SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande
Kommunledningskontoret
2 0 1 3 - 0 5 - 2 2 D a v i d S a v e r o s S i d a n 1 a v 2 P l a n a r k i t e k t
+46 0 8 - 5 7 9 2 1 4 8 3
D n r 2 0 1 3 / 0 2 0 9 K S - 3 K o m m u n s t y r e l s e n D i a r i e k o d : 0 0 9
Svar på remiss från länsstyrelsen - Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Sollentuna kommun överlämnar till länsstyrelsen bifogat förslag till yttrande över remiss angående rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Sammanfattning
Länsstyrelsen har remitterat Rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län fram till 19 juni 2013. Rekommendationerna är avsedda som ett stöd för kommunernas planering av ny bebyggelse längs länets kust för att möta framtida klimatförändringar med stigande havsnivå
Förslaget till rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Östersjökusten i länet bedöms inte få någon större påverkan på planeringen i kommunen.
Bakgrund
Länsstyrelsen har remitterat Rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län fram till 19 juni 2013.
Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram ett förslag till nya
rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i länet. Bedömningsgrunderna för rekommendationerna utgår från SMHLs regionala klimatsammanställning för Stockholms län från år 2011.
Rekommendationerna är avsedda som ett stöd för kommunernas planering av ny bebyggelse längs länets kust för att möta framtida klimatförändringar med stigande havsnivå. Hur mycket den globala havsnivån förändras på lång sikt rymmer stora osäkerheter och Länsstyrelsen anser att
försiktighetsprincipen behöver tillämpas när ny bebyggelse planeras.
Nuvarande forskning innebär en höjning av den globala havsnivån med 1 meter till år 2100. Därefter kommer havet med stor sannolikhet fortsätta att stiga.
De nivåer som nu föreslås är inte bindande, men rekommendationerna redovisar Länsstyrelsens uppfattning om hur plan- och bygglagen (2 kap
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Tjänsteutlåtande
2 0 1 3 - 0 5 - 2 2
D n r 2 0 1 3 / 0 2 0 9 K S - 3 S i d a n 2 a v 2
5 §) ska förstås i fråga om kravet att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för översvämning. Att rekommendationerna inte är bindande innebär att kommunen i det enskilda fallet kan avvika från rekommendationerna om kommunen kan visa att det finns skäl för att göra en annan bedömning.
Rekommendationerna skiljer sig från de nivåer som anges i RUFS 2010.
Länsstyrelsens föreslagna nivåer tar hänsyn till fler faktorer.
De nya rekommendationerna innebär att hänsyn även bör tas till den förväntade utvecklingen efter år 2100, dvs en större marginal i förhållande till vad som anges i RUFS 2010. Den högre nivån kan delvis medföra att lågt liggande mark inte längre anses vara lämplig för bebyggelse, men de topografiska förutsättningarna i länet innebär att den areal som påverkas är av begränsad omfattning. Med tekniska åtgärder kommer det i många fall ändå att vara möjligt att använda den mark som ligger lägre än de nivåer som anges i rekommendationerna.
Kommunledningskontorets synpunkter
Av remissen kan man utläsa att för Sollentunas del föreslås lägsta rekommenderade grundläggningsnivå till 2,95 meter i höjdsystemet
I kommunens översiktsplan (antagen 2012) anges att översvämningsriskerna ska beaktas vid byggnation under nivån + 2,5 meter över havsnivån.
Skillnaden mellan översiktsplanens nivå och länsstyrelsens förslag är knappt 50 cm (om hänsyn tas till att medelvattennivån enligt underlaget är +13 cm bör skillnaden istället bli drygt 30 cm). Utbredningen av påverkade
markområden pga av skillnaden i höjd är på de flesta håll förhållandevis liten. Störst är skillnaden i utbredning vid Edsbergsparken och längs delar av Strandvägen.
Stränderna längs Edsviken ligger till större delen inom område som
översiktsplanen anger som den bebyggda miljön, stadsbygden bestående av bebyggelse, parker, närnatur mm. Några planer på större förändringar av bebyggelsen eller markanvändningen inom markområden under nivån 2,95 meter (RIT2000) finns dock inte.
Förslaget till rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Östersjökusten i länet bedöms inte få någon större påverkan på planeringen i kommunen.
RH2000.
K a t a r i n a K ä m p e K o m m u n d i r e k t ö r
C h r i s t i n a L e i f m a n
S t a d s b y g g n a d s c h e f P l a n e r i n g s c h e f
1T1 SOLLENTUNA KOMMUN Förslag till yttrande
Ä r \ l Chck here to enter text.
Click here to enter text.
2 0 1 3 - 0 5 - 2 2 S i d a n 1 a v 1
D n r 2 0 1 3 / 0 2 0 9 K S - 2 L ä n s s t y r e l s e n i S t o c k h o l m s län D i a r i e k o d : 0 0 9
Svar på remiss från länsstyrelsen - Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Enligt remissen så föreslås för Sollentunas del lägsta rekommenderade grundläggningsnivå till 2,95 meter i höjdsystemet RH2000.
