UPPSALA UNIVERSITET 2005-01-18 Företagsekonomiska institutionen
Företagsekonomi C Examensarbete HT-04
Sarbanes-Oxley Act kapitel 201
- konsekvenser för svenska revisionsbolag?
Författare: Lisa Hiller Lena Wiik
Handledare: Joachim Landström
A1204
Sammandrag
De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.
Avsikten med uppsatsen är därmed att undersöka eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag som reviderar bolag på amerikansk börs. Utifrån den kvalitativa undersökning som gjorts kan vi konstatera att förbudet av de icke- revisionsrelaterade tjänsterna uttryckta i Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 inte medför väsentliga konsekvenser. Vidare kommer inte revisorns faktiska oberoende att öka, medan en ökning av det utåt synliga oberoendet är trolig. Slutligen kommer konkurrensen på revisionsbolagens marknad att ändra karaktär. Konkurrensen om icke-revisionsrelaterade tjänster kommer att öka mellan de fyra största revisionsbolagen i Sverige och på lång sikt öppnas marknaden upp för företag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster.
Kortsiktigt minskar konkurrensen om revisionstjänsterna men är på lång sikt oförändrad.
Innehållsförteckning
1. Inledning...3
1.1 Problemframställning ...3
1.2 Disposition...4
2. Sarbanes-Oxley Act ...5
2.1 Bakgrund ...5
2.2 Lagens innebörd ...5
2.2.1 Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 ...6
2.3 Disciplinära åtgärder...9
2.4 Definition av oberoende ...9
3. Svensk lag ...11
3.1 Analysmodellen ...11
3.2 Förtroendekommissionen ...12
3.3 Disciplinära åtgärder...12
4. Metod ...13
4.1 Val av metod...13
4.2 Urvalsprocess...14
5. Intervjusammanställning...16
5.1 Presentation av intervjurespondenter...16
5.2 Sammanställning av ämnesområden ...16
6. Analyserande diskussion...23
6.1 Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 i jämförelse med analysmodellen ...23
6.2 Konsekvenser av de nio icke-revisionsrelaterade tjänsterna ...23
6.3 Konsekvenser för revisorns oberoende...24
6.4 Konsekvenser för revisionsbolagens marknad ...25
7. Slutsatser och förslag till fortsatt forskning...28
7.1 Slutsatser...28
7.2 Förslag till fortsatt forskning ...29
Källförteckning ...30
1. Inledning
Detta avsnitt redogör för uppsatsens problembakgrund, problemformulering och avgränsningar som vidare utmynnar i uppsatsens syfte. Kapitlet innehåller även en disposition som verkar för att ge läsaren en översikt över uppsatsens innehåll.
1.1 Problemframställning
De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har resulterat i minskat förtroende för den amerikanska finansmarknaden. För att återställa förtroendet upprättades ett regelverk, Sarbanes-Oxley Act, nedan förkortat SOX (The Economist, 2002). Syftet med regelverket är att minska risken för felaktig rapportering och bedrägerier så att bolagens finansiella rapporter och övrig information överensstämmer med verkligheten och att bidra till en förbättrad transparens av företags finansiella rapportering (Svernlöv och Blomberg, 2003, A).
SOX gäller för bolag som är noterade på amerikansk börs och påverkar därmed revisionsbolag som reviderar dessa bolag (ibid). SOX träder i kraft för amerikanska bolag med bokslut den 15 november 2004 eller senare och för utländska bolag är motsvarande datum den 15 juli 2005 (Deloitte, 041101).
SOX är ett omfattande regelverk och uppsatsen avgränsas till att endast behandla SOX kapitel 201, det vill säga avsnittet som rör icke-revisionsrelaterade tjänster. Icke-revisionsrelaterade tjänster definieras som andra professionella tjänster än ren revision (Sarbanes-Oxley Act kapitel 2, 2002). SOX kapitel 201 syftar till att öka revisorns oberoende genom att förbjuda ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster åt ett företag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud och därav kan SOX komma att ge konsekvenser för svenska bolag (SFS 2001:833 21§). Uppsatsen avgränsas ytterligare till att enbart behandla konsekvenser för revisorer och revisionsbolag. Vidare skapas en intressant frågeställning om SOX kapitel 201 ökar revisorns oberoende i Sverige.
Det har till dagens datum inte utförts någon närmare studie som visar vilka konsekvenser de nya reglerna angående icke-revisionsrelaterade tjänster kan komma att få för svenska revisionsbolag. Dock visar en studie som undersöker revisorers roller och oberoende i
Sverige, att 58 % av de tillfrågade företagen endast anlitar sina huvudrevisorer för icke- revisionsrelaterade tjänster (Nordic Investor Services, 2004). Det visar att ett förbud mot att utföra både revision och icke-revisionsrelaterade tjänster, till ett och samma företag, kan få konsekvenser för revisionsbolagen. Om konsekvenserna blir belysta i förväg skapar det gynnsammare förutsättningar för revisionsbolagens planering av framtida ageranden.
Uppsatsens avsikt är att undersöka eventuella konsekvenser av SOX kapitel 201 för svenska revisionsbolag som reviderar bolag på amerikansk börs.
1.2 Disposition
I kapitel två och tre presenteras de lagar och förhållanden som ligger till grund för under- sökningen.
Kapitel fyra redogör för undersökningens metod samt urvalsprocess.
Sammanställning av den kvalitativa undersökning som genomförts presenteras i kapitel fem.
Ämnesområden som diskuterats med undersökningens respondenter bifogas som bilaga.
Kapitel sex innehåller en analyserande diskussion som sammanfogar teorin med respondenternas åsikter och svar.
Det avslutande kapitlet presenterar de slutsatser som framkommit av undersökningen och förslag till fortsatt forskning.
Uppsatsen avslutas med källförteckning och bilaga.
2. Sarbanes-Oxley Act
Syftet med Sarbanes-Oxley Act och dess bakgrund påvisas i denna del av uppsatsen. För att ge läsaren en klarare bild av SOX kapitel 201 beskrivs de icke-revisionsrelaterade tjänsterna mer ingående samt vilka sanktioner som medföljer vid en överträdelse.
2.1 Bakgrund
I slutet av år 2001 gick Enron, USA:s största energibolag, i konkurs. Det uppdagades att Enron bland annat bokfört framtida intäkter direkt till diskonterat nuvärde och använt SPE:s, företag för särskilda ändamål, för att undgå att redovisa skulder värda miljarder i koncernbalansräkningen. (Reinstein och Weirich, 2002)
Enrons revisionsbyrå Arthur Andersen kritiserades för att ha anställt medarbetare från Enron, till att utföra konsultation till den samme (Finansinspektionen, 2002). Vidare erhöll Andersen årligen mer i konsultarvode än i revisionsarvode (Thornhill, 2004). Det påvisar att Andersen kan ha varit beroende av ett fortsatt samarbete och därför inte anmärkte på redovisningens brister (ibid).
Som en följd av Enrons avslöjanden ökade uppmärksamheten på bristande bokföring och många liknande fall uppdagades, vilket i sin tur minskade förtroendet för den amerikanska finansmarkanden (The Economist, 2002). För att återställa förtroendet för marknaden utarbetades en ny lag som antogs den 30 juli 2002 (Svernlöv och Blomberg, 2003, B).
Upphovsmän till lagen är Paul Sarbanes och Mike Oxley, därav namnet Sarbanes-Oxley Act (ibid).
2.2 Lagens innebörd
Syftet med SOX är bland annat att skydda investerare genom att förbättra noggrannheten och tillförlitligheten i företags uttalanden gjorda i enlighet med värdepapperslagen (Sarbanes- Oxley Act, 2002). Det åstadkoms genom fyra huvudsakliga åtgärder (Greene, 2002).
