Hej!
Att beakta BK måste bli enkelt och vardag för att genom- föras, säger en som svarade på det här arbetsmaterialet.
I handen håller du nu en sammanställning av svaren.
Svaren är grunden för de två dagar vi nu ska stöta och blö- ta hinder i att barnkonventionen nu är lag.
Vi ska prova arbets- och förhållningssätt som kan stötta
barnkonventionens tillämpning. Vi kommer att reflektera
och jobba praktiskt med artikel 3 och 12.
Instruktion:
Innan vi börjar så checkar vi in. Det är vår lilla ritual som vi gör varje gång vi gör en workshop.
Det är viktigt för att förstå i vilket tillstånd som frågorna besvaras i. På nästa sida finns bilder – ringa in den bild som bäst beskriver hur du känner dig just nu. Notera kort varför du valde bilden i rutan nedanför.
Sammanställning:
Nedan visas de bilder som valdes samt några citat från respondenter.
Först checkar vi in
Idag känner jag mig...
Då börjar vi! Först är vi nyfikna på vem du är, vad du gör på jobbet och vad du drivs av. Tänk att en av gubbarna är du.
1. Beskriv vad du gör och vem du är på jobbet 2. Fyll i vad du drivs av i tankebubblan
3. Skriv in ditt motto i pratbubblan
Vem är du?
På jobbet är jag...
Jag drivs av...
Mitt motto är...
Personer som har svarat arbetar direkt med barn och ungas delak- tighet:
• Ungdomslots
• Demokratisamordnare
• Barnrättsstrateg
• Metodutvecklare
• Chef
• Controller
Från Kultur- och fritidsförvaltningen jobbar tjänstepersoner med:
• Delaktighet och inflytande
• Meningsfull fritid
Möjligheter
Kaffe
Rättvisa Ömsesidiga
relationer
Kreativ kommunikation
Samverkan Nyfikenhet
Mänskliga rättigheter
Våga misslyckas!
Systemförändring Nytänkande Skapa engagemang
Ångest
Roligt
Instruktion:
Nu är vi nyfikna på hur du upplever att din organisation förhåller sig till barnrättsfrågor. Huset represente- rar din organisation. Rita in ett barn i förhållande till huset. Är barnet inne, ute,
i skuggan, i dörren, inte där alls eller kanske någon annan stans?
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram på var barnet blivit placerat.
På nästa sida kan du se några citat från svaren.
Hur viktiga är barnrättsfrågor i din organisation?
Barnet är... därför att...
Hur viktiga är barnrättsfrågor i din organisation?
I diagrammet ser vi hur man placerade barnets närvaro i organisationen. Ett fåtal ansåg att barnet fortfarande inte kommit in i beslutsprocesser, dvs att barnet befinner sig utanför eller i dörren.
Det vanligaste svaret var att barnet befinner sig på första våningen vilket enligt svaren innebar att man bjudit in barnet men hade svårigheter att göra deras röster hörda i den förda politiken.
De som svarade andra våningen sa att man gjort framsteg men att det framförallt visar vi den politiska nivån fanns ytterligare att göra.
De som svarade överallt eller i centrum ansåg att man inkluderat barnet i hela beslutprocessen och att barnets röster bidrog till policy på ett meningsfullt sätt.
De som svarade skiftande menade att det berodde på frågor men också på vilket perspektiv man hade och att barnens upplevelse inte nödvändigtvis var densamma som de vuxna praktikernas eller politikernas upplevelse.
Centralt:
Vi alla jobbar med barnkonventionens artiklar.
Andra våningen:
Vi är inte på översta våningen… men kanske i dörröppningen till trapphuset på andra vå- ningen. Barnet är där för att vi jobbat under många år med BK i våra verksamheter.
Första våningen:
Barnet är på första våningen, men besluten ta på tredje. De tillfrågas, månas om och tas på allvar, men har inte nått till att ha den riktiga graden av inflytande över sina liv och frågor som berör dem.