I kommunens översiktsplan (antagen 2012) anges att översvämningsriskerna ska beaktas vid byggnation under nivån + 2,5 meter över havsnivån.
Skillnaden mellan översiktsplanens nivå och länsstyrelsens förslag är då knappt 50 cm (om hänsyn tas till att medel vattennivån enligt underlaget är +13 cm bör skillnaden istället bli drygt 30 cm).
Stränderna längs Edsviken ligger till större delen inom område som
översiktsplanen anger som den bebyggda miljön, stadsbygden beslående av bebyggelse, parker, närnatur mm. Några planer på större förändringar av bebyggelsen eller markanvändningen inom markområden under nivån 2,95 meter (RH2000) finns dock inte.
Kommunens bedömning är att förslaget till rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i länet som det är utformat inte får någon större påverkan på planeringen i Sollentuna.
B e s ö k P o s t a d r e s s T e l e f o n v ä x e l F a x r e c e p t i o n Internet
T u r e b e r g s h u s e t 191 86 0 8 - 5 7 9 2 1 0 0 0 0 8 - 3 5 0 2 9 0 w w w . s o l l e n t u n a . s e T u r e b e r g s t o r g S o l l e n t u n a
Faktablad 2013:xx
L A N S S T Y R E L S E N
I S T O C K H O L M S L Ä N
Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Östersjökusten i Stockholms län
Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ända-
målet med hänsyn till bland annat risken för översväm- ning (2 kap. 5 § PBL). Vidare
ska mark- och vattenområ- den användas för det eller de ändamål för vilka områ- dena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov (3 kap. 1 § MB). Länsstyrel- sen ska upphäva kommunens
beslut att anta en detaljplan om beslutet medför att en bebyggelse blir olämplig i för-
hållande till risken för över- svämning (11 kap. 10 § PBL).
Sammanfattning
I d e t t a f a k t a b l a d r e d o v i s a r Länsstyrelsen i S t o c k h o l m s län sin b e d ö m n i n g a v h u r b e b y g - g e l s e k a n placeras v i d länets kust m e d hänsyn till risken f ö r ö v e r s v ä m n i n g . N y b e b y g g e l s e b e h ö v e r lokaliseras, placeras o c h u t f o r m a s så a t t d e n är l ä m p l i g m e d h ä n s y n till k o m - m a n d e k l i m a t f ö r ä n d r i n g a r m e d a v s e e n d e p å risken f ö r ö v e r s v ä m n i n g . D e n b e b y g g e l s e - struktur s o m v i p l a n e r a r f ö r i d a g k o m m e r h u v u d s a k l i g e n a t t finnas u n d e r längre t i d ä n e n s k i l d a b y g g n a d e r . Ett r i m l i g t p l a n e r i n g s - p e r s p e k t i v b ö r även i n n e f a t t a nästa sekel.
Hur m y c k e t d e n g l o b a l a havsnivån f ö r ä n d - ras p å l å n g sikt r y m m e r stora osäkerheter. A v d e n n a a n l e d n i n g b e h ö v e r f ö r s i k t i g h e t s p r i n - c i p e n t i l l ä m p a s när ny b e b y g g e l s e p l a n e - ras. N u v a r a n d e f o r s k n i n g i n n e b ä r e n h ö j n i n g av d e n g l o b a l a havsnivån m e d 1 m e t e r s o m e n r i m l i g ö v r e gräns u n d e r t i d s p e r i o d e n
1 9 9 0 - 2 1 0 0 . D ä r e f t e r k o m m e r h a v e t m e d stor s a n n o l i k h e t f o r t s ä t t a a t t stiga. I S t o c k h o l m s län k o m p e n s e r a s d e n g l o b a l a h a v s n i v å h ö j - n i n g e n d e l v i s a v l a n d h ö j n i n g .
Länsstyrelsen a n s e r a t t ny b e b y g g e l s e o c h s a m h ä l l s f u n k t i o n e r av b e t y d a n d e v i k t längs l ä n e t s Ö s t e r s j ö k u s t b e h ö v e r p l a c e r a s o v a n - f ö r n i v å n 2 , 9 - 3 , 0 m e t e r b e r o e n d e a v kust- o m r å d e i l ä n e t , r ä k n a t i h ö j d s y s t e m R H 2 0 0 0 . N i v å n u t g ö r i n g e n a b s o l u t u n d r e gräns. O m ny b e b y g g e l s e p l a c e r a s u n d e r d e n n a nivå b e h ö v e r k o m m u n e n visa att e x p l o a t e r i n g e n i n t e blir o l ä m p l i g .
B e d ö m n i n g s g r u n d e r n a f ö r r e k o m m e n d a - t i o n e r n a u t g å r från SMHI:s r e g i o n a l a klimat- s a m m a n s t ä l l n i n g f ö r S t o c k h o l m s l ä n f r å n år 2011.
