Detaljplan för
Del av Husby-Vreta 1:75 m.fl.
Västra Skogstorp Eskilstuna kommun
Planbeskrivning
Planprocessen – Standardförfarande
I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. Om synpunkter lämnas, ska dessa redovisas och berörda underrättas innan planen antas. Efter antagandet har ”ej tillgodosedda sakägare” möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.
Om inga yttranden emot planförslaget inkommer under plansamrådet kan granskningsskedet uteslutas och planen tas istället upp till beslut om antagande i stadsbyggnadsnämnden.
INLEDNING
Planprocessen Detaljplanen är upprättad enligt standardförfarandet PBL (2015:900).
Handlingar ▪ Planbeskrivning med genomförandebeskrivning
▪ Plankarta
▪ Fastighetsförteckning
▪ Behovsbedömning
▪ Planprogram
▪ Samanställning av synpunkter från samråd.
▪ Granskningsutlåtande
Utredningar Under planarbetet har följande utredningar och rapporter utgjort underlag för planförslaget:
▪ Arkeologisk utredning Husby Vreta, Sörmlands arkeologi AB, Rapport 2016:14
▪ Arkeologisk utredning Vreta, Sörmlands arkeologi AB, Rapport 2018:15
▪ Bullerutredning, Bjerking 2018-11-01
▪ Dagvatten- och VA-hantering, Bjerking, 2020-10-05
▪ Markteknisk undersökningsrapport- Geoteknik, Bjerking 2018-05-21
▪ Naturvärdesinventering Västra Skogstorp, Eskilstuna kommun, 2016- 11-07
▪ Naturvärdesinventering, Bjerking, 2017-10-17
▪ PM Geoteknik, Bjerking 2018-09-07
▪ Riskutredning, Briab, 2020-05-29
▪ Översiktlig miljöteknisk undersökning inför planarbete i Skogstorp, GEOSIGMA 2019-05-05
Syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för ny bostadsbebyggelse samt en utbyggnad av den befintliga förskolan. Ny bebyggelse i området ska bestå av en blandad bebyggelsetypologi. Syftet är även att stärka kvarvarande ekosystemtjänster som finns inom planområdet.
Plandata
Läge och areal
Kartan visar planområdets avgränsning med den röda streckade linjen samt närliggande viktiga målpunkter och vägar.
Planområdet ligger cirka 6 kilometer söder om centrala Eskilstuna i Skogstorp.
Intill planområdet ligger Skogstorpsskolan och Orrliden IP. Detaljplanen omfattar en yta på ca 13 hektar.
Planområdets
avgränsning Planområdet angränsas i norr av ett större naturområde. Väster om planområdet sträcker sig järnvägen Sala-Oxelösund, i öster avgränsas planområdet av
Rosenforsvägen och i söder av fastigheterna på Solsätervägen.
Markägande Marken inom planområdet Husby-Vreta 1:75 ägs av Gustavianska stiftelsen vid Uppsala Akademi. Eskilstuna kommun äger marken vid fastigheterna Önsta 2:8, Önsta 2:4 och Husby-Rekarne 3:75.
Kommunala ställningstaganden
Översiktsplan Enligt Översiktsplan 2030 (laga kraft 2016-05-17) är huvudprincipen för ny bebyggelse att begränsa stadens utbredning genom förtätning. Skogstorp som ort, och fastigheten Husby Vreta 1:75, är utpekade som förtätningsområden med ett strategiskt läge inom stadsbygden med potential att utvecklas. Ny bebyggelse ska där det är möjligt lokaliseras till befintliga och nya
kollektivtrafik knutpunkter eller stråk. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanens intentioner.
Årsplan I Årsplan 2020 betonas den rådande bostadsbristen. Målsättningen är att byggandet av 600 bostäder ska påbörjas årligen för att minska bostadsbristen i kommunen. I detaljplaner som tas fram ska mark säkras för att möta behovet av nya förskoleavdelningar, omsorgsboenden och skolor. Detaljplanen för Husby- Vreta bidrar till att uppnå strategiska mål genom att möjliggöra uppförande av nya bostäder, ett nytt omsorgsboende och en utbyggnad av Vreta förskola.
Grönstruktur-
plan Planområdet finns inte utpekat i Eskilstuna kommuns grönstrukturplan som antogs år 2006.
Detaljplan
Kartan visar planområdets utbredning med det röda streckade linjen samt befintliga detaljplaner i närområdet.
Området är till största delen inte planlagt sedan tidigare förutom vid Vreta förskola som omfattas av detaljplan Husby 3:97 m.fl. antagen år 1997.
Detaljplanen medger en byggrätt för allmänt ändamål. Resterande del av planen består av småhusbebyggelse samt parkmark.
Trafikplan Enligt Trafikplan för Eskilstuna kommun från år 2012 ska vid planering och utformning av huvudnäten trafikslagens behov normalt prioriteras i följande ordning; 1. Gångtrafik, 2. Cykeltrafik, 3. Kollektivtrafik, 4. Biltrafik. I stråk med många anspråk och behov bör utformningen prioritera integrering och ökat samspel mellan trafikanterna. Utveckling av bebyggelsestruktur och infrastruktur för de olika trafikslagen har stor och långsiktig påverkan på transporter och resmönster. Strukturen sätter ramarna för både verksamheter och transportbehov.
Cykelplan Syftet med Cykelplanen för Eskilstuna kommun från 2013 är att skapa en attraktiv och välfungerande cykelinfrastruktur, där fler väljer cykeln som transportmedel. Cykeln ska prioriteras i viktiga korsningar med fordon där det finns stora cykelflöden. Cykelparkeringar ska finnas i attraktiva lägen nära målpunkter. För att få fler cyklister att använda cykelstråken måste de hålla en god standard för alla, så väl arbetspendlaren som barnfamiljen. Grundtanken är att cykelvägnätet ska vara åtskilt från såväl gångvägnätet som bilvägnätet för att skapa ett enkelt, tryggt och säkert system. Det kräver dock att
korsningspunkter görs säkra så att interaktionen mellan trafikslagen fungerar problemfritt. Cykelplanen pekar ut cykelvägen från centrala Eskilstuna till Skogstorp centrum som ett huvudcykelstråk inom kommunen medan resterande cykelväg längs Rosenforsvägen är lokala cykelstråk.
Miljöbedöm-
ning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget och samrådigt med Länsstyrelsen.
Planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i Miljöbalken. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL upprättas därför inte.
Planprogram Ett planprogram är framtaget och ställdes ut för samråd under januari år 2017.
Planprogrammet godkändes i maj år 2017 av Stadsbyggnadsnämnden.
Planprogrammet upprättades inför detaljplanearbetet, som ett första steg i detaljplaneprocessen. Planprogrammet anger utgångspunkterna för
planläggning och det fortsatta planeringsarbetets huvudinriktning och mål.
Programmet ska redovisa syfte, beskriva områdets förutsättningar, föreslagen markanvändning och tar upp frågor som behöver lösas under
detaljplaneprocessen. Programmet har ingen egen juridisk status, utan är en avsiktsförklaring för hur markområden ska användas i framtiden.
Planprogrammet togs fram för att ta ett helhetsgrepp över västra Skogstorps utveckling. Planprogrammet utredde vilka utvecklingsmöjligheter som finns för nya bostadsområden, bilvägar, cykelvägar, kollektivtrafik, service som mötesplatser och ekosystemtjänster. Planprogrammet pekar även ut vilka områden som ska skyddas, bevaras och stärkas med anledning av natur- och kulturvärden. Planprogrammet beslutar att två detaljplaner ska tas fram.
Karta över planprogrammets avgränsning med utpekade ytor som vidare ska utredas för ny bebyggelse. Resterande ytor ska bevaras med naturmark som idag.
För det södra området säger planprogrammet att en tätare bebyggelse kan tillåtas i form av mindre flerfamiljshus längs med Rosenforsvägen.
Flerfamiljshusen ska kunna uppföras så att gruppboenden eller andra typer av verksamheter möjliggörs. I resterande område kan en lägre bebyggelsestruktur möjliggöras i form av villor, radhus och parhus för att passa in med den befintliga bebyggelsen. En förskola kan uppföras i ett strategiskt läge inom området med goda kopplingar till Rosenforsvägen. En grön koppling ska bevaras genom hela planprogramsområdet, från Skogstorpsskolan i söder till naturområdet i norr. Den gröna kopplingen utgör en viktig spridningsväg för växter och djur samt ett rekreationsstråk genom området som skapar kvaliteter och variationer i bebyggelsestrukturen för de boende. I utformningen av den nya bebyggelsestrukturen bör befintliga åkerholmar, fornlämningar samt större stenblock bevaras och utvecklas.
