Arkeologisk dokumentation 2006
Kv. Stjärnan 9
Dokumentation av kulturlager i källare vid Lilla Torg
Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023
Berit Björhem
Malmö Kulturmiljö Box 406
201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75
Besöksadress: Malmöhusvägen 3 www.malmo.se/kulturmiljo
Arkeologisk dokumentation 2006
Kv. Stjärnan 9 – Dokumentation av kulturlager i källare vid Lilla Torg Malmö stad, Skåne län
Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023
Författare: Berit Björhem Grafisk form: Anders Gutehall Tryck:Elanders Sverige AB
ISSN: 1653-4948
© Malmö Kulturmiljö 2008
Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 3
Inledning
I december 2006 genomförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk undersökning i Kvarteret Stjärnan i Malmö. Anledningen var att renovering i ett källarutrymma p.g.a. sättningar hade frilagt äldre kulturlager. För att stärka källaren hade väggar av lecablock murats upp. I samband med detta arbete har kulturlager utanför den förra källaren grävts bort. I ena hörnet av källaren, där nya murar ännu inte hade uppförts, fanns omfattande kulturlager bevarat till en tjocklek av ca två meter, och ca två meters bredd. Dokumentation av lämningarna gjordes i form av en sektionsritning. Platschef var Berit Björhem.
Ê Ú
STJÄRNAN
Figur 1. Undersökningens läge i Malmö. Nedan undersöknings läge inom Malmö äldre stads- område, RAÄ 20 (grå skraffering).
STJÄRNAN
Ê Ú
Figur 2. Undersökningens läge i fastigheten.
Topografi och fornlämningsmiljö
Kvarteret Stjärnan är beläget väster om Lilla Torg i Malmö. Den nu aktuella undersökningen låg i det s.k. Ekströmska huset, vid hörnet av Larochegatan/Lilla Torg.
År 1963 utfördes en undersökning i fastigheten norr om denna, i samband med att det Aspegrenska huset uppfördes här (MM 33079). Denna byggnad stod tidigare vid Östergatan, men vid rivningen i början av 1900-talet bevarades bygg- nadsdelarna. Vid den arkeologiska undersökningen 1963 framkom bl.a. golv- lager, stenläggningar och en gödselgrop. Från 1500-talets andra hälft till 1719 fanns en av stadens "hästmöllor" här, och två kvarnstenar påträffades också vid utgrävningen.
En mindre undersökning har även gjorts i den västra delen av kvarteret (MHM 7302). Hela den yta som undersöktes var förstörd av en källarnedgräv- ning och endast 0,3 m kulturlager återstod. Här framkom tio anläggningar:
tunnor, lergolv, stolphål, lerlager, en stenläggning och en ränna. I övrigt bestod materialet huvudsakligen av ett lerigt gödsellager. I schaktväggarna kunde rester av eftermedeltida bebyggelselager iakttas.
Lilla Torg är beläget i Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester. I samband med tidigare ledningsgrävningar har en del arkeologiska iakttagelser gjorts. I det nordöstra hörnet av torget påträffades år 1939 en stensättning ca 0,8 m under markytan. Dessutom dokumenterades ett par trappstenar på torgets östra sida (Kalling 1939). I Larochegatan undersöktes år 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). Vid schaktövervakningar år 2004 i Larochegatan och Lilla Torg påträffades inget av intresse i schakten i Larochegatan (MK 186).
Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 5
MM 33079
#
MK 380 STJÄRNAN
LILLA TORG
MHM 7302
MK 186
Figur 3. Tidigare undersökningar i och kring kvarteret Stjärnan.
Undersökningsresultat
De bevarade kulturlagren låg i källarens sydvästra del. De lager som dokumente- rades låg dels i öst-västlig riktning utmed Larochegatan, och dels i nord-sydlig riktning in i kvarteret (se figur 4). Den sammanlagda tjockleken på lagren var ca 2 meter. Den tolkning av lagren som görs här får naturligtvis ses som ganska osäker med tanke på att lämningarna inte undersökts. I de övre lagren (lager 19 och 20, figur 5) påträffades enstaka skärvor av yngre rödgods, i övrigt framkom inga fynd.
.Figur 4. Den dokumenterade sektionens ungefärliga läge
Lagerbeskrivning
1: Bottenlagret bestod av humusblandad sand, och kan tolkas som ett ursprung- ligt marklager.
2: Ett fett humuslager, med nästan uteslutande organiskt material. Lagret som var nästan 1 meter tjockt, hade en påtaglig gödsellukt och innehöll en hel del trä- fragment.
Dokumenterad sektion
#
#
"
!
"
!
"
! "! !"
"
! !" "!
"
! "! "! "!
"
!
"
! !" "!
"
!"! !"
