TAK & TÄTSKIKT BRANSCHTIDNING FRÅN TIB TAKENTREPRENÖRERNA I FRAMTIDEN MÅSTE FÖRMODLIGEN ALLA BYGGNADER VARA MILJÖCERTIFIERADE

TAK &

TÄTSKIKT

FÖRDRÖJER REGNVATTNET PÅ TAKET OCH BIDRAR TILL FÄRRE ÖVERSVÄMNINGAR TAKSÄKERHET SOM

LEVER UPP TILL DAGENS KRAV SVENSKT INFLYTANDE

ÖVER EUROPEISKA STANDARDER

BRANSCHTIDNING FRÅN TIB TAKENTREPRENÖRERNA

Nr 1 - maj 2018 / Tema: Höga krav medför en kvalitativ takbransch

I FRAMTIDEN MÅSTE FÖRMODLIGEN ALLA BYGGNADER VARA MILJÖCERTIFIERADE

MILJÖBYGGNAD 3.0 GRÖNA TAK I VERKLIGHETEN GRÖNA TAKHANDBOKEN

www.tib.se

30

Ansvarig utgivare: Joakim Stenberg Redaktion: Joakim Stenberg, Stefan Karlsson Skribent: Magnus Jerräng Produktion: Furillo Agency AB Kontakt TIB-kansli: E-post: mail@tib.se Webb: www.tib.se Telefon: 08-508 938 00

4

22

32. ÖVERBELASTADE DGAVATTENSYSTEM System som fördröjer regnvattnet på taket och bidrar till färre översvämningar.

24. NYTT DIGITALT VERKSAMHETSSYSTEM FÖR SVERIGES TAKENTREPRENÖRER Med potential till ökad projektlönsamhet.

12

8

TAK TEMA

Med en hög ambitions- nivå och en öppen

företagskultur.

6

verkligheten

34

26

16. EN TIB-AUKTORISERAD TAKENTREPRENÖR Upphandla ditt tak tryggt och professionellt!

14. DÄRFÖR GYNNAS ALLA AV GRÖNA TAK Så mycket mer än bara trevlig grönska att titta på.

37. ANSÖK OM 2019 ÅRS LILJEFORSSTIPENDIUM Stipendium för unga tätskiktsmontörer

38. VÄDERSKYDD ELLER INTE – DET ÄR FRÅGAN Med ett klimat som det svenska är frågan varför fler företag inte använder väderskydd under byggtiden.

I framtiden måste 18

förmodligen alla byggnader vara miljöcertifierade

Evelina Strandfeldt - Marknadschef Sweden Green Building Council

I stora delar av landet har vintern varit ovanligt kall, snörik - och lång – vilket försvårat och försenat möjligheterna att komma upp och jobba på taken. Det är alltid frustrerande att vara mitt i en högkonjunktur och tvingas vänta på varmare väder.

MOTVERKA SVAG ÅTERVÄXT

Vi är förstås tacksamma för den starka konjunkturen. Samtidigt medför den att många av Sveriges takentreprenörer behöver rekrytera. Något som blivit allt svårare på senare år på grund av en svag återväxt av nya förmågor. En orsak till detta är att många yrkesskolor har för få sökande och därför tvingas lägga ner hela eller delar av sin verksamhet. Således är det just nu inte tillräckligt många av dagens unga som är lockade att jobba i byggbranschen.

Det här vill vi förstås vara med och ändra på. Därför gör TIB Takentreprenörerna vad vi kan för att uppmärksamma behovet och få fler att utbilda sig till tätskiktsmontörer. Som ett led i detta hade vi exempelvis en monter på Yrkes-SM i slutet av april i år. Och fler initiativ och aktiviteter kommer framöver.

GRÖNA TAK OCH SOLCELLER

När jag blickar framåt noterar jag att gröna tak och solceller på taken är på stark frammarsch och ser ut att bara fortsätta öka.

Lösningar som ställer nya krav på oss takentreprenörer – här gäller det att hänga med och veta vad som gäller för att kunna leverera den kvalitet som våra uppdragsgivare förväntar sig.

Apropå gröna tak så har vi i det här numret två artiklar om nyttan med gröna tak och de många olika typer av växtlighet som går att ha på taken.

MILJÖCERTIFIERAT ÄR FRAMTIDEN

En annan spaning framåt gäller miljöcertifierade byggnader och vi har två artiklar även om detta. En artikel om varför flertalet byggnader förmodligen kommer att behöva vara miljöcertiferade i någon form i framtiden och att det därför är hög tid för byggherrar och fastighetsägare att börja tänka på detta redan nu. Och en artikel där vi går igenom alla nyheter i den svenska miljöcerti- fieringen Miljöbyggnad som nu finns i version 3.0.

NYTT VERKSAMHETSSYSTEM

Entrea är ett nytt digitalt verksamhetssystem som utvecklats av TIB och en grupp takentreprenörer speciellt för tak- och tätskiktsbranschen. På sidan 8 berättar Tak Tema:s VD Tommy Gråberg om alla fördelar de räknar med att vinna när systemet är fullt intrimmat hos dem.

VÄLJ TIB-AUKTORISERADE TAKENTREPRENÖRER

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för vår TIB-auktorisation, som ju bidrar till en högre kvalitetsnivå hos Sveriges takentreprenörer.

Att bli och fortsätta vara TIB-auktoriserad kostar en del möda och tid. Samtidigt tjänar både det enskilda företaget och hela tak- och tätskiktsbranschen på att vi optimerar vår kompetens och jobbar mer professionellt i alla delar. Läs mer på sidan 4 om varför enklaste vägen till en trygg upphandling är att välja en TIB-auktoriserad takentreprenör.

Trevlig läsning & Glad Sommar!

Jimmy Adlerberth

Ordförande TIB Takentreprenörerna

Ledare

Den starka konjunkturen fortsätter

Välkommen till ett nytt nummer av tidningen Tak & Tätskikt. Den starka konjunkturen fortsätter med hög beläggning och ett väldigt ’go’ i hela byggbranschen. Och signalerna från Sveriges tak­

entreprenörer är att många har fulltecknat i sina orderböcker – och det är mycket glädjande.

En viktig del i processen för upphandlare av tjänster inom bygg- sektorn är ju att verifiera kvalitets- och kompetensnivån hos de entreprenörer som lämnar anbud – så att man som upphandlare erhåller den kvalitet på arbetet som projektet kräver. Att välja fel kan bli kostsamt, både i pengar och tid. För en kommun eller ett landsting är det skattepengar som riskerar att gå till spillo och för en privat aktör är det lönsamheten som kan påverkas negativt.

Ju fler anbud man får in, desto svårare är det förstås att hinna under - söka kompetensen hos samtliga entreprenörer tillräckligt noga.

En del i svårigheten är också att det tyvärr inte alltid går att bilda sig en säker uppfattning utifrån det som varje entreprenör kommunicerar – exempelvis i anbudet eller via sina hemsidor och i annat marknadsföringsmaterial osv.

Och att vara medlem av en branschorganisation eller god- känd av en materialleverantör och ha genomgått utbildning på deras produkter och lösningar är inte heller tillräckligt – eftersom det inte säger någonting om vare sig den över- gripande driften av företaget eller andra enskilda kriterier.

EN VÄL FUNGERANDE LÖSNING

Så vad göra för att säkra kvalitetsnivån hos de som lämnar anbud?

Inom tak- och tätskiktsbranschen har vi en rekommendation som vi vet fungerar: Välj en TIB-auktoriserad takentreprenör.

I syfte att underlätta och säkerställa att upphandlare av tak- och tätskiktstjänster ska få den kvalitetsnivå som de efterfrågar erbjuder TIB Takentreprenörerna sedan mer än tio år tillbaka våra medlemmar att bli TIB-auktoriserade.