Länsstyrelsen f r å n g å r h ä r m e d d e g e n e r e l l a nivåer s o m a n g e s i RUFS 2010, vilka Länssty- relsen t i d i g a r e hänvisat till.
Översvämningshänsyn i den fysiska planeringen
S M H I tog år 2011, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stock- holm, f r a m en regional k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g spe- cifik f ö r länet grundad på senaste forskning. I denna beskrivs bland annat hur internationell forskning visar att en ö v r e g r ä n s på hur mycket havsnivån kan komma att stiga till år 2100 är u n g e f ä r 1 meter sett som ett glo- balt medelvärde. Havsnivåhöjningen beror f r ä m s t av ter- misk expansion och avsmältning av glaciärer och de stora landisarna G r ö n l a n d och Antarktis. Utifrån detta värde har S M H I b e r ä k n a t framtida medel- och e x t r e m n i v å e r f ö r vattenståndet f ö r fem o m r å d e n längs länets kust (se karta). L a n d h ö j n i n g e n , som inom länet varierar mellan 3 0 - 5 0 cm till år 2100, kompenserar d ä r m e d delvis den globala h a v s n i v å h ö j n i n g e n . Detta ger att skillnaden för länets kust inte kommer att bli fullt så omfattande som f ö r andra delar av världen. S a m m a n s t ä l l n i n g e n visar även att senaste forskning pekar på att h a v s n i v å h ö j - ningen kommer att fortsätta under lång tid framöver. Den globala havsnivån antas stiga med mellan 2 och 4 meter till år 2200. Som en illustration till den fortsatta utveck- lingen efter år 2100 har S M H I även valt att göra en beräk- ning f ö r år 2200 (se bilaga).
S M H I utkom i december 2012 med en kunskapssam- manställning över framtidens havsnivåer i ett hundraårs- perspektiv. S a m m a n s t ä l l n i n g e n beskriver i första hand den vetenskapliga bakgrunden samt ger en bild av hur olika b e d ö m n i n g a r varierar. Rapporten underbygger de resultat som den regionala k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g e n vilar på.
"Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren"
och i " N y reglering av Mälaren - Ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder samt förslag till ändring i lagen om kommunal redovisning" utgår från en global havsnivå- höjning om 1 meter och landhöjning beaktad till år 2100.
Detta m e d f ö r en b e r ä k n a d nettohöjning av Östersjöns nivå i Stockholms län med cirka 0,5 meter vid seklets slut.
Å r 2100 kan tyckas ligga långt fram i tiden, men i för- hållande till den bebyggelse som v i planerar för idag är denna tid inte särskilt lång. Även om vissa enskilda hus som vi idag uppfor kan antas ha tjänat ut och rivits v i d slutet av seklet, så är sannolikheten h ö g f ö r att bebyggel- sen som helhet kommer att finnas kvar även efter sekel-
skiftet. Successiva f ö r ä n d r i n g a r gör att det kommer att vara svårt att ta bort gator, kvarter och övrig infrastruk- tur när dessa en g å n g har u p p f ö r t s . Att riva enskilda byggnader i framtiden till följd av k l i m a t f ö r ä n d r i n g a r blir kostsamt såväl f ö r den enskilde fastighetsägaren som f ö r samhället. U t i f r å n ett planeringsperspektiv behöver v i alltså redan idag skapa f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r att bebyg- gelsen ska kunna finnas kvar även efter den tidpunkt d å de enskilda byggnaderna har tjänat ut. Länsstyrelsen anser att det är rimligt att den fysiska planeringen utgår f r å n att bebyggelsen som helhet med tillhörande infra- struktur kommer att finnas kvar även under nästa sekel.
Den globala h a v s n i v å h ö j n i n g e n och de o s ä k e r h e t e r som är f ö r k n i p p a d e med denna har stor betydelse f ö r planeringen längs Ö s t e r s j ö n . Det ä r angeläget att ny bebyggelse och s a m h ä l l s f u n k t i o n e r av betydande v i k t i anslutning till länets kust lokaliseras och utformas på sådant sätt att dessa säkerställs. En s a m h ä l l s v i k t i g verk- samhet definieras som en s a m h ä l l s f u n k t i o n av s å d a n betydelse att ett bortfall av eller en svår s t ö r n i n g i f u n k - tionen skulle i n n e b ä r a stor risk eller fara f ö r befolk- ningens liv och hälsa, s a m h ä l l e t s funktionalitet eller s a m h ä l l e t s g r u n d l ä g g a n d e värden.
R U F S 2 0 1 0
I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregio- nen, R U F S 2010, anges att 1,9-2,5 meter över dagens nivå är en tillräcklig säkerhetsmarginal avseende risk f ö r över- s v ä m n i n g a r längs länets kust vid seklets slut.
