerställa en hållbar produktion. Vi förordar att regionen har beredskapslager tillgängliga så att

kärnverksamheten kan bedrivas utan störning.

Hållbar konsumtion

Genom att i regionens verksamheter främja en kultur som prioriterar närhet till de beslut som rör den lokala verksamheten så kan vi lyckas med att driva en hållbar utveckling. Vår livsmiljö är ett gemensamt ansvar och vi kan alla påverka den snabba utveckling som sker genom att till exempel prioritera hållbara produkter med lång livslängd framför produkter med lågt pris, kort hållbarhet och i värsta fall stor negativ miljöpåverkan vid produktion.

Vi är mycket framgångsrika i Sverige på avfallshantering, svenskt avfall är ytterst sällan ett miljöproblem och det skall vi vara stolta över! Det vi däremot bör reflektera över är vilka miljöeffekter vår

konsumtion kan ha i andra länder. På grund av de stora miljöproblemen behäftade med billig produktion i vissa länder, framför allt när det gäller elektronik och batterier, är det mer hållbart att främja lokal produktion och tillhandahålla infrastruktur för att underlätta sådan. Små och medelstora företag är en nationellt känd ryggrad i regionen och dessa näringsidkare bör främjas, speciellt de som har sin verksamhet inom områden som direkt eller indirekt verkar för hållbarhet.

Ett område där politiken kan gå före i en sådan riktning är i de riktlinjer man beslutar för regional upphandling. Region Kronoberg ställer miljö- och hållbarhetskrav på de produkter och tjänster som upphandlas i Regionen. Upphandling av råvaror och livsmedel är förmodligen den del av

upphandlingen där det är enklast och mest förtjänstfullt att i än större utsträckning fokusera på lokala råvaror och produkter. Att regionen handlar lokalt stimulerar ekonomin och ger en hög

skatteåterväxling.

(11)

Hållbar miljö

Sverige är ett föregångsland när det kommer till miljöfrågor. Genom hela landet, från enskilda till stora företag, finns en hälsosam inställning till och djup respekt för vår natur som vi intimt samverkar med.

Vi värdesätter det varierade kulturlandskapet, vacker natur är till för att upplevas och vi vill att det skall vara möjligt att bo och försörja sig på landsbygden.

Sverige uppfyller även alla krav som ställs på landet genom internationella konventioner och avtal.

Sverigedemokraterna står för ett sansat och evidensbaserat förhållningssätt till regionens påverkan på natur och atmosfär. Vårt förhållningssätt är konstruktivt, realistiskt och utgår från hur vi på det mest kostnadseffektiva sättet kan bekämpa miljöförstöring och utsläpp av växthusgaser globalt, utan att för den delen slå undan fötterna för landsbygd och industri. Förnybara bränslen är en het debatt och vi ser situationer där vissa passar mycket bra och andra där det är mindre lämpligt. Vi vill verka för en sansad utveckling där vi så långt som möjligt bibehåller möjligheterna för regionens företag att verka

konkurrenskraftigt och erbjuder en infrastruktur som är hållbar och effektiv. Vi vill undvika åtgärder som slår mot svenska jobb och landsbygd utan någon mätbar påverkan på miljöproblemen globalt.

(12)

Hälso- och sjukvård samt

tandvård

(13)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT TANDVÅRD

Uppdrag

Uppdrag Tidplan Ansvarig

Utreda möjligheten att utbilda dietister exempelvis i

likhet med sjuksköterskeutbildningen i Ljungby. 2021 Regionstyrelsen

Minska vårdrelaterade infektioner till 5 %. 2021 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Att utreda konsekvenserna av ett system med

egenavgifter gällande språktolkar. 2021

Regionstyrelsen - Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vad skulle det innebära att ha ett

beredskapslager/förrådsverksamhet i Kronoberg eller tillsammans med region Blekinge som

säkerställer att kärnverksamheten kan bedrivas 1 mån respektive 3 mån i händelse av störning i leveranser?