För att uppnå sin TIB-auktorisering måste takentreprenören genomgå en djuplodande granskning inom en rad områden.

De måste kunna visa att de lever upp till uppsatta kriterier när det gäller kompetens, kvalitetsarbete, myndighetskrav och seriöst företagande i övrigt.

I kompetenskraven ingår bland annat att minst en person i företagsledningen ska ha gått TIB:s tre-stegs företagsledarkurs och att minst hälften av företagets takmontörer måste ha genomgått TIB:s montörsutbildning.

Dessutom kontaktas ett antal referenser som får ge positiv och negativ kritik från ett kundperspektiv. Genom att ta referenser kontrolleras även att företagen verkligen jobbar på det sätt som de säger att de gör – ifråga om kvalitet, säkerhet, arbetsmiljö osv.

En unik fördel med TIB-auktorisationen är att den inte bara görs en gång. En takentreprenörs kompetens- och kvalitetsnivå är en färskvara, och det är även TIB-auktorisationen. Därför gäller den bara ett kalenderår i taget. Det betyder att alla

Det finns ett faktum som alla upphandlare av tak- och tätskiktstjänster vinner på att känna till. Nämligen att man kan försäkra sig om en hög kvalitetsnivå hos de som lämnar anbud genom att välja takentreprenörer som är TIB-auktoriserade.

ENKLASTE VÄGEN TILL EN TRYGG UPPHANDLING

– VÄLJ EN TIB-AUKTORISERAD TAKENTREPRENÖR

takentreprenörer som vill fortsätta vara TIB- auktoriserade måste lämna in en ny ansökan varje år – och att hela processen görs om från början. Då kontrolleras även att uppgifterna som man lämnade vid senaste auktorisationen stämmer med verkligheten för det gångna året.

GODKÄNT SOM SKA-KRAV VID UPPHANDLINGAR Numera är TIB-auktorisation även godkänd som ska-krav vid offentliga upphandlingar efter att Nacka kommun 2014 krävde att de som lämnade anbud skulle vara TIB-auktoriserade eller motsvarande. Ett krav som prövades och sedan godkändes av både Förvaltningsrätten och Kammarrätten i Stockholm.

Ett exempel på hur utfallet av domen i Nacka kan användas finner vi hos fastighetsbolaget Gavlegårdarna, som ägs av Gävle kommun. Gavlegårdarna har i samband med tre större upphandlingar de senaste åren ställt TIB-auktorisation som ska-krav. Vid ett tillfälle var det två större anbudsgivare som inte klarade kravet. När de protesterade och menade att de hade egna auktorisationer, skickade Gavlegårdarna över en bild på artikeln om Nacka-domen från Tak & Tätskikt nr 1, 2014, och efter det kom inga flera protester eller invändningar.

Faktum är att ingen har överklagat någon av de tre upphandlingarna i Gävle. En överklagan kan innebära att arbetet skjuts upp ett helt år.

Förutom målet i Nacka har TIB-auktorisation som ska-krav vid offentlig upphandling även prövats och godkänts av Förvaltningsrätten i Malmö.

TIB-AUKTORISERADE TAKENTREPRENÖRER:

• Har dokumenterad erfarenhet och tekniskt kunnande

• Har genomgått alla TIB:s utbildningar

• Har kunskap och utbildningar inom Heta Arbeten och Säkra Lyft

• Har kvalitetsledningssystem, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy och miljöledningssystem

• Har erlagt skatter och avgifter till skattemyndigheten

• Följer aktuell leverantörs produkt- och montageanvisning

• Följer gällande lagar och förordningar

• Innehar erforderliga försäkringar

Samtliga TIB-auktoriserade företag finns listade på TIB:s hemsida (www.tib.se). Här finns även information om domen som ledde till att TIB-auktorisationen numera är godkänd som ska-krav vid offentliga upphandlingar.

Den mer än 9500 m² stora takträdgården – som är en del av ekostaden Augustenborg – började anläggas 1999 och öppnade för besökare 2001.

”Augustenborgs Botaniska Takträdgård är världens första publika demo-anläggning för gröna tak. I snitt har vi cirka 2200 besökare per år och sedan starten har vi tagit emot fler än 2400 besöks- grupper. Under våra kurser och guidade turer får besökarna lära sig om våra mer än 20 demo-ytor, som åskådliggör olika sätta att bygga upp gröna tak på och som även visar en del av den stora variation av växter och vegetationstyper som kan takodlas”, säger Jonatan Malmberg, projekt- och utvecklingschef på Augustenborgs Botaniska Takträdgård.

Att det finns en stor variation av odlade takytor på Augustenborg är ingen överdrift. Här kan besökarna till exempel se en mängd olika sedumlösningar, mossa, vilda och exotiska perenner och tak med diverse gräs och lökväxter. Man har genom åren experimenterat med olika uppbyggnader som ängskullar skapade med lättviktsmaterial under växtbädden, designade tak med insektshotell och särskilda växtval för att locka vildbin, vatteninstallationer på tak och en köksträdgård där man bland annat odlar tomater och jordgubbar. Dessutom har företag de senaste åren börjat demonstrera sina lösningar här, som till exempel tak med dagvattenmagasinering eller i kombination med solceller.

”Att företag visar upp sina lösningar här på takträdgården är väldigt roligt. Vi har även ett projekt inom vegetations teknik som syftar till att mäta och verifiera nyttan med smarta växtsystem – vars funktion bland annat är att avsevärt fördröja avrinningen från taket och på så vis avlasta dagvattensystemet.”,

säger Jonatan Malmberg.

Om man vill lära sig mer om och uppleva gröna tak i verkligheten kan man besöka Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö.

UPPLEV GRÖNA TAK I VERKLIGHETEN –

BESÖK AUGUSTENBORGS TAKTRÄDGÅRD

7 TAK & TÄTSKIKT nr 1-2018. Tema: Höga krav medför en kvalitativ takbransch

På en av ytorna experimenterar man även med en ny typ av substratkomponent (växtbädd).

”Torvjordar har en tendens att brytas ned och sjunka ihop på sikt. På gröna tak används istället numera ofta mineral- baserade jordar som bland annat innehåller pimpsten eller tegelkross. Båda dessa material är väl lämpade eftersom de har låg vikt, en porös sammansättning och är bra på att hålla kvar vatten. Ett annat alternativ som vi just nu testar och som ser mycket lovande ut är biokol. Det framställs genom att organiskt material, exempelvis trädgårds- och parkavfall, hettas upp i en syrefri ugn. Biokol är ett lätt material som är bra på att hålla kvar vatten och näringsämnen och det är mycket stabilt. Det tar hundratals år innan det brutits ned”, säger Jonatan Malmberg.

Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö är öppen för bokade studiesök året om och för allmänheten på sommaren.

Mer information finns på greenroof.se

Sarnafil® T

Miljövänlig Takduk för gröna Tak

TIB 2017_210 mm B-145 mm H.indd 1 2017-04-05 13:30:31

Tak Tema grundades i Västerås av Tommy Gråberg för drygt tio år sedan. Han hade då tjugo års erfarenhet som anställd takmontör hos en annan takentreprenör.

”Vi startade från noll och har lyckats ha tillväxt alla år sedan dess, utom 2016, som är det enda året vi backat ekonomiskt.

Men det var också under 2016 som vi utökade verksamheten genom att köpa vårt bolag i Stockholm. Så man kan säga att vi satsade oss ur nedgången, vilket fungerat mycket väl. Förra året, 2017, var vårt bästa år någonsin. Och 2018 ser ut att bli ännu bättre”, säger Tommy Gråberg.

I Tak Tema ingår alltså två bolag. Ett i Västerås, som servar uppdragsgivare över hela Mälardalen, från Örebro till Norrtälje.