R U F S 2010 grundar sig på beräkningar avseende höga vattennivåer år 2100. Beräkningarna är gjorda f ö r länets kust som en helhet och inte anpassat efter de geografiska förutsättningar som råder vad gäller landhöjning och extrema vattenstånd. Förväntad havsnivåhöjning efter år 2100 har inte ingått i beräkningarna. Faktorer som påver- kar havsnivån tillfälligt, som vågor och vinduppstuvning, har inte beaktats i tillräcklig omfattning.
U t i f r å n S M H I : s b e r ä k n i n g a r för fem k u s t o m r å d e n inom länet avser Länsstyrelsen att f r å n g å de generella nivåer som anges i R U F S 2010.
S A M H Ä L L S F U N K T I O N E R AV B E T Y D A N D E VIKT Samhällsfunktioner av betydande vikt kan identifieras inom följande samhällssektorer:
energiförsörjning, kommunalteknisk försörj- ning, information och kommunikation, skydd och säkerhet, hälso- och sjukvård inklusive omsorg, transporter, socialförsäk- ringar, finansiella tjänster, handel och industri, livsmedel och offentlig förvaltning - ledning.
Kalla: Ett fungerande samhälle I en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet (MSB dec. 20111
Rekommendationer
Länsstyrelsen anser utifrån SMHI:s regionala klimatsam- manställning för S t o c k h o l m s län att ny sammanhållen b e b y g g e l s e o c h samhällsfunktioner av b e t y d a n d e vikt längs länets kust behöver placeras ovanför nivån 2,90-3,00 meter räknat i höjdsystem RH2000. Även enstaka villor och fritidshus representerar stora värden o c h b ö r därför inte lokaliseras till sådana platser o c h nivåer att de riskerar att översvämmas. Dessa b ö r därför, likt ny sammanhållen bebyggelse, placeras över nivån 2,90-3,00 meter. B e b y g - gelse tenderar också att förtätas i ett längre tidsperspek- tiv, vilket är en ytterligare a n l e d n i n g till vald nivå.
Nivåerna inbegriper 100-årsvattenstånd beräknat för e n g l o b a l havsnivåhöjning på 1 meter för år 2100 justerat för l a n d h ö j n i n g , påslag för v i n d u p p s t u v n i n g (0,2 meter), vågor (0,5 meter) samt en säkerhetsmarginal (0,5 meter).
Det a n g i v n a intervallet beror på att d e f e m kustområdena i länet uppvisar olika värden på extrema vattenstånd o c h l a n d h ö j n i n g . I utsatta lägen kan ytterligare hänsyn behöva tas till vågor o c h v i n d u p p s t u v n i n g . I bilagan beskrivs de b a k o m l i g g a n d e beräkningsgrunderna närmare.
Kustområde Lägsta rekommenderade grundläggningsnivå
RH2000 (cm)
Landsort 300
Haninge 295
Stockholm 295
Norrtälje 290
Norra Norrtälje 300
Hur mycket d e n g l o b a l a havsnivån kan k o m m a att för- ändras på lång sikt r y m m e r stora osäkerheter. På g r u n d av dessa osäkerheter är det viktigt att f ö r s i k t i g h e t s p r i n - c i p e n tillämpas när ny b e b y g g e l s e planeras. Av d e n n a a n l e d n i n g ingår säkerhetsmarginalen 0,5 meter i beräk- ningarna, vilken motsvarar e n g l o b a l havsnivåhöjning på ytterligare cirka 1 meter till o c h m e d år 2200.
B y g g n a d e r av m i n d r e värde, till e x e m p e l uthus o c h garage, kan placeras u n d e r o v a n a n g i v n a nivåer.
R e k o m m e n d a t i o n e r n a är tillämpliga både vid p l a n - l ä g g n i n g o c h b y g g l o v ä r e n d e n enligt PBL samt vid dis- pens o c h tillstånd enligt M B .
Länsstyrelsen f r å n g å r h ä r m e d d e g e n e r e l l a nivåer s o m a n g e s i RUFS 2010, v i l k a Länsstyrelsen t i d i g a r e h ä n v i s a t till.
Avsteg från rekommendationerna
Lokala f ö r h å l l a n d e n kan medföra att det finns skäl att avvika från r e k o m m e n d e r a d e nivåer. V i n d - o c h b o t t e n - förhållanden m e d mera kan vara av sådant slag att v i n d - u p p s t u v n i n g o c h vågor inte uppstår i d e n o m f a t t n i n g s o m här anges.
F o r s k n i n g e n i n o m k l i m a t o m r å d e t utvecklas snabbt.
I d e n m å n nya forskningsrön visar att det finns skäl att avvika från de nivåer s o m redovisats här b ö r det vara m ö j - ligt att göra avsteg från dessa r e k o m m e n d a t i o n e r .
A v s t e g från d e n a n g i v n a nivån ska k u n n a påvisas g e n o m beräkningar o c h simuleringar.