I dörren:
Barn/ungdomar får komma in, men de knackar än så länge försiktigt på dörrarna.
Och det blir fler och fler som gör det.
Instruktion:
När ni jobbar med barnrättsfrågor, vilken plats upplever du att barnet har? Ringa in den bild som bäst syn- liggör barnets roll i nuläget. Rita till sist in den roll du tycker att barn ska ha i barnrättsfrågor.
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
På nästa sida ser du citat från svaren.
Vilken roll har barnet i barnrättsfrågor i din organisation?
Barnets roll är...
Den vuxne leder Barnet leder Barnet är passivt
Barnet och den vuxne är jämsides
Barnet finns i tanken hos
den vuxna Den roll jag skulle önska
att barnet hade
Vilken roll har barnet i barnrättsfrågor i din organisation?
När det gällde barnets roll fanns det stora skillnader hos respondenterna. Hos vissa (barnet passivt eller barnet i tankarna) var upplevelsen om att vuxenperspektivet dominerade och att barnet snara- re sågs som mottagare av stöd än rättighetsbärare.
De som ansåg att den vuxne leder ansåg att barnet kunde involveras, men att kraften, initiativen och ibland lösningarna inte kom från barnen själva.
När barnet leder ansåg flera att detta kunde leda till problem med representativitet och att väldigt aktiva barn och unga kunde styra processer samtidigt som andra lämnades utanför.
Barnet och den vuxne jämsides ansågs vara mycket positiv och var också det idealtillstånd de flesta önskade. Vissa uttryckte också en önskan om att barn/unga idealt själva kunde vara deltagande på olika nivåer beroende på fråga och vad de själva önskade.
Barnet leder:
Personalen har i sin välmening börjat
springa på ungdomarnas bollar vilket leder till mycket individfokus och ett tungt an- svar för vissa unga (spets har tagit över från bredd).
Målbilden: Ett smörgåsbord
Den vuxne leder:
I dagsläget är det vi vuxna som leder. Vi efterfrågar tankar och åsikter för att kunna göra skillnad och skapa ett engagemang hos barnet och beslutsfattare.
Målbild: Barnet och den vuxne jämsides
Barnet finns i tanken hos den vuxne:
Ofta beaktad desto mer sällan tillfrågad.
Målbild Barnet och den vuxne jämsides
Barnet passivt:
Just i barnrättsfrågor är jag rädd att barnet ofta är passivt.
Målbild: Alla roller kan vara konstruktiva och
behövas
Instrujktion:
Från ditt perspektiv, när upplever du att barnen involveras i arbetsprocessen? Här har vi generaliserat en arbetsprocess, markera var du upplever att barnet involveras. Exemplifiera deltagande i rutan nedan.
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
På nästa sida ser du citat från svaren.
När involveras barnet?
Förstå problem Idé på lösning Genomförande Utvärdera Lära
Barnet involveras...
Endast ett par respondenter uppger att barnet följer med i kommunernas processer som hel- het. De flesta kommuner har – i alla fall i delar – rutiner för att involvera barnet i problemlös- ningsstadiet och genomförande, men brister antingen i de tidiga eller sena stadierna.
De flesta svarande (oavsett om de upplever problem tidigt eller sent) anser att dessa stympade processer innebär sämre deltagande för barnen och sämre resultat än en mer holistisk strategi skulle innebära.
Tyvärr har vi inte så många generaliserade arbetsprocesser. Återkoppling, utvärdering och lärande är vi sämst på.
De involveras i idélösningsfasen när vi ska skapa något tillsammans eller ut- veckla. Vid enstaka fall i diskussion och samtal kring problem. De är självklara vid genomförandet i organisationen.
Oftare i den senare delen av processen.