Och ett bolag i Kungsängen, nordväst om Stockholm, som täcker in hela Stor-Stockholm. Under 2017 stod Tak Tema Västerås för 95 % av uppdragen och 43 miljoner i omsättning och Tak Tema Stockholm för 5 % av uppdragen och 12 miljoner i omsättning.

Totalt har Tak Tema 22 anställda. Av dessa arbetar fyra, inklusive VD, med projektledning, marknadsföring, försäljning och administration. Och på taken har man 18 takmontörer som utför uppdrag åt offentliga och privata kunder.

PROFFS SOM JOBBAR MOT PROFFS

”Vi jobbar inte mot konsumentmarknaden, som exempelvis villaägare eller bostadsrättsföreningar. Vår marknad finns ute- slutande bland de professionella kunderna. Vi har kommunavtal och landstingsavtal. Sen riktar vi oss mot den professionella privata sektorn, som vi delar upp i två kategorier. Småbyggare med en omsättning upp till 500 miljoner. Och storbyggare som omsätter mer än en halv miljard, som PEAB, NCC och Skanska”, säger Tommy Gråberg.

Bland kunderna finns även exempelvis de som bygger idrottshallar, livsmedelsbutiker och lagerlokaler – och förvaltningsbolag som Newsec och Kastellen samt fastighetsbolag som Kungsleden.

Tommy berättar vidare att Tak Temas uppdrag är jämnt fördelade mellan ROT-projekt och nybyggnation och att de fokuserar på större återkommande uppdragsgivare.

”Vår målsättning är att ha kunder som vi kan fakturera minst en miljon kronor per år”.

TIB-AUKTORISATION OCH KONTROLLANTER

På frågan om Tak Tema är TIB-auktoriserade svarar Tommy att man är det och att han tycker det är självklart för ett bolag som deras, som vill hålla en hög nivå på sin verksamhet och sitt erbjudande.

”Men jag tycker att kunskapen om TIB-auktorisationen generellt sett är för låg bland våra kunder. Vissa känner till den, men många gör det inte. Det är något som vi inom tak- och tätskiktsbranschen behöver ändra på.

Om jag sen fick önska något för hela byggbranschen så vore det att ta tillbaka de kontrollanter som fanns på byggena under 1980-talet, dvs yrkesmänniskor som kontrollerade entreprenörernas arbete i varje steg vartefter projekten fortskred. Idag ska alla göra egen kontroller, vilket jag inte anser garantera en lika hög kvalitetssäkring som de gamla kontrollanterna. Enligt mig gör dagens system att det ofta ser bättre ut i dokumentationen än det gör i verkligheten.

Jag vet att kontrollanterna togs bort av kostnadsskäl, men jag är säker på att det vore lönsammare att satsa på sådana även idag, eftersom antalet fel skulle bli färre, kostnaderna lägre och kvalitetsnivån högre.”

I det här numrets ”hemma-hos-reportage” hälsar vi på hos Tak Tema och får en pratstund med före- tagets VD, Tommy Gråberg. Han berättar om en hög ambitionsnivå och en öppen företagskultur där medarbetarnas utveckling är en avgörande nyckel till framgång och nöjda kunder.

HÖGT I TAK HOS TAK TEMA

Fortsättning på sid 10 >

9 TAK & TÄTSKIKT nr 1-2018. Tema: Höga krav medför en kvalitativ takbransch

BLI EN EFTERTRAKTAD TAK- OCH TÄTSKIKTS- ENTREPRENÖR,

SÖK MEDLEMSKAP!

 Sök medlemskap i TIB - branschorganisationen för tak- och tätskiktsleverantörer

 Auktorisera ditt företag och bli en eftertraktad tak- och tätskiktsentreprenör

 Anlita TIB-anslutna tak- och tätskiktsleverantörer och säkerställ din upphandling - www.tib.se

FÖR FRÅGOR OCH MEDLEMSKAP, KONTAKTA TIB:s KANSLI

Kontakta Joakim Stenberg på TIB:s kansli på telefon 08 508 938 21 eller mail@tib.se

WWW.TIB.SE

BRINNER FÖR KOMPETENSEN

Samtalet om kvalitet på utfört arbete och TIB-auktorisatio- nen leder oss in på hur Tak Tema jobbar med sin interna kompetensutveckling. En fråga som det märks att Tommy brinner mycket starkt för.

”Vi är super-aktiva när det gäller vår interna kompetens- utveckling. Sedan fem år tillbaka jobbar vi mycket målmedvetet med detta. Självklart gör vi fel och misstag ibland. Men det viktiga är att lära av det som inte fungerar, så vi kan undvika det i framtiden. Och det gör vi genom att jobba strukturerat och långsiktigt med vår kompetens och vårt sätt att arbeta på.”

Tommy berättar att de varje kvartal har träffar med samtliga medarbetare där man går igenom alla fel som begåtts och eventuella andra problem.

”Det handlar inte om att peka finger mot enskilda, utan om att föra fram det som inte varit optimalt eller som blivit fel, i syfte att lära av misstagen. Och att även lyfta fram bra saker, vilket är lika viktigt. För oss är detta ett effektivt sätt att höja vår nivå, både som företag och som individer. Vi tror inte på bestraffning och hårda ord. Istället jobbar vi med öppenhet och uppmuntran. När man får möjlighet att lära av sina misstag bidrar det till den enskildes personliga utveckling, vilket hela företaget tjänar på.

Samtliga på kontoret hos oss, inklusive jag själv, har minst tio års erfarenhet av att jobba på taket. Även detta är positivt för utvecklingen av företaget som helhet och på individnivå – eftersom vi fungerar som bollplank och mentorer åt våra takmontörer och bidrar på så vis till deras utveckling. Och vi delar mer än gärna med oss av våra erfarenheter och kom- petenser. Sen är det fritt fram för alla att bidra med idéer. En god idé är en god idé, det spelar ingen roll vem som kommer med den. Allt detta är en del av vår öppna kultur.”

Tommy har noterat en märkbar skillnad internt sedan de började jobba mer strukturerat och målmedvetet med sin kompetensutveckling.

”Det är extremt tillfredsställande när vi ser enskilda medarbetare som plötsligt tar flera kliv framåt. Det är ovärderligt för vår lagmoral. För vi är ett team. Vår strävan är alltid att fungera som ett väl samman- svetsat lag av kompetenta och engagerade takmontörer som presterar på hög nivå.”

Tommy understryker också att syftet med Tak Temas kompe- tensarbete förstås är att i förlängningen gynna relationen till deras kunder. Vilket han säger märks genom att de ofta får höra: ’Vad kul att ni kommer. Nu blir det ordning och reda, nu blir jobbet väl utfört.’

”Sånt gör oss förstås glada och stolta, men framförallt visar det hur starkt Tak Temas varumärke är hos våra uppdrags- givare. Nöjda kunder vill ju gärna återkomma och lägga nya uppdrag hos oss, vilket alltid är målet.”

FRAMTIDENS KRETSLOPPSANLÄGGNING

Som avslutning ber vi Tommy berätta om Tak Tema är inblandade i några spännande projekt just nu.

”Vi har fått förtroendet av NCC att lägga tätskiktet på delar av ’Framtidens kretsloppsanläggning’, som är EON:s nya och unika kraftvärmeanläggning i Högbytorp i Upplands-Bro kommun i norra Stockholm. I anläggningen ingår ett kraft- värmeverk och en biogasanläggning (som vi lagt tätskiktet på). Här kommer man producera el, fjärrvärme och biogas från återvunnen energi för leverans till hela Stockholmsregionen – som ju hela tiden växer och därför är i ständigt behov av mer ren energi.

Nyligen har vi även inlett ett projekt på uppdrag av PEAB där vi lägger isolering och tätskikt på fastigheten Gasklockan i centrala Västerås. En K-märkt 4600 m² stor byggnad som uppfördes 1955 av ASEA och som senare togs över av Samhall på 1970-talet innan den överläts till kommunen.

