Överenskommelse om samverkan
2016-2018
Förord
Lokalpolisområde Trelleborg (tidigare Närpolisområde Söderslätt) och Trelleborgs kommun sedan 2009 en överenskommelse för samverkan. Överenskommelsen syftar till att utveckla och stärka samverkansformer mellan Polis och kommun för att därigenom öka tryggheten och minska brottsligheten i kommunen. Parterna har enats kring sex samarbetsområden bland annat utifrån den av polisen genomförda Trygghetsmätningen. Ett av
samarbetsområdena är Medborgarlöftet för Trelleborgs kommun.
Trelleborgs Hälso- och Trygghetsråd ansvarar för revidering och uppföljning av
överenskommelsen. Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar varav parterna tagit vars ett.
Trelleborg, 2016-09-12
Trelleborgs kommun Lokalpolisområde Trelleborg
Torbjörn Karlsson Michael Storm
Kommunstyrelsens ordförande Lokalpolisområdeschef
1. Former för samverkan
När polisen omorganiserade sig så inrättades en ny tjänst, kommunpolis. Tanken är att denna ska arbeta mer förebyggande och tillsammans med kommunen driva det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Kommunpolisen och kommunens säkerhetschef är ansvariga för utvecklingen och planeringen av det strategiska trygghetsarbetet. Tillsammans sätter de en agenda för samverkansformerna i detalj, t ex mötesstruktur och ansvarsfrågor. De ansvarar också för att samverkan bedrivs i en tydligt
utvecklande oh framåtskridande anda.
Samverkansöverenskommelsen bygger på ett medborgarperspektiv och ska kännetecknas av en fungerande dialog med medborgarna, god sakkunskap, flexibilitet och
professionalism. Kommunpolisen och säkerhetschefen säkerställer att en kvalitativ uppföljning av gemensamt planerade aktiviteter genomförs en gång per år. Uppföljningen ska innehålla analys och rekommendationer.
2. Lägesbeskrivning
2.1. Trygghet i offentlig miljö
Polisen genomför årligen trygghetsmätningar i kommunen. Såväl 2011 som 2012 års mätningar visade att kommunens medborgare kände sig mycket trygga. 2012-års trygghetsmätning visade ett trygghetsindex som aldrig varit förr varit så lågt (hög trygghet). 2013 gick indexet upp, dvs att tryggheten minskade, och detta fortsatte under 2015. (Under 2014 genomförde polisen ingen Trygghetsmätning på grund av omorganisation inom polismyndigheten).
Bostadsinbrotten fortsätter i samma omfattning som tidigare år. Västra delen av Skåne är hårdast drabbat. Närheten till storstad och kontinent bidrar till problembilden. Olika projekt har inte löst problematiken med dessa, för den enskilde, integritetskränkande brotten. Samhällets förebyggande åtgärder är fortsatt av största vikt.
Fortsatt förebyggande arbete är nödvändigt för att minska skadegörelsen och bränder på bland annat skolor och förskolor. Skadegörelse medför stora kostnader för samhället och i många fall klaras brotten inte upp.
Kommunens kommunikationschef och polisledningen har kontinuerlig kontakt i frågor som rör gemensamma kommunikationsinsatser riktade till allmänheten. Med gemensamma resurser blir kanalerna till allmänheten fler och mer differentierade, exempelvis använder Trelleborgs kommun sig flitigt av Twitter och Facebook i sin kommunikation med medborgarna. Regelbunden kontakt och personkännedom bäddar för ett bra samarbete i krisläge.
Trygghetsgruppen är en utmärkt arena för att finna gemensamma nämnare i kommunikationsarbetet vilket också arbetet hittills visat. Trygghetsgruppen kommer även fortsättningsvis att hålla
regelbundna samverkansmöten.
2.2. Ungdomar i riskzonen
Ungdomar är som mest brottsaktiva under tonårens senare del (15-17 år). Antalet ungdomar i denna ålder ökade mellan åren 2009-2011 i Trelleborgs kommun. Prognosen för kommande år visar att 15- till 17- åringar kommer att minska vilket normalt leder till färre brott av det slag unga ofta begår såsom snatteri, stöld och skadegörelse.
Trots detta kommer det att finnas ungdomar i riskzonen för kriminalitet, alkohol- och
narkotikamissbruk i olika omfattning. Tidiga insatser och åtgärder från samverkande myndigheter är en förutsättning för förändring hos den unge. Även insatser som riktas mot föräldrar i kommunen, kan hjälpa ungdomarna komma in på rätt spår igen.
2.3. Alkohol, narkotika, dopning, tobak (ANDT)
Det är lätt för ungdomar att få tag på tobak och alkohol i Trelleborgs kommun. Även tillgången till narkotika är hög.