1. Strängare krav på företagens redovisning och annan information som lämnas till marknaden.
2. Högre krav på revisorns oberoende. Detta sker bland annat genom att i SOX kapitel 201 förbjuda icke-revisionsrelaterade tjänster samt uppförandet av ett nytt tillsynsorgan, Public Company Accounting Oversight Board, nedan förkortat PCAOB.
3. Krav på interna strukturer för revisorer för att överblicka den revision och information som lämnas till marknaden. Följaktligen krävs att alla bolag på amerikansk börs upprättar ett revisionsutskott. Revisionsutskott definieras under 2.2.1.
4. Strängare straff för brott mot lagen.
Om ett bolag berörs av SOX eller ej, beror på om det anses som emittent enligt den amerikanska värdepapperslagstiftningen, Securities Exchange Act of 1934 och Securities Act of 1933 (Sarbanes-Oxley Act 2002). Emittent är ett bolag som har inregistrerat aktier eller så kallade ADR, American Depository Receipts, för handel på amerikansk börs (Svernlöv och Blomberg, 2003, A).
SOX är en så kallad ramlagstiftning. Det betyder att många av de bestämmelser som finns i lagen förutsätter att den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen, the U. S.
Securities and Exchange Commission, nedan förkortat SEC, ska fylla ut bestämmelserna genom att utfärda närmare tillämpningsföreskrifter. SEC har också till uppgift att övervaka tillsynsorganet PCAOB. Det åligger PCAOB att utöva tillsyn över bolag som reviderar en emittent. (Svernlöv och Blomberg, 2003, B)
SOX gäller för revisionsbolag som på något sätt berör en emittents finansiella rapportering.
Dessa revisionsbolag måste enligt SOX vara registrerade hos PCAOB (Sarbanes-Oxley Act kapitel 102, 2002). Registreringen är en dyr process och har för de fyra största revisionsbolagen i världen kostat sammanlagt en miljard kronor (Wennerberg, 2003).
Utländska revisionsbolag kan undantas från att tillämpa SOX om SEC finner det nödvändigt för allmänhetens intresse eller för att skydda investerare (Sarbanes-Oxley Act kapitel 106c, 2002).
2.2.1 Sarbanes-Oxley Act kapitel 201
Enligt SOX kapitel 201 är revisionsbolag som är registrerade hos PCAOB inte tillåtna att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar (Sarbanes-Oxley Act kapitel 201, 2002). Dessa tjänster definieras, i SOX definitionskapitel, som andra professionella tjänster än ren revision (Sarbanes-Oxley Act kapitel 2, 2002). Vissa undantag från förbudet får dock förekomma med godkännande från det reviderade bolagets
utskottet ingår styrelsemedlemmar och om inget revisionsutskott utses anses hela styrelsen vara detta utskott (Sarbanes-Oxley Act kapitel 2, 2002). Ingen som ingår i ett revisionsutskott får samtidigt vara anställd av företaget, vilket innebär att det inte är det samma som en svensk revisionskommitté (Sarbanes-Oxley Act kapitel 301, 2002; Pihl och Nihlén, 2002).
Skatterådgivning är inkluderat i de icke-revisionsrelaterade tjänsterna som, för att få utföras, måste godkännas av det reviderade bolagets revisionsutskott (Sarbanes-Oxley Act kapitel 201, 2002). Den 14 december 2004 föreslog PCAOB striktare regler, till exempel ett förbud för revisorer att erbjuda skatteskydd till sina revisionsklienter och dess ledande befattningshavare (Borrus och Byrnes, 2004). PCAOB:s förslag måste dock godkännas av SEC innan det träder i kraft (ibid).
Vissa av de icke-revisionsrelaterade tjänsterna är enligt SOX alltid förbjudna. Det betyder att det inte räcker med ett godkännande av revisionsutskottet för att de ska få utföras av företagets revisionsbolag (Sarbanes-Oxley Act kapitel 201, 2002). Tjänsterna är nio till antalet och räknas upp i SOX kapitel 201 och är vidare utvecklade av SEC (Securities and Exchange Commission, 2003). PCAOB och SEC kan ge undantag från förbudet i enskilda fall om det är nödvändigt för allmänhetens intresse eller för att skydda investerare (Sarbanes- Oxley Act kapitel 201, 2002).
SEC:s utveckling av de nio förbjudna tjänsterna syftar att komma tillrätta med tre förhållanden som alla försvagar revisorns oberoende. Ingen person i revisionsbolaget ska revidera revisionsbolagets eget arbete, ha en ledande roll i klientens verksamhet eller uppträda som advokat för klienten (Securities and Exchange Commission, 2003). De nio förbjudna tjänsterna i SOX kapitel 201 är nedan presenterade i fetstil och utvecklingen härrör från Securities and Exchange Commission (Sarbanes-Oxley Act kapitel 201, 2002; Securities and Exchange Commission, 2003).
1. Bokföring eller andra tjänster som har att göra med redovisningshandlingar eller finansiella rapporter i det reviderade bolaget.
Utförandet av dessa tjänster kan sätta revisionsbolaget i en position där det reviderar sitt eget arbete.
2. Design eller implementering av finansiella informationssystem.
Det är förbjudet att designa eller implementera ett hård- eller mjukvarusystem som samlar data eller genererar information som är betydande för klientens bokslut. Detta förbud hindrar inte revisionsbolaget från att utvärdera interna kontroller av ett system eller att ge rekommendationer om ett system, som utförs av en annan tjänsteleverantör.
3. Värderingstjänster och rimlighetsutlåtanden samt utlåtande om apportegendom.
Det är inte tillåtet att värdera tillgångar och skulder eller att ge utlåtanden i samband med en transaktion. Det är tillåtet för revisionsbolaget att använda en specialist för att fastställa det som är dokumenterat i det reviderade bolagets bokslut, så länge klienten eller en specialist, anlitad av klienten, tillhandahåller den tekniska sakkunskapen.
4. Aktuarietjänster
Tidigare var dessa tjänster endast förbjudna att tillhandahålla försäkringsbolag men genom denna punkt är alla slags aktuarietjänster förbjudna. Det är dock tillåtet att hjälpa klienten att förstå metoder och modeller som används för att göra beräkningar.
Det är också tillåtet att ha aktuarier i revisionen för att fastställa om klientens beräkningar är korrekta.
5. Internrevision
Denna punkt innefattar all internrevision rörande internrevisionskontroller, finansiella system och finansiell rapportering. Det är inte förbjudet att ge råd om förbättringar av den interna kontrollen, så länge det är klientens ledning eller styrelse som leder och fattar besluten. Likaså är det inte förbjudet att utföra operationell internrevision.
Punkt ett till och med fem har ett gemensamt undantag som tillåter tjänsterna så länge det är rimligt att anta att resultaten av tjänsterna inte kommer att bli behandlade under revisionen av klientens finansiella rapportering och är godkända av det reviderade bolagets revisionsutskott.
6. Ledarskap och personalresursfunktioner
Det är förbjudet för någon i revisionsbolaget att verka som direktör, ledande befattningshavare eller anställd av revisionsklienten, samt att utföra personalresursfunktioner. Likaså får inte någon övervaka eller fatta beslut i något av klientens uppdrag.
7. Mäklare eller handlare, investeringsrådgivare eller bankinvesteringstjänster Det är inte tillåtet att erbjuda tjänster i rollen som mäklare, stiftare eller ekonomisk garant för revisionsklienten. Det är också förbjudet att fatta investeringsbeslut och att inneha makt över klientens investeringar eller tillgångar.
8. Juridiska tjänster samt experttjänster
Ett revisionsbolag är inte oberoende om det förser revisionsklienten med någon juridisk tjänst som, under omständigheterna, bara kan tillhandahållas av någon som har rättigheterna, är auktoriserad eller på annat vis kvalificerad att tillämpa juridik.