De deltar i genomförandet, får kanske
chans att utvärdera och en förväntan
finns om att det sker ett lärande. När vi
släpper in barnen=experterna i ett tidiga-
re skede får vi även nya inputs i arbets-
processen och mer troligt ett bättre slut-
resultat. Det handlar om att skapa KASAM
Instruktion:
Här har vi ritat upp SKLs deltagandetrappa. Vilka nivåer skulle du bedöma att barnet inkluderas på idag?
Markera de steg du upplever berörs och beskriv processen för den nivå du markerar högst. Notera i rutan hur du tänker.
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
Deltagandetrappan
Information
Konsultation
Dialog
Inflytande
Medbeslutande
Processen för...
I den följande frågan om inflytande blir bristerna i processen uppenbara. De flesta kommuner verkar informera, konsultera och i viss mån föra dialog med barn men bara lite drygt var tredje når fram till en punkt där detta innebär faktiskt inflytande eller medskapande. Detta pekas ut som en svaghet i arbetet som återkommer om och om igen – att man involverar barnet utan att nå hela vägen fram till att ge dem faktiskt deltagande.
Instruktion:
Hur går det till mer praktiskt när barnen involveras? På vilket sätt får barnen uttrycka sig och komma till tals? Verbalt, enkäter, rita, bygga – ja, hur? Exemplifiera vilka metoder som du upplever finns representera- de i organisationen?
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
Metoder vi använder när barnen involveras
Metoder vi använder...
Enkäter Grupper Råd Dialoger Möten Workshops Egna initiativ
Svaren på vilka metoder man använder för att låta barn/unga komma till tals är många och skiftande. De allra flesta kommuner använder enkäter, råd/grupper och någon form av möten.
Relativt många har dock fler sätt att nå barnen som inkluderar design, workshops och en möj- lighet för barn/unga att skapa och driva egna initiativ.
Instruktion:
Nu är det dags att synliggöra hinder som kan krångla till det när barnkonventionen blir lag.
Vad upplever du kan bli svårt i din organisation? Här får du reflektera runt artikel 12 – vilka hinder står ivägen för att barnet ska få uttrycka sin mening och få den respekterad?
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
På nästa sida återges några citat från svaren.
Nu blir barnkonventionen lag – vilka hinder finns?
Barnets väg för för att få uttrycka sin mening och få den respekterad.
(Artikel 12) Hindret är...
Hindret är...
Hindret är...
Respondenterna fick förtydliga vilka hinder (flera svar möjliga) man ser i genomförandet av artikel 12 och Förnyelselabbet grupperade dessa i sex olika kategorier som syns i dia- grammet.
Dessa kategorier flyter delvis in i varandra och fördjupar varandra. Liksom barnkonventio- nen kan de bäst förstås som en helhet av de hinder som möter en implementering snara- re än strikt avgränsade problem.
Ett specifikt hinder som är tydligt är att i sin vilja att låta barn/unga göra sin åsikt hörd så riskerar man att gynna vissa barn på andras barns bekostnad. Frågan om det som här kallas trygga möten, en plats där alla barn får göra sig hörda, var det hinder som kom upp mest frekvent.
Ointresse:
Viljan att göra som vi alltid gjort. Oviljan till förändring.
Makt:
Attityd och inställning till ungas kompetens, erfarenhet och förmåga
Resurser:
Tidsbrist för politiker som verkar prioritera en vuxen målgrupp i större utsträckning.
Kunskap:
Upplever svårigheter i att faktiskt hantera de åsikter som kommer in och hur de ska användas.
Trygga möten:
Det kan vara svårt att hitta ett forum där alla ungdomar känner att de kan uttrycka sig.
Organisation:
Det finns ingen process för detta idag.
Instruktion:
Här fortsätter vi synliggöra hinder som kan krångla till det när barnkonventionen blir lag.
Vad upplever du kan bli svårt i din organisation? Här får du reflektera runt artikel 3 – vilka hinder står ivä- gen för att barnets bästa ska kunna beaktas?