2021 Regionstyrelsen

Vilka verksamheter som idag handlas upp av

regionen skulle kunna inkontrakteras? 2021 Regionstyrelsen

Utreda vilken ytterligare specialitet som kan ligga på

Ljungby lasarett. 2021 Hälso- och

sjukvårdsnämnden

(14)

Mål och mätetal

PERSPEKTIV: INVÅNARE

Förtroendet för verksamheten ska vara högt

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Förtroende för hälso- och sjukvården

enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern 63 % 70 % 71 %

Tillgängligheten till verksamheterna ska vara god

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Andel patienter som får en medicinsk bedömning av legitimerad personal inom 3 dagar i primärvården

77 % 90 % 95 %

Andel väntande patienter till första besök inom planerad specialiserad vård som väntat 90 dagar eller kortare

86 % 90 % 100 %

Andel väntande patienter till operation/åtgärd inom planerad specialiserad vård som väntat 90 dagar eller kortare

85% 90 % 100 %

Andel telefonsamtal som besvarades av

vårdcentral inom samma dag 94 % 100 % 100 %

Kvaliteten i verksamheten ska vara god

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Antibiotikaförskrivning, antal recept/1000

invånare 293 250 2501

Vårdrelaterade infektioner 11,0 % 5,0 % 5,0 %

Antal ”Fysisk aktivitet på recept” 1 515 2 000 2 500

PERSPEKTIV: PROCESSUTVECKLING OCH PRODUKTION

Effektiva och kvalitativa processer i verksamheten

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Antal överbeläggningar per 100

disponibla vårdplatser 2,2 1,3 1,2

1 Nationellt mål Patientsäkerhetssatsningen.

(15)

Kollektivtrafik

(16)

KOLLEKTIVTRAFIK

Mål och mätetal

PERSPEKTIV: INVÅNARE

Förtroendet för verksamheten ska vara högt

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Nöjd kund index (NKI) buss/tåg enligt

Kollektivtrafikbarometern 70 % 70 % 71 %

Tillgängligheten till verksamheterna ska vara god

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Det är enkelt att åka med länstrafiken

enligt Kollektivtrafikbarometern (nöjdhet) 80 % 80 % 81 %

Kvaliteten i verksamheten ska vara god

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Punktlighet stadsbusstrafik RT +5 min 92 % 93 % 94 %

Punktlighet regionbusstrafik RT +5 min 90 % 91 % 92 %

Punktlighet Öresundståg RT +5 min 93 % 93 % 93 %

PERSPEKTIV: PROCESSUTVECKLING OCH PRODUKTION

Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Antal resor (miljoner resor) allmän

kollektivtrafik 10,6 - 11,6

Resandeutveckling i procent allmän

kollektivtrafik 2,3 % 3,0 % 3,0 %

Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Andel förnyelsebara drivmedel inom länstrafikens samtliga fordon (buss, bil

och minibuss). 98 % 98 % 98 %

(17)

Regional utveckling och

kultur

(18)

REGIONAL UTVECKLING OCH KULTUR

Uppdrag

Uppdrag Tidplan Ansvarig

Vilka möjligheter finns att prioritera närproducerade

varor vid upphandlingar respektive mindre inköp? 2021 Regionala Utvecklingsnämnden

(19)

Medarbetare

(20)

MEDARBETARE

Mål och mätetal

PERSPEKTIV: MEDARBETARE

Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Sjukfrånvaron 5,0 % 4,8% 4,7%

Faktisk sysselsättningsgrad (%) 84,0 % 84,5% 85%

Hållbart medarbetarengagemang (HME) 78 79 80

(21)

Ekonomi

(22)

EKONOMI

Mål och mätetal

PERSPEKTIV: EKONOMI

En hållbar ekonomi i balans

Mätetal Bokslut 2019 Målvärde 2021 Målvärde 2023

Resultat (%) i förhållande till skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

1,0 % 2,0 % 2,0 %

Nettokostnadsutveckling totalt, (%) 4,0 % 3,9 % 3,6 %

Bruttokostnadsutveckling, totalt, (%) 4,7 % 4,2 % 3,6 %

Kostnader för hyrpersonal i förhållande till kostnad för egen personal inom hälso- och sjukvård (%)

5,7 % 3% 2%

*Målvärde beräknat på nettokostnadsutveckling utifrån prognos delårsbokslut augusti 2020

(23)

Finansiering

Finansieringen i budget 2021 baseras på skatteunderlagsprognos från Sveriges Kommuner och

Regioner(SKR) från oktober 2020 och Skandias pensionsprognos från augusti 2020. Delposterna inom finansieringsbudgeten för 2021 och plan 2022-2023 framgår av tabellen nedan och utgår ifrån aktuella förutsättningar i oktober 2020.

Finansiering 2021-2023, jämfört med utfall 2019 och prognos 2020 (aug 2020)

Skatteintäkter

Skatteintäkterna motsvarar ca två tredjedelar av Region Kronobergs totala intäkter. Skatteintäkterna är beroende av samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av Region Kronobergs förtroendevalda.