Exempel på det är att uppträda som ombud för klienten eller indirekt hjälpa till i en tvist mellan klienten och någon utomstående. Det är förbjudet att ge expertutlåtanden eller annan experttjänst till revisionsklienten eller dennes juridiska representant för att försvara klienten under en utredning, i en rättstvist eller i ett åtal. Däremot kan revisionsbolaget uttala sig om revisionen i utfört arbete eller förklara beslutstaganden och slutsatser.
9. Andra tjänster som anses otillåtna enligt PCAOB SEC har inte utvecklat denna punkt.
2.3 Disciplinära åtgärder
SOX specificerar inte gravheten i lagöverträdelser eller vilka straff som följer om en revisor eller ett revisionsbolag bryter mot SOX kapitel 201. PCAOB ska däremot utfärda de disciplinära åtgärder det finner passande. Enligt SOX kapitel 105 kan PCAOB utfärda följande sanktioner tillfälligt eller permanent; återkalla registrering, suspendera en person från association med något registrerat revisionsbolag samt begränsa aktiviteter, funktioner eller verksamhet som ett registrerat revisionsbolag eller en revisor får utföra. PCAOB kan meddela monetär bestraffning för överträdelser utan uppsåt med högst $100 000 för fysisk person eller
$2 000 000 för juridisk person. Om uppsåt föreligger är den monetära bestraffningen högst
$750 000 för fysisk person eller $15 000 000 för juridisk person. PCAOB kan även meddela sanktioner i form av censur, krav på extrautbildning eller professionell träning samt annan lämplig sanktion tillåten enligt regelverket för PCAOB. (Sarbanes-Oxley Act kapitel 105, 2002)
2.4 Definition av oberoende
SOX kapitel 201 är, som nämnts ovan, ämnad att öka kraven på revisorns oberoende. Enligt Moberg (1986) diskuteras oberoendet med hjälp av två olika termer, det faktiska och det utåt
synliga oberoendet. Det faktiska oberoendet innebär att revisorn inte låter sig påverkas i sin självständighet. Vidare är det utåt synliga oberoendet de utomståendes uppfattning att revisorn är oberoende (ibid).
Detta kapitel har presenterat teori om Sarbanes-Oxley Act och då främst kapitlet som berör icke-revisionsrelaterade tjänster. Svenska förhållanden som ligger till grund för undersökningen uppvisas i nästa kapitel.
3. Svensk lag
Den svenska analysmodellen samt de disciplinära åtgärder som en revisor enligt svensk revisorslag kan utsättas för beskrivs i detta avsnitt. Vidare presenteras ett förslag om svensk lagändring som influerats av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201.
3.1 Analysmodellen
Svensk lag uttrycker att en revisor inför varje revisionsuppdrag ska, enligt den så kallade analysmodellen, bedöma om det finns omständigheter som kan rubba självständigheten och opartiskheten gentemot det reviderade bolaget (Åkervall et al, 2002). Revisorn ska tacka nej till eller avsäga sig ett uppdrag om revisorn, eller någon i dennes revisionsgrupp, befinner sig i något av följande förhållanden (Åkervall et al, 2002; SFS 2001:833 21§).
Egenintresse. Har ett indirekt och direkt ekonomiskt intresse i klientens verksamhet.
Självgranskning. Ger råd i det aktuella granskningsuppdraget i en fråga som ej har att göra med revisionsverksamhet.
Partställning. Framträder, eller har framträtt, till stöd för eller emot klientens åsikt i någon rättslig eller ekonomisk fråga.
Vänskap. Har nära personliga förhållanden till klienten eller till någon i dennes ledning.
Skrämsel. Känner obehag som en följd av hot eller annan pådrivning
Det är också upp till revisorn att analysera om det finns någon annan omständighet som kan påverka dennes självständighet eller opartiskhet. Om revisorn vidtar åtgärder som gör att det inte finns anledning att ifrågasätta dennes självständighet och opartiskhet behöver inte revisorn tacka nej till uppdraget eller avsäga sig det. (SFS 2001:833 21§)
När revisorslagen infördes övervägdes ett förbud mot icke-revisionsrelaterade tjänster.
Anledningen till att det inte infördes var dels att det kan vara positivt med rådgivning ur revisionssynpunkt eftersom revisorns kunskaper om företaget ökar och dels ur intressenternas synpunkt eftersom företaget får kompetent rådgivning från någon som är insatt i förhållandena. (Blix et al, 2002)
3.2 Förtroendekommissionen
Avslöjanden liknande Enron ökade uppmärksamheten på företag och även i Sverige uppdagades skandaler (Förtroendekommissionen, 041206). Som en följd av detta tillsatte regeringen i slutet av 2002 en Förtroendekommission, vars uppgift är att utreda om och vad som behövs göras för att stärka och säkerställa förtroendet för den svenska marknaden (SOU 2004:47) Kommissionens utredning Svensk kod för bolagsstyrning ger förslag till riktlinjer av bolagsstyrningsfrågor inom svenskt näringsliv och har många gemensamma nämnare med SOX (SOU 2004:46; Deloitte, 041101). Ett förslag som influerats av SOX kapitel 201 är att revisionskommittén ska fastställa vilka konsulttjänster företagets revisionsbolag får utföra (SOU 2004:46). Utredningen har varit ute på remiss och regeringen förväntas ta beslut innan juli 2005 (Aspegren, 2004).
Juth (2003) ifrågasätter värdet av en kommission som i vissa avseenden, bland annat genom överreglering, kan anses hämma företagstillväxten. Värdet av Förtroendekommissionen kan också ifrågasättas utifrån Transparency Internationals korruptionsindex som bedömer Sverige som ett av världens minst korrupta länder och som ett land där förtroendet för storföretag är större än i de flesta andra nationer (Nordic Investor Services, 2004).
3.3 Disciplinära åtgärder
De sanktioner som svenska revisorsnämnden har till förfogande är påminnelse, varning samt återkallelse av godkännande, auktorisation eller registrering. Revisorsnämnden kan även utfärda en straffavgift med lägst 1 000 SEK och högst 25 000 SEK. (Blix et al, 2002)
En svensk revisor som ger råd enligt god revisorssed kan i vissa avseenden bli föremål för disciplinär process enligt SOX. Enligt Blix et al (2002) ger denna konflikt inte revisorer och revisionsbolag rimlig rättstrygghet och kan resultera i ett minskat förtroendet för revisionsbranschen.
I det här kapitlet har det redogjorts för analysmodellen och de disciplinära åtgärder som revisorsnämnden kan utfärda. Vidare diskuterades ett förslag från Förtroendekommissionen som har gemensamma nämnare med SOX kapitel 201. Nästa kapitel visar vilken metod som använts i undersökningen.
4. Metod
Kapitlet redogör för och motiverar uppsatsens val av kvalitativ metod i form av respondentintervjuer. Valet är grundat på uppsatsens problemformulering och syfte. Vidare beskrivs utformningen av den intervjumanual som används under intervjuerna. Slutligen framställs undersökningens urvalsprocess.
4.1 Val av metod
Enligt Jensen (1991) är kvalitativa metoder lämpade för att beskriva ett fenomen så ingående som möjligt, medan kvantitativa metoder först och främst syftar till att beskriva fenomenets utbredning. För att undersöka eventuella konsekvenser av SOX kapitel 201 för svenska revisionsbolag som reviderar bolag på amerikansk börs är det viktigt att förstå revisorernas resonemang kring SOX och det uppnås bäst genom att föra en dialog med revisorerna. Det är även viktigt att kunna ställa följdfrågor och frågor som kräver lager-på-lager beskrivningar.
Dessa kriterier gör att en kvalitativ intervjumetod är den bäst lämpade. Valet av metod styrks även av Trost (1997) som anser att kvalitativa metoder ska användas när undersökningens syfte är att urskilja särskilda handlingsmönster. Vi anser att kvantitativa metoder också kan urskilja särskilda handlingsmönster men metoderna ger mindre utrymme för följdfrågor och lager-på-lager beskrivningar.