KUSTOMRÅDE KOMMUNER
Landsort Södertälje, Nynäshamn. Botkyrka Haninge Haninge, Tyresö
Stockholm Nacka, Värmdö, Stockholm, Lidingö, Vaxholm, Österåker, Täby, Danderyd, Solna, Sollentuna Norrtälje del av Norrtälje Norra Norrtälje del av Norrtälje
(söder Hallstavik, norr Ortala)
Sorten- **»
Dindcryfl Vwhofrn Stfn. Ll" *
Siockholm Nacia
Nynlihimn J | f ^ ^ f ^
»»"•b"
Reglering med detaljplan
Den lägsta g r u n d l ä g g n i n g s n i v å n behöver regleras när nya översikts- och detaljplaner utformas för att säker- ställa att ny bebyggelse inte ska bli olämplig i f ö r h å l l a n d e till framtida översvämningsrisker.
För att en detaljplan som lokaliseras i anslutning till länets kust inte ska anses vara olämplig behöver planen f ö r s e s med b e s t ä m m e l s e r som anger att byggnader inte f å r placeras under rekommenderad nivå. Även nivåer f ö r vissa a l l m ä n n a platser kan behöva regleras, till exempel viktiga transportleder, f ö r att säkerställa att s a m h ä l l s - funktioner av betydande vikt kan n å s . B e s t ä m m e l s e n utformas lämpligen med innebörden att "bebyggelse ska u t f ö r a s p å s å d a n t sätt att denna inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt av högvatten upp till nivån + X X " . M e d bebyggelse avses här b å d e s a m h ä l l s f u n k t i o - ner av betydande vikt och bebyggelse i form av bostä- der, centrumverksamhet, kontor med mera. Avsikten med b e s t ä m m e l s e n är att varken byggnadskonstruktio- nen eller den verksamhet som bedrivs i byggnaden ska påverkas negativt i händelse av en eventuell ö v e r s v ä m - ning då havet stiger till n ä m n d a nivå.
V i d normala k o n s t r u k t i o n s l ö s n i n g a r är det inte t i l l - räckligt att nivån f ö r f ä r d i g t golv är belägen o v a n f ö r den angivna nivån. Även grundkonstruktionen behöver pla- ceras på sådant sätt i f ö r h å l l a n d e till havet att den inte ris- kerar att hamna under vatten. Normalt bör inte underkant på grundsula tillåtas under den angivna nivån.
I vissa fall kan det dock vara ö n s k v ä r t att placera bygg- nader på ett s å d a n t sätt att delar av byggnaderna kommer vara belägna under den rekommenderade nivån. B e s t ä m - melsen behöver då ange att de byggnadsdelar som place- ras under den rekommenderade nivån utformas p å sådant sätt att konstruktionen inte skadas v i d eventuella hög- vatten. Den m e d f ö r att endast vissa byggnadsmaterial och konstruktioner kan anses vara lämpliga, till exempel vattentäta konstruktioner. B e s t ä m m e l s e n påverkar även möjligheten att anordna ventilationsöppningar, fönster och dörrar under denna nivå.
Frånvaro av b e s t ä m m e l s e r som reglerar bebyggelsens placering i höjdled kan m e d f ö r a att bebyggelsen anses vara olämplig på s å d a n t sätt att Länsstyrelsen ska upp- häva detaljplanen.
Ny och ändrad bebyggelse inom befintliga
bebyggelseområden
En del av den bebyggelse som redan finns längs länets kust är utformad på sådant sätt att denna riskerar att ö v e r s v ä m m a s , både idag och i en framtid med andra k l i - matförutsättningar. N ä r ä n d r i n g a r sker i s å d a n bebyg- gelse anser Länsstyrelsen att den fysiska planeringen bör syfta till att minska sårbarheten f ö r eventuella ö v e r s v ä m - ningar. Detta kan innebära att ny bebyggelse b e h ö v e r pla- ceras högre än ursprunglig bebyggelse.
Det kan dock finnas situationer när det inte är möjligt att etablera nya byggnader i befintliga miljöer så att de klarar den rekommenderade nivån. O m befintliga byggnader i ett s a m m a n h ä n g a n d e kvarter ligger lägre än denna nivå kan det vara olämpligt att nya byggnader placeras p å en väsentligt högre nivå. I sådana situationer bör det vara möjligt att göra avsteg f r å n rekommendationerna. Planen behöver d å säkerställa att den nya bebyggelsen, som ska vara utformad f ö r att klara ö v e r s v ä m n i n g , inte f ö r s v å - rar eller omöjliggör kommande s k y d d s å t g ä r d e r f ö r den befintliga bebyggelsen.