Skattesats 2021

Skattesatsen i Region Kronoberg för 2021 fastställs till 12,00 procent.

Kommunalekonomisk utjämning och generella bidrag

Beloppen i Budget 2021 gällande utjämningssystemet baseras på preliminära uppgifter i oktober 2020.

Det kommer att kompletteras med tillskott enligt regeringens budgetproposition. Det slutliga utfallet av utjämningen för 2021 fastställs i december 2020.

Finansiering, mnkr

Utfall 2019

Prognos 2020

Budget 2020

Budget 2021

Plan 2022

Plan 2023

Skatter 5 014 5 056 5 116 5 118 5 295 5 496

Preliminärskatt 5 051 5 121 5 116 5 158 5 295 5 496

Avräkning skatteintäkter -37 -65 0 -40 0 0

Utjämningssystemet och

generella statsbidrag 1 376 1 820 1 610 1 862 1 881 1 879 Inkomstutjämningsbidrag 1 006 1 038 1 038 1 059 1 090 1 133

Kostnadsutjämningsavgift -210 -17 -17 -12 -12 -9

Strukturbidrag 46 46 46 47 47 47

Regleringsavgift -38 -48 -48 138 106 33

Bidrag läkemedel inom

förmånen 541 579 575 630 650 675

Övriga statsbidrag 31 222 16 0 0 0

Summa skatter,

utjämningssystemet samt generella statsbidrag

6 390 6 876 6 726 6 980 7 181 7 377

Finansiella intäkter 200 74 30 56 56 59

Finansiella kostnader -75 -97 -63 -43 -51 -86

varav finansiell del

pensioner -67 -62 -62 -40 -48 -83

Justering orealiserade poster -135

Summa 6 380 6 853 6 693 6 993 7 181 7 348

(24)

Läkemedelsförmånen

Regeringen avser att i nära samarbete med berörda aktörer fortsätta arbetet med samordnade och angelägna utvecklingsinsatser inom läkemedelsområdet. Dessutom avser regeringen att i samarbete med SKR åstadkomma en långsiktigt hållbar hantering av statens bidrag till regionerna/landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen.

Bidrag för läkemedelsförmånen budgeteras för 2021 till 630 mnkr baserat på Socialstyrelsens vårprognos för läkemedelskostnader inom förmånen samt ny socioekonomisk behovsmodell fr o m 2021.

Finansiella intäkter och kostnader

Budgeten för finansiella kostnader åren 2021-2023 avser till största delen Skandias prognostiserade finansiella kostnad för intjänandedelen på pensionsskulden för respektive år. Den finansiella kostnaden för pensioner består av ränte- och basbeloppsuppräkningar.

Övriga finansiella kostnader och intäkter avser framförallt bankavgifter, ränteintäkter och avkastning i kapitalförvaltningen.

(25)

Resultatbudget 2021-2023

Resultatbudget, mnkr

Utfall 2019

Budget 2020

Budget 2021

Plan 2022

Plan 2023 Verksamhetens nettokostnader -6 084 -6 271 -6 554 -6 727 -6 969

Avskrivningar -230 -269 -300 -310 -320

Summa

Verksamhetens nettokostnad -6 314 6 540 -6 854 -7 037 -7 289

Skatteintäkter 5 014 5 116 5 118 5 295 5 496

Generella statsbidrag och

utjämning 1 376 1 610 1 862 1 881 1 879

Finansiella intäkter 200 30 56 56 59

Finansiella kostnader -75 -63 -43 -51 -86

Varav finansiell del pensioner -67 -62 -40 -48 -83

Summa Finansiering 6 515 6 693 6 993 7 181 7 348

Årets resultat 201 153 139 144 59

Balanskravsjusteringar -135

Balanskravsresultat 66 153 139 144 59

Resultat i förhållande till skatteintäkter,

kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag

1 % 2,3 % 2,0 % 2,0 % 0,8 %

Resultatbudget 2021-2023 jämfört med 2019 och 2020

(26)

Driftsramar per nämnd

Nedan redovisas preliminära driftsramar för nämnderna under perioden 2021-2023. Driftsramarna är preliminära då interna budgetposter kan komma att förändras.