När ombyggnaden och renoveringen är klar blir Mälarenergi och det kommunala bostadsbolaget Mimer nya hyresgäster i fastigheten”, avslutar Tommy Gråberg.

SNABBT, ENERGIKLOKT OCH BRANDSÄKERT

Rätt material och rätt lösning blir allt viktigare för att skapa energieffektiva, hållbara och brandsäkra byggnader. PAROC^® PROOF^™ är samlingsnamnet för vårt breda sortiment av isolerlösningar för låglutande tak – alla producerade i vårt obrännbara material PAROC^® Stenull. Taket som byggnadsdel bidrar till en stor del av byggnadens energieffektivitet – och

värmeförlust. Gör ett medvetet produktval som ger många fördelar både under och efter byggnationen och som alla bidrar till hållbart byggande.

PAROC

PROOF

för hållbara tak

PAROC Stenull framställs av sten och kan därför användas som värmeisolering i krävande miljöer. I konstruktioner som isolerats med stenull bromsas eller förhindras spridning av brand effektivt. För mer information besök PAROC.SE

PAROC^® PROOF^™ GRÖNA TAK

Hösten 2017 bjöd TIB in företag från VVS samt tak- och tät- skiktsbranschen och bad dem bidra till framtagandet av den förenklade branschtolkningen. En av de som valde att delta i den projektgrupp som sedan bildades är Roger Nilsson, VD på AB Tätskiktsgarantier i Norden.

”Det är inget fel på dessa standarder.

Problemet är att de tillämpas alltför sällan eller så feltolkas de."

”Det är klokt av TIB att ta hjälp av personer verksamma inom VVS samt tak och tätskikt och på så vis dra nytta av all den samlade kunskap och erfarenhet som finns. Det har man även gjort tidigare med framgång när det togs fram en bransch- tolkning av standarden för beräkning av vindlast, där vi också deltog. Sen är det även viktigt att få med sig ledande aktörer i branschen eftersom det hjälper tolkningen att få starkare genomslag”, säger Roger Nilsson.

De standarder som behandlas i branschtolkningen är SS-824031, SS-EN 12056-3 (dimensionering av takavvattning) samt SS-EN 1253-1 (krav på takbrunnar).

”Det är inget fel på dessa standarder. Problemet är att de till- lämpas alltför sällan eller så feltolkas de. Det beror på att vissa delar av dem är relativt komplicerade. De är också ganska omfattande och skrivna på engelska. Och konsekvensen av att

de inte används eller feltolkas blir tyvärr att vi får sämre kvalitet på utförda arbeten”, säger Roger Nilsson.

Fredrik Rundgren, VD på Constructech AB, har lett projekt- gruppen som tagit fram den nya branschtolkningen. Fredrik hade redan tidigare erfarenhet från denna typ av arbete då han även ledde projektet som resulterade i branschtolkningen av europeisk standard för beräkning av vindlast på yttertak.

I projektgruppens uppdrag har också ingått att anpassa en del parametrar till svenska byggregler.

”Liknande riktlinjer med tolkning av standarder samt allmänna rekommendationer finns redan i våra grannländer. Så man kan säga att vårt arbete även syftat till att värna konkurrens- kraften hos svenska takentreprenörer – som tack vare den nya branschtolkningen får lättare att leverera lösningar för takav- vattning som fungerar för svenska förhållanden och som håller den nivå som de europeiska standarderna föreskriver”, säger Fredrik Rundgren.

Den nya publikationen “Dimensionering takavvattning tak med tätskiktsmatta eller takduk SS­EN 12056­3, SS­824031, SS­EN 1253­1” lanseras i juni 2018 och kan köpas via TIB:s kansli.

Om takavvattning:

Syftet med takavvattning är att med hjälp av takbrunnar, ränn­

dalskilar, hängrännor och stuprör leda bort regn­ och smältvatten från taket och på så vis skydda husets fasader, grund och källare från fukt­ och mögelskador.

Gällande standarder för takavvattning tillämpas sällan eller feltolkas. Detta vill TIB och takbranschen råda bot på genom en förenklad branschtolkning av dessa standarder.

FÖRENKLAD BRANSCHTOLKNING AV EUROPEISKA

STANDARDER FÖR TAKAVVATTNING

Vi har allt gällande

Infästningar till låglutande tak

Inklusive vindlastberäkningar enligt senaste standard

EJOT® teleskophylsa HTK 2G

• Höggradig polyetylen

• Teleskopdesign för trampsäker funktion

• Kombinera med lämplig skruv för TRP

• Finns som lös, förmonterad eller bandad

• Hylsa i längder 45-335 mm

EJOT® teleskophylsa HTK 2G

ejot.se Kundservice019-20 65 10

Träskruv med skärkant

• Speciell utformning för bricka ø40 mm

• Zink + magnibeläggning, C3

• Användarklass KLA

• Med eller utan monterad bricka

• Längder från 25-65 mm ETA 07/0013

ETA 07/0013

PELICAN | Tel: 0340-150 35 | info@pelican.se | www.pelican.se

TAKSÄKERHET I ROSTFRITT STÅL

Pelicans gångbrygga kombinerat med vajersystemet ger bra arbets- komfort på taket och stor rörlighet med hög säkerhet. Kan även kombineras med skyddsräcke.

Pelicans skyddsräcke för uppstigningsluckor. Monteras direkt i luckan vilket ger snabbt och enkelt montage samt minimerar risken för läckage.

Pelicans vajersystem kan monteras med upp till 6 meter mellan infästningarna. Detta ger stor rörlighet utan att behöva kroka om fallskyddslinan.

Gröna tak erbjuder så mycket mer än bara trevlig grönska att titta på. De minskar belastningen på städernas dagvatten- system. De gynnar städernas ekologiska mångfald. De renar luften från luftföroreningar. De har en positiv effekt på stads- bornas hälsa och välbefinnande. De dämpar buller, håller värmen inne på vintern och har en kylande effekt på sommaren. Och de bidrar till besparingar för fastighetsägaren.

URBANISERING OCH FÖRTÄTADE STÄDER

Precis som resten av världen blir vårt land ständigt mer urbaniserat. Människor flyttar från landsbygden till städerna.

En trend som inleddes för 200 år sedan när den industriella revolutionen spred sig till Sverige från England. Då bodde 90 % av svenskarna på landsbygden. Idag gäller det omvända, 87 % eller 8,6 miljoner av befolkningen bor nu i städer*.

Och migrationen bara fortsätter.

Ett konstant inflöde av människor gör förstås att städernas areal växer, men också att de förtätas. Tidigare gröna markytor i stadsmiljön reduceras eller försvinner och ersätts av byggnader, gator och annan infrastruktur.

”Gröna tak har funnits länge i Sverige. Samtidigt upplever vi just nu en allt större efterfrågan på tak med växtlighet. Fram-

förallt i våra större städer ställs numera högre krav på gröna miljöer. Och när tillgången på markytor för växtlighet blir svårare att hitta, är gröna tak ett alternativ som man gärna tittar närmare på”, säger Hans Månsson, Teknisk Direktör på Icopal AB, som varit projektledare för den del av Gröna Tak- handboken som handlar om betong, isolering och tätskikt.

Med städernas tillväxt ökar också luftföroreningarna. Vilket i sin tur ökar behovet av grönska i urbana miljöer eftersom växter kan rena luften genom att absorbera skadliga luftpartiklar och koldioxid.

MER OCH KRAFTIGARE REGN I FRAMTIDEN

Enligt SMHI har skyfallen ökat i Sverige de senaste fyrtio åren. Och deras klimatberäkningar indikerar att extremt väder med skyfall kommer att inträffa oftare framöver.

Dessa skyfall riskerar förstås att orsaka allt fler översvämningar när dagvattensystemen i våra städer inte hinner med att svälja så stora mängder regn. Ett problem som ju uppstår emellanåt redan idag.