Region Skånes folkhälsoenkät barn och unga gjordes i slutet av januari, vilket innebär att vi i september 2016 har ny lokal och regional statistik, bl.a. gällande ANDT. Deltog i undersökningen gjorde elever i åk 6, åk 9 samt åk 2 på gymnasiet.
Såväl tillgänglighet, en allmän liberalisering i attityden mot narkotika samt ett överkomligt pris påverkar ungdomarnas benägenhet att bruka narkotika. Likaså finns det ett tydligt samband mellan rökning och att ha provat narkotika. Cannabis är den slags narkotika som är vanligast förekommande.
Föräldrars inställning och agerande är också något som har stor betydelse. Tonåringar som har sina föräldrars tillåtelse röker och dricker mer än de som inte får lov. Därmed är föräldrar särskilt viktiga att nå i det lokala förebyggande arbetet.
2.4. Trafik
Trots att polisens trygghetsmätning visar att otryggheten kring trafikstörningar minskat, så är det fortfarande det största problemet i kommunen. I Trygghetsmätningen ställs tre frågor om trafiken, och det är upplevelsen kring dessa tre frågor som sticker ut, dvs att buskörning med mopeder, bilar som kör för fort och rent allmänt kring trafiken upplevs som otryggt.
2.5. Våldsbejakande extremism
Alla kommuner har blivit ombedda att ta fram en strategi mot våldsbejakande extremism. I
Trelleborgs kommun har det tagits fram en sådan strategi, i vilken det står att berörda förvaltningar ska arbeta mot detta och att säkerhetschefen har det övergripande ansvaret för följande:
- Uppdrag som Trelleborgs kommuns kontaktperson gentemot den Nationella samordnaren.
- Stödja och stimulera samverkan inom kommunen, med andra myndigheter och med civilsamhället.
- I samverkan med polis och säkerhetspolis tillse att det finns aktuella lägesbilder.
- Genom deltagande i relevanta nätverk verka för omvärldsbevakning och informationsspridning inom kunskapsområdet.
- Verka för att förtroendevalda, chefer och medarbetare har relevant kunskap och kompetens.
- Verka för att det finns tydlig och saklig information och kommunikation.
- Följa upp och utvärdera det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och extremt våld.
2.6. Medborgarlöfte
2015 upprättade polisen i Trelleborg ett medborgarlöfte till invånarna i kommunen, vilket
kommunen i sin tur skrev under som en del i det väletablerade samarbetet. Detta medborgarlöfte gäller under 2016, och under 2016 kommer ett nytt tas fram för 2017. Medborgarlöften kommer som det ser ut i dagsläget att fortsätta att tas fram, och förhoppningen är att kommunen och polisen fortsätter sitt nära samarbete för att kunna fortsätta skriva under dessa löften.
3. Övergripande mål
För samverkansplanen finns nio övergipande mätbara mål. Måluppfyllelsen mäts med hjälp av beskrivna indikatorer.
Mål Indikator
Antalet ungdomsbrott (15-25 år) ska minska Polisanmälda brott Antalet misshandelsbrott utomhus ska minska Polisanmälda brott Antalet bostadsinbrott ska minska Polisanmälda brott
Minska skadegörelsen Ekonomisk uppföljning
Antalet trafikbrott ska minska Genomförda trafikkontroller Kommunens medborgare ska känna sig trygga Trygghetsmätning
Droganvändningen bland ungdomar ska minska Folkhälsoenkät barn och unga Alkoholkonsumtionen bland unga ska minska Folkhälsoenkät barn och unga Antalet tillsyner mot alkohollagen ska öka Gemensamma insatser Antalet insatser mot narkotikastrafflagen ska öka Genomförda insatser
4. Samverkansområden
Nedan beskrivs de samverkansområden som fokus kommer att ligga kring när det gäller gemensamma insatser.
Trelleborgs kommun och Polisen samarbetar kring eller ansvarar på egen hand för insatserna.
Åtgärderna överensstämmer med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner.
4.1. Samverkansområde - Ungdomar i riskzonen
4.1.1. Tidig upptäckt
För att kunna reagera och agera innan barn och unga utvecklar en kriminell livsstil ska Trelleborgs kommun och Polisen prioritera insatser för att tidigt upptäcka barn och unga som vistas i riskmiljöer eller uppvisar ett normbrytande beteende.
Ansvarig: Samtliga förvaltningar och Polisen som ingår i USSP
4.1.2. Barn som begått brott
Det är viktigt med tidiga insatser när barn börjar begå brott. Polisens ungdomsutredare och socialsekreterare samverkar kring ungdomsbrott. Båda parter ska utreda ärendena skyndsamt.
Ansvarig: Polisen och Socialförvaltningen
4.1.3. Bekymringssamtal
Kommunens förvaltningar kan sinsemellan eller tillsammans med Polisen hålla ett så kallat
bekymringssamtal. Dessa samtal hålls med en ungdom och dennes familj i ett tidigt skede och syftar till att få till stånd en förändring i ungdomens/familjens situation.