Illustration över hur den gröna kopplingen är tänkt att binda ihop grönstrukturen och fungera som ett rekreationsstråk genom planprogramsområdet, från Skogstorpsskolan i söder till Rosenforsparken i norr.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur
Mark och
vegetation Förutsättningar
Karta från genomförd naturvärdesinventeringen från 2017 som visar identifierade naturvärden inom planområdet.
En första naturvärdesinventering av Eskilstuna stadsbygd genomfördes år 2016. I inventeringen har naturvärdesklasser tre och fyra identifierats inom planområdet. Markytan på fotbollsplanerna är oklassificerad.
En andra naturvärdesinventering genomfördes hösten 2017 av Bjerking som identifierade naturvärdesobjekt av klass tre och fyra inom planområdet.
Markytan på fotbollsplanerna är oklassificerad.
Planområdet samt närliggande naturområden hyser stor biologisk mångfald. De arter som finns inom området är knuta till mosaiklandskapet och skog, främst äldre tallskog. Det är viktigt att de strukturer och spridningsvägar som finns för växter och djur bevaras och utvecklas, framför allt för arter knutna till äldre skog. Det är även viktigt att värna om den äldre tallskogen samt att strukturer och spridningsvägar finns för arter knutna till äldre skog. I utformningen av bebyggelsen ska den befintliga vägen inom området samt trädgårdsväxter (syrener, fruktträd, rosor) knutna till lämningarna av Vreta gård ska bevaras (RAÄ Husby-Rekarne 124:1). Planområdet ligger på Strömsholmsåsen vilket innebär nivåskillnader på platsen. Det är viktigt att dessa naturområden inte används som avställningsytor under byggnationsskedet.
Inmätning av värdefulla träd har gjorts för att anpassa bebyggelsen. Flertalet större träd finns inom fornlämningsytan som bevaras. I brynkanten mot norr finns flertalet större ekar som bevaras. Dessa träd ska skyddas i
byggnationsskedet genom att man använder rapporten Skydd av träd vid byggnation.
Bilderna visar ytorna från den gamla Vreta gården. Den vänstra bilden visar ytan i västra området som ståt orörd och den högra bilden visar ytan som använts till fotbollsplaner.
Förändringar
Planprogrammet anger att det ska finnas ett grönt släpp genom planområdet som kopplas till de fornlämningar samt naturvärden som finns idag. Det gröna släppet ska även fungera som ett rekreativt stråk för boende i Skogstorp. Även mindre grönsläpp finnas mellan småhusfastigheterna för att stärka kopplingen
till naturen samt bevara värdefulla träd och större stenblock. Marken i grönsläppet kommer att planläggas som NATUR i plankartan.
Naturvärdesobjektet som har inventeras med klass tre kommer att bevaras och även planläggas med NATUR. Det finns även en administrativ bestämmelse inom samma användningsgräns: a1 – Fornlämning och fornlämningsområde, alla typer av markingrepp kräver tillståndsprövning enligt kulturmiljölagen (KML). Den nya bebyggelsen placeras på de öppna och halvöppna ytorna utan klassificering eller med naturklass 4.
Ekosystem- tjänster
Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen som gynnar oss
människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Dessa kategoriseras vanligtvis i fyra grupper: stödjande, reglerande, kulturella och försörjande ekosystemtjänster.
Åtgärder planeras inom planområdet för att stärka ekosystemtjänster. Inom naturmarken och särskilt i skogsbryn ska olika blommande buskar och träd gynnas. Detta skapar bra förutsättningar för arter kopplade till pollinering.
Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning
Kartan visar de geotekniska markförhållandena inom planområdet.
En geoteknisk utredning av marken har gjort av Bjerking, 2018-09-07.
Undersökningen kartlägger de geotekniska förhållandena och förutsättningarna för gator och VA-ledningar. Två grundvattenrör har installerats för kontroll av grundvattnets trycknivå. Grundvattnets trycknivå i båda rören har mätts två gånger. Inför en projektering av gatorna behöver en geotekniker tolka resultaten och ge vidare rekommendationer.
Största schaktdjup planeras till 3,5 m under befintlig markyta. Planerade uppfyllnader för väg bedöms kunna utföras utan förstärkningsåtgärder.
Bergschakt kan bli aktuellt vid schakt för VA-ledningar då ytnära berg
påträffats vid sondering. För att kunna redogöra för omfattningen av bergschakt vid VA-arbeten krävs vidare sondering när schaktdjup för VA-ledningar
bestämts. Kompletterande undersökningar bör göras inför detaljprojektering.
Sondering för att bestämma bergets överyta samt fler provtagningar av jorden för att kunna bestämma materialtyp och tjälfarlighetsklass bör utföras. Inför schaktarbeten bör en riskanalys med avseende på vibrationer utföras.
Marken i området består till stor del av torrskorpelera på friktionsjord ovan berg. Lerans mäktighet uppgår till 3 meter som mest. Lerans okorrigerade och odränerade skjuvhållfasthet har mätts till mellan 40 och 60 kPa.
Skjuvhållfastheten bedöms som medelhög. I de högre belägna delarna utgörs marken av friktionsjord på berg. Marken i området bedöms inte vara
sättningskänslig. Planerade uppfyllnader för gata bör kunna utföras utan förstärkningsåtgärder.
Befintliga lutningar inom området är idag små och det föreligger ingen risk för skred. Norr om detaljeplaneområdet stiger marken från ca +40 upp till ca +50.
Slänten utgörs i dag av blockig morän ställvis förekommer också berg i dagen.
Uppe på krönet utgörs markytan i huvudsak av berg i dagen. Befintlig slänt har en medelsläntlutning på 1:2 eller mindre och bedöms som stabil och kommer inte påverka arbeten inom detaljeplaneområdet..
Markradon En del av området utgör högriskområde för markradonförekomst. Byggnader ska utformas för att klara gällande riktvärden för radon i bostäder.
Markförore-
ningar Området finns inte med i Länsstyrelsens databas över potentiellt eller
konstaterade förorenade områden. Däremot har dumpmassor påträffats inom planområdet i samband med Länsstyrelsens utredning av fornlämningar.
Mellan samrådet och granskningen har en översiktlig miljöteknisk undersökning genomförts av GEOSIGMA daterad 2019-05-05.
Slutsatsen i rapporten är att det inte bedöms finnas föroreningskällor som begränsar planerad markanvändning avseende risk för människors hälsa eller miljön. Se utdrag från rapport nedan:
Den uppmätta metallföroreningen påträffades i naturlig lera och bedöms kunna vara naturligt förhöjda bakgrundshalter. Medelhalten för kobolt inom området understiger KM. Geosigma bedömer inte att någon
efterbehandlingsåtgärd är befogad med anledning av de förhöjda föroreningshalterna av kobolt i två provpunkter. Vid exploatering kan hantering och transport av överskottsmassor av lera bli aktuellt. Vid
borttransport klassificeras massor innehållande lera med föroreningshalt över KM som KMMKM- massor. Ytterligare provtagning av metaller i jord kan utföras vid schaktning för att eventuellt minska mottagningsavgifterna för massor. Vid kompletterande provtagning rekommenderas att
samlingsprovtagning med många delprover. För transport av förorenade massor krävs tillstånd och samtliga överskottsmassor ska transporteras till godkänd mottagningsanläggning om de ej återanvänds. Utfört laktest på lera inom området (19GS08) visar att halten fluorid är över Naturvårdsverkets gränsvärden för utlakning för avfall som klassificeras som inert avfall (NFS 2004:10). På grund av den förhöjda fluoridhalten kan materialet inte
klassificeras som ”inert avfall” utan måste hanteras som ”icke farligt avfall”
(IFA-massor). Detta bör kommuniceras med mottagningsanläggningen innan borttransport. Laktestet för de upplagda massorna med okänt ursprung visade
att Hög 1 kan klassificeras som inert avfall. Påträffad förorening ska anmälas till ansvarig tillsynsmyndighet.
Miljökontoret har studerat den miljötekniska undersökningen och menar att det inte krävs någon kompletterande provtagning eller sanering av marken på grund av påträffade föroreningar.