Med färre gröna jordytor i våra stadsmiljöer som kan suga upp, hålla kvar och fördröja regnvatten vid skyfall ökar belastningen på dagvattensystemen ytterligare.

För byggherrar och fastighetsägare som med enkla medel vill främja värdet på sina fastigheter är gröna tak en investering väl värd att undersöka. Och de stadsplanerare som vill ha bättre fungerande och mer hälsosamma städer bör absolut ta med gröna tak i sin planering.

DÄRFÖR GYNNAS ALLA AV GRÖNA TAK

Fortsättning på sid 17 >

Icopal Inbyggda Tätskikt

Ingen skyddar huset bättre I icopal.se

Gröna tak ställer extra höga krav på konstruktionen

Icopal erbjuder kompletta system av tätande och dränerande produkter passande för inbyggda konstruktioner och gröna taklösningar. Produkter innefattar exempelvis tätskiktsmatta, dränerande skikt, rotskydd, terrassbrunn, med mera.

Våra konstruktioner följer rekommendationer från Grönatakhandboken – Betong, Isolering och Tätskikt. Välj auktoriserade takentreprenörer för att säkra en snygg, hållbar och garanterat tät konstruktion i många år framöver!

Läs mer på icopal.se

Kompletta system

gronatakhandboken.se

UPPHANDLA DITT TAK TRYGGT OCH PROFESSIONELLT

VÄLJ EN TIB-AUKTORISERAD TAKENTREPRENÖR

Rätt utfört arbete, på ett regelrätt sätt, av rätt kvalitet.

Utfört av tak- och tätskiktsentreprenörer som uppfyller dina och branschens alla krav. På TIB:s hemsida hittar du alla TIB-auktoriserade tak och tätskiktsentreprenörer, från Malmö i söder till Luleå i norr.

WWW.TIB.SE

TOPROCK^® CTF System mot högre höjder Vi tar fallisolering till nya höjder. Bokstavligt talat. Så högt som 65 meter på Jönköpings nya landmärke ”Cylindern”.

Byggnaden är ett av många exempel där ROCKWOOL TOPROCK^® CTF System har använts. Systemet innebär fallisolering

baserad på lameller. Tack vare få arbetsmoment och smart logistik kan arbetstiden halveras.

Läs mer på rockwool.se

17 TAK & TÄTSKIKT nr 1-2018. Tema: Höga krav medför en kvalitativ takbransch

”Från ett vanligt tak rinner regnvattnet omedelbart ner till marknivå. En fördel med gröna tak är att de – precis som gröna ytor på marken – håller kvar regnvattnet och skapar en fördröjande effekt. Jorden och växtligheten på taket suger upp den väta de behöver och resterande mängder vatten dräneras sedan bort. En process som bidrar till att minska den akuta belastningen på dagvattensystemet vid skyfall. Generellt kan man räkna med att ett grönt tak, beroende på dess uppbyggnad, kan minska den årliga avrinningen från taket med mellan 30 till 85 procent”, säger Hans Månsson.

GYNNAR BIOLOGISK MÅNGFALD

Utan en varierande växtlighet kan inga insekter överleva.

Och utan insekter har vi människor mycket svårt att klara oss. Vi behöver till exempel bin, humlor och fjärilar som pollinerar (befruktar) blommor så att nya frön kan skapas och bli nya växter. Faktum är att mer än 90 % av växterna på vår planet och mer än två tredjedelar av våra matgrödor är beroende av pollinerande insekter för sin fortlevnad.

”Gröna tak kan ju naturligtvis inte på egen hand skydda och bevara den biologiska mångfalden i våra stadsmiljöer. Men de hjälper absolut till”, säger Hans Månsson.

GRÖNSKA BRA FÖR HÄLSAN

Människan har levt större delen av sin tid på Jorden ute i naturen. Och vi är fortfarande beroende av gröna ytor för att må bra. Det finns en rad studier som visar att man blir fortare frisk, får en högre smärttröskel, kan koncentrera sig bättre, blir lugnare, mindre ilsken och får lägre puls när man ser en grön yta eller vistas inom den**. Det finns även en studie***

som visar att sjukhuspatienter som hade grönska utanför fönstret läkte snabbare och kunde åka hem tidigare än de som hade utsikt mot en tegelvägg.

”Ett grönt tak kan alltså främja människors hälsa och välmående även om man inte kan vistas på taket utan bara kan se det,

exempelvis från sin bostad eller sitt kontor”,

säger Hans Månsson.

BESPARINGAR FÖR FASTIGHETSÄGAREN

Det gröna taket bidrar även till trivseln inne i själva byggnaden och till lägre driftskostnader. Jordlagret och växtligheten på taket har en ljuddämpande effekt – det gör det svårare för ljud och buller från exempelvis omgivande trafik och andra ljudkällor att tränga in i byggnaden.

Gröna tak har också en isolerande funktion som gör att värmen stannar kvar bättre i husen på vintern. Och på sommaren får man en omvänd effekt, då värme och solljus bättre reflekteras bort från takytan och det blir svalare inomhus – vilket blir extra tydligt jämfört med när taket enbart täckt är av ett tätskikt i bitumen eller syntetmaterial, som kan bli mycket varma.

”Dessa isolerande och kylande effekter från det gröna taket bidrar till att man kan spara pengar på uppvärmning och eventuell luftkonditionering – vilket i sin tur gynnar miljön tack vare minskad energikonsumtion”, säger Hans Månsson.

För fastighetsägaren erbjuder det gröna taket även besparingar på sikt genom att det fungerar som ett skydd som bidrar till att förlänga tätskiktets livslängd – det gör också att underhåll på hela takets konstruktion kan göras med längre intervall.

PLANERA UTIFRÅN ÖNSKAT RESULTAT

Att anlägga ett grönt tak kräver extra god planering. Det ställer högre krav vad gäller dimensionering och projektering än om man anlägger en grön yta på marken. I regel utförs sedan arbetet av två entreprenörer. En takentreprenör som lägger isolering, tätskikt och dräneringsduk. Och en entreprenör som är specialiserad på bädden med jord och växter.

”I planeringen får man bland annat göra en avvägning mellan önskad vegetation – och dess förutsättningar att hantera platsens regnmängder, vindförhållanden, solljus och så vidare – och vad den underliggande takkonstruktionens bjälklag klarar att bära upp. Det finns en rad olika växtbäddar att välja mellan. Alltifrån 30–150 mm tjocka sedum eller ängstak hela vägen upp till trädgård eller parkmiljö med större träd där substratdjupet (växtbäddens djup) är minst 1000 mm. Viktigt att tänka på är också att lutningen på taket måste vara minst 1:60 för att säkra god avrinning”, säger Hans Månsson.

MOTION PÅ GRÖNA TAKET

Om den gröna takytan ska användas att vistas på är det ju egentligen bara fantasin som sätter gränserna.

”På en nio våningar hög byggnad vid Torsplan i centrala Stockholm finns en grön yta på taket som också inkluderar en löparbana. Här kan man alltså motionera och samtidigt njuta av en spektakulär utsikt över delar av huvudstaden”, säger Hans Månsson.

NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ

Som avrundning bjuder Hans Månsson på några allmänna råd för att lyckas med sitt gröna tak:

”Var noggrann i planeringen. Använd väl beprövade metoder och lösningar. Ladda ner och läs Gröna Takhandboken, i den finns utförliga beskrivningar på allt man behöver tänka på.

Lägg tid på att provtrycka, dvs att sätta taket under vatten för att kontrollera att tätskiktet håller tätt innan jordlager och växter appliceras. Och när allt är på plats, gör en översyn höst och vår – städa bort eventuellt skräp, rensa ogräs, ta bort löv och fågelspillning mm – så håller det gröna taket längre.”

