28 NORDISK FILATELI Juni 2003
Ö
kenlandet Kuwait ligger i en skyddad bukt inne i Persiska viken och har därmed en naturlig hamn som använts av handelsskepp i många hundra år.Araber från den saudiska öknen bosatte sig här och bör- jade livnära sig på det som ha-
vet kunde ge: fiske, pärldyk- ning, båtbyggeri och framför allt handel. Det fanns en bo- sättning redan på 1700-talet, och också bevis på att en viss postbefordran mellan Europa och Indien redan då passerade Kuwait.
Här skedde en omlastning
från skepp till kamel och om- vänt. Sedan tog det 10–14 da- gar för kameler att nå Medel- havet. Det är från denna tid man räknar shejkdömets his- toria.
Engelsmännen försökte se- dan under lång tid få överhög- het över Kuwait. Det var först
KUWAIT
– SPRÄNGFULLT MED OLJA!
av Lars Erik Gewalli
Den lilla staten Kuwait har den senaste tiden än en gång befunnit sig i världshändelsernas centrum i samband med Irakkriget. Men få
hade velat göra anspråk på denna ogästvänliga plats på jorden om det inte hade varit för de enorma oljefyndigheterna.
Läs här om den unga statens historia – och frimärken!
De tre karakteristiska Kuwait Towers som invigdes 1977, står som symbol för Kuwait och dess frihet.
KUWAIT
KUWAIT
NORDISK FILATELI Juni 2003
vid förra sekeskiftet då man stödde shejkdömet mot otto- manerna, som man lyckades få en viss kontroll. Kuwait blev ett brittiskt protektorat 1914.
Oljefyndigheterna upptäck- tes 1938 men utvinningen bör- jade inte förrän efter andra världskriget.
Över 50 grader varmt!
Klimatet är lite speciellt. Det regnar inte mycket och Kuwait är förmodligen den varmaste platsen på jorden med en per- manent befolkning. På som- marhalvåret uppmäter man oftast temperaturer på över 40 grader, och när det är som var- mast kan det bli 53–55 grader.
Dessutom förekommer sand- stormar då och då.
Livet i Kuwait var inte lätt förr i tiden, men det var ännu tuffare i den bakomliggande öknen där sökandet efter vat- ten till boskapsskötarnas ka- meler, får och getter alltid har varit besvärligt.
Öknen är oanvändbar till jordbruk och det finns bara någ- ra få oaser. Den enda naturliga växtlighet som förekommer på några ställen i det platta land- skapet, är lite låga buskar och torrt gräs.
Idag har alla tillgång till dricksvatten. Det kommer hu- vudsakligen från avsaltat havs- vatten. Omfattande konstbe- vattning gör också att man kan odla olika sorters grönsaker.
Därför ser det grönt ut på en del avgränsade ställen i det lil- la landet, vars yta kan jämfö- ras med Värmlands.
En ung stat
Kuwait blev självständigt 1961 och samtidigt tog sig shejken titeln ”emir”. Då bodde 300 000 personer där, en siffra som nu stigit till över 2 miljoner. Näs- tan alla bor i Kuwait City och dess förorter.
Etniskt fördelar sig befolk-
Ett stöd för UNESCO och mänskliga rättigheter har en speciell betydelse för be- folkningen i Kuwait. Valören (50) är här också angiven med traditionella siffror (som för oss liknar ”nolla” och ”prick”).
Dessa fiskhuvuden som säljs på markna- den räknas som delikatesser.
forts sid 30.
s28_32.qxd 2007-08-02 15:18 Sida 29
ningen på kuwaitiska araber (40 %), andra araber (38 %) samt olika asiatiska folkslag (21 %).
Den största delen av befolk- ningen bekänner sig till den sunnimuslimska tron. Det finns också en del shiiter och kristna men de utgör minoriteter.
Det som 1973 var oljekris för oss, innebar början på det verkligt stora ekonomiska upp- svinget för Kuwait.
För att styrka kontrollen över oljerikedomarna bildades 1980 Kuwait Petroleum Com- pany (Q8, som på engelska ut- talas på samma sätt som lan- dets namn). De kom in på den internationella marknaden ge-
nom att köpa upp andra oljebo- lag.
Inga spår efter invasionen
Irak har haft svårt att accepte- ra att Kuwait inte är en del av den södra delen av landet. I augusti 1990 invaderade man Kuwait och tog kontroll över landet. FN fördömde tilltaget och året efter befriades landet efter att en rad oljekällor hade stuckits i brand och många byggnader förstörts.
Bara efter några år hade man dock återuppbyggt lan- det, och inga spår kan nu skön- jas av dessa krigshandlingar.
Det nerbrunna SAS-hotellet har till exempel för länge se- dan ersatts av ett nytt.