Preliminära driftsramar

Belopp i mnkr Budget

2020*

Budget 2021

Plan 2022

Plan 2023

Hälso-och sjukvårdsnämnd 4 280 4 440 4 454 4 547

Trafiknämnd 346 365 385 429

Regional utvecklingsnämnd 72 74 75 75

Kulturnämnd 64 64 65 66

Styrelsen för Grimslövs folkhögskola 12 12 13 13

Vårdval 1 194 1 218 1 245 1 271

Regionstyrelsen 564 662 794 880

Regionfullmäktige** 7,5 7,5 7,5 7,5

-varav Revisorer** 4,2 4,2 4,2 4,2

-varav Patientnämnden** 0,9 0,9 0,9 0,9

Summa 6 540 6 854 7 037 7 289

Förändring jämfört med föregående år 4,8 % 2,7 % 3,6 %

*Budgetram avläst augusti 2020 **OBS! beloppen är före uppräkning av arvoden för 2021, Budget för stödpersoner inom PAN ligger inom RS (kansliavdelningen som handlägger dessa)

(27)

Förändringar 2021-2023 jämfört med 2020

Förändringar 2021-2023 jämfört med 2020

Belopp i mnkr 2021 2022 2023

Hälso och sjukvårdsnämnd

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 22,3 22,3 22,3

Resursförändring 137,7 151,4 245,1

SUMMA 160,0 173,7 267,4

Trafiknämnd

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 0,3 0,3 0,3

Resursförändring 18,6 38,9 82,2

SUMMA 18,9 39,2 82,5

Regional utvecklingsnämnd

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 0,4 0,4 0,4

Resursförändring 2,1 2,2 2,3

SUMMA 2,5 2,6 2,7

Kulturnämnd

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 0,0 0,0 0,0

Resursförändring -0,1 0,8 1,7

SUMMA 0,0 0,8 1,7

Styrelsen för Grimslövs folkhögskola

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 0,1 0,1 0,1

Resursförändring -0,2 0,8 0,8

SUMMA -0,1 0,9 0,9

Vårdval och tandvårdsstöd

Resursförändring 24,4 50,8 77,2

SUMMA 24,4 50,8 77,2

Regionstyrelsen (inkl RF)

Kompensation lönerevision (ej avtal 2021-2023) 3,7 3,7 3,7 Resursförändring (avskrivningar, pensionskostnader

mm) 54,3 86,1 69,7

Löneavtal 2021-2023* 50,0 130,0 220,0

Uppräkning ram (2022-2023) 0,0 8,8 22,7

SUMMA 108,0 228,6 316,1

SUMMA Förändringar jämfört med 2020 313,6 496,6 748,5

*Löneavtal (2021-2023) fördelas efter utfall till respektive nämnd och år

(28)

Kapiteringsersättning till vårdval och barntandvård

Vårdersättning Vårdval Kronoberg

Uppräkning för vårdersättning Vårdval Kronoberg görs med 1,6 procent för år 2021 enligt LPIK inklusive läkemedel (SKR:s prognos augusti 2020). RF förväntas fatta beslut om en ny

ersättningsmodell som gäller från 2021-07-01.

Vårdersättningen 2021 uppgår därmed till följande uttryckt i kronor per listad och år.

Vårdersättning per listad och år

Belopp i kr Ny ersättningsmodell

(fr o m 1 juli 2021)

Nuvarande ersättningsmodell (t o m 30 juni 2021)

Vårdersättning, 2020 4 173 4 173

Tillskott från ersättningar som upphör vid ny

ersättningsmodell 394 -

Uppräkning (LPIK) 73 67

Vårdersättning, 2021 4 641 4 240

Inklusive 2 % momsersättning 4 733 4 325

Barntandvårdspeng

Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 1,9 procent (LPIK exklusive läkemedel).

Barntandvårdspengen för år 2021 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år:

Barntandvårdspeng, kronor per barn och år

á pris 2020 Uppräkning á pris 2021

Behandlingsområde 3-23 år 1 484 134 1 618

Områdesansvar 0-2 år 300 27 327

Områdesansvar 3-23 år 187 17 204

(29)

Investeringsram

Investeringsram 2021-2023

Budget 2021

Plan 2022

Plan 2023

Budgeterat resultat 139 144 59

Avskrivningar 300 310 320

Summa utrymme för

självfinansiering av investeringar 439 454 379 Fastigheter och utrustning i

samband med

fastighetsinvesteringar

480 1 322 1 378

Varav:

Beslutade & planerade projekt i

styrelse/fullmäktige 430 1 272 1 328

Löpande årligen (fastighetsanslag) 50 50 50

Investering MT och övrig

utrustning 100 100 100

Varav återanskaffning 75 80 65

Investering informationsteknik 45 46 46

Varav återanskaffning 29 29 30

Inventarier intäktsfinansierad

verksamhet 30 30 30

Oförutsett 45 45 45

Summa 700 1 500 1 600

Självfinansieringsgrad 63 % 30 % 24 %

Investeringsram och självfinansieringsgrad 2021-2023

Nedan följer en kortfattad redovisning av de investeringsprojekt som planeras för perioden 2021-2023.