Ansvarig: Polisen, Socialförvaltningen och Bildningsförvaltningen
4.1.4. USSP
Samverkansmöten med representanter från Ungdomsenheten, Bildningsförvaltningen,
Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen och Polisen hålls regelbundet. När behov uppstår utser den operativa ledningsgruppen för USSP arbetsgrupper med representanter från berörda verksamheter som får i uppdrag att hantera en specifik fråga.
Ansvarig: Berörda förvaltningar samt Polisen
4.1.5. Kontaktpoliser
För att förenkla kommunikationen mellan skola och Polis är särskilda kontaktpersoner från polisen utsedda till varje skolområde. Polisen har som målsättning att kunna närvara på respektive skola åtminstone en gång per termin.
Ansvarig: Polisen
4.1.6. Medling vid ungdomsbrott
Kommunen ska kunna erbjuda medling för dem under 21 år som begått brott.
Polisen ska förmedla möjlighet till medling i samband med ungdomsbrott.
Syftet med medling är att gärningspersonen ska få insikt om konsekvenserna av brottet och brottsoffret skall få möjlighet att bearbeta sina upplevelser.
Ansvarig: Polisen och Socialförvaltningen
4.1.7. Brottsofferstöd
Personer som utsatts för brott och deras anhöriga har rätt att få stöd och hjälp av kommunen.
Polisen är skyldig att erbjuda skydd till dem som har behov av det.
Ansvarig: Polisen, Socialförvaltningen, frivilliga stöd- och jourgrupper
4.2. Samverkansområde - Trygghet i offentlig miljö
4.2.1. Geografiskt riktat arbete
Polisen bevakar särskilt utsatta problemområden som t.ex. bostadsinbrott genom att förespråka grannsamverkan och stöldskyddsmärkning.
Ansvarig: Polisen
4.2.2. Trygghetsfrämjande arbete
Polis och kommun samverkar kring saker och arrangemang som sker i kommunen.
Ansvarig: Polisen och Trygghetsgruppen
4.2.3. Trygghetsvandring
Trygghetsvandringar genomförs regelbundet i syfte att öka tryggheten i närmiljön. Representanter från Polisen och kommunen ska delta vid vandringar.
Ansvarig: Säkerhetsenheten
4.2.4. Ansvarsfull alkoholservering
Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering ska hållas en gång per år för nyanställd personal i krogmiljö. Utbildningen är en beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer. Utbildningen innefattar ett särskilt pass om narkotika där även Polisen medverkar.
Ansvarig: Alkoholhandläggaren
4.2.5. Varannan vatten
Kommunikationsinsatsen Varannan vatten, med syftet att bl.a. minska berusningsdrickande, har genomförts årligen i Trelleborg sedan 2010. Varannan vatten har blivit ett uppskattat inslag, inte minst på Palmfestivalen. Varannan vatten har även genomförts under studentveckan samt på Trelleborgsgalan. Arbetet med Varannan vatten ska fortsätta.
Ansvarig: Alkohol- och drogförebyggande samordnare
4.2.6. Övervakning
Övervakningskameror kan monteras i särskilt utsatta miljöer i syfte att minska antalet brott, samt underlätta för Polisen att identifiera gärningspersoner. Trygghetsgruppen är rådgivande. Ansökan om tillstånd till kameraövervakning görs hos Länsstyrelsen.
Ansvarig: Serviceförvaltningen
4.2.7. Geografiskt riktat arbete
För att snabbt kunna agera och sätta stopp för brottseskalering i ett specifikt geografiskt område kan Hälso- och trygghetsrådet vid behov sammankalla representanter från kommun och Polis.
Representanterna bildar en temporär arbetsgrupp som arbetar mot problematiken.
Ansvarig: Trygghetsgruppen
4.2.8. Tryggare Trelleborg
Arbetet med Tryggare Trelleborg involverar förutom polis och kommun också bland annat Citysamverkan, Handelsklubben och bankerna. Arbetet kommer att fortsätta och utvecklas till att omfatta också andra områden än kontanthantering.
Ansvarig: Polisen, Kommunikationschefen, Säkerhetsenheten och bankerna
4.3. Samverkansområde - Alkohol och narkotikabekämpning
4.3.1. Kommunikationsinsatser riktade till tonårsföräldrar
Kommunikationsinsatsen Tänk Om (www.tänkom.nu) har genomförts i Trelleborg sedan 2010 i samverkan mellan Trelleborgs kommun, polisen och polisens volontärer, Nattvandrarna och FMN (Föräldraföreningen Mot Narkotika). Insatser inför sommarlov och jullov har prioriteras. Syftet har varit att ge föräldrar ökad kunskap om tonåringar och alkohol. Folkhälsomyndigheten har nu beslutat att avsluta arbetet med Tänk Om. Dock kