• No results found

SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SLUTRAPPORTMALL DELRAPPORT. Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona."

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SLUTRAPPORTMALL

DELRAPPORT

Team:

Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen (BUM), lasarettet i Landskrona.

Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet:

Teammedlemmar:

Försöka skapa en jämnare arbetsbelastning i den dagliga verksamheten till gagn för både medarbetare och patient.

Verksamhetschef Amelie Cederström Mottagningschef Elisabeth Andersen Barnsjuksköterska Gunilla Blomkvist Medicinsk sekreterare Mona Magnell

Kontaktperson: Mona Magnell, mona.magnell@skane.se

Bakgrund och problem:

BUM i Landskrona har som många andra mottagningar haft problem till och från att få ihop mottagningskapacitet med efterfrågan. Samordning av personalresurser var också ett problem som man vill förbättra. Dessa ovanstående problem gjorde att det till och från blev en hög och ojämn arbetsbelastning, vilket skapade en dålig och stressig arbetsmiljö för personalen.

År 2005 inspirerades medarbetarna på BUM av VC Centrum i Landskrona som hade startat med ”BRA MOTTAGNING” (BM). Årsskiftet 05/06 startade BUM med att skicka ut påminnelsebrev i stället för att bevaka och kalla patienter som tidigare, dock blev det som en

”skuggbevakning”. Viljan att själva deltaga i en BM-utbildning var mycket stor från hela personalgruppen, vilket innebar en anmälan till denna utbildning.

Start 6-7/9-07 i BM-konceptet för BUM.

Övergripande mål:

• Förbättra tillgängligheten: erbjuda alla patienter vård inom garantitiden med uppfyllande av klinikens krav på kvalitet och medicinsk prioritering.

• Förbättra arbetsmiljön: erbjuda rimlig och jämn arbetsbelastning för samtliga personalkategorier.

Mål Delmål Tid för slutmål

Minska ” ryggsäcken”:

Inga försenade inbokningar från bevakningslista.

Utvärdering 1/5 071231

Släppa ”Skuggbevakningen”

på Påminnelsebreven. Utvärdering 1/5 071231 Tillgänglighet till läkare:

Maxtid 90 dagar. Utvärdering 1/5 071231 Telefontid till läkare:

Mediantid högst 7 dagar Utvärdering 1/5 071231 Akuttid till läkare:

Rätt anpassat till efterfrågan.

Utvärdering 1/5 071231 Arbetsmiljön:

Minst ?? % skall uppleva arbetsbelastning och stress som rimlig. VAS minst ??

Utvärdering 1/5 071231

(2)

Mätmetoder:

• Brainstorming: probleminventering/förbättringsmöjlighet

• Antal patienter i ”Ryggsäcken”: på bevakningslista + skuggbevakning

• 3T-tid till läkare: besök (M + O-tider) + teletid

• Antal läkarpass/vecka

• Antal ”Akuta” patienter/vecka

• Upplevd arbetsmiljö/vecka

• 3T-tid till SSK

Sammanställning av trendmätningarna sätts upp på anslagstavlan i personalrum.

Hur gjordes mätningarna?

• Balansräkning gjordes under två veckor i början av BRA MOTTAGNINGS projektet.

• Bevakningslistor genomgång per månad. Värden hämtas från PASIS.

• 3T-tid till Läkare mäts varje onsdag förmiddag. Värdena hämtas från PASIS

• Antal läkarpass/vecka mäts varje fredag. Värdena hämtas från PASIS.

• Antal ”Akuta” patienter mäts varje fredag. Värdena hämtas från manuell dokumentation.

• Upplevd arbetsmiljö mäts varje fredag. Skattning enligt VAS-skala/medarbetare.

• 3T-tid SSK mäts varje onsdag förmiddag. Värdena hämtas från PASIS.

• Brainstorming: probleminventering/förbättringsmöjlighet. Värden från Planeringsdag Resultat:

Sammanställning:

• Balans mellan kapacitet och efterfråga = God (+2%)

• Ojämnt antal läkarmott./pass under veckan

• Mycket störningar i/under läkarmott./pass

• Uppäten Adm-tid för läkare

• Ojämn tillgänglighet på A-tider (upplevd)

• Dålig tillgänglighet för patient i telefonrådgivningen (upplevd + uttalad)

• Stressig arbetsmiljö för SSK (upplevd + uttalad)

• Bättre kommunikation med Primärvården (upplevd) Förändringar som testats:

Start 1/1-07

• Skapa en jämnare balans i verksamheten genom att:

Läkarmott. 22 pass/v (3 st fm + 2 st em) (3500 pat/år) Flytta BVC 11 pass/mån

Daglig Akut/Störningsläkare

Tillgång till ”Öronmärkta” A-tider varje dag.

Telefonrådgivning - stand by SSK

Läk. Adm.-Tid

Läk Tele-Tid

Se över mötestider

Planera provtagningstider/SSKpass

Planera SSK mott.

Schemaändringar

Utvärdering efter 3 månader (1/5-07)

• Skapa en rimlig/bra Arbetsmiljö genom att:

göra schema ändringar enligt ovan

Utvärdering efter 3 månader (1/5-07)

(3)

Aktiviteter:

• Förankringsarbete:

BM-konceptet presenterades för samtliga medarbetare på en planeringsdag. Sedan seminarieserien startat har information efterhand vidarebefordrats till medarbetarna.

Samtliga mätningar som gjorts har presenterats och förklarats på förhand.

• Arbetsplatsmöten:

På Verksamhetsmötet 1 ggr/mån finns punkten BRA MOTTAGNING. För att hålla diskussionen levande bland alla medarbetare.

• ”BRA-Gruppsmöte”:

Med jämna mellanrum sedan starten den 6-7/9-07

Sammanfattning kring måluppfyllelse:

En preliminär Utvärdering 6/3-07 av BRA-Gruppen inför Lärande seminarium 4.

Styrka: alla medarbetare med på tåget fortfarande

”BRA-GRUPPEN” legitimitet i övriga gruppen

Verksamhetschef + Mottagningschef löst samma biljett Bra: Pratar Verksamhet – ”känt språk” (terminologi)

Telefonrådgivning 2 SSK = Mindre stress

Öronmärkta A-tider

Daglig Akut/Störningsläkare

Flytt av BVC-pass Trendmätning: 1 ggr/ve.

Veckotemp Påminnelsebrev

Mindre bra: Svårt avsätta tid för ”BRA-GRUPPSMÖTEN”

Hinder: Barnläkare 50% L-krona + 40% Lund + jour → ojämn bemanning i Landskrona

Kommentarer:

Denna slutrapport är inte riktigt färdig på grund av ”BRA-Gruppen” och våra medarbetare upplever att den skrivs i ett för tidigt skede av BM-utbildningen, vi inte är riktigt färdigtänkta för att skriva en slutrapport. Vi hade önskat att få skriva den i september-07 (inför återträffen i BM-utbildningen), då hade vi fått med utvärderingen som planeras till den 1/5-07.

Att arbeta med mätningar

- Fördelar: ger en nulägesbeskrivning och förbättringsbeskrivning.

- Nackdelar: inga.

- Mest givande: 3T-tid mätningar, relativt enkla att göra och att förstå.

- Svårast: balansmätning, att rätt parametrar mäts.

- Lärdomar: tänk först mät sedan Framtiden

Fortsatt arbete på hemmaplan VT-07

• Trendmätning 1 ggr/ve: Mäta 3T, ”Akutpat”/ve, Läkarpass/ve, Arbetsmiljön.

• Utvärdering den 1/5: Inventera ryggsäcken, Ny Balansräkning. Hur går vi vidare?

• Påminnelsebrev: Släppa”Skuggbevakning”

(4)

• Kompletterande mätningar: Balansmätning: SSK+ Med.sekr-tid, Patient cykeltid, ”Skuggmätning”

• Avsätta tid: ”Bra Gruppen” var 6:e/ve. + alla medarbetare

• Hålla ”Bra Mottagning” vid liv (nya medarbetare)

• Verksamhetsmöte 1 ggr/mån.: ”Bra Mott.” punkt på dagordningen

• Fortsatt samarbete med externa Vårdgivare:

- Distr. Läk + SSK 1 ggr/termin och v.b.

• Folder: Introduktion för nya medarbetare Bilagor:

Balansräkning: se bifogat dokument Trendmätningar: nedan

T3 Läk are - antal k ale nde rdagar till 3:e bok nings bara tid (m e dianvärde )

0 5 10 15 20 25 30 35

Ve c k a

O- t ider M- t ider

T3 SSK - antal k ale nde r dagar till 3:e bok nings bar a tid (m e dianvär de )

0 5 10 15 20 25 30 35

Ve c k a

SSK

(5)

Läkarpass/vecka

”Akut” patienter/vecka

0 5 10 15 2 0 2 5

V e c k a

Serie1

0 5 10 15 20 25 30 35

Serie1

Vecka

References

Related documents

Av de studenter som besväras av störande ljud uppger åtta av tio (78 procent) att den dåliga ljudmiljön gör att de inte kan koncentrera sig.. Sex av tio har svårt

Sjuksköterskorna i resultatet upplevde att de var tvungna att ta hand om för många patienter själva, vilket kunde leda till minskad säkerhet för både sjuksköterskan och

för energiändamål var 133 TWh under 2010 varav 45 procent användes inom industrin (inkl. elgenerering) 41 procent inom fjärrvärmesektorn och 14 procent för uppvärmning av

Sexologiska mottagningen erbjuder behandling till personer som har problem med avvikande sexuell aktivitet under förutsättning att det skapar psykiskt lidande hos personerna själv

Allt för hög arbetsbelastning och för mycket andra arbetsuppgifter utöver det operativa arbetet, i kombination med dålig integrering och samverkan med närliggande funktioner

förhållningssätt har upplevts vara bristande på grund av arbetsmiljön. Författarna har då befunnit sig i situationer där patienter till exempel har blivit utsatta för allmän insyn

De frågeställningar som denna artikel undersöker är hur socialarbetare som arbetar med barn och unga ser på de olika faktorerna: hög arbetsbelastning,

Handlingsplan för att följa upp och motverka hög arbetsbelastning för första linjens chefer1. Åtgärd Ansvarig Aktuell status Åtgärd datum