För att en diskussion ska kunna föras om de konsekvenser som SOX kapitel 201 kan få för revisionsbolagen anser vi att den intervjuade själv måste vara delaktig i ämnet. Det motiverar valet av respondentintervjuer som enligt Holme och Solvang (1997) kännetecknas av att de intervjuade personerna själva är delaktiga i det fenomen som studeras.
Wiedersheim-Paul och Eriksson (1999) påstår att enkäter ställer högre krav på väl utprovade frågor än en intervju eftersom enkäter ger begränsade möjligheter till förtydliganden.
Eftersom syftet är att undersöka eventuella konsekvenser av SOX kapitel 201 för svenska revisionsbolag så är inte följdfrågorna givna från början, utan varierar för varje revisionsbolag. Respondenternas svar är individuella och följdfrågorna formuleras utifrån dessa. Statiska enkäter är därmed inte lämpade för att uppnå uppsatsens syfte.
Undersökningen utesluter observationer eftersom SOX inte börjat gälla för svenska revisionsbolag och det därmed inte finns några beteendemönster att observera. Uppsatsens syfte hade även kunnat uppnås genom fallstudier på berörda revisionsbolag i Sverige, men den begränsade tiden gör att det alternativet utesluts.
Undersökningens kvalitativa intervjuer är semistrukturerade vilket gör att de drar fördel av en flexibel samtalsform som kan bidra till ökad tillit mellan intervjuaren och respondenten (Svenning, 1999). Intervjuerna är strukturerade i den grad att en intervjumanual utarbetats för att visa på de ämnesområden som önskas belysas.
Intervjumanualen skickas till de utvalda respondenterna innan intervjun genomförs för att ge tillfälle för eventuella förberedelser. Ämnesområdena i manualen avser att stimulera till djupare diskussioner och som en påminnelse så att inte intervjuaren tappar fokus på ämnet.
Samtidigt finns beredskap på att införa nya aspekter under intervjuns gång. Intervjuaren försöker hålla sig så neutral som möjlig under intervjun för att minska risken att intervjuarens och respondentens dagsform och personkemi ska påverka utfallet. Enligt Wiedersheim-Paul och Eriksson (1999) kan det vid intervjuer vara svårt att få svar på, ur konkurrenssynpunkt, känsliga frågor. Därför garanteras att en respondents åsikt inte ska kunna sammankopplas med ett visst bolag.
För att på ett tidigt stadium få en överblick över respondentens inställning frågas vad denne anser om SOX i stort. Det ger intervjuaren en känsla för intervjuns fortskridning och en indikation på hur vissa ämnesområden ska bemötas. Om en respondent till exempel är negativt inställd till SOX i stort så skulle denne kunna återhålla eventuella positiva effekter som SOX kapitel 201 kan medföra. För att få kännedom om det som respondenten kan tänkas hålla tillbaka används olika infallsvinklar på en och samma frågeställning. I vissa ämnesområden representerar respondenten revisionsbolaget medan andra ämnesområden är ämnade för revisorns personliga åsikter.
Svenning (1999) hävdar att användandet av en bandspelare är ett måste under kvalitativa intervjuer. Fördelarna med att spela in intervjuerna på band är att intervjuaren i efterhand kan säkerställa att denne korrekt uppfattat vad som sades samt att ingen information går till spillo.
En nackdel kan dock vara att respondenten känner sig obekväm och därmed väljer att avhålla viss information (Holme och Solvang, 1997). På grund av ämnets komplexitet har fördelarna övervägt nackdelarna och därmed tillfrågas om respondentens samtycke till att intervjun spelas in på band.
4.2 Urvalsprocess
Alla företag i Sverige som berörs av SOX är reviderade av något av Sveriges fyra största
från vart och ett av dessa bolag. Dock uteblev respons från Ernst & Young vilket uteslöt detta bolag från urvalet. Vi kan konstatera att alla fyra bolag är av liknande struktur och erbjuder snarlika tjänster och därav antar vi att bortfallet inte påverkar resultatet markant (Deloitte, 2003; Ernst & Young, 2003; KPMG, 2003; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2003).
Holme och Solvang (1997) anser att urvalet för kvalitativa intervjuer bör ske systematiskt utifrån de kriterier som undersökningen har. Urvalskriteriet för denna undersökning är största möjliga expertis på området. Därmed intervjuas personer som av varje revisionsbolag anses vara experter inom SOX.
Kapitlet har givit skäl för den kvalitativa metod som använts. Slutligen beskrevs undersökningens intervjumanual och urvalsprocess. Nästa kapitel presenterar intervju- respondenterna och en sammanställning av undersökningens ämnesområden.
5. Intervjusammanställning
Kapitlet delger intervjurespondenternas huvudsakliga arbetsuppgifter samt vilket revisionsbolag de arbetar vid. Därefter följer en sammanställning av respondenternas åsikter och svar som presenteras under vardera ämnesområde.
5.1 Presentation av intervjurespondenter
Respondenter i denna undersökning är revisorer vid tre skilda revisionsbyråer, Olof Herolf vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers, nedan förkortat ÖPWC, Anders Holm vid KPMG och Anders Hult vid Deloitte.
Herolf är auktoriserad revisor och huvudrevisor i bland annat Volvo, som är en av ÖPWC:s emittenter som berörs av SOX. Herolf är ansvarig för arbetet som ÖPWC gör för SEC- registrerade klienter i Sverige.
Holm är auktoriserad revisor och arbetar främst med större klienter. Han är Ethics Independence Partner och har varit ordförande i FAR:s etikkommitté. Under 2005 kommer Holm att arbeta med etikfrågor i den europeiska revisorsfederationen, FIS.
Hult är godkänd revisor och Partner för Enterprise Risk Services där ett av huvudområdena är att hjälpa företag att uppfylla kraven i SOX.
Eftersom en revisors åsikt inte ska kunna sammankopplas med ett visst revisionsbolag benämns respondenterna nedan som revisor a vid bolag A, revisor b vid bolag B och revisor c vid bolag C och ej i ovan nämnd ordning.
5.2 Sammanställning av ämnesområden
Ämnesområden som diskuterats med respondenterna återfinns i bilaga.
Synpunkter på Sarbanes-Oxley Act i stort
En gemensam uppfattning är att SOX är alltför detaljerad.
Vidare anser revisor a att en nackdel med reglerna i SOX är att de inte är anpassningsbara efter förändringar som inträffar. SOX liknas vid revisorns både himmel och helvete av revisor b. Himmel eftersom företagen nu till slut tvingas stärka den interna kontroll som revisorerna predikat i många år. Helvete på grund av SOX komplexitet. Revisor c nämner att det finns exempel där implementeringen av SOX kostar företag flera hundra miljoner dollar och att det är omöjligt att SOX skulle vara en lönsam kalkyl. Några av revisionsbolag A:s klienter har dragit sig ur SEC på grund av höga merkostnader. För närvarande är det politiskt omöjligt att göra någon ändring i SOX men om tre år antar revisor c att de höga merkostnaderna medför att företagen kommer att kräva att ändringar görs.
Alla revisorer är eniga om att SOX för med sig en ökad revisionsarbetsmängd. Tidigare undertecknade revisorn revisionsberättelsen för att intyga att balans och resultaträkning var rätt tillsatta. SOX kräver två ytterligare uttalanden, det ena om hur det reviderade bolaget arbetat med sin interna kontroll och det andra om hur bra den interna kontrollen i slutänden är.
Genomgång av de nio förbjudna icke-revisionsrelaterade tjänsterna
1. Bokföring eller andra tjänster som har att göra med redovisningshandlingar eller finansiella rapporter i det reviderade bolaget.