Sammanställning:
Nedan visas ett diagram och reflektioner.
På nästa sida återges några citat från svaren.
Nu blir barnkonventionen lag – vilka hinder finns?
Barnets väg för att barnets bästa
ska beaktas vid alla beslut som berör barn.
(Artikel 3) Hindret är...
Hindret är...
Hindret är...
Respondenterna fick förtydliga vilka hinder (flera svar möjliga) man ser i genomförandet av artikel 3 och Förnyelselabbet grupperade dessa i sex olika kategorier som syns i dia- grammet.
Dessa kategorier flyter delvis in i varandra och fördjupar varandra. Liksom barnkonventio- nen kan de bäst förstås som en helhet av de hinder som möter en implementering snara- re än strikt avgränsade problem.
Ett specifikt problem som återkom var konflikter mellan barnkonventionen och andra lagar, exempelvis socialtjänstlagen och föräldrabalken.
Ett annat problem var svårigheten med att utröna barnets bästa vilket i sin tur ofta ledde till att de vuxna generaliserade utifrån egna erfarenheter snarare än det unika barnets.
Kunskap:
Okunskap kring barnkonventionen som lag hos tjänstepersoner och chefer.
Resurser:
Vi bedriver en icke lagstadgad verksamhet och lever i nedskärningstider.
Ta reda på barnets bästa:
Det är svårt att definiera barnets bästa
Vuxenperspektiv:
Många använder sin egen erfarenhet av att ha varit barn istället för att lyssna till barnet . Organisation:
Gamla styrdokument som samlar damm och
inte efterlevs. Att några skippar det gör att
fler kan skippa det.
Fullständig hinderlista Artikel 12:
Organisation:
Bristfälliga arbetsrutiner för att genomföra barns delaktighet.
Bristfällig dokumentation (barnet har varit delaktigt men det visas inte hur) Svårigheten att placera unga (deras röster) i samma forum som beslutsfattare.
Tidsbrist för politikerna, de verkar prioritera en vuxen målgrupp i större utsträckning, Stora glapp mellan beslutsfattare och unga.
Finns ingen process på detta idag.
Att man upplever svårigheter i att faktiskt hantera de åsikter som kommer in och hur det ska användas.
Oklart vem som ”äger frågan” frågan i kommunen,
Processer går snabbt och barnets åsikter och röster hinner vi inte alltid få med.
Vilja:
Det finns vuxna som tror att om man lyssnar in barn så tror barnet att det måste bli som de önskar… och då blir barnet missnöjt… och därför frågar man inte. De saknar kunskap om barn och barns kunskap om demokrati och demokratiska processer.
Invanda mönster. Viljan att göra som vi alltid har gjort. Ovilja till förändring.
Ovilja att ta in barnets tankar och idéer hos den vuxne…. Vill göra som den själv har tänkt… och kanske alltid gjort (vill ha det ”lätt” på jobbet)
Att barn inte bedöms berörda. Kan alltid vara berört men ibland i andra hand.
Att barns åsikter bedöms vara mindre värda.
Upplevd tidsbrist p.g.a. ”jobbigt att göra nytt”.
Att det ibland är personbaserat. Det vill säga, vad finns det för intresse från personal att barnet ska få uttrycka sina åsikter.
Resurser:
Att hitta tiden så barnet får komma till tals och bli lyssnad på.
Tålamod och tid. För att kunna involvera unga behövs det skapas relationer och förtroende. Många i verk- samheten har inte den möjligheten.
Bemanning i preventiva verksamheter som ej är lagstadgade och därmed prioriterade vid ekonomiska nedskärningar.
För knapp tid för den vuxne i sitt uppdrag. Viljan kanske finns men tiden ar hinna med barnets perspektiv
För knapp tid för den vuxne i sitt uppdrag. Viljan kanske finns men tiden ar hinna med barnets perspektiv står i vägen eller gör insatsen ”halv”.
Att det upplevs som för svårt och tar för lång tid.