Källor: *SCB (2015). ** Sydsvenskan (2014). ***Ulrich (1999).

http://gronatakhandboken.se

”Medvetenheten om hur byggnaders konstruktion påverkar människor och miljön ökar hela tiden. Vi har redan idag hyres- värdar bland våra kunder som säger att de har svårt att få hyresgäster till fastigheter som inte är miljöcertifierade”, säger Evelina Strandfeldt.

Även om detta ännu mest gäller storstäderna så konstaterar Evelina att kunskapen om och efterfrågan på miljöcertifierade byggnader ökar alltmer också i mindre städer och orter i landet.

”Utvecklingen pekar mot att alla fastigheter förmodligen måste vara miljöcertifierade på något sätt i framtiden för att man ska vilja nyttja dem. Det betyder också att byggherrar och fastighetsägare bör ta tag i detta redan nu, om tio år kan det vara försent”, säger Evelina Strandfeldt.

Vi ber henne att utveckla detta närmare.

”Människor och företag får allt djupare insikt om vad olika saker innehåller och hur de påverkar oss och miljön. Farliga ämnen i kläder, kosmetika, leksaker ... skadliga partiklar i luften från industriutsläpp och trafik ... energiförbrukning vid transporter och vid tillverkning av livsmedel ... listan kan göras hur lång som helst.”

Som en följd av detta, menar Evelina, är det också naturligt att vi får större medvetenhet om hur våra byggnader påverkar oss.

”Jag tror att väldigt få människor i framtiden kommer att acceptera att bo, arbeta eller gå i skolan och så vidare i byggnader med material och lösningar som är dåliga för miljön och för deras hälsa. Och jag tror inte att företag kommer vilja äga eller hyra in sig i ohållbart byggda fastigheter som förbrukar onödigt mycket energi och som påverkar de anställdas produk- tivitet negativt. Och som reducerar den totala effekten av företagens interna hållbarhetsarbete.”

Evelina påpekar att idag står den byggda miljön för 40 % av samhällets totala energiförbrukning.

”Bara potentialen i sänkta energikostnader borde vara motiv nog för att miljöcertfiera alla Sveriges byggnader.”

VARFÖR MILJÖBYGGNAD?

Vi frågar Evelina varför man nödvändigtvis måste miljö- certifiera sin byggnad enligt Sweden Green Building Councils Miljöbyggnad eller någon av de internationella certifieringarna LEED och BREEAM? Räcker det inte att man som byggherre sätter upp egna indikatorer och gör egna kontroller för att en byggnad ska bli hållbar?

”Det är extremt svårt att som enskild aktör avsätta de resurser som krävs för att skapa någon typ av egen ’certifiering’ som i nivå motsvarar Miljöbyggnad eller liknande certifikationer.

Under utvecklingen av Miljöbyggnad 3.0 hade vi tolv arbets-

Med anledning av att den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad uppdaterats till version 3.0, ringer vi upp Sweden Green Building Councils marknadschef Evelina Strandfeldt för ett samtal om varför det är viktigare än någonsin att framtidssäkra sina byggnader genom att miljöcertifiera dem.

I FRAMTIDEN MÅSTE FÖRMODLIGEN ALLA BYGGNADER VARA MILJÖCERTIFIERADE

Fortsättning på sid 20 >

TIB EnTrEprEnörsdEklaraTIon - används vId varje upphandlIng av TaK OCh TäTsKIKT

Tak &

TÄTsk IkT

"Beställare - ställ krav vid varje upp-

handling!"

vad får jag som kund om jag anlitar ett tiB-auktoriserat

företag?

tiB har u teslutit sex företag som inte kan

eller vill visa prov på kompetens

www.tib.se BransChTIdnIng från TIB TaKenTreprenörerna

Nr 1, Juni 2012

TIBs mEdlEmmar skapar kundnyTTa!

Stefan Lar dner Besiktningsman

Ulf Wernquist Ordförande i TIB

Elin Sjöstr öm Advokat / Andersson Gustaf

sson

www.tib.se

TAK &

TÄTSKIKT

Skolverket och tIB formar framtIdenS gymnaSIeutBIldnIng

medlemSföretag förBereder SIg Inför framtIda krav

BeStällare IdentIfIerar SerIöSa entreprenörer Branschtidning från tiB takentreprenörerna Nr 1, maj 2013

www.tib.se

TAK &

TÄTSKIKT

DOM - AUKTORISATION SOM KRAV I OFFENTLIG UPPHANDLING

NY VERSION AV EUROKOD FÖR TAK- OCH TÄTSKIKT

TIB OCH BYN MARKNADSFÖR MONTÖRSUTBILDNING BRANSCHTIDNING FRÅN TIB TAKENTREPRENÖRERNA Nr 1 - maj 2014 / Tema: Auktorisation och offentlig upphandling

DOM

FÖRVALTNINGSRÄTTEN / MÅL NR 2590-14_www.tib.se

TAK &

TÄTSKIKT

TIB-AUKTORISATION VINNER MARK I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR EXTREMARE VÄDER

SÄTTER PRESS PÅ TAK-

& TÄTSKIKTSFÖRETAG STORMVARNING - NU MÅSTE ALLA INSE RISKERNA MED ATT INTE FÖLJA REGLER BRANSCHTIDNING FRÅN TIB TAKENTREPRENÖRERNA Nr 1 - maj 2015 /

Tema: TIB-auktorisation - framtidens verktyg f ör beställare

BESTÄLLARE MÅSTE SÄKERSTÄLLA SIN UPPHANDLING!

OM BESTÄLLARE KÄNNER

TILL RISKERNA SOM DET INNEBÄR ATT INTE FÖL

JA REGLER OCH ANLITA FÖETAG MED OUTBILDAD PERSONAL, DÅ KOMMER UPPHANLINGAR ATT KVALITETSSÄKRAS OCH "OSERIÖSA" ANBUD ATT SORTERAS BORT

"...många år av målinriktat arbete för tak- och tätskiktsbranschen..."

ULF WERNQUIST TACKAR FÖR SINA ÅR SOM ORDFÖRANDE

TAK &

TÄTSKIKT

JIMMY ADLER BERTH NY ORDFÖR

ANDE FÖR TIB TAKENTREPR

ENÖRERNA SEDAN MAJ 2015

APP FÖR PR OJEKT- DOKUMENTATION SNAR I VARJE TAKMONTÖRS T MOBIL ELLER SU

RFPLATTA UPPDATERAD EUROKOD SS-EN-1991-1-4 FÖR VINDLAST GÄLLER FR 1 JANUARI 2016 ÅN BRANSC

HTIDNING FRÅN TIB T AKENTREPRENÖRERNA Nr 1 - maj 2016 /

Tema: En bättre och mer or ganiserad takbranch

www.tib.se SEDAN ÅR

SSKIFTET ÄR DET L AG PÅ ATT ELEK

TRONISKA PERSONALLIGG ARE MÅSTE FÖRAS PÅ SVENSK

A BYGGAR BETSPLATSER FÖR ATT HA KONTROLL PÅ VILKA SO

M ARBETAR DÄR OCH FÖR VEM. VI REDER U T BEGREPPEN KR

ING DET N YA LAGKRAVET.

MINDRE SVART AR

BETSKRAFT MED LAGKRAV PÅ ELEKT

RONISKA PERSONALLIGG

ARE

ANNONSERA I NÄSTA TAK & TÄTSKIKT OCH NÅ DIREKT TILL HELA TAK- &

TÄTSKIKTSBRANSCHEN!

Med en upplaga på över 5500 ex täcker vi in hela landet från norr till söder! Kontakta TIB:s kansli för mer info.

Krympfria sedummattor som odlas i Småland Brandgodkänt enligt BROOF (t2)

Erfarna och säkerhetsutbildade montörer Tel: 0472-363 00 • 08-669 48 00 • vegtech.se

Gröna tak - Sedumtak

Vi är din säkra och trygga sedumleverantör!