Samhällets insatser f ö r att f ö r e b y g g a ö v e r s v ä m n i n g a r inom den befintliga bebyggelsen kommer sannolikt att bli betydande i framtiden. Enligt L ä n s s t y r e l s e n s upp- fattning är det rimligt att de framtida kostnaderna f ö r samhället inte ökar ytterligare genom att ny bebyggelse etableras inom ö v e r s v ä m n i n g s k ä n s l i g a o m r å d e n . L ä n s - styrelsen anser att f ö r s i k t i g h e t s p r i n c i p e n ska t i l l ä m p a s vid ny bebyggelse. Det är även rimligt att den som f å r nytta av att ett visst o m r å d e bebyggs också står f ö r de kostnader som krävs f ö r att säkerställa att bebyggelsen inte ö v e r s v ä m m a s .
Skyddsåtgärder
Enligt P B L f å r kommunen i en detaljplan b e s t ä m m a om skyddsåtgärder f ö r att motverka m a r k f ö r o r e n i n g a r , olyckor, ö v e r s v ä m n i n g och erosion.
1 vissa fall kan det, utöver h ö j n i n g av markytan, vara önskvärt att etablera s k y d d s å t g ä r d e r för att skydda såväl ny som befintlig bebyggelse, till exempel genom att upp- föra skyddsvallar och barriärer. Det är då angeläget att säkerställa att konstruktionen utformas på ett s å d a n t sätt att vatten inte kan flöda in genom underliggande mark- lager eller v i a dagvattenledningar. Bland annat kan lösa jordlager behöva spontas eller på annat sätt göras täta.
Planens utformning behöver även säkerställa att dag- vatten kan avbördas f r å n bebyggelsen i h ä n d e l s e av högvatten. U t g å n g s p u n k t e n bör vara att dagvatten kan avbördas genom självfall.
Länsstyrelsen anser att kommunen i normalfallet bör vara huvudman f ö r s k y d d s å t g ä r d e r d ä r risk f ö r över- s v ä m n i n g föreligger. O m kommunen inte är huvudman f ö r skyddsåtgärderna behöver kommunen i den fysiska planeringen säkerställa att s k y d d s å t g ä r d e r n a underhålls över tid.
5
Behov av större marginaler inför framtiden?
1 rekommendationerna har h ä n s y n tagits till en global havsnivåhöjning med 1 meter till år 2100. H ä n s y n har även tagits till ytterligare cirka 1 meter global höjning till år 2200 genom s ä k e r h e t s m a r g i n a l e n 0,5 meter. Forskning finns som visar att den globala havsnivån kan komma att stiga med 2 - 4 meter till slutet av nästa sekel (Deltacom- missie 2008). Länsstyrelsen b e d ö m e r emellertid att kun- skapsläget behöver utvecklas ytterligare innan en global höjning om mer än 2 meter kan ligga till grund f ö r rekom- mendationer om lägsta g r u n d l ä g g n i n g s n i v å .
O m den globala havsnivån skulle höjas med mer än 2 meter kommer detta att m e d f ö r a väsentligt ä n d r a d e för-
utsättningar för stora o m r å d e n längs länets kust. Insatser kommer d å att behövas f ö r att skydda befintliga s a m h ä l - len som riskerar att ö v e r s v ä m m a s . Den långa tidshori- sonten möjliggör anpassning av bebyggelsen till de nya f ö r u t s ä t t n i n g a r n a .
Samtidigt anser Länsstyrelsen att bebyggelsen redan idag i möjligaste m å n bör lokaliseras, placeras och utfor- mas på ett sätt som i n n e b ä r att s a m h ä l l s s t r u k t u r e n är hållbar över tid. Det är d ä r f ö r ö n s k v ä r t att ny bebyggelse, där så är möjligt, utformas med större marginaler ä n vad rekommendationerna ovan anger.
KÄLLOR
Ett f u n g e r a n d e samhälle i en f ö r ä n d e r l i g värld - Nationell strategi för s k y d d av samhällsviktig v e r k s a m h e t ,
M y n d i g h e t e n för samhällsskydd o c h b e r e d s k a p , dec 2011.
Deltacommissie (2008) W o r k i n g t o g e t h e r w i t h water - A living land b u i l d s for its future. Findings of the Deltacommissie, 2008.
Klimatologi Nr 5 2012 - Framtidens havsnivåer i ett h u n d r a - årsperspektiv - kunskapssammanställning, SMHI, d e c 2012.
Ny reglering av Mälaren - Ansvarsfördelning o c h finansiering av åtgärder samt förslag till ä n d r i n g i lagen (1997:614) o m k o m m u n a l r e d o v i s n i n g , j u n i 2012.
Rapport Nr 2011-62 Havsnivåer i S t o c k h o l m 2011-2110: En sammanställning, SMHI, nov 2011
Rapport Nr 2 0 1 1 - 6 4 Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren, d e c 2011.
Regional k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g , S t o c k h o l m s län. R a p p o r t 2010-78, SMHI, j a n 2011.
Regional k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g , S t o c k h o l m s län.
