Yttrande Kommunledningskontoret
2016-09-12 Sidan 1 av 2
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/0411 KS-2 Diariekod: Diariekod: 432
Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar - remiss från Länsstyrelsen Stockholm.
Kommunen anser att det är bra att gemensamma rekommendationer för hela länet tas fram som kan användas vid översiktsplanering, detaljplanering samt framtagande av klimatanpassningsplaner. För att vara verksamma och underlätta framtida samhällsplanering är det dock viktigt att
rekommendationerna är praktiskt tillämpbara och relevanta för den komplexa planeringsverklighet där angelägna allmänna intressen så som bostadsförsörjningen ska tillgodoses. I detta avseende anser kommunen att rekommendationerna brister.
Inom Sollentuna kommun har föreslagna rekommendationer i synnerhet bäring på området kring Norrviken och Edsån där risk för översvämning har identifierats och för vilket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram detaljerade kartor över såväl 100-årsflöden som beräknat högsta flöde. Dessa underlag kan tillsammans med Länsstyrelsens
kommande rekommendationer användas som kunskapsunderlag vid
planering och exploatering av områden samt för att planera skyddsåtgärder.
Kommunens översiktsplan från 2012 uppmärksammar översvämnings- och skredrisker och att detta kommer att behöva utredas ytterligare. Kommunens ställningstagande i ÖP om att översvämningsrikser ska beaktas vid
byggnation +2,5 meter över havsytan samt invid övriga vattendrag kan i samband med aktualisering behöva förtydligas med hänsyn till de
kommande rekommendationerna från länsstyrelsen. Utredningar om olika flöden kan behöva tas fram för de delar av kommunen/regionen där sådant underlag saknas idag, det vore bra om Länsstyrelsen kunde vara behjälplig med denna typ av utredningar.
Kommunerna har specifik lokalkunskap och det är många olika aspekter att väga samman när olika delar av kommuner ska utvecklas. Det är ett hårt tryck på utveckling/utbyggnad av bostäder i regionen. Frågan är om det är rimligt att rekommendera lägsta grundläggningsnivå över beräknat högsta flöde? Kommer inte kostnader för anpassningar och skyddsåtgärder
överstiga kostnaden för de eventuella skadorna av ett inträffande av högsta beräknade flöde? Kommer övriga aspekter såsom närhet till kollektivtrafik, sociala aspekter med mera att få stå tillbaka om byggnation ska undvikas på detta sätt? Vid planering så vägs många olika aspekter samman, och det är viktigt att Länsstyrelsens rekommendationer ger sådan vägledning som gör
Brev
2016-09-12
Dnr. 2016/0411 KS-2 Sidan 2 av 2
det lättare att beakta och bedöma risken från högsta beräknade flöde tillsammans med riskbedömningen av angelägna frågor.
Förutom Länsstyrelsens generella bedömning att rekommendationerna ska leda till att framtida kostnader kan undvikas så saknas en
konsekvensutredning för vad dessa rekommendationer skulle innebära samhällsekonomiskt och ur ett miljö- och hälsoperspektiv. Detta då
kompletterande bebyggelse om rekommendationerna skall följas kanske inte kan utformas på bästa sätt för att väga samman och optimera det stora antalet övriga apsekter och risker i befintliga områden med
översvämningsrisk.
Det är bra att det tydligt framgår i de föreslagna rekommendationerna att det finns möjlighet till avsteg om kommunen gör bedömningen att exploatering är ändamålsenlig med hänsyn till risk för översvämning. Men det framgår också att avsteg ska motiveras genom till exempel riskbedömningar, utredningar eller karteringar för att påvisa att planerad exploatering är ändamålsenlig med hänsyn till risken för översvämning. Kommunen ska visa att exploateringen inte tar skada om det föreligger risk för
översvämning. Vilken sorts avsteg som kan övervägas är sålunda mycket oklart. För om exploateringen inte ens vid högsta beräknade flöde får lida någon skada speglar detta närmast ett slags nolltolerans mot
översvämningsrisk. Om möjligheten till avsteg inte inkluderar hur risken för översvämning ska värderas i förhållande till andra risker, möjligheter och behov blir möjligheten att göra avsteg av tämligen begränsat värde.
Det bör också förtydligas hur omfattande riskbedömningar och utredningar som kommer att krävas. Frågan är särskilt relevant med tanke på den höga grundambitionen vad gäller riskhänsyn. Det vore bra om Länsstyrelsen kunde definiera en rimligare grundnivå gällande riskhänsyn och ge mer preciserade, praktiskt tillämpbara, anvisningar till hur risk för översvämning bör värderas, relaterat till såväl vattendjup som återkomsttid.
En risk för översvämning kan innebära många olika saker, från vadbara pölar eller förstörd parkett vart tiotusende år, till dränkta hus och livsfara.
Det är värt att i rekommendationer hålla isär att lägsta grundläggningsnivå inte är detsamma som nivån för entreér. Entréernas nivå är viktigare ur översvämningssynpunkt än grundläggningsnivån. Samtidigt behöver förstås grundläggningen under nivån för översvämningar ske på ett tekniskt
tillfredsställande sätt.
För att vara verksam och underlätta framtida samhällsplanering krävs mer nyanserade rekommendationer, tydligare principer kring rimlig riskhänsyn och gärna konkreta exempel på vilken risk som kan vara acceptabel i vilket sammanhang. Kommunens uppfattning är att rekommendationen avseende
”ingen sammanhållen nybyggnation ska grundläggas under högsta beräknade flöde” bör ses över. En tydligare redogörelse för hur
översvämningsrisken bör beaktas i lägen där ny sammanhållen bebyggelse är angelägen vore till betydligt större hjälp.