Bolag A har aldrig utfört dessa tjänster i stor utsträckning. Revisionsbolag B har aldrig utfört dessa tjänster till bolag som berörs av SOX eftersom dessa bolag har resurser att utföra det själva. Likaså utför bolag C inte dessa tjänster till SEC-registrerade klienter men revisor c är osäker på om det är en följd av SOX eller en generell skärpning av oberoendereglerna.
2. Design eller implementering av finansiella informationssystem
SEC har tagit upp detta i samband med oberoendefrågor innan SOX kom. Även om tjänsterna förekommit i branschen är det därmed inte en ny fråga och inte ett stort intäktsbortfall i något av revisionsbolagen när SOX träder i kraft.
3. Värderingstjänster och rimlighetsutlåtanden samt utlåtande om apportegendom.
Revisor a och b ser denna regel som en självklarhet, den är i princip densamma som analysmodellens självgranskningshot och förekommer därmed inte i dagsläget. Bolag C utförde dessa tjänster tidigare men är nu noga med att inte göra det.
4. Aktuarietjänster
Samtliga revisionsbolag utför dessa tjänster. Revisor c anser dock att detta är en förnuftig regel eftersom dessa tjänster är som att tillverka redovisningsmaterial för sina klienter. Revisor a ser inte pensionsberäkningar som ett hot mot oberoendet eftersom det är enkel matematik som praktiskt taget fås från en tabell. Revisor c spekulerar i att detta förbud är den punkt som får störst konsekvenser hos bolag C.
5. Internrevision
Inget av revisionsbolagen utför finansiell internrevision, däremot förekommer operationell internrevision.
6. Ledarskap och personalresursfunktioner
Att en revisor fattar ett beslut som denne sedan reviderar ser revisor a som ett hot mot oberoendet enligt analysmodellen. Han tillägger att undantag från detta har förekommit, men att SEC och SOX inte tillåter sådana undantag. Bolag C har tidigare haft ekonomichefer att hyra för SEC-klienter men revisor c uppskattar att konsekvenserna av ett förbud inte är betydande.
7. Mäklare eller handlare, investeringsrådgivare eller bankinvesteringstjänster Dessa tjänster är främmande för samtliga revisorer och har inte förekommit i något av revisionsbolagen.
8. Juridiska tjänster samt experttjänster
Inget av revisionsbolagen företräder sina klienter i rätten men har dock indirekt hjälpt till när en revisionsklient hamnat i knipa. Bolag A ville tidigare satsa på juridiska tjänster som enligt svensk lag är tillåtna om de inte har subjektiva inslag. Det är dock ej tillåtet enligt SEC:s tillämpningsföreskrifter. Vidare har bolag A utfört experttjänster men i och med SOX har det uppkommit en ökad försiktighet.
9. Andra tjänster som anses otillåtna enligt PCAOB
Enligt revisor a fungerar denna punkt som en säkerhet inför framtiden.
Att skatterådgivning skulle inkluderas i de nio förbjudna tjänsterna förhåller sig revisor c och a negativa till. Enligt revisor c påverkas inte oberoendet av att en skattekonsult hos bolag C gör ett uppdrag åt en klient som de samtidigt reviderar. Bolag C har dock tappat mycket i skattearvoden fastän skatterådgivning inte ännu ingår i de nio förbjudna tjänsterna. Det beror på att klienterna själva blivit mer skeptiska mot att anlita ett och samma bolag för både
Konkurrenspåverkan på revisionsbolagets marknad
Revisor b förutspår att konkurrensen om konsulttjänster kan öka eftersom klienterna kan komma att anlita andra bolag till konsultation än bolag B. För att synliggöra sig själva är de tre bolagen ute på markanden i större utsträckning nu än tidigare. Revisor b nämner också att det blir viktigare för konsulter att kunna marknadsföra bolaget.
Även om SEC godkänner PCAOB:s förslag om striktare skatterådgivning kommer konkurrensen om dessa tjänster enligt revisor c inte att öka. Detta på grund av att det inte finns många som har så världsomfattande nätverk som de stora revisionsbolagen och kan därmed inte konkurrera på liknande villkor.
Revisor c och b ser offertsituationen beträffande revision för en SEC-registrerad klient som ett problem. Det kan uppstå situationer där två av fyra revisionsbolag som har kompetens att uträtta revisionen redan utför förbjudna tjänster vilket påverkar valmöjligheten av revisor negativt.
Det samarbete som finns i dag mellan revisionsbolagen handlar om exempelvis tolkningar av vad god revisions- och revisorssed är samt om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Revisorerna ser inte att samarbetet kommer att öka eftersom det inte är tillåtet enligt konkurrensbestämmelserna. Dock tillägger revisor b att det är klart att revisorerna känner en del revisorer bättre och gillar en del mer än andra.
Dagslägets uppdelning mellan revisionstjänster och konsulttjänster
Bolag A har cirka 80 % revision och 20 % konsultation. Dock innehåller ett vanligt revisionsuppdrag konsultation som inte betecknas som fristående konsultation. Bolag B har en uppdelning som är ungefär 50 % revision och 50 % konsultation.
Enligt revisor c har korsbefruktning blivit tydligare sedan SOX kapitel 201 kom till. Med korsbefruktning menar revisor c att bolag C:s stora revisionsklienter i större utsträckning anlitar konsulter från andra bolag, medan bolag C i sin tur bedriver konsultarbete hos företag som inte är deras revisionsklienter.
Alla tre revisionsbolag uppger att konsultation generellt har ett högre timpris är revision.
Revisor b syftar då speciellt på SOX konsulttjänster.
Framtida fördelning mellan revisionstjänster och konsulttjänster
Bolag A räknar med en tillväxt inom både revision och konsultation men strävar inte efter en ökad specialisering. Revisor a menar dock att även om bolag A inte strävar efter en specialisering så kan bolag A:s konsultdel komma att öka långsiktigt. Tidigare hamnade konsultationen hos de klienter som bolaget reviderade. Eftersom detta nu är förbjudet befinner sig företagen på en större marknad och måste bli mer öppna mot olika tänkbara alternativ.
Revisor b förutspår att bolag B efter 2005, när svenska företag ska vara klara med implementeringen av SOX, kommer att få utföra mer revision. Dock är ett långsiktigt mål för bolag B att minska beroendet av revision med hänsyn till att lönsamheten ofta är högre inom övriga affärsområden.
Enligt revisor c kommer revisionsbolagens marknad att förändras helt och hållet eftersom bolag C kommer att utföra konsulttjänster till andra bolags revisionsklienter.
Straffbestämmelser
Revisor a anser att nuvarande svenska straff är tillräckligt höga och förmodar att strängare straff inte leder till ökat faktiskt oberoende. Revisor c uttrycker möjligheten att revisorer som berörs av SOX räds de straff som kan komma att gälla och att det faktiska oberoendet på det sättet i viss mån stärks. Revisor b menar att det är svårt för svenska revisorer att sätta sig in i vad SOX straff innebär eftersom det är så pass markanta skillnader mellan SOX straffbestämmelser och nuvarande svenska straffbestämmelser. Bolag B måste också se till att alla revisorer som berörs av SOX kapitel 201 förstår vad kapitlet innebär och att de vidtar extra försiktighet.
Övriga kortsiktiga respektive långsiktiga konsekvenser av SOX kapitel 201
Kortsiktiga konsekvenser för samtliga revisionsbolag är ökade kostnader i förhållande till intäkterna. Det värsta scenariot SOX kapitel 201 kan ge upphov till är enligt revisor a att det skulle komma att inskränka arbetsuppgifterna till enbart revision, vilket på lång sikt skulle påverka rekryteringsbasen negativt. Bolag A skulle gå miste om potentiella revisorer om de bara arbetade med granskande och externrapportering eftersom många nyrekryterade dras till konsultation men märker efterhand att de är duktiga revisorer.