Kortversion, Länsstyrelsen i S t o c k h o l m s län, maj 2011.
Regional u t v e c k l i n g s p l a n för S t o c k h o l m s r e g i o n e n - Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion, RUFS 2010.
P l a n - o c h b y g g l a g e n (2010:900).
Bilaga. Bakgrundsfakta
Förändring av havsvattenstånd
B e d ö m n i n g s g r u n d e r n a utgår f r å n den regionala klimat- s a m m a n s t ä l l n i n g e n som S M H I tog fram år 2011 p å upp- drag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Den globala havsnivåhöjningen har varit cirka 1,5 mm per år under
1900-talet, totalt cirka 20 cm. Sedan år 1980 har h ö j - ningen varit cirka 3 m m per år.
Den regionala k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g e n beskriver att internationell forskning visar att en ö v r e g r ä n s på hur mycket havsnivån kommer att stiga till år 2100 är cirka
1 meter, sett som ett globalt medelvärde. Forskning visar även att havet med stor sannolikhet kommer att fortsätta stiga efter år 2100.
S M H I har utifrån det globala medelvärdet om 1 meters havsnivåhöjning b e r ä k n a t framtida medel- och extrem- nivåer f ö r vattenståndet f ö r fem o m r å d e n längs länets kust. Vidare har S M H I , f ö r att ge en bild av hur havets nivå kan komma att utvecklas efter år 2100, b e r ä k n a t vad en global höjning på 2 meter f r a m till år 2200 skulle kunna innebära. M o t bakgrund av de stora osäkerheter som råder ska 2 meters h ö j n i n g snarare ses som en tänk- bar utveckling än en b e d ö m n i n g av f ö r v ä n t a d e nivåer.
Länsstyrelsens rekommendationer utgår d ä r m e d f r å n b e r ä k n i n g a r f ö r år 2100 tillsammans med en s ä k e r h e t s - marginal p å 0,5 meter motsvarande ytterligare cirka 1 meter till och med år 2200.
Medelvatten och högvatten
Medelvattenytan b e r ä k n a s stiga med 0,3-0,5 meter räknat f r å n norra till södra delen av länet mellan åren
1990 och 2100 vid en global h a v s n i v å h ö j n i n g på 1 meter.
Mellan åren 1990 och 2200 ger b e r ä k n i n g a r n a en medel- vattenhöjning på 0,7-1,1 meter vid en antagen global höjning på 2 meter. Tabellen nedan visar f ö r ä n d r i n g e n av medelvattenståndet för de f e m valda k u s t o m r å d e n a . O m r å d e n a är valda u t i f r å n likartade geografiska f ö r h å l - landen inom respektive o m r å d e . L a n d h ö j n i n g e n är beak- tad och varierar längs kusten.
Medelvattenståndshöjning (cm) Kustomr
mäm
Aren 1990-2200Global höjning 200 cm
Landsort 50 110
Haninge 50 100
Stockholm 40 90
Norrtälje 40 80
Norra Norrtälje 30 70
Utöver f ö r ä n d r i n g e n av medelvattennivån i n t r ä f f a r temporära högvatten genom lufttryck och vindar. Hur h ö g havsnivån blir beror på utgångsläget i Östersjön. Ö k n i n g e n av de extrema nivåerna varierar lokalt och b e r ä k n a s bli något större än ö k n i n g e n av årsmedelvärdena.
Tabellen nedan visar extrema vattenstånd uttryckta som 100-årsnivåer åren 2010, 2100 och 2200. L a n d h ö j - ningen är beaktad. Sannolikheten f ö r 100-årsnivån är 1 procent f ö r varje enskilt år, medan den f ö r en hel
100-årsperiod är 63 procent. Det ä r alltså mer sannolikt att denna nivå i n t r ä f f a r än att den inte i n t r ä f f a r under 100-årsperioden. Det ska återigen p å p e k a s att n i v å e r n a för år 2200, med en beaktad global höjning p å 2 meter, är mycket osäkra. De anges endast som en illustration av utvecklingen efter år 2100.
100-ars vattenstånd, RH2000 (cm) (exklusive vågor och vinduppstuvning) Kustområde Ar 2010 Ar 2100 Ar 2200
Landsort 110 180 230
Haninge 115 175 225
Stockholm 120 175 220
Norrtälje 120 170 205
Norra Norrtälje 130 180 210
Vinduppstuvning och vågor
Utöver marginaler f ö r att hantera perioder med h ö g - vatten behöver även h ä n s y n tas till tillfälliga lokala feno- men som v å g e f f e k t e r och vinduppstuvning. Hur stora v å g e f f e k t e r n a blir beror bland annat på kustens lutning och material, bottendjup och hur öppen k u s t s t r ä c k a n är.
Vinduppstuvning i n n e b ä r att v a t t e n n i v å n höjs på grund av vindeffekter i en v i k eller ett sund. Bottendjupet och övriga topografiska f ö r h å l l a n d e n har betydelse för v i l k e n vinduppstuvning som uppstår.