Historik
Kartan visar Vreta gård 1729 där man ser gårdens brukade mark och bostadshuset placering enligt fornlämning RAÄ Husby-Rekarne 124:1, samt skogsfastigheten norrut.
På kartor från 1647 och framåt går det att känna igen Vretas brukade mark. Läs mer under fornlämningar nedan. 1890 började tomter styckas av i Skogstorp men först 1910 kom byggnationen igång. Under de senare decennierna har flera olika områden vuxit fram och Rosenforsvägen fått en ny vägsträckning.
Sedan Vreta gården revs under 1960-talet har den brukade jorden stått i träda innan den började användas som fotbollsplaner. De ytor som inte använts som fotbollsplaner har börjat växa igen.
Kulturmiljö-
värden Förutom de fornlämningar i form av gårdstomter som finns inom planområdet, som redovisas mer under fornlämningar nedan, finns de äldre vägdragningar till den gamla Vreta gården som idag är tydliga att avläsa. Vägdragningarna ska bevaras som ett kulturmiljövärde och ingå i naturmarken. Vägarna får inte
asfalteras eller förvanskas så de inte går att avläsa. Det finns även en hel del trädgårdsväxter vid resterna av Vreta gård (RAÄ Husby-Rekarne 124:1), vilka bör bevaras.
Det går fortfarande att läsa av landskapets struktur, med vad som var öppen brukad mark (bland annat tack vare att de använts som fotbollsplaner och därför hållits öppen). Den planerade exploateringen kommer bevara strukturen ilandskapet då exploatering till största del sker på den ytan där Vreta gård hade sin brukade mark.
Bilden visar den grusade vägen till Vreta gård som ska bevaras som ett kulturmiljövärde samt större träd vilka ingår i naturmarken. Bilden visar även landskapens struktur som fortfarande går att läsa av sedan marken brukades.
Fornlämningar En arkeologisk utredning genomfördes i samband med framtagandet av planprogrammet under 2016 och inga nya okända lagskyddade fornlämningar har påträffats.
Våren 2018 gjordes en utredning av kända fornlämningarna inom planområdet för att avgränsa dem. I efterhand har fornlämningsytan utökats. Inom
planområdet finns två lagskyddade fornlämningar i form av gårdstomter.
Kartan som visar de två fornlämningarnas utbredning i rött. Den blå smala linjen visar vart resterna av husgrunderna är placerade. Bild från den
arkeologiskarapporten av Sörmlands arkeologi AB, Rapport 2018:15
Husby-Rekarne 230 kan genom historiskt kartmaterial från år 1647. Senast år 1729, det vill säga drygt 80 år senare, fick gården ett nytt läge (Husby-Rekarne 124:1). Gårdens läge permanentades mer eller mindre till sin placering fram till det att byggnaderna revs och jordbruket lades ned på 1960-talet. Totalt har åtta husgrunder identifierats i samband med undersökningarna av Husby-Rekarne 124:1.
Bild ur den arkeologiska utredningen av Sörmlands arkeologi AB, Rapport 2016:14.
Bilden visar Vreta gård som revs under 1960.
Fornlämningen Husby-Rekarne 230 förefaller vara sämre bevarad än
fornlämningen Husby-Rekarne 124:1. Den sydöstra bytomten Husby-Rekarne 230 har visat sig ha en mer nordvästlig utbredning än vad som tidigare
redovisats i Fornminnesregistret. Två husgrunder, vilka tolkades som en smedja och en jordkällare samt en röjstensvall har identifierats. I smedjan, som daterades till 1500-talet, påträffades bland annat ett stämjärnsliknande verktyg tolkat som ett avskrot, samt ett knivblad i form av ett halvfabrikat.
Lämningarna inom Husby-Rekarne 230 var för omfattande för att arkeologerna skulle kunna undersöka och ta bort dem inom ramen för den utförda
förundersökningen. Inget utesluter dock att ytterligare lämningar efter
bebyggelsen kan återfinnas söder om det nu aktuella förundersökningsområdet, det vill säga inom de befintliga fastigheterna i söder och sydväst.
Båda fornlämningarna kommer att bevaras och skyddas så att ny bebyggelse inte skadar dem. Länsstyrelsen bedömer att tomtmark inte bör planeras och förläggas närmre än 10 meter från någon av de avgränsade fornlämningarna.
Detta säkerställs i plankartan genom att marken planläggs som NATUR och med a1.
Övriga kulturhistoriska lämningar:
Inom planområdet finns även tre mindre lämningar i form av Husby-Rekarne 253 och Husby-Rekarne 247 vilka utgörs av kallkällor på ca 2x2 meter. Dessa kommer att bevaras i naturmarken inom planområdet. Husby-Rekarne 249 består av en lämning efter en lägenhetsbebyggelse efter ett bostadshus vid namn Orrhult i tre våningar från ca år 1900. Det finns rester efter ytterligare 2 husgrunder, 5 jordkällare och 1 brunn i omgivningen. Byggnaden var en arbetarbostad och var enligt uppgifter bosatt av 8–10 familjer.
Kartan visar de mindre kulturhistoriska lämningarna där Orrhult bostadshus ligger till höger och de två källarna till vänster i bild.
Bild ur den arkeologiska rapporten av Sörmlands arkeologi AB, Rapport 2016:14.
Bilden visar flerfamiljshuset Orrhult som revs under 1960-talet.
För att uppmärksamma fornlämningar inom planområdet finns en administrativ bestämmelse på plankartan a1: Fornlämning och fornlämningsområde, alla typer av markingrepp kräver tillståndsprövning enligt 2 kap 12 §
kulturmiljölagen (KML).
Bebyggelseområden
Bostäder Förutsättningar
Det finns inga bostäder inom planområdet idag.
Förändringar
Detaljplanen medger att ny bostadsbebyggelse får uppföras inom planområdet.
I den östra delen av planområdet, mot Rosenforsvägen, får lägre flerbostadshus med lägenheter uppföras eller radhus. Ett äldreboende får uppföras i den norra delen av planområdet mot naturmarken. I den västra delen av detaljplanen får
Husby-Rekarne 249 Husby-Rekarne 247
Husby-Rekarne 253
enbart villor, radhus, kedjehus eller parhus uppföras. Läs mer under placering, utformning, material och byggnadsteknik nedan.
Skola Förutsättningar
Enligt Boverkets rekommendationer ska barn i förskolan ha tillgång till en friyta på ca 40 kvm per barn. Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förskolegårdar rekommenderas att inte vara under 3000 kvm för att uppnå en godtagbar kvalitet.
Inom planområdet ligger Vreta förskola, med ca 120 barn. Fastigheten är idag ca 9 900 kvm. Befintlig förskolebyggnad är idag ca 1 200 kvm stor. Parkering, varutransporter och angöring har en yta på ca 650 kvm. Vilket ger en
förskolegård på ca 8050 kvm. Friytan per barn är idag ca 67 kvm/ barn.
Befintlig detaljplan består av en byggrätt för allmänt ändamål med en
byggnadshöjd på maximalt 5 meter. Byggrätten är relativt begränsad och styrd med mark som inte får bebyggas eller med mark där enbart
komplementbyggnader får uppföras.
Förändringar
Möjlighet att utöka förskolefastigheten med ca 1150 kvm åt öster på en yta som tidigare varit planlagd som parkmark ändras till S- Skola i plankartan.
Detaljplanen medger att en tillbyggnad på tre avdelningar, ca 60 barn kan byggas till i två våningar om maximalt 10 meter byggnadshöjd. Den nya byggnadens fotavtrycket är ca 550 kvm. Förskolegården blir då ca 8000 kvm stor med den utökade fastighetsmarken. Friytan efter en ombyggnation kommer bli ca 44 kvm/barn. Denna friyta är större än Boverkets
rekommendation som föreslår 40 kvm/barn i förskola. Läs mer om byggnaden under placering, utformning, material och byggnadsteknik nedan.
Utanför planområdet i öster ligger Skogstorpsskolan som är en av Eskilstunas större grundskolor. Skolan använder idag grönområden inom och utanför planområdet i sin undervisning. Stråket från skolan till naturområdet norr om detaljplanen ska fortsatt vara tillgängligt för skolan.
Verksamheter
och service Förutsättningar
Det finns ingen service inom planområdet idag. Närmaste livsmedelsaffär finns i Skogstorp centrum, 600 meter norr om planområdet längs Rosenforsvägen.