Kunskap
Vi saknar rutiner för att ta med barn utifrån barnets ålder.
Okunskap bland de som ej arbetar direkt med barn och unga om deras kapacitet och förmåga.
Okunskap om BK hos den vuxne… och dess innebörd.
Skrivningen ”ålder och mognad” i artikeln kan vuxna tolka som ”Du är för liten” när det egentligen är sam- talet/frågorna som ska anpassas till barnen.
Okunskap kring BK som lag hos tjänstepersoner och chefer.
Attityd och inställning till ungas kompetens och erfarenheter.
En tror att en vet vad Barnkonventionen är för ordet har hög igenkänningsfaktor.
Barn och unga är inte medvetna om sina egna rättigheter.
Det finns vuxna som tror att om man lyssnar in barn så tror barnet att det måste bli som de önskar… och då blir barnet missnöjt… och därför frågar man inte. De saknar kunskap om barn och barns kunskap om demokrati och demokratiska processer.
Trygga möten:
Att det är svårt att skapa ett forum där alla känner sig trygga i att uttrycka sin mening.
Alla vill ha olika ställen/forum att uttrycka sig på.
Att inte ”ta ton” på ett arbetsgryppsmöte, t.ex. p.g.a blyg eller på annat sätt obekväm med formen.
Att inte känna sig trygg i verksamheten, tex som hbtq-grupp eller annan subgrupp.
Rädsla för att frågan inte ska tas på allvar.
Att inte ha de typer av erfarenheter som hjälper till på vägen – verbal förmåga/självförtroende/del av nätverk
Många som lever i utanförskap är ganska ”passiva” till att ta initiativ, de saknar vissa grundläggande er- farenheter och kunskaper, och halkar efter.
Ej utvecklade forum för att möta ALLA barn och unga..
Vi når inte alla unga. Vissa grupper glöms bort.
Organisation:
Vi saknar rutiner på vår förvaltning.
Otydlighet! Vem har ansvaret för att kolla upp så att barnets bästa beaktas vid beslut.
Finns ingen plan hos oss än på hur man ska göra.
Fattas beslut kring genomförande och uppföljning samt mål för Barnkonventionen lokalt.
Man nöjer sig med en barnchecklista.
Vilja:
Finns vuxna som inte vill stöta sig med andra vuxna och då offrar man barnet istället.
Ingen tar på sig ansvaret.
Gamla styrdokument som samlar damm och inte efterlevs. Att några skippar det gör att fler kan skippa det.
Medarbetare som tycker det sinkar processen mer än nödvändigt.
Politiskt stöd för hur det (artikel 3) ska genomföras.
Gamla rutiner som är svåra att ändra.
Att barns situation inte ens är aktuell i samhällsfrågor/beslut.
Resurser:
Ekonomi… det bästa är kanske tre personal men det finns bara ekonomi för två.
För knapp tid för den vuxne i sitt uppdrag. Viljan kanske finns men tiden ar hinna med barnets perspektiv står i vägen eller gör insatsen ”halv”.
Ekonomi i stuprörstänk.
Kunskaper:
Missuppfattningar kring vad barns rättigheter är (tror att detta är särbehandling och inte att säkra barns rättigheter)
Kunskapsbrist och förståelse hos de i organisationen som inte arbetar med barn och unga.
Okunskap om BK hos den vuxne… och dess innebörd
Fullständig hinderlista Artikel 3:
Tron att allt ordnar sig automatiskt då det blir lag.
Okunskap kring BK som lag hos tjänstepersoner och chefer.
Barn och unga är inte medvetna om sina egna rättigheter.
Målkonflikt:
Okunskap kring hur olika lagar påverkas av varandra… i vissa fall är det många lagar som korsar varandra i ett barnärende.
Krock med eller förhållande till Socialtjänstlagen.
Att lagar är jämlika. Föräldrars rätt till sina barn riskerar att skapa problem i beaktandet av barns bästa.