Veg Tech

Vi är bäst på tak

Som kund hos Mataki arbetar du inte bara med det bästa materialet på marknaden, du har även tillgång till Sveriges kunnigaste tekniker. Våra tekniker är experter på tätskikt, konstruktioner, regler och föreskrifter och inte minst på applikation av tätskikt.

grupper med ett tiotal experter i varje grupp, som arbetade med att kartlägga, analysera och värdera förslag och ändringar.

Knutna till varje arbetsgrupp hade vi dessutom ämnesspecifika remissgrupper med ytterligare cirka 120 personer. Det betyder att totalt cirka 250 personer var delaktiga i utvecklingen av Miljöbyggnad 3.0.”

Evelina nämner också att av 1200 byggnader som hittills blivit certifierade enligt Miljöbyggnad i Sverige är det bara vid ett tillfälle som processen genomförts utan anmärkningar.

Alla andra gånger har man fått bakläxa på något sätt.

”Det visar hur svårt det är att erhålla tillräckligt hög nivå på egen hand.”

FÅR INTE VARA FÖR SVÅRT

Samtidigt är Evelina noga med att understryka att Miljöbyggnad ändå ligger på en nivå som många kan klara av – även om de flesta förmodligen får göra om vissa saker i processen innan de blir godkända.

”Vi har fortfarande endast 16 indikatorer som måste uppfyllas. Om det blir fler riskerar det att bli för krångligt och svårt och det vill vi undvika.”

GODKÄNDA MATERIAL I TÄTSKIKTEN

Som avslutning frågar vi om det finns något särskilt som Sveriges tak- och tätskiktsentreprenörer bör tänka på när det gäller Miljöbyggnad.

”De tätskiktsmaterial som registreras i loggboken för den aktuella byggnaden bör finns med i BASTA:s, Sunda Hus eller Byggvarubedömningens materialdatabaser. Då vet man att materialen är godkända och inte innehåller några miljöfarliga ämnen. I övrigt finns inga särskilda krav när det gäller tätskikt, förutom att det för silver- och guldnivå måste finnas en ansvarig person för fuktsäkerheten eller en fuktsakkunnig med i varje projekt”, säger Evelina Strandfeldt.

OM SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL

Sweden Green Building Council grundades 2009 och är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande.

Medlemmar är företag och organisationer som vill göra be- byggelsen mer hållbar. SGBC erbjuder verktyg och utbildning i miljöcertifiering av byggnader, stadsdelar och anläggnings- projekt och hjälper på så sätt företag och organisationer att nå sina hållbarhetsmål.

Idag finns det ännu inga färdigställda byggnader för Miljöbyggnad 3.0. Bilden nedan visar ett av HSB:s hus i Uppsala som är 2.2-certifierat. Foto: Ola Hedin

När säkerhet och

bekvämlighet går hand i hand

Att jobba på tak har alltid förknippats med risk och obekväma arbetssituationer.

Med ett vajersystem från SFS blir arbetet mycket enklare.

Och mycket säkrare.

Teknisk rådgivning och försäljning SFS AB

Division Construction T +46 (0)-152 71 50 00 Olivehällsvägen 10 se.strangnas@sfsintec.biz SE-645 42 Strängnäs www.sfsintec.biz/se

Den 10 maj 2017 lanserades Miljöbyggnad 3.0. och nedan beskrivs förändringarna i den nya versionen:

UTÖKAD KVALITETSSÄKRING

En av de viktigaste skärpningarna i miljöbyggnad 3.0 är den utökade uppföljningen. En byggnad får behålla sitt MB3- certifikat så länge det kan styrkas att betygskraven är uppfyllda. Fastighetsägaren ska rapportera byggnadens miljöstatus till Sweden Green Building Council var femte år efter godkänd verifiering. För att underlätta arbetet finns det i Miljöbyggnad 3.0 krav på förvaltningsrutiner för uppföljning, som utgår från fastighetsägarnas egenkontroll

SEXTON INDIKATORER INOM TRE OMRÅDEN Miljöbyggnad har fortfarande sexton indikatorer inom samma tre områden:

• Energi

• Innemiljö

• Material

Indikatorerna är främst baserade på de faktorer som skapar störst miljöproblem i både nya och befintliga byggnader enligt Nationella miljömålet God Bebyggd Miljö.

Ordningen på indikatorerna har ändrats i den nya versionen för att tydligare visa att Miljöbyggnad följer den så kallade energitriangeln, det vill säga prioriteten som bör följas för ett så hållbart system som möjligt.

NYHETER ENERGI

För indikatorn Värmeeffektbehovet är betygskriterierna skärpta – vilket betyder att det krävs bättre isolering och värmeåtervinning. Kriterierna är också omformulerade så att inte byggnadens form ska styras alltför mycket.

För indikatorn Solvärmelast har kraven skärpts för nyprodu- cerade lokaler. Nu krävs mer genomtänkta solskydds lösningar för högre betyg.

För indikatorn Energianvändning är kraven anpassade efter Boverkets Nära-Noll-Energi-regler och de har skärpts något för lokalbyggnader. En viktig nyhet är att krav nu också ställs på redovisning av energimätare samt dess placering för att underlätta uppföljning i färdiga byggnader.

För indikatorn Andel Förnybar Energi har betygskraven skärpts för guldnivån. För att uppnå guld krävs nu egna solceller alternativt solfångare eller exempelvis att överskottsvärmen från en grannbyggnad tas tillvara.

NYHETER INNEMILJÖ

På området Innemiljö har indikatorn Kvävedioxid utgått.

Dessutom har betygskraven reviderats – nivån brons är justerad för att bättre stämma överens med Boverkets byggregler alternativt Arbetsmiljöverkets eller Folkhälsoinstitutets regler. Alla indikatorer för Innemiljö har nu även krav på förvaltnings rutiner för att underlätta återrapportering och uppfylla lagkravet på egenkontroll.

Miljöbyggnad är det mest använda miljöcertifieringssystemet i Sverige. Det kan appliceras på de flesta typer av byggnader – från småhus och flerbostadshus till skolor och kontor. Systemet är baserat på svensk byggpraxis samt svenska bygg- och myndighetsregler.

NYHETER I MILJÖBYGGNAD 3.0

Idag finns det ännu inga färdigställda byggnader för Miljöbyggnad 3.0. Bilden ovan visar ett av HSB:s hus i Uppsala som är 2.2-certifierat. Foto: Ola Hedin

Indikatorn Ventilation som tidigare fokuserade på teknikval har reviderats och betyg baseras nu istället på uppnådd luftkvalitet.

Även indikatorn Legionella är omformulerad till funktionskrav istället för krav på teknik.

Indikatorn Dagsljus är omformulerad, men fortfarande baserad på kraven i Boverkets byggregler.

NYHETER MATERIAL

På området Material har indikatorerna skärpts mest av alla.

Loggboken är kvar, men ska nu även innehålla VVS-varor.

När det gäller indikatorn Utfasning Av Farliga Ämnen ska fler ämnen undvikas – det vill säga ämnen i kandidatförteckning som är hormonstörande eller klassade som riskminimerings- ämnen. För att uppnå guldnivån ställs även krav på emissioner från byggvaror (Utfasning Av Farliga Ämnen omfattar inte VVS-varor).

En helt ny indikator är Stommens Och Grundens Klimatpåverkan.

Den innebär att man ska beräkna klimatpåverkan från byggnadens stomme och grundkonstruktion.

Indikatorn Sanering av Farliga Ämnen gäller för befintliga byggnader och vissa ombyggnationer och har tydligare krav på ämnen som ska inventeras och saneras för olika betyg.