Öster om planområdet ligger Orrliden IP där de idag bedrivs
fotbollsverksamhet. Fotbollsföreningen GoIF har tidigare använt den gamla åkermarken för fotbollsträningar. En förutsättning för att byggnation ska kunna genomföras på Vreta är att fotbollsklubbens möjligheter att bedriva sin
verksamhet inte ska försämras. Därav har Kultur- och fritidsförvaltningen avsatt pengar och påbörjat en ombyggnad av Orrliden IP med konstgräsplaner som beräknas vara klar innan en byggnation påbörjas på Vreta. Dialog mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och GoIF pågår.
Förändringar
Detaljplanen medger att ett äldreboende kan uppföras i norra delen av detaljplanen. Läs mer under placering, utformning, material och
byggnadsteknik nedan. Det är inte planerat att uppföra några centrumfunktioner inom planområdet utan de hänvisas att förläggas i den kommande
exploateringen i Skogstorp centrum.
Placering, utformning, material, byggnads- teknik
Bebyggelsen inom planområdet ska bestå av varierade bebyggelsetypologier i form av flerbostadshus, radhus, parhus, kedjehus, småhus, äldreboende och förskola för att skapa en variation inom området. Bebyggelsen bör innehålla en varierad arkitektur gällande gestaltning, form och skala som hålls samman inom de olika bebyggelsetyperna som presenteras nedan.
Illustrationen visar den planerade bebyggelsen med varierade bebyggelsetypologier.
Flerbostadshus och radhus:
Plankartan regleras med B- Bostad för att möjliggöra att flerbostadshus och radhus kan uppföras. Husen får maximalt uppföras med en byggnadshöjd på 10 meter och med en nockhöjd på 12 meter vilket motsvarar 2–3 våningar med en högre bebyggelsedel ut mot Rosenforsvägen.
Flerbostadshus och radhus uppförs i fyra kvarter med större gröna innergårdar som inte får bebyggas mer än komplementbyggnader. För att säkerställa att gårdarna inte bebyggs planläggs ytan med mark som inte får bebyggas och med mark som enbart får bebyggas med komplementbyggnader. I
komplementbyggnader innefattas avfallshus, cykelparkering eller liknande och inte av exempelvis en carport. Delar av innergårdarna får parkeringsplatser inte anläggas vilket regleras genom planbestämmelsen n1: Marken får inte användas för parkering. Detta för att möjliggöra gröna och levande innergårdar.
Illustration visar flerbostadshus och radhus som kan uppföras med större gröna innergårdar.
Flerbostads- och radhusen placeras längs gatan. Husen angörs från gatan, ingen bilangöring ska ske från innergården. En förgårdsyta på två meter skapas i plankartan med mark som inte får bebyggas, ytan kan exempelvis användas för dagvattenhantering, cykelparkering, plantering eller liknande. Husen får uppföras med loftgångar mot innergården. Husen får uppföras med en
byggnadshöjd om maximalt 10 meter och en nockhöjd om maximalt 12 meter.
Fastigheternas storlek och bebyggelsen regleras i plankartan med planbestämmelsen e3:
För flerbostadshus får högst 40% av fastigheten bebyggas.
För friliggande enbostadshus är minsta tillåtna fastighetsstorlek 600 kvm.
Högst 200 kvm av fastigheten får bebyggas.
För parhus och kedjehus är minsta tillåtna fastighetsstorlek 330 kvm. Högst 150 kvm av fastigheten får bebyggas.
För radhus är minsta tillåtna fastighetsstorlek 200 kvm. Högst 100 kvm av fastigheten får bebyggas.
Planbestämmelsen e5 reglerar andelen hårdgjorda ytor: Högst 25% av den obebyggda fastigheten får hårdgöras.
Illustration på hur ny bebyggelse av småhus/radhus/parhus/kedjehus bebyggelsen inom planområdet kan uppföras.
Småhus/radhus/parhus/ kedjehus:
Plankartan regleras med B - Bostad för att möjliggöra att enbostadshus/ radhus/
parhus/ kedjehus ska kunna uppföras. Husen får maximalt uppföras med en nockhöjd om 8 meter vilket motsvarar 2 våningar. Bebyggelsen placeras med fasad mot gatan om ca 2 meter för att ge gaturummet ett enhetligt intryck.
Detta säkerställs med att marken enbart får uppföras med komplementbyggnader.
Fastigheternas storlek och bebyggelsen regleras i plankartan med e2:
Högst 50% av ytan får sammantaget bebyggas.
Friliggande enbostadshus får uppföras till maximalt 200 kvm byggnadsarea per bostad. Minsta fastighetsstorlek för friliggande enbostadshus får vara 600 kvm.
Parhus och kedjehus får uppföras till maximalt 150 kvm byggnadsarea per bostad. Minsta fastighetsstorlek för parhus och kedjehus får vara 300 kvm.
Radhus får uppföras till maximalt 100 kvm byggnadsarea per bostad.
För bebyggelse som uppförs inom 70 meter från järnvägen ska friskluftsintag riktas bort från järnvägen vilket säkerställs med planbestämmelsen m1.
Illustration hur det nya äldreboendet kan placeras.
Äldreboende:
Detaljplanen medger att ett äldreboende kan uppföras med en byggnadshöjd om maximalt 14 meter vilket motsvarar tre våningar. Plankartan regleras med D1B så att trygghetsbostäder, bostäder och äldreboende kan uppföras.
Äldreboendet får ca 3000 kvm stor gård för utevistelse, entré och parkering.
Bebyggelsen ska uppföras på ett avstånd från gatan och naturmarken på 2 meter. Detta säkerställs med prickmark. Byggnaden får omfatta maximalt 6000 kvm BTA vilket regleras genom e1 i plankartan. Hela fastigheten är 5200 kvm.
Förskola:
Förskolan får en utökad byggrätt och uppföras med en höjd om maximalt 10 meter vilket motsvarar två våningar. Tillbyggnaden kan uppföras om ca 600 kvm och ska i sin gestaltning anpassas till den idag befintliga byggnadens utformning. Det finns även en möjlighet att uppföra en tillfällig modul på ca 500 kvm. Byggrätten regleras till maximalt 2000 kvm BTA genom e4. Högsta nockhöjd för förskolan är 8,5 meter.
Jämställhet,
integration Eskilstuna kommuns gällande översiktsplan eftersträvar ett blandat bostadsbestånd, med olika storlekar, hustyper och upplåtelseformer. Detta möjliggörs i denna detaljplan vilket bedöms gynna socialt hållbar
stadsutveckling.
Barn-
perspektivet
De grönområden som idag har högst naturvärden och är viktiga för miljö och människors rekreation bevaras som naturområden. För att knyta samman området med befintlig bebyggelse och grönska bevaras gröna passager genom området. En ny passage skapas för barnen som ansluter mellan planområdet och Skogstorpskolan över Rosenforsvägen.
Barn och ungdomar kan komma att påverkas på grund av att fotbollsplanerna i planområdet ersätts av ny bebyggelse och naturmark. Detta kommer från kommunalt håll att kompenseras genom att förbättra befintliga fotbollsplaner
på Orrliden IP samt arbeta med att tillgängliggöra naturmiljöerna som hamnar i kommunal drift.
Detaljplanen innefattar en utbyggnad av Vreta förskola vilket kommer öka antalet förskoleplatser i närområdet. Vilket möjliggör till att fler barn kan gå i förskolan i sin närmiljö.
Tillgänglighet Planområdet är tillgängligt med bil, kollektivtrafik, cykel och till fots.
Byggnader och lägenheter ska utformas enligt gällande bestämmelser och lagkrav gällande tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. Funktionsnedsättningarna kan vara fysiska men även röra visuella, auditiva, kognitiva, psykosociala eller övriga nedsättningar.
Byggherren ansvarar för att reglerna i PBL, PBF och BBR uppfylls vilka anger samhällets minimikrav på byggnader när det gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet.
Lek och
rekreation Förutsättningar
Planområdet består idag av äldre åkermark som sedan har omvandlats till fotbollsplaner: Ytan har använts av fotbollsföreningen och Skogstorpsskolan.
I Karlshemsparken, lokaliserat söder om Skogstorpsskolan finns det idag en lekplats och ett nyligen uppfört utegym. På Skogstorpsskolans skolgård finns det lekplatser. På Orrliden IP finns det flera fotbollsplaner som även kommer att genomgå upprustning.