Det är inte möjligt att generellt ange hur dessa lokala vindeffekter påverkar länets kuststräcka. Enligt S M H L s b e r ä k n i n g a r uppges några decimeter vara ett rimligt värde på vinduppstuvning i länets största vikar. H ä n s y n bör d ä r f ö r tas till en vinduppstuvning på 0,2 meter. Enligt b e r ä k n i n g a r f ö r Stockholms stad inom Slussenprojektet (ombyggnaden av den nya slussen) b e r ä k n a s v å g h ö j d e n vara cirka 0,4 meter v i d 15 m/s ostlig vind. V å g h ö j d e n kan variera, f r a m f ö r allt i y t t e r s k ä r g å r d e n . H ä n s y n bör därav tas till en v å g h ö j d om 0,5 meter.
Vattennivåer beaktade i rekommendationerna
N e d a n s t å e n d e tabell visar rekommenderad lägsta grund- läggningsnivå för ny bebyggelse och s a m h ä l l s f u n k t i o n e r av betydande vikt. I tabellen anges även f ö l j a n d e upp- gifter: 100-årsvattenstånd år 2100 justerat f ö r l a n d h ö j - ning, påslag f ö r vinduppstuvning, påslag f ö r vågor samt säkerhetsmarginal. K u s t o m r å d e n a uppvisar olika nivåer beroende på variationer i extrema vattenstånd och land- höjning.
Kustområde 100-årsvattenstånd Påslag År 2100 vinduppstuvning RH 2000 (cm)
(cm)
Påslag vågor (cm)
Säkerhetsmarginal (cm)
Lägsta rekommenderade grundläggningsnivå
RH 2000 (cm)
Landsort 180 + 20 + 50 + 50 300
Haninge 175 + 20 + 50 + 50 295
Stockholm 175 + 20 + 50 + 50 295
Norrtälje 170 + 20 + 50 + 50 290
Norra Norrtälje 180 + 20 + 50 + 50 300
Landhöjning
Det b e r ä k n a d e medelvattenståndet varierar f r å n år till år beroende på havets globala höjning och på l a n d h ö j n i n g e n , vilken varierar regionalt. Relationen mellan l a n d h ö j - ning och h a v s n i v å h ö j n i n g har ä n d r a t sig f r å n 1900-talet och framåt. För n ä r v a r a n d e sjunker v a t t e n s t å n d e t bero- ende på att den absoluta landhöjningen längs länets kust är större än dagens globala h a v s n i v å h ö j n i n g . Tabellen nedan visar den absoluta landhöjningen f ö r länets fem k u s t o m r å d e n .
Absolut landhöjning (cm per år)
Landsort 0.43
Haninge 0,48
Stockholm 0,52
Norrtälje 0,59
Norra Norrtälje 0,62
Höjdsystem
För att beskriva havets relation till land a n v ä n d s fasta höjdsystem. I den regionala k l i m a t s a m m a n s t ä l l n i n g e n har S M H I antagit att medelvattenytan referensåret 1990 låg på 20 cm f ö r hela länet i höjdsystemet R H 2 0 0 0 , vilket ger en osäkerhet på ± e t t par centimeter. Tabellen nedan visar medelvattenytan vid Landsort, Stockholm och Fors- mark åren 1990 och 2010 räknat i höjdsystemet R H 2 0 0 0 .
Område Medelvatten 1990 RH2000 (cm)
Medelvatten 2010 RH2000 (cm)
Landsort 17 11
Stockholm 20 13
Forsmark 22 9
Följande tabell beskriver hur olika h ö j d s y s t e m f ö r h å l - ler sig till höjdsystemet R H 2 0 0 0 . Mälarens h ö j d s y s t e m har västra slusströskeln i K a r l Johanslussen i Stockholm som referenspunkt.
RH2000 (cm)
RH70 (cm)
RH00 (cm)
Mälarens höjdsystem (cm)
0 - 1 / -53 331
O M F A K T A B L A D E T ADRESS
Fastställningsdatum: 2013.xx.xx Länsstyrelsen i Stockholms län
D i a r i e n u m m e r x x x x x x x x x x x x x A v d e l n i n g e n för samhällsbyggnad Kontakt: J o h a n n a Gauffin, riskfrågor i planärenden Tfn: 08- 785 40 00 (vxl)
johanna.gauffin@iansstyrelsen.se Hantverkargatan 29
J o h a n Hjalmarsson, plan - o c h bygglovsärenden Box 22 067
£ ? '* jbhan.hjalmarsson@lansstyrelsen.se 104 22 S t o c k h o l m
Christina Frost, k l i m a t a n p a s s n i n g w w w . l a n s s t y r e l s e n . s e / s t o c k h o l m w w w . l a n s s t y r e l s e n . s e / s t o c k h o l m