Inom fastighetsinvesteringsprojekten för politiska beslut ingår även kostnader för utrustning och konst.

Beslutade projekt i styrelse/fullmäktige

- Investeringsbeslut för ombyggnad av fyra vårdavdelningar, LL i regionstyrelsen (Dnr 16RK2234).

Ombyggnad pågår mellan år 2019-2022

- Hjälpmedelcentral och samlat regionarkiv kommer placeras i renoverade och utbyggda lokaler inom Sigfridsområdet (Dnr 19RGK201)

- Ombyggnad av sterilcentralen CLV pågår (Dnr 20RGK32)

- Renovering av hus M 58 Rättspsykiatri Sigfridsområdet (Dnr19RGK1506) Planerade projekt för styrelsebeslut

I planerade projekt för beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige finns bland annat:

Nybyggnation Bussdepå Norrängen

Ombyggnation Barnhabilitering Sigfridsområdet Ombyggnation Dialysavdelning CLV

- Fler objekt utreds för beslut löpande.

(30)

Löpande årligen (fastighetsanslag)

Avser dels tekniska reinvesteringar i fastigheter, dels mindre ombyggnationer samt verksamhets-

investeringar. Årligt anslag som används inom fastighetschefens delegation. Flerårig underhållsplan som underlag.

Investering medicinteknik (MT) och övrig utrustning

Utrustningsstrukturen är gammal och i det fortsatta arbetet tillämpas en återinvesteringsplan utifrån databas för den medicintekniska utrustningen. Återanskaffning prioriteras före nyinvestering. Under perioden planeras ett antal investeringar vilka alla har gemensamt att stödja verksamhetsutvecklingen i Region Kronoberg.

IT-investeringar

Avser uppgraderingar samt ny- och återinvestering inom områdena:

- IT-infrastruktur

- IT-arbetsplats

- IT-system

Intäktsfinansierad verksamhet

Planerade investeringar i inventarier, utrustning och mindre verksamhetsanpassningar är 30 mnkr/år för de intäktsfinansierade verksamheterna. De intäktsfinansierade verksamheterna bedömer själva sitt investeringsbehov avseende inventarier och utrustning och finansierar själva sin avskrivningskostnad.

Detta gäller för rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum, mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primärvårds- och rehabområdet.

Låneram

Region Kronobergs stora planerade investeringsbehov den kommande femårsperioden ställer krav på att likviditet finns.

För att säkerställa tillgången till likviditet ska regionfullmäktige i samband med beslut om budget även besluta om nyupplåning och refinansiering samt kredit. Medel från överlikviditetsförvaltningen kan tas i anspråk för att finansiera investeringarna, men ett upplåningsbehov kan eventuellt ändå uppstå under 2021. Med anledning av detta beviljar regionfullmäktige under 2021 låneram på 500 mnkr samt att den av regionfullmäktige beslutade krediten kvarstår.

(31)

References

Related documents

Trosa kommun fortsätter att arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet

För att förenkla uppföljningen av kostnader för förtroendevalda har samtliga nämnders kostna- der för arvoden mm flyttats till kommunstyrelsen inför budget 2019, 1,2 Mkr3.

I budget 2018 är utgångspunkt att ersättning från Migrationsverket täcka våra kostnader för insatser för ensamkommande barn genom att vi väljer boendeformer som kräver

Vid beslut och genomförande i kommunorganisationen ska alla ställa sig frågan – är det ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart och bidrar det till att skapa förutsättningar

Hållbarhetsprogrammet sammanfattar de områden Region Kronoberg behöver utveckla för att verksamheten ska ta ytterligare steg mot att bidra till en hållbar utveckling. En

Vår förhoppning är att denna budget ger våra verksamheter förutsättningar att möta behoven vi ser i närtid samtidigt som vi gör satsningar för att göra vår kommun

Vi höjer ramarna för utbildningsnämnden med nästan 200 miljoner kronor under 2012 och 2013, vilket ska ge utrymme för att anställa cirka 80 nya lärare, förskolelärare

För de två sista åren ser vi ett ökat utrymme för verksamhet, men detta måste åtminstone delvis användas för att återställa den försämring av resultatnivån som vi ser 2013