Norr om planområdet finns en höjd med ett större grönområde som vidare kopplar an mot Rosenforsparken och Eskilstuna ån. Kopplingen är viktig att bevara och utveckla som ett rekreativt stråk genom Skogstorp.
Kartan visar planområdet utbredning genom den röda streckade linjen samt befintliga, lekplatser, utegym och idrottsanläggning i närområdet.
Förändringar
I samband med exploateringen av området kommer fotbollsplanerna tas bort och ersättas med en upprustning av Orrliden IP. Det finns goda
rekreationsmöjligheter inom planområdet då ett större grönt stråk bevaras i mitten av bebyggelsen. Nya lekplatser bör uppföras på innergårdarna till flerbostadshusen. Yta för att kunna uppföra en kommunal lekplats finns inom Naturområdet i mitten av planområdet men utanför fornlämningsområdet.
Naturmiljö I de delar där naturvärdena är som högst kommer ingen exploatering att ske.
För att minska påverkan på naturen kommer gröna släpp planeras in i den nya bebyggelsen för att bibehålla växlighet, vandringsvägar för djur och växter samt utblickar. Släppen och de större grönområdena planläggs som NATUR i plankartan. Bebyggelsen har anpassats för att kunna bevara många av de mest värdefulla träden. Skyddsvärda träd kommer att skyddas i plankartan
planbestämmelserna träd1 på allmän plats och som n2 på kvartersmark och benämnas som: ”Trädet får endast fällas om det är sjukt eller utgör
säkerhetsrisk.” respektive ”skyddsvärt träd”. En administrativ bestämmelse för ändrad lovplikt återfinns på plankartan: ”Marklov krävs även för fällning av skyddsvärda träd”.
Om utrymme finns ska buskar och häckar finnas på grönytan mellan parkeringar och Rosenforsvägen.
Illustrationen visar vilka delar som kommer fortsätta vara naturmark och gröna släpp i området.
Vattenområden
Vattenområden Det finns ett avskärande mindre dike ifrån den tiden då marken användes för jordbruk i mitten av planområdet. Diket kommer att försvinna vid planerad exploatering och ledas om i ett nytt dagvattensystem. Läs mer om hur vattnet ska hanteras under avsnittet dagvatten nedan.
Karteringen visar att området ligger utanför riskzonen för att översvämmas vid ett 100-årsflöde i Eskilstunaån.
Strandskydd Planområdet är inte strandskyddat område men i nära anslutning finns strandskydd området intill Eskilstunaån.
Gator och trafik
Järnväg Planområdet gränsar till järnvägen Sala-Oxelösund som är av riksintresse för kommunikationer. Sträckan Eskilstuna-Flen är enkelspårig och elektrifierad.
Sträckan trafikeras av både person- och godståg. Åtgärder i planområdet får inte försvåra åtkomsten eller nyttjandet av järnvägen.
Gatunät och
trafik Förutsättningar:
Idag finns enbart en mindre grusväg som användes till den gamla Vretagården.
Vägens ska bevaras i nuvarande utformning som gång och cykelväg i kommande exploatering. På Rosenforsvägen utanför planområdet går det ca 3800 fordon/årsvardagsdygn.
Förändringar:
Ny lokalgata samt gång- och cykelbanor kommer att uppföras inom planområdet. Alla nya vägar planläggs som GATA i plankartan. Separata gångvägar får anläggas inom NATUR.
Infart till planområdet från Rosenforsvägen kommer att ske från två nya infarter. Den södra infarten placeras norr om den befintliga grusvägen som är ett kulturminne och ska där av bevaras i sin befintliga sträckning som gång- och cykelväg. Den nya vägsträckningen går parallellt med den befintliga vägen in i området.
För att möjliggöra för goda gångstråk genom området och för att stärka
trafiksäkerheten ska passager anläggas på lämpliga platser. Dessa ska utformas med hastighetsdämpning, till exempel i form av en avsmalning av vägen, och företrädelsevis även med grönska i form av till exempel träd.
De flexibla flerbostadskvarteren planläggs med kompletterande angöring från mindre gator på kvartersmark. De mindre gatorna planläggs som en
gemensamhetsanläggning då de enbart kommer betjäna boende i området vid angöring.
Illustrationen visar hur gatusystemet i planområdet kommer se ut där de heldragna linjerna är allmänplatsmark och de streckade är vägar på kvartersmark. Illustrationen visar även var sektionerna som redovisas nedan är tagna.
Illustrationen visar gatusektion A för olika delar av sektionen.
Småhusgata, Sektion A:
Gatan vid småhusbebyggelsen ska uppföras med 5,5 m bred körbana. Cykling ska ske i blandtrafik med bilarna i rundslingan. På resten av sektionen anläggs gemensam gång- och cykelbana. På ena sidan ska yen separat gångväg om 2,5 m uppföras. Husen placeras med 2,5 m förgårdsmark för att skapa ett enhetligt utryck på gaturummet. Parkering ska lösas inom den egna fastigheten.
Illustrationen visar gatusektionen B för olika delar av sektionen.
Gata vid flerbostadshus, Sektion B:
Gatan längs flerbostadshusen ska uppföras med 5 m bred körbana. Sträckan mellan bostadsbebyggelsen från vårdboendet uppförs med gångbana om 2,5 m respektive gemensam gång- och cykelbana på 3,75 m. På sträckan som ansluter mot Rosenforsvägen utgår gångbanan på sidan mot naturmarken.
Illustrationen visar gatusektionen C.
Gata vid äldreboendet, Sektion C:
Infartsgatan till området och utanför äldreboendet ska körbana uppföras om 5,5 m. En gemensam gång- och cykelbana ska uppföras om 3,75 m längs med äldreboendet. På andra sidan gatan längs med lägenheterna ska en gångbana om 2,5 m uppföras. Angöringsparkering med plantering ska uppföras på en yta om 2 m. Permanenta parkeringar ska inte ske längs gatan.
Illustrationen visar gatusektionen D.
Gröna gränden, Sektion D:
Mellan kvarteren till flerbostadshusen samt den flexibla ytan där radhus kan uppföras anläggs angöringsgator på kvartersmark, ytan uppförs med prickmark i plankartan. Angöringsgatans syfte är att boende i flerbostadshusen eller radhusen ska kunna angöra sin bostad. Gatan uppförs som en
gemensamhetsanläggning. Gränderna kan utformas som en blandtrafikyta utan kantsten, men fokus ska vara på oskyddade trafikanter. Därför bör gränderna dimensioneras för gångfartsområde, med därtill lämplig utformning och placering av växtlighet och möblering. De bör även utformas gröna för att kunna hantera dagvatten. Utgångspunkten är att dessa gröna gränder ska förbli
gröna och användas i huvudsak av oskyddade trafikanter. Bilparkeringar ska därför inte uppföras inom dessa ytor. Detta regleras i plankartan genom n1 – Marken får inte användas som parkering.
Illustrationen visar gatusektionen E.
Kvartersgata parallellt med Rosenforsvägen, Sektion E:
Parallellt med Rosenforsvägen anläggs en angöringsgata på kvartersmark, med gångbana om 2,5 m, körbana om 5 m samt boendeparkering/grönska om 5 m.
Utformningen och gestaltningen av gatan och dess parkeringsplatser ska hålla en hög nivå med grönska som bryter upp parkeringarna och skärmar av mot Rosenforsvägen. På mitten av sektionen görs en avsmalning för en gång- och cykelväg som kopplar samman området med nytt läge för busshållplats
”Skogstorpsskolan”.
Gång- och
cykelvägar Förutsättningar:
Längs med Rosenforsvägen sker den primära cykeltrafiken. Inom området finns det idag en grusad väg som används som gång och cykelväg som ska bevaras. Inga ingrepp får ske på vägen inom fornlämningsytorna utan tillstånd från Länsstyrelsen. Det finns även en befintlig stig från Solsätersvägen i söder till området.
Illustrationen visar hur gång och cykelvägarna kan uppföras samt förslag på nya och befintliga stigar.
Förändringar:
De nya infarterna till bostadsområdet från Rosenforsvägen ska höjas upp för att skapa säkrare överfarter för gång- och cykelvägar (genomgående gång- och cykelbana).