"
!
"
! "!
Sektion mot söder Sektion mot väster
L L
L L
L
L L L
L
L L
L L
L L
L L
L
L S
T T T T
S S S S S S
Bränd planka
Bränd stock
1 2
3 4
5 6
7 8
9 10
12 11 13
14 15
16 17
18 19
20
21 22
1 meter 0
Figur 5. Sektionsritning över kulturlager i källare.
3, 4: Över gödsellagret fanns ett tunt lerlager, vilket i sin tur täcktes av ett 4–5 cm tjockt lager med mycket organiskt material (4). Möjligen kan man tolka leran som ett golvlager och lager 19 som avsättningar från aktiviteter.
5: Lerigt humuslager, möjligen ett utjämningslager för stenläggning.
6: Stenläggning som kan ha varit golv, gårds- eller gatubeläggning. Både över och under stenläggningen fanns lerlager vilka tolkats som golv, vilket tyder på att även stenläggningen funnits inne i en byggnad.
7: Ett tunt lager med mycket organiskt material, avsatt på stenläggningen 17.
8, 9: Lager 15 bestod av grönaktig lera vilket tolkades som en golvrest. Leran täcktes av ett fett humuslager (jfr lager 3 och 4).
10–14: Lager 13 bestod av fin sand och silt i tunna skikt. I detta lager fanns en lerlins (2), tegel(11) och bränt trä (10 och 14). Lagren tolkades som rasering och utjämning av byggnadsrester i samband med brand.
15: Lagret bestod av sotig lera med träkolsfragment, och tillhör troligen samma brandtillfälle som lagren 10–14.
Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 7 16–17: Lager 16 bestod av sand med kalkbruk, och lager 17 av rent kalkbruk.
Lagren kan ha tillkommit i samband med uppförandet av en ny byggnad efter ovannämnda brand.
18: Ett litet humöst lager med träkol.
19: Ett tjockt lager gul lera, påfört av okänd anledning. Innehöll yngre rödgods, troligen 1600–1700-tal.
20: Ett rostfärgat humöst lager som innehöll stora mängder kraftig korroderat järn. Någon tolkning av lagrets tillkomstsätt och funktion har inte kunnat göras.
21: Lagret hade liknande sammansättning som lager 19, dock utan fynd.
22: Lagret innehöll tegel, sten och murbruk, och har troligen tillkommit i sam- band med att den nuvarande byggnaden på platsen uppförts.
Utvärdering
Den dokumenterade schaktväggen innehöll omfattande kulturlager och bebyggel- selämningar. Flera aktivitetsfaser kunde urskiljas. De äldsta lämningarna tyder på att området först utnyttjats för att dumpa avfall på, därefter följer flera lager vilka kan tolkas som spår efter bebyggelse. Eftersom ingen undersökning av lagren kunde göras, går det inte att avgöra om lämningarna tillhör flera olika byggnader, eller tillkommit vid ombyggnation i en och samma byggnad. De yngsta lagren som dokumenterades har troligen tillkommit som utjämning och underlag för den bebyggelse som fortfarande finns på platsen.
Även om större delen av fastigheten har källare är det uppenbart att det finns ytor med bevarade kulturlager. Det är därför viktigt att framtida ingrepp sker med antikvarisk övervakning.
Referenser
Litteratur
Assarsson, Håkan. Larochegatan och Lilla torg – dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038. Malmö Kulturmiljö. Malmö.
Ljungberg, Leif. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö.
Otryckta källor
Kalling. Sten. 1937. Schaktning i Larochegatan. Malmö Museum. G 39:02 Kalling, Sten. 1939. Schaktövervakning, Lilla Torg. Malmö Museum. G 42:02 Narde, Eva. 1980. Rapport över fjärrvärmeschakt, Lilla Torg. Stadsantikvariska
avdelningen Malmö Museer. G 42:04
Svensson, Berit 1989. Kv. Stjärnan, MHM 7302. Rapport Stadsantikvariska av- delningen Malmö Museer.
Tekniska och administrativa uppgifter
Malmö Kulturmiljös diarienummer: ... KN-KFÖ-2007-755-731 Inventarienummer: ... MK 380 Arkivnummer: ... 053:010
Län: ... Skåne Kommun: ... Malmö Socken: ... Malmö stad Fastighet: ... Stjärnan 9 Kvarter: ... Stjärnan Fornlämningsnummer: ... RAÄ 20
Ekonomiska kartans blad: ... 2C.23 Koordinatsystem: ... Malmö lokala X koordinat: ... 18.128 Y koordinat: ... 20.804
Fältarbetstid: ... 2006-12-08 Antal arbetsdagar: ... 1 Antal arkeologtimmar: ... 4 Platschef: ... Berit Björhem