Revisor a anser att samhällsnyttan ökar om ett revisionsbolag ägnar sig åt både revision och konsultation till en och samma klient. Dels för att revisorer är ett av de inslag som kan mest om företaget och det då blir kostsamt för klienten att anlita någon annan för konsultation och dels för att revisorer erhåller kunskap vid ett rådgivningsuppdrag.
Undantag från SOX kapitel 201
Ett undantag från SOX kapitel 201 skulle enligt revisor b vara när ett revisionsbolag som reviderar ett företag samtidigt driver ett konsultprojekt, som påbörjats innan SOX tillkomst, och där ett avslut skulle medföra betydande kostnader för företaget. Revisionsbolaget skulle då ansöka om ett undantag för att inte gå miste om det intellektuella kapitalet som det byggt upp.
Revisor c förmodar att ett undantag från PCAOB kan vara när svensk lag och SOX motsäger varandra, liknade det fall som revisor c har praktisk erfarenhet av. Revisor c var, som bolagsrevisor, skyldig enligt dåvarande svensk lag att skriva på ett apportintyg för ett möjligt förvärv. Detta motsade SEC:s föreskrifter och gjorde att revisor c inte fick revidera SEC- rapporteringen. Ett undantag hade i detta fall varit helt i sin ordning, enligt revisor c.
Några undantag från SOX kapitel 201 kan revisor a inte tänka sig. Emellertid har revisor a medverkat i diskussioner med andra bolag om undantag från PCAOB:s tillsynsverksamhet.
SOX kapitel 201 som ett verktyg för att öka förtroendet på aktiemarknaden
Samtliga revisorer anser att SOX kapitel 201 är ett sätt att garantera revisorns oberoende och därmed öka förtroendet på aktiemarknaden. Revisor a och c anser att en analysmodell inte skulle fungera i USA eftersom landet har ett annorlunda rättsystem än Sverige. Det amerikanska systemet är regelstyrt medan det svenska är mer principbaserat. Dock tillägger revisor a att det inte bara gäller att skapa regelverk, man måste få dem att fungera i praktiken också.
SOX kapitel 201 och analysmodellen i förhållande till revisorns oberoende
Revisor c och b menar att det inte går att säga vilken av SOX kapitel 201 och analysmodellen som bäst säkerställer revisorns oberoende, men att analysmodellen fungerar bättre i Sverige än vad SOX kapitel 201 skulle göra.
Revisor a refererar till revisorskåren i Europa som är övertygad om att den principbaserade analysmodellen är överlägsen SOX kapitel 201. Vidare anser revisor a att analysmodellen är mer anpassningsbar till verkligheten.
Detta kapitel har sammanställt resultaten av uppsatsens kvalitativa undersökning. I nästa kapitel förs en analyserande diskussion med återföring till tidigare presenterad teori.
6. Analyserande diskussion
I detta kapitel analyseras respondenternas åsikter och svar med hjälp av teoretiska återkopplingar. Parallellt med det förs en diskussion som redogör för de konsekvenser Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 får för svenska revisionsbolag.
6.1 Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 i jämförelse med analysmodellen
SOX kapitel 201 och den svenska analysmodellen är två olika tillvägagångssätt för att garantera revisorns oberoende. SOX kapitel 201 är dock mer omfattande eftersom regeln gäller hela revisionsbolaget medan analysmodellen endast riktar sig till revisorn och dennes revisionsgrupp.
Vid en jämförelse av SOX kapitel 201 och analysmodellen visas det att de ofta kommer fram till samma slutsats. Om en revisor, till exempel, först värderar kundstocken och sedan reviderar den, bryter denne mot punkt tre av de nio förbjudna tjänsterna och utgör samtidigt enligt analysmodellen ett självgranskningshot. Ett ytterligare exempel är om revisorn ställer upp med expertutlåtanden i en tvist mellan revisionsklienten och en annan part, strider det mot punkt åtta av de nio förbjudna tjänsterna och utgör på samma gång ett partställningshot enligt analysmodellen. Det är svårt att fastställa vilken av SOX kapitel 201 och analysmodellen som bäst säkerställer revisorns oberoende eftersom de svenska och amerikanska rättsystemen är olika. Det amerikanska rättsystemet är mer detaljrikt och kräver därför mer detaljstyrda regler. Det svenska rättsystemet är ett mer principbaserat system där revisorn själv bedömer om det finns omständigheter som kan påverka dennes självständighet och opartiskhet. Som en följd av olikheterna i rättsystemen är det svårt att använda en och samma metod för att garantera revisorns oberoende i både Sverige och USA. Införandet av SOX kapitel 201 får därför ett antal konsekvenser för svenska revisionsbolag, vilka vi kommer att redogöra för nedan.
6.2 Konsekvenser av de nio icke-revisionsrelaterade tjänsterna
Vi antar att SEC-registrerade bolag har resurser att bistå med många av de nio icke- revisionsrelaterade tjänster själva. Vidare arbetar svenska revisorer sedan tidigare med analysmodellen som har många gemensamma nämnare med SOX kapitel 201. Dessa två faktorer gör att de förbjudna punkterna ett, två, tre, fem och sju av de nio förbjudna icke- revisionsrelaterade tjänsterna inte kommer att ge några konsekvenser för revisionsbolagen.
I och med att SOX träder i kraft blir det inte, som tidigare, tillåtet med några undantag i punkt sex som berör ledarskap och personalresursfunktioner. Detta medför restriktivare regler men vi förmodar att det inte kommer ge väsentliga konsekvenser. Det förbud som kommer att ge störst konsekvenser är de som behandlar aktuarietjänster samt juridiska och experttjänster.
Samtliga bolag utför i dagsläget aktuarietjänster och revisor c förmodar att denna punkt är den som kommer att resultera i de ansenligaste följderna hos dem. Det som förekommit i revisionsbolagen och som vi därför anser kommer att ge störst konsekvenser inom området juridiska tjänster och experttjänster är SOX förbud mot att revisorn hjälper till bakom kulisserna när en klient hamnar i knipa.
Vi antar att revisorerna är något partiska i sina åsikter om SOX kapitel 201 eftersom SOX skapar tillväxt på både revisions- och konsultsidan. Konsultationen ökar i och med att företag i Sverige ska implementera SOX och sedan kontinuerligt assisteras med att efterfölja det.
Revisionssidan ökar eftersom SOX kräver två ytterligare uttalanden om internrevision av revisorn. Den ökade tillväxten styrks av revisor a som förutspår en tillväxt inom båda affärsområdena. Vi antar att tillväxten som genereras genom SOX påverkar revisorernas åsikter i positiv riktning och därmed kanske revisorerna inte gärna medger de negativa konsekvenser som SOX medför. Revisorernas påstående att revisionsbolagen inte uträttat många av de nio förbjudna tjänsterna tidigare ska därmed betraktas kritiskt.
6.3 Konsekvenser för revisorns oberoende
Införandet av SOX kapitel 201 i Sverige kommer inte att stärka det faktiska oberoendet i stor utsträckning eftersom revisorerna redan arbetar med analysmodellen för att säkerställa oberoendet. Revisor c förmodar dock att det faktiska oberoendet i viss grad stärks som en följd av SOX strängare straff. Det ifrågasätter revisorernas moral eftersom det inte borde vara graden av sanktioner som ligger till grund för hur oberoende revisorerna är.
Enligt revisor a ökar samhällsnyttan om revisorsbolaget ägnar sig åt både revision och konsultation till en och samma klient. Vi anser att det är en subjektiv uppfattning. Om revisionsbolaget bara ägnar sig åt revision antar vi att allmänhetens förtroende för revisorns oberoende stärks och därmed ökar tilliten till den finansiella rapportering som denne reviderat. Det i sin tur stärker förtroendet på aktiemarkanden vilket ses som en ökad
icke-revisionsrelaterade tjänster är uttryckligen förbjudna i lag, än att behöva förlita sig på den självgranskande analysmodellen.