Inne i området ska en gång- och cykelväg anläggas längs med de kommunala gatorna. Cykling kommer dock ske i blandtrafik inom rundslingan i områdets västra del samt på kvartersgator. Nya gångbanor kommer uppföras på alla nya gator. Se sektioner ovan under gatunät och trafik. Gång- och cykelbanor ska uppföras genomgående (upphöjda), eller på annat sätt hastighetssäkrade, för att säkerställa god trafiksäkerhet och prioritet för oskyddade trafikanter. Vid passagepunkterna kan körbanan med fördel smalnas av lokalt till ett körfält.
Detta ska även beaktas för de platser inom området där naturstigarna korsar körbanorna. Ett sammanhängande gång- och cykelnät ska vara norm.
Den befintliga grusvägen och andra gångvägar inom planområdet planläggs som NATUR i plankartan.
Befintlig vägen från Solsätersvägen planläggs som gång- och cykelväg in i det nya bostadsområdet som en koppling mellan de två bostadskvarteren.
Kollektivtrafik I framtagandet av kollektivtrafikplanen ska kommande exploatering tas med och undersöka om det leder till ett ökat behov av linjetrafikens turtäthet. Det finns en busshållplats längs Rosenforsvägen, hållplats Skogstorpsskolan, som trafikeras av linje fyra. Busslinjen trafikeras med 10 minuters trafik under högtrafik.
Busshållplatsen föreslås, i enlighet med planprogrammet, flyttas till mitten av Skogstorpsskolans byggnad. Detta krävs för att uppnå siktkraven mellan de nya infarterna till området och busshållplatsen. Avståndet till närmaste
busshållplats i det nya området kommer variera mellan ca 40–400 meter. Det nya hållplatsläget medför att en ny infart till Skogstorpsskolan måste anläggas via befintlig infart söder om skolbyggnaden. I samband med det nya
hållplatsläget anläggs också en hastighetssäkrad och belyst passage som kopplar samman planområdet med omkringliggande bebyggelse.
Parkering Gällande riktvärden för parkering utgår från Parkeringstal för Eskilstuna i förändring antagen av stadsbyggnadsnämnden 2016-01-18. Parkeringstalen är baserade på fyra typområden A, B, C och D. Stadsdelen bedöms som stadstyp C vilket innebär ett parkeringstal på 5-12 bilplatser per 1000 kvm BTA. För cykelplatser gäller 30-35 per 1000 kvm BTA. Parkeringstalet kan bli högre eller lägre beroende på exploateringens läge, målgrupp eller vilka åtgärder som byggherren genomför för att gynna gång, cykel och kollektivtrafik som det främsta färdmedlet. Det parkeringstal som väljs ska vara motiverat enligt krav och förutsättningar som presenteras i kommunens riktlinjer. Illustrationen till plankartan visar en parkeringsplats/bostad för kvarteren, vilket är högre än vad parkeringstalen medger för området.
För boende i flerbostadshusen och radhusen, i kvarteren närmast
Rosenforsvägen kommer parkering ske genom gemensamma markparkeringar på kvartersmark. Parkeringsytorna ligger samlat och nås från gatan mellan kvarteren. Parkeringsplatser för fordon får inte uppföras på kvartersmark för bostadsgård markerad med n1. Parkeringsytorna får inte förses med carports.
Parkeringarna mot Rosenforsvägen ska anpassas så att de befintliga träden som markerats med bestämmelse kan bevaras. Därutöver ska häckar och
nyplanterade träd avgränsa parkeringsytorna mot naturmarken längs
Rosenforsvägen. Intrycket av de nya bostadskvarteren från Rosenforsvägen upplevas grönt och levande. För parhus/småhus/kedjehus ska parkering ske på den egna fastigheten.
Handikapparkering ska kunna anordnas till de nya bostäderna inom 25 meter till närmaste entré, handikapparkering ska lösas inom kvartersmark. Detta regleras med n4: Marken får inte användas för parkering. Undantag gäller för parkering för rörelsehindrade.
Längs med gatan vid äldreboendet kommer det möjliggöras för ett mindre antal angöringsplatser. Platserna ska enbart användas för angöring och ska därmed regleras för att enbart möjliggöra parkering under kortare tider.
Cykelparkering till radhus, småhus och villor sker på den egna fastigheten, alternativt på radhusens förgårdsmark. Cykelparkering till flerbostadshusen sker på kvartersmark, dels på gården och dels i cykelrum inom byggrätten.
Cykelparkering ska hanteras inom förskolans fastighet och behöver utökas och ges bättre kvaliteter vid en utbyggnad av förskolan, både för personal och besökare/brukare.
Vid en utökning av byggrätterna till förskolan behöver bilparkering och hämtning/lämning med bil ses över för att skapa en trafiksäker situation som också främjar hållbara transportslag. Hämta/lämna-parkering sker idag längs med Solsätervägen, vilket den dock inte är dimensionerad för, med
sönderkörning av terrängen som följd. För att bilparkering till förskolan inte ska konkurrera med friytan på förskolans fastighet ska bilparkeringen förläggas till fastigheterna ÖNSTA 2:4 eller HUSBY-REKARNE 3:75. Gång och
cykling sker idag i blandtrafik. En separat gång- och cykelbana behöver skapas längs Solsätersvägen för att säkra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.
Vid en utbyggnad av förskolan ska anläggning av gång- och cykelväg, cykelparkeringar och angöringsparkering bekostas av förskoleutbyggnaden.
Störningar
Buller Bullernivåerna inom planområdet ska följa regeringens förordning för trafikbuller: Svensk författningssamling SFS 2015:216 förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Vid nybyggnation av bostäder bör buller från vägtrafik och spårtrafik inte överskrida 60 dB(A) ekvivalent nivå vid fasad, samt 50 dB(A) ekvivalent nivå och 70 dB(A) maximal nivå vid uteplats.
För bostäder om högst 35 kvm gäller det högre värdet, d.v.s. 65 dB(A)
ekvivalent nivå vid fasad. Naturvårdsverket redovisar sedan 2017 riktlinjer för bullersituationen på skolgårdar. De delar av skolgården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet får inte överskrida 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för dygn samt 70 dB(A) maximal nivå. Inomhus gäller Boverkets byggregler, BBR som föreskriver 30 dB(A) ekvivalent och 45 dB(A) maximal nivå.
För att utreda bullersituationen inom planområdet har en bullerutredning av Bjerking tagits fram, daterad 2018-11-01. Utredningen visar att vid samtliga fasader blir den ekvivalenta ljudnivån som mest 60 dBA. Fasader närmast järnvägen får ekvivalenta ljudnivåer mellan 58 dBA och 60 dBA. Fasader närmast Rosenforsvägen får ekvivalenta ljudnivåer på som mest 55 dBA.
Fasaderna närmast Rosenforsvägen får maximala ljudnivåer på 72 dBA. Övriga fasader på flerbostadshusen får under 70 dBA. Fasaderna på småhusen och parhusen närmast järnvägen i väst får maximala ljudnivåer på 82-83 dBA. På husen en gata in från järnvägen ligger maximala ljudnivåer på de mest utsatta fasaderna på mellan 72 och 83 dBA. Från biltrafik får fasader mot lokalgatan på samtliga villor och parhus maximala ljudnivåer på 72-73 dBA.
Samtliga flerbostadshus och vårdboendet får en sida där den ekvivalenta ljudnivån underskrider 50 dBA och där den maximala ljudnivån underskrider 70 dBA. En gemensam uteplats kan anordnas på dessa områden. Alla småhus och parhus, bortsett från 10 stycken närmast järnvägen, får hela tomten under 50 dBA ekvivalent ljudnivå. De resterande 10 stycken villorna och parhusen närmast spår får under 50 dBA ekvivalent ljudnivå på del av tomten. Vid 12 stycken radhus och villor närmast järnvägen överskrids 70 dBA maximal ljudnivå från godståg på stor del av tomten. Dessa maxnivåer över 70 dBA kommer främst från godstågen, vilka är 13 st. per dygn, i huvudsak nattetid kl.
22:00-06:00.
Bilden visar den ekvivalenta ljudnivån i området.
Alla fastigheter har områden där den ekvivalenta ljudnivån är under 50 dBA.
På delar av dessa områden är även den maximala ljudnivån under 70 dBA, för alla fastigheter utom de närmast järnvägen. Dessa maxnivåer över 70 dBA kommer främst från godstågen. Om trafikbullerförordningens riktvärden om 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats ändå överskrids, bör dock nivån inte
överskridas mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl.