Naturen utanför – stränder-
na och korallreven i havet, tog dock stor skada av oljeutsläp- pen och det dröjer nog innan det blir helt återställt.
Från att ha varit en liten provinsiell by har Kuwait un- der de senaste 50 åren utveck- lats till ett toppmodernt sam- hälle av högsta klass. Inget an- nat land kan mäta sig när det gäller ekonomiska rikedomar.
Levnadsstandarden är mycket hög. Och det finns köpare till all den lyx som erbjuds.
Stora breda motorvägar strå- lar ut som en solfjäder från stadens centrum. De fylls av bensinslukande amerikanska bilar som susar förbi. Här tän- ker ingen på bensinkostnaden när den ligger på någon krona per liter.
Emirens palats Sief Palace, som byggdes 1896, innehåller fina islamiska mosaikarbeten.
Även ute i öknen förekommer diskussioner.
forts från sid 29.
NORDISK FILATELI Juni 2003 31 Stora varuhus säljer alle-
handa läckerheter från all värl- dens hörn. Handeln med guld och guldvaror är också inten- siv. Naturligtvis lägger man också märke till den omfattan- de försäljningen av fisk i de stora saluhallarna.
Demokrati i vår mening rå- der knappast i landet. Emiren har flera gånger upplöst parla- mentet när de kritiserat rege- ringen.
Rösträtten är begränsad och kvinnorna har hittills inte till- låtits deltaga. Emiren har fak- tiskt tagit initiativ till kvinnlig rösträtt men blev nedröstad av parlamentet 1999.
Skillnaden mellan befolk- ningslagren är stor. De etniska kuwaiterna vars familj bott i Kuwait sedan 1920 har de bäs- ta villkoren. De representerar den lilla minoritet som får rös- ta, har de högsta ämbetena och inte betalar skatt. De övriga arberna har lägre lön och ofta hårdare arbete, men till gen- gäld bättre villkor än de skulle haft i sitt eget land.
En stor del av befolkningen består av tjänstefolk, bland an- nat flickor från Filippinerna, och de har de sämst.
Posthistoria och frimärken
Från 1904 fick Storbritannien rätt att ordna med postservi- cen i Kuwait. Men det dröjde till 1915 innan det första post- kontoret inrättades. Av prak- tiska skäl fick det bli på det brittiska konsulatet, och de fri- märken man använde var in- diska. Kuwait var då en knut- punkt för postbefordran, till exempel på rutten mellan In- dien och Turkiet via Libanon.
Det första frimärket med be- teckningen Kuwait utkom 1923 med bild av kung George V.
Fimärksutgivningen som be- stod av övertryck ”Kuwait” på indiska frimärken var väldigt sparsam. Det fanns därför hel-
De två frimärkena ovan illustrerar traditionell vävning. Det var inte många år sedan levnadsförhållandena ändrades radikalt genom oljeexploateringen i lan- det.
Uppmaningen att bojkotta landminor är förståelig i ett land som varit utsatt för krigshandlingar.
forts sid 32.
s28_32.qxd 2007-08-02 15:20 Sida 31
32 NORDISK FILATELI Juni 2003
ler inga märken som hade an- knytning till förhållandena i Kuwait.
Efter att Indien blivit själv-
ständigt 1947, utgavs under åren 1948–1957 brittiska fri- märken med påtrycket ”Ku- wait”. Vissa påtryck för gene- rellt användande av britterna i Persiska viken användes även i
Kuwait 1951 och 1953, då man vid dessa tillfällen hade ont om frimärken med påtrycket ”Ku- wait”.
Det kuwaitiska postväsen- det började ge ut egna frimär- ken 1958. Härifrån och spe- ciellt efter självständigheten 1961, ändrades frimärksutgiv- ningen radikalt. Då blev det en del av profileringen av Kuwait som en självständig nation.
Motiven har sedan dess åter- speglat både det traditionella och moderna arabiska samhäl- let. Kuwait och dess roll i in- ternationella sammanhang fö- rekommer också ofta.
Utgivningen har varit rim- ligt moderat med representati- va motiv. Väl värt att tänka på för samlare.
Adressen till postens filate- liavdelning i Kuwait är:
Ministry of Communica- tions, Post Sector, Philatelic Bureau, P. O. Box 888, 13333 SAFAT, Kuwait, telefon 00965 -2446683, fax: 00965-2430762, trafic@qualitynet.net ❑ Den imponerande parlamentsbyggnaden i Kuwait uppfördes 1982–84 efter ritningar av den danske arkitekten Jørn Utzon, mannen som också låg bakom den berömda Sydneyoperan.
Arabisk kalligrafi, en text skriven så att det blir ett konstverk, kan man uppskatta även om man inte förstår språket.
forts från sid 31.