En följd av SOX kapitel 201 är tillkomsten av Förtroendekommissionens förslag på att revisionskommittén ska godkänna alla icke-revisionsrelaterade tjänster. Enligt oss kan förslaget leda till ett minskat förtroende för analysmodellen eftersom det, oberoende av vad revisorn bedömer, krävs ett godkännande från revisionskommittén. Det kan ifrågasättas om förslaget är rätt metod för att stärka och säkerställa förtroendet på den svenska marknaden eftersom det svenska rättsystemet i övrigt är principbaserat.
Revisor c påstår att skatterådgivning inte bör ingå i de nio förbjudna tjänsterna eftersom skatterådgivning inte påverkar oberoendet. Ett av de förhållanden, beskrivna i 2.2.1, som de nio förbjudna tjänsterna syftar att komma tillrätta med är att ett revisionsbolag inte ska revidera sitt eget arbete. Om en konsult i ett revisionsbolag utför skatterådgivning till en klient som bolaget samtidigt reviderar anser vi att ett sådant förhållande uppkommit. Dock förmodar vi att skatterådgivning är tillåtet på grund av att det alltid finns en andra part, Skattemyndigheten, som granskar den angivna skatten.
6.4 Konsekvenser för revisionsbolagens marknad
Konsekvensen av att revisionsbolagen inte längre får utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som det samtidigt reviderar är inte, som kan antas vid en första anblick, att revisionsbolagens marknad minskar utan den ändrar istället karaktär. Konkurrensen om de icke-revisionsrelaterade tjänsterna kommer att öka. Kortsiktigt minskar konkurrensen om revisionstjänsterna men är på lång sikt oförändrad.
Företag som, ur kostnadssynpunkt och på grund av revisorns förkunskaper om företaget, tidigare anlitade sitt revisionsbolag för icke-revisionsrelaterade tjänster, måste nu anlita någon annan. De kan antingen vända sig till något av de andra revisionsbolagen eller till bolag specialiserade på konsultation. Konkurrensen ökar mellan de fyra revisionsbolagen samtidigt som marknaden blir mer attraktiv för bolag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster.
Det medför att bolag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster kommer att öka i antal och kapacitet på lång sikt. Den ökade konkurrensen resulterar i att revisionsbolagen måste göra större insatser för att marknadsföra sina tjänster än tidigare. Detta skulle kunna innebära att det i rekryteringskriterierna för en konsult tillkommer att denne ska vara en bra marknadsförare.
Enligt revisor c kommer konkurrensen beträffande skatterådgivning inte att öka eftersom revisionsbolagen har så världsomfattande nätverk. Vi ifrågasätter det eftersom SOX kapitel 201 medför att det för SEC-registrerade bolag återstår högst tre globala revisionsbolag som kan åta sig uppdraget. Som en följd blir efterfrågan större än utbudet och möjligheter öppnas upp för stora konsultfirmor som på lång sikt anses ha förutsättningar att bygga upp liknande nätverk.
För närvarande är det fyra revisionsbolag i Sverige som är registrerade hos PCAOB och som konkurrerar om svenska SEC-registrenter. På grund av den dyra registreringsprocessen hos PCAOB bedömer vi det inte troligt att fler revisionsbolag kommer in på marknaden inom den närmsta framtiden. SOX kapitel 201 kommer därför, på kort sikt, leda till ännu färre aktörer.
En tänkbar utveckling följer. Ett SEC-registrerat företag som använder ett av de fyra revisionsbolagen som revisor, får enligt SOX kapitel 201 inte använda detsamma för icke- revisionsrelaterade tjänster. Företaget anlitar därför sannolikt ett annat revisionsbolag för exempelvis aktuarietjänster och ett tredje för utformningen av ett omfattande finansiellt informationssystem. Året därpå ska företaget byta revisor. Det kan då inte välja något av de revisionsbolag som har projekt som pågår in på det nya räkenskapsåret. Resultatet blir att endast ett revisionsbolag registrerat hos PCAOB återstår att välja, vilket följaktligen minskar konkurrensen mellan revisionsbolagen. Vidare kan det innebära att företag måste byta konsulter varje gång det är dags att byta revisor.
Ett argument mot scenariot ovan är om ett stort antal svenska företag, mot förmodan, skulle registrera sig på amerikansk börs. Det skulle öka efterfrågan på PCAOB-registrerade revisionsbolag, vilket skulle uppmuntra andra revisionsbolag att komma in och konkurrera om SEC-registrenter. Att fler svenska företag skulle registrera sig på amerikansk börs är inte troligt eftersom avsnitt 5.2 ger exempel på där implementeringen av SOX kostat flera hundra miljoner dollar och företag därmed snare dragit sig ur SEC.
Antalet bolag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster kommer, som tidigare nämnts, att öka på lång sikt. Det innebär att företaget beskrivet i scenariot ovan har fler valmöjligheter för sina konsulttjänster, vilket resulterar i att konkurrensen om revisionstjänsterna långsiktigt är oförändrad.
Samtliga revisorer uppger att samarbetet inte kommer att öka mellan revisionsbolagen. Vi ifrågasätter det eftersom revisor c menar att korsbefruktning blivit tydligare sedan SOX kapitel 201 kom ut. Därmed kommer risken för kartellbildning öka, det vill säga risken för en överenskommelse om att det ena revisionsbolaget utför revision medan det andra utför icke- revisionsrelaterade tjänster till klient nummer ett, och vice versa till klient nummer två. Det styrks av revisor b:s uttalande om att revisorerna känner en del revisorer bättre och gillar en del mer än andra.
En konsekvens av SOX är enligt revisor b de ökade konsultarvodena i SOX-relaterade tjänster. Efterfrågan på dessa tjänster är just nu stor, eftersom SOX träder i kraft för svenska SEC-registrenter med bokslut i juli 2005 eller senare, och bolagen behöver hjälp med implementeringen. Som nämnts ovan kommer dock marknaden, i och med SOX kapitel 201, att bli mer attraktiv för bolag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster vilket gör att utbudet av tjänster ökar och prisökningen avtar.
Enligt revisor b är det svårt för svenska revisorer att sätta sig in i vad SOX straff innebär på grund av de markanta skillnader som finns mellan SOX och svensk lag. Vi antar att det kan uppkomma situationer där revisorn känner osäkerhet och oavsiktligt förmedlar det till klienten. Det i sin tur kan påverka förtroendet för revisionsbolaget. Påståendet styrks av Blix et al (2002) som tror att skillnaderna mellan de disciplinära åtgärderna inte ger rimlig rättstrygghet och kan resultera i ett minskat förtroende för revisionsbranschen.
Det här kapitlet har fört en analyserande diskussion om de konsekvenser som SOX kapitel 201 får för svenska revisionsbolag. Nästa kapitel ger en redogörelse över undersökningens slutsatser och förslag till fortsatt forskning.
7. Slutsatser och förslag till fortsatt forskning
Undersökningen har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser vilka det redogörs för nedan. Det ges också förslag på intressanta ämnen för fortsatt forskning.
7.1 Slutsatser
Avsikten med denna undersökning är att utreda eventuella konsekvenser av SOX kapitel 201 för svenska revisionsbolag som reviderar bolag på amerikansk börs. Utifrån den kvalitativa undersökning som genomförts kan tre huvudsakliga slutsatser dras.
Först kan vi konstatera att förbudet av de nio icke-revisionsrelaterade tjänsterna uttryckta i kapitel 201 inte medför lika stora konsekvenser som det vid en första anblick kan antas. Det beror på att revisionsbolagen idag inte utför dessa tjänster i stor utsträckning åt sina SEC- registrerade klienter och att revisorer sedan tidigare arbetar med analysmodellen, som har många gemensamma nämnare med SOX kapitel 201.