06.00 och 22.00. Om man bortser från godstågen får de flesta villor och radhus områden på tomten där den maximala ljudnivån inte överskrider 70 dBA, och som sammanfaller med ekvivalent ljudnivå under 50 dBA. Trafiken för villorna längst in i området bedöms understiga 5 fordon per timme varför även maximal ljudnivå bedöms uppfyllas även för dessa.
En uteplats som uppfyller riktvärdena högst 50 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå bedöms kunna anordnas på alla fastigheter. Med rätt dimensionering av yttervägg, fönster och eventuella uteluftsdon uppfylls ljudkrav avseende trafikbuller inomhus.
Bilden visar den maximala ljudnivån i området.
Bullersituationen på skolgården ligger under 55 dBA ekvivalent ljudnivå.
Större delen bredvid förskolan samt hela förskolegården bakom förskolan får under 50 dBA ekvivalent ljudnivå. Närmast Rosenforsvägen blir maximal ljudnivå strax över 70 dBA. Resterande del av förskolegården får maxnivåer under 70 dBA.
Bilden visar den ekvivalenta ljudnivån för förskolan efter utbyggnad.
Det kommer att uppföras en bullervall i planområdets västra del intill järnvägen. I plankartan benämns denna som Bullervall1. Riktvärden för trafikbuller uppnås även utan bullervall.
Risker Detaljplanen bedöms inte medföra miljöstörningar eller hälsofarliga utsläpp.
Länsstyrelsen i Södermanland län har gett ut vägledningen Farligt gods- Hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill väggar och järnvägar med transporter av farligt gods.
Bilden kommer från Länsstyrelsen i Södermanlands rekommendationer från skriften
”Farligt gods”.
Då bebyggelse uppföras inom 150 meter från järnvägen har en riskutredning för området tagits fram av Briar Brand och riskingenjörerna AB, daterad 2020- 05-29. Planområdet ligger i närhet till järnvägen som ger upphov till förhöjd risknivå förenat med urspårning och transport av farligt gods. Risknivån resulterar i att bostadsbebyggelse inom 30 meters avstånd från järnväg inte kommer att uppföras. Dock anser utredningen att det är lämpligt att uppföra nya bostäder 57 meter från järnvägens spårmitt samt 44 meter mellan fastighetsgränsen och spårmitt.
För att reducera individrisken och samhällsrisken (till följd av farligt godstransporter på järnvägen) till acceptabla nivåer har följande riskreducerande åtgärder föreslagits.
• På grund av den förhöjda risknivån mot järnvägsspåret ska stadigvarande vistelse i markområdet mellan spårområde och
bostadshuset inte uppmuntras. För att säkerställa att bebyggelsen inte placeras nära järnvägen planläggs marken med NATUR.
• Kvartersmarken närmast järnvägen prickas i plankartan så att
bebyggelsen inte kan uppföras närmare än 57 meter från spårmitt. På ett avstånd över 30 meter bedöms individrisken vara acceptabel utifrån använda acceptanskriterier. Avståndet till fastighetsgränsen är 44 meter.
• För bebyggelse inom 70 meters från järnvägen bör friskluftsintag riktas bort från järnvägen vilket säkerställs planbestämmelsen m1 i plankartan
”Friskluftsintag inom 70 meter från närmaste spårmitt bör riktas bort från järnvägen”. Genom att tilluftsdon vänds bort från järnvägen minskar risken för att giftig gas vid en eventuell olycka tas in i ventilationssystemet. Dessutom minskar konsekvenserna då
utspädningen förväntas bli större än om tilluftsintagen vetter direkt mot järnvägsspåren.
I samband med bygglovsprövningen ska dialog ske med räddningstjänsten för att granska att riskaspekterna följs upp på ett godtagbart sätt.
Järnvägen är klassificerad som riksintresse och därför ska Trafikverkets eventuella önskemål om fria avstånd beaktas.
Enligt Länsstyrelsen rekommendationer får en teknisk anläggning uppföras mellan 0–30 meters avstånd från järnvägen. Därav möjliggör detaljplanen att en pumpstation kan uppföras nära järnvägen då den på grund av lukt inte kan placeras nära bebyggelsen. En pumpstation anses inte innebära skada vid urspårning då anläggningen till största del ligger under marknivån.
Då fastigheten ligger i en tätort med god utbyggd infrastruktur anser Eskilstuna kommun att risknivån är acceptabel om framtagna riskreducerande åtgärder följs och avsteg från Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd kan göras.
I planområdets nordöstra hörn finns en mast. Skyddsavstånd till kommande bebyggelse ska hållas från den befintliga masten. Närmaste bebyggelse ska uppförs 40 meter ifrån masten.
Teknisk försörjning
Vatten och
avlopp Befintligt kommunalt VA i form av vatten och spillvatten korsar området i öst- västlig riktning. Två befintliga dagvattentrummor finns i utkanten av
utredningsområdet. För att möjliggöra den nya bebyggelsen ska den befintliga huvudspill- och huvudvattenledningen som går genom området idag flyttas och förläggas i den nya lokalgatan. De nya huvudledningarna kommer ansluta mot det befintliga huvudledningsstråket strax väster respektive öster om området.
Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) är huvudman för vatten- och avloppsnätet inom planområdet. Eskilstuna Energi och Miljö bedömer att kapaciteten är tillräcklig i efter områdets behov.
En pumpstation uppförs vilket säkerställs med E-Teknisk anläggning i plankartan. Pumpstationen ska hållas med ett skyddsavstånd till närmaste bebyggelse och järnväg.
El, tele, bredband, värme och brandpost
Planområdet kommer att anslutas till el, telefon och bredband.
Anslutningsmöjligheter finns idag längs Rosenforsvägen. Fjärrvärme finns inte framdraget till området.
En mast finns inom norra planområdet, masten får 40 meters skydd runt sig bestående av naturmark. Masten planläggs med en E- Teknisk anläggning.
Servicefordon till masten använder i nutid en befintlig väg för drift och underhåll och kommer fortsätta att vara tillgänglig efter planläggning av området.
En befintlig transformatorstation finns söder om fastigheten Önsta 2:8. I detaljplanen möjliggörs uppförandet av tre transformatorstationer vilket säkerställs med E- Teknisk anläggning.
Den befintliga luftledningen i områdets norra del ska tas bort och kablifieras, beställning görs till EEM Elnät.
En brandpost ska uppföras i kommunal gata förslagsvis i närheten av infarten till vårdboendet från Rosenforsvägen. Detta för att kunna tjäna vårdboende, flerbostadshus och radhus. Om VA-dimensionering tillåter kan det vara lämpligt med en andra brandpost lägre in i den västra delen av planområdet.
Avfall Möjlighet till källsortering ska finnas inom fastigheten. Närmaste
förpacknings- och tidningsinsamling finns vid busshållplats Melinsvägen, 650 meter söder om Vreta förskola.
Det är Eskilstuna Energi och Miljö AB som ansvarar för sophämtning i området. Planområdet är planerat så att sopbil kan angöra varje fastighet utan att behöva vända. Hushållssopor hämtas vid respektive fastighet. Det innebär att de nya gatorna måste vara dimensionerade så sopbilarna ska kunna ta sig fram utan att behöva backa och att gatorna medger vändmöjligheter. För att sopbilarna ska komma fram måste körbanan vara hårdgjord och ha en minsta bredd på 4,5 meter om det är biltrafik i båda riktningarna. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. Dessutom måste vägen ha fri sikt,
god framkomlighet samt snöröjas och halkbekämpas vintertid. Uppförs småhusbebyggelse i den östra delen måste gemensamma sopstationer likt de som föreslås för flerbostadshusen anläggas.
Illustrationen visar på hur sophanteringen är planerad att lösas inom planområdet.
Dagvatten Dagvattnets flödesriktning kan komma att förändras lokalt inom området beroende på placering av kommande bostadskvarter. Hårdgjorda ytor, gator, vägar och takytor kommer att minska den naturliga infiltrationen till marken.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas för att jämna ut och fördröja utflödet av dagvatten enligt Eskilstuna kommuns dagvattenpolicy.
En dagvatten- och VA-utredning har genomförts som följer riktlinjer i enlighet med Eskilstuna kommunkoncerns dagvattenpolicy. Det innebär att
dagvattenflödet och föroreningstransporten inte får öka efter exploatering jämfört med tidigare.
Dagvatten - och VA-utredningen redovisar två avrinningsområden inom planområdet. Se illustration nedan.
Illustrationen visar avrinningsområden samt en principskiss över föreslagen placering av LOD-lösningar, dagvattendammar och avskärande diken inom i närliggande område. Röda markeringar visar befintliga dagvattentrummor.