Så många perspektiv att ta hänsyn till…
Barn- och vuxenperspektiv (being and becoming):
Struntar i vad som är bäst för barn för barn blir vuxna sedan och då blir det bra (ser barndom/ungdoms- tid som en transportsträcka).
Den vuxne tror sig veta vad som är bäst för barnet utan att barnet får komma till tals.
Vuxna som generaliserar och inte tar hänsyn till att alla är olika.
Sällan vi använder BARNETS perspektiv utan den vuxnes barnperspektiv får råda.
Att det är svårt att definiera vad som är bäst för barnet.
Hur kan man vara säker på att det är barnets bästa.
Definiera barnets bästa görs av vem? Vad är barnets bästa?
Förmågan att se unga som rättighetsbärare och kapabla individer saknas ibland.
Vuxna som gör för unga istället för att skapa möjligheter för unga att – fritt – göra själv.
Vuxna som tolkar inflytande som att de aldrig kan planera en egen aktivitet eller ha en egen strategi och istället springer fritt på de ungas bolla
Oklar hur barnets bästa ska tolkas.
Att vi ofta utgår från vuxnas perspektiv och upplevelser.
Det är svårt att avgöra vad som är barnets bästa. Vem har tolkningsföreträde.
Instruktion:
Här fortsätter vi synliggöra saker som kan krångla till det när barnkonventionen blir lag.
Var tar känsolorna vägen? Här får du reflektera runt dilemman som kan uppstå - perspektivträngsel, tid, vilja, ja - vad kan hända i din organisation som kan få känslor att hamna i konflikt? Reflektera i rutan.
Sammanställning:
Nedan visas övergripande punkter som tagits upp av respondenter.
Nu blir barnkonventionen lag – vilka dilemman finns?
Dilemman Ointresse:
> Man ser inte syftet, det blir en jobbig grej som tar tid från andra uppgifter.
> Den ena sidan kan inte komma framåt fort nog och den andra undrar varför vi måste krångla till det.
> Att chefer tycker det är mindre viktigt och att det därför inte blir styr neråt i organisationen.
> Viljan att på riktigt ta hänsyn till barn och unga som något nödvändigt och inte bara som något bra då och då.
Dilemman Ojämn kunskap:
> Kunskapsbristen är det största hindret, men viljan att lyssna är låg.
> Allt arbete sker lokalt på vår förvaltning vilket innebär att arbetet är totalt bundet till några individer som ser detta som viktigt.
> Stor organisation. Hur vet man att alla har samma syn på perspektivet?
> Inom organisationsledningen har man inte samma kontakt med målgruppen och därmed inte samma syn på hinder, möjligheter och konsekvenser.
Dilemman Övrigt:
> Nya strukturer som i början kräver mer tid innan de blir självklara.
> Sektorsövergripande arbete behöver ut- vecklas och upprätthållas.
>Alla olika förvaltningar gör olika och i slutänden drabbar det barnet.
> Tolkning visavi socialtjänstlagen.
> Barns rättigheter i utsatthet, barns rätt att skyddas kontra barns rätt till sin familj.
> Att beakta BK måste bli enkelt och vardag för att genomföras!
Instruktion:
På den här sidan av enkäten - hur känner du dig nu? Det är en viktig fråga att svara på för att vi ska förstå hur det var att gå igenom det här materialet. Vad du upplevde, kände, märkte i dig själv eller något annat du vill skicka med. Gå tillbaka till bilderna som du checkade in med - är det samma bild nu? Vill du välja en annan? Markera på bildsidan vilken du väljer isåfall (och markera så vi förstår vilken som är incheck och vilken som är utckeck). Notera till sist dina tankar nedan.
Och varmaste tack för att du delade med dig av dina tankar och upplevelser.
Sammanställning:
Nedan visas några citat från utckecken
Nu checkar vi ut!
Nu känner jag mig...