Revisorns faktiska oberoende kommer inte att öka i och med SOX kapitel 201 eftersom revisorerna sedan tidigare arbetar med analysmodellen. Däremot kommer det utåt synliga oberoendet att öka. Det är lättare för allmänheten att vara säker på revisorns oberoende om icke-revisionsrelaterade tjänster är uttryckligen förbjudna i lag, än att behöva förlita sig på den självgranskande analysmodellen.
Konkurrensen på revisionsbolagens marknad kommer att ändra karaktär. Konkurrensen om de icke-revisionsrelaterade tjänsterna kommer att öka i och med att företag som tidigare anlitade sitt revisionsbolag till att utföra de icke-revisionsrelaterade tjänsterna, nu måste anlita någon annan. Det ökar konkurrensen om konsultuppdragen mellan de fyra stora revisionsbolagen och öppnar på lång sikt upp marknaden för företag specialiserade på icke-revisionsrelaterade tjänster. SOX kapitel 201 förbjuder företag att anlita revisorer från de revisionsbolag som de redan använder för icke-revisionsrelaterade tjänster. Eftersom det bara är fyra svenska revisionsbolag registrerade hos PCAOB kommer konkurrensen om revisionsuppdragen på kort sikt att minska. Som nämnts ovan kommer utbudet av bolag specialiserade på icke- revisionsrelaterade tjänster att långsiktigt öka vilket gör att konkurrensen om revisionstjänsterna är oförändrad på lång sikt.
7.2 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetets gång har det uppkommit ett flertal intressanta aspekter som ligger utanför uppsatsens undersökningsområde. En fallstudie som sträcker sig över ett antal år skulle kunna genomföras på ett revisionsbolag. Undersökningen skulle kunna klarlägga revisionsbolagets förberedelser, införande och de konsekvenser som uppkom av SOX. Då denna undersökning fokuserar på revisionsbolag skulle det vara intressant att undersöka vilka konsekvenser SOX får för reviderade bolag. Slutligen skulle undersökningen kunna genomföras vid ett senare tillfälle för att analysera om de förebådade konsekvenserna förverkligades.
Det avslutande kapitlet har presenterat tre huvudsakliga slutsatser som undersökningen gett upphov till. Vidare har det givits förslag på intressanta områden för fortsatt forskning.
Källförteckning
Aspegren J (jacob.aspegren@justice.ministry.se) (041206) Sarbanes-Oxley Act. Personligt email till L. Hiller (lisa_hiller@yahoo.se)
Blix C, Danielsson Å, Nihlén J-H och Åkersten P (2002) Sarbanes-Oxley Act Utredning på uppdrag av FAR, FAR Förlag
Borrus A och Byrnes N (2004) Auditors: The Leash Gets Shorter, Business Week, [Online], Hämtad från: http://www.businessweek.com/magazine/content/04_52/b3914040_mz011.htm [041105]
Deloitte (2003/2004) Årsredovisning
Deloitte Sarbanes Oxley Act, [Online], Hämtad från:
http://www.deloitte.com/dtt/section_node/0,1042,sid%253D59816,00.html [041101]
Ernst & Young (2003/2004) Årsredovisning
FAR Info (2004) Fem svenska byråer registrerade i USA, [Online], Hämtad från:
http://www.farkomplett.se/document.jsp?fromHitlist=true&documentId=188&database=FAR
%20INFO¤tDocument=59&hits=1530&page=2&selectedDbNumbers=&selectedResul tList=FAR+INFO [050103]
Finansinspektionen (2002) Enron-lärdomar för finansiell tillsyn, [Online], Hämtad från:
http://www.fi.se/upload/20_Publicerat/30_Sagt_och_utrett/30_Skrivelser/2002/analys_enron_
020423.pdf [041110]
Förtroendekommissionen [Online], Hämtad från: http://www.sou.gov.se/fortroende/
[041206]
Greene E (2002) Is Sarbanes- Oxley punishing others for US mistakes, International Financial Law Review, [Online], Hämtad från:
http://www.legalmediagroup.com/IFLR/includes/print.asp?SID=3977 [041122]
Herolf O, revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Stockholm. Personlig intervju, 2004-12-13
Holm A, revisor, KPMG, Stockholm. Personlig intervju, 2004-12-13 Hult A, revisor, Deloitte, Stockholm. Personlig intervju, 2004-12-15
Jensen I M (1991) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur Juth P (2003) Debatt; vi borde inte alls välkomna förtroendekommissionen, Dagens Industri, 10 februari, s 25-26
KPMG (2003/2004) Årsredovisning
Moberg K (1986) Bolags revisorn Oberoende Ansvar Sekretess, Norstedts
Pihl H och Nihlén J-H (2002) Revisionskommittéer har inte samma befogenheter som Audit Committees, Balans nr 12, s 26-27
Reinstein A och Weirich T R (2002) Accounting Issues at Enron, CPA Journal nr 12, s 20-25 Sarbanes-Oxley Act 2002 [Online], Hämtad från:
http://news.findlaw.com/hdocs/docs/gwbush/sarbanesoxley072302.pdf [041105]
Securities and Exchange Commission (2003) Final Rule: Strengthening the Commission s Requirements Regarding Auditor Independence, [Online], Hämtad från:
http://www.sec.gov/rules/final/33-8183.htm, [041207]
SFS 2001:833 Revisorslag
SOU 2004:46, Svensk kod för bolagsstyrning, [Online], Hämtad från
http://www.sou.gov.se/fortroende/PDF/Svensk%20kod%20för%20bolagsstyrning.pdf [041206]
SOU 2004:47, Näringslivet och förtroendet, [Online], Hämtad från:
http://www.sou.gov.se/fortroende/PDF/Särtryck.pdf [041206]
Svenning (1999) Metodboken Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling, tredje upplagan, Lorentz Förlag
Svernlöv C och Blomberg B:son E (2003)
A. Sarbanes- Oxley Act- USA´s hårda svar på redovisningsskandalerna, Balans nr 1, s 23-28 B. Sarbanes- Oxley- största värdepappers- lagstiftningen på 70 år, Nyjuridik nr 1, VJS The Economist (2002) The lessons from Enron, 9 februari, s 9-10
Thornhill J (2004) French fear proposed EU audit directive is to lax, Financial Times, 21 december, s 17
Trost J (1997) Kvalitativa intervjuer, andra upplagan, Studentlitteratur
Wennerberg I (2003) Revisorstillsyn i några andra länder, Balans nr 10, s 18-19 Wiedersheim-Paul F och Eriksson L T (1999) Att utreda, forska och rapportera, sjätte upplagan, Liber Ekonomi
Åkervall H, Bergman Marcus C, Strömqvist A och Åsell B (2002) Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet, FAR Förlag
Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2003/2004) Årsredovisning
Bilaga
Intervjumanual till revisor x på revisionsbolag X
Ämnesområden rörande Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 Bakgrund
Huvudsakliga arbetsuppgifter
Arbetsuppgifter relaterade till Sarbanes-Oxley Act Synpunkter på Sarbanes-Oxley Act i stort
Revisionsbolaget
Dagslägets uppdelning mellan revision och konsultation inom X Tidslängd och orsak till eventuell uppdelning
Påverkan av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201
Genomgång av de nio förbjudna icke-revisionsrelaterade tjänsterna Framtida fördelning mellan revision och konsultation
Konkurrenspåverkan på X:s marknad
Utsikter för eventuell specialisering inom revision eller konsultation Straffbestämmelser
Övriga kortsiktiga respektive långsiktiga effekter
Omständigheter som kan leda till att X ansöker om undantag från SOX kapitel 201 till PCAOB och SEC
SOX kapitel 201 som ett verktyg för att öka förtroendet på aktiemarknaden SOX kapitel 201 och analysmodellen i förhållande till revisorns oberoende Liknande lag i Sverige