Utredningen föreslår att dagvatten ska ledas till befintliga vägtrummor.
Avrinningsområde 1 ska enligt dagvattenutredningen ledas till befintlig vägtrumma under Rosenforsvägen medan dagvatten från avrinningsområde 2 ska ledas till befintlig trumma under järnvägen till Eskilstunaån.
För dagvatten inom avrinningsområde 1 föreslås rening och fördröjning i genomsläpplig beläggning, torrdamm och gräsdiken. Dagvatten från parkmark fördröjs genom naturlig infiltration och leds därefter till dagvattenledning.
Parkeringar inom flerfamiljshusområdet förses med genomsläpplig beläggning.
Beläggningen kan vara av gräs eller grus.
En volym på totalt 289 m3 ska fördröjas inom avrinningsområde 1. Den totala volymen fördröjs i torrdammen belägen i östra delen. Fördröjning i gräsdike och genomsläpplig beläggning har därmed inte räknats med.
I avrinningsområde 2 omhändertas dagvatten i torrdamm samt gräsdike.
Dagvatten från parkmarksområdet fördröjs genom naturlig infiltration och leds därefter till dagvattenledning och torrdamm. Dammen föreslås anläggas precis väster om utredningsområdet, mellan utredningsområdesgränsen och
järnvägen. Avstånd till järnvägen ska enligt ESEM och Trafikverket uppgå till minst 20 meter. Från dammen leds dagvattnet vidare till gräsdiket längs med järnvägen och vidare under Trafikverkets dagvattentrumma.
En volym på totalt 401 m3 ska fördröjas inom avrinningsområde 2. Den totala volymen fördröjs i torrdammen. Fördröjning i gräsdike har därmed inte räknats med.
För att förhindra att eventuellt dagvatten från omkringliggande naturområden leds in i planområdet bör ett avskärande dike anläggas. Dagvattnet från diket ska ledas till dagvattendammen i väst eller befintligt vägtrumma i öst. Yta för dagvattendammar har avsatts som NATUR1 mark i plankartan.
Trafikverket bedömer att föreslagen placering av dagvattendammen är acceptabel med hänsyn till närheten till järnvägen. Om det i samband med anläggandet av dammen blir aktuellt med sprängning, kan det eventuellt behövas ett bevakningsuppdrag för att säkerställa att järnvägen inte påverkas av dammkonstruktionen.
Höjdsättningen inom utredningsområdet bör utföras så att de sekundära avrinningsvägarna går mot föreslagna utflödespunkter.
Dagvattenutredningen har även utrett skyfall. Vid ett 100-årsregn kommer dimensionerade dagvattenanläggningar inom utredningsområdet inte kunna fördröja dagvattnet eftersom dagvattennätet fylls redan vid ett 20-årsregn.
Detta innebär att vatten kommer rinna på ytan och ansamlas i lågpunkter vid regn större än ett 20-årsregn för avrinningsområde 1 och vid ett 50-årsregn för avrinningsområde 2. Därför är det mycket viktigt att höjdsättningen av området skapar sekundära avrinningsvägar så att vatten leds bort från byggnader och andra känsliga områden vid kraftiga regn. Kvartersmarken bör ligga högre än gatumarken så att gatustrukturen kan utgöra sekundära avrinningsvägar. En del dagvatten från höjden norr om samt höjd söder om området tillrinna
bostadsområdet. Därmed utgör de avskärande dikena en väsentlig del i att avleda dagvattnet från höjderna så att inte byggnader inom området skadas. Då de sekundära avrinningsvägarna följer avrinningsvägarna vid skyfall som råder idag, förväntas att situationen vid skyfall för nedströms områden till
planområdet inte påverkas mer än idag.
Låglänta områden (lilamarkerade områden) och flödesvägar (lila linjer) inom utredningsområdet. Ett låglänt område finns i områdets östra delar (röd cirkel).
Illustrationen ovan visar översvämningsområdena vid skyfall. På västra sidan blir det en vattenansamling i anslutning till dagvattentrumman under järnvägen men ingen vattenansamling ligger i närheten av byggnader. Ingen risk för skador på byggnader vid skyfall råder därmed. Länsstyrelsens
lågpunktskartering visar att inget vatten rinner över järnvägen Enligt illustrationen får man ett max vattendjup i diket vid järnvägen på 1,3 m.
Länsstyrelsen framför att det bör säkerställas att detta inte påverkar järnvägens överbyggnad eller avvattningssystem. En lösning för att få lägre
vattenansamling intill järnvägen kan vara att göra lågpunkten större för att få ner djupet på det ansamlade vattnet. Det får tas vidare i
detaljprojekteringsskede.
Dagvattenutredningen föreslår att dagvatten inom Önsta 2:8 ska tas om hand lokalt då det finns goda förutsättningar till LOD och markinfiltration på plats.
I samband med ny bebyggelse och hårdgöring av ytor inom det
detaljplanelagda området så medför detta att avvattningen får en snabbare rinntid till utlopp och trummor under järnvägen samt delvis ökning av flödena.
Trafikverkets trummor är generellt dimensionerade för flöden som motsvarar 50-års återkomsttid, sk HHQ50 och korresponderande momentanflöden HHQ50-mom. För att inte negativt påverka det befintliga avvattningssystemet för järnvägen, diken och trummor, så ska fördröjning av flöden göras
motsvarande HHQ50 och momentanflöden HHQ50-mom så att det befintliga avvattningssystemet för järnvägen inte överbelastas och skadas.
Det innebär att åtgärder ska vidtas inom planområdet så att vattenavrinningen mot järnvägen inte ökar, varken hastighets- eller mängdmässigt sett. Det är viktigt att diken och trummor inte överbelastas. Utflödet från
dagvattendammen får således inte överstiga 260 liter/sek, med hänsyn till Trafikverkets diken och trummor, vilket motsvarar utflödet från planområdet innan utbyggnad enligt dagvattenutredningen.
Under förutsättning att detta uppfylls accepterar Trafikverket att dagvatten från planområdet, via en dagvattendamm, släpps ut i Trafikverkets dike längsmed järnvägen.
För att säkerställa ovanstående finns en upplysningstext på plankartan som anger att Utflödet från dagvattendammen får inte överstiga 260 liter/sekund med hänsyn till Trafikverkets diken och trummor.
Om det i samband med anläggandet av dagvattendammen blir aktuellt med sprängning ska kontakt tas med Trafikverkets projektledare järnväg.
GENOMFÖRANDE
Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.
Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid genomförande av detaljplanen och beskriva principiell ansvarsfördelning.
Organisatoriska frågor
Tidplan Januari - februari 2019 Sommar 2020
Höst 2020 Vinter 2020
Samråd Granskning
SBN antar detaljplanen
Detaljplanen vinner laga kraft förutsatt att den inte överklagas.
Genomförande-
tid Genomförandetiden är 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att få sitt bygglov beviljat i enlighet med detaljplanen. Detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas.
Huvudmanna-
skap Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet.
Ansvars-
fördelning Exploatören projekterar, utför och bekostar samtliga arbeten som ska utföras inom kvartersmark. Eskilstuna kommun projekterar och utför allmänna vägar inom planområdet. Exploatören bekostar dessa allmänna vägar.
Exploatören projekterar, utför och bekostar eventuell flyttning av vatten-, avlopps- och elledningar samt tele/bredbandsledningar inom kvartersmark.
Exploatörerna ska samråda med ansvarigt bolag inom Eskilstuna energi och Miljö AB eller annan ledningsägare (Skanova etc.) som berörs. Exploatören bekostar även åtgärder för dagvattenhanteringen på naturmark i enlighet med dagvattenutredning och detaljplanen. Exploatören ansvarar dessutom för att dagvattenanläggningar i enlighet med detaljplanen uppförs.
Eskilstuna kommun projekterar och utför för att uppföra allmänna vägar och gång- och cykelvägar inom planområdet. Exploatören bekostar för att uppföra allmänna vägar och gång- och cykelvägar inom planområdet.
Eskilstuna Energi och Miljö AB (EEM AB) projekterar, utför och bekostar för anläggande samt drift och underhåll av vatten- och avloppsledningar,
fjärrvärmeledningar och bredband fram till anslutningspunkt.
Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB (EEM Elnät AB) projekterar, utför och bekostar för anläggande samt drift och underhåll av elledningar fram till anslutningspunkt.