UPPDATERA KURSEN

Alla som gått baskurs eller certifieringskurs i Miljöbyggnad bör uppdatera sin kurs om de ska arbeta med Miljöbyggnad 3.0. För att göra detta, kontakta Sweden Green Building Councils utbild- ningsavdelning.

Läs mer om Miljöbyggnad på www.sgbc.se

Omgående leverans

Weline wiresystem är ett fallskydd som nu finns i standardlängder för korta leveranstider. Weline är en enkel lösning som fungerar ihop med befintliga taksäkerhetssystem. Wiresystemet får monteras ihop med Weland Ståls taksäkerhetsprodukter och övriga svenska fabrikat.

Säker på taket med

Weline!

S ^äker P ^å T ^akeT

www.welandstal.se

Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn

Tel: 0321-261 60 • E-post: info@welandstal.se Weline monterad direkt på tak med tätplåt.

ann_tak-o-taetskikt_nr1-2018_weland staal.indd 1 2018-04-23 16:37:22

Entrea

Ett skräddarsytt

VERKSAMHETSSYSTEM

anpassat efter takentreprenörens flöden

25 TAK & TÄTSKIKT nr 1-2018. Tema: Höga krav medför en kvalitativ takbransch

”Redan idag ligger vi relativt väl till när det gäller digitala hjälpmedel. Vi använder till exempel foto och film för dokumentation och facetime för att kommunicera mellan fältet och kontoret.

Men vi är ändå inte så digitala som vi skulle önska. Vi har länge efterfrågat ett mer heltäckande digitalt verktyg.

Därför ligger vi just nu i startgroparna att börja testa Entrea – ett nytt verksam- hetssystem som tagits fram av TIB ihop med två externa leverantörer och femton takentreprenörer (av vilka vi är en).

Entrea är specialutvecklat för tak- och tätskiktsbranschen, och byggt för att täcka in hela vårt behov av digitalt stöd, från förfrågan till avslutat projekt och allt där emellan.

Eftersom detta är så nytt kan jag inte säga alltför mycket ännu. Men de indikationer som Entrea gett hittills är att systemet erbjuder de digitala pusselbitar som vi saknat. Det vill säga funktioner som hjälper oss att bli ännu mer konkurrenskraftiga genom att vi kan jobba snabbare och effektivare.

När systemet trimmats in ordentligt räknar vi med att tjäna massor. Bland annat genom att den interna kom- munikationen blir bättre, enklare och säkrare. Och tack vare att dokumenta- tionen som skötts manuellt på papper istället kan hanteras elektroniskt – via ett allt-i-ett system i våra takmontörers smarta mobiltelefoner och våra datorer på kontoret. Ett system där all data kring varje projekt alltid finns lätt till- gänglig och säkert sparad.”

NYTT DIGITALT VERKSAMHETSSYSTEM FÖR SVERIGES TAKENTREPRENÖRER

”När Entrea trimmats in räknar vi med att tjäna massor”

Tommy Gråberg, VD på Tak Tema.

FÖR PROJEKTLEDARE OCH ADMINISTRATÖRER Projektledare eller administratör kan via sin dator bland annat hantera

- kalkyler - anbud - ramavtal - efterkalkyler - premieackordlistor - personalregister - extern integration - fastighetsregister

FÖR TAKMONTÖREN

Takmontören kan via mobilen bland annat - rapportera tid

- få sin arbetsorder

- dokumentera egenkontroller - rapportera avvikelser - rapportera använt material - registrera ÄTA

För mer information gå till: www.entrea.se

EntreaEntreprenad EntreaProduktion

AV TAKENTREPRENÖRER FÖR TAKENTREPRENÖRER Ett unikt och heltäckande webbaserat verksamhetssystem för hantering av digital dokumentation och kommunikation i varje del av ett takprojekt.

Erbjuder potential att bidra till ökad lönsamhet tack vare effektivare projektstyrning.

Specialutvecklat av tak- och tätskiktsbranschen för Sveriges takentreprenörer.

DIGITALT VERKSAMHETSSYSTEM MED MÅNGA FÖRDELAR Snabbare och enklare administration och dokumentation Lätt och snabbt att göra kalkyl och skapa anbud

Förbättrade kundrelationer genom snabbare respons Skapa komplett projektpärm direkt från systemet Minskad spilltid, ökad projektkontroll och bättre statistik Hela verksamhetens data samlad med enkel åtkomst

Entrea

SIS är den svenska nationella organisationen för standardisering och det finns motsvarande organisationer på nationell nivå i alla europeiska länder. Den övergripande organisationen för Europa heter CEN – European Committee for Standardization.

Och på global nivå drivs standardiseringen av ISO – International Organization for Standardization.

Svensk standard är ett etablerat begrepp. Men när det gäller de standarder vi talar om här är förmodligen europeisk standard eller internationell standard mer korrekta benämningar.

Endast några få procent av de officiella standarder som vi har i vårt land är skapade i Sverige exklusivt för den svenska marknaden. Majoriteten är istället internationella standarder som utvecklats och godkänts på europeisk eller global nivå för att därefter användas här och i andra länder.

PLATS VID BORDET

För att ha möjlighet att påverka standardutvecklingen är det naturligtvis en fördel att ha en ”plats vid bordet”. Det vill säga att kunna delta aktivt i exempelvis arbetet med standarder för tätskikt i den svenska kommittén SIS/TK 177.

”Det handlar om att tillvarata svenska intressen så att vi får standarder som – även om de inte gynnar oss mer än någon annan – åtminstone inte gör det motsatta. Vi har ju, bara för att ta ett exempel, ett annat klimat än länderna i södra Europa

vilket gör att vi behöver bevaka så att vi får standarder som fungerar även på våra breddgrader”, säger Viveka Odlén.

WORKING GROUP FÖR TÄTSKIKT

Sedan hösten 2016 är Fredrik Rundgren ordförande (Working Group Convenor) i Working Group 3 – Material properties relevant to wind uplift resistance som är en av de arbetsgrupper som arbetar med standarder för tätskikt på europeisk nivå – och som rapporterar till CEN:s övergripande Tekniska Kommitté för tätskikt CEN/TC 254 – Flexible sheets for waterproofing.

Ordförandeskapet i arbetsgruppen inom CEN är något av ett hedersuppdrag för Fredrik Rundgren. Ett uppdrag som han fick efter en omröstning bland mer än tjugo EU-länder, och som han sköter utöver rollen som VD för Constructech AB, ett specialistföretag som erbjuder spetskompetens inom projektledning, provning och utbildning för byggindustrin.

REVIDERING AV STANDARD

”Just nu reviderar vi standard 16002:2010 som också kallas Flexibla tätskikt – bestämning av motstånd mot vindlast för mekaniskt fastsatta tätskikt. I detta arbete är det mycket upp till mig som ordförande att driva revideringen framåt - med hjälp av Anna-Carin och Viveka. Det sker bland annat genom

Att produkter, material och lösningar inom byggbranschen ofta är utformade enligt officiella stan- darder känner de flesta till. Mindre känt är kanske varifrån standarderna kommer. Eller att segmen- tet tak- och tätskikt är väl representerat i utvecklingen av standarder på europeisk nivå – via bland andra Fredrik Rundgren, VD på Constructech AB samt Anna-Carin Näreskog och Viveka Odlén, projektledare på SIS - Swedish Standards Institute.

SVENSKT INFLYTANDE ÖVER EUROPEISKA STANDARDER

Fortsättning på sid 28 >

VATTENFÖRDRÖJNINGSSYSTEM PÅ TAK

CONTROLLING THE FORCES

Protan BlueProof

Extremväderr är det nya normala, med skyfall som avloppsnätet har svårt att hantera. Protan BlueProof är ett Sintef-godkänt system för nya och existerande tak, som gradvis och kontrollerat fördröjer dagvatten ned i avloppsnätet.

Tryggt Hållbart

Kostnadseffektivt Ytbesparande

Läs mer på protan.se

TG 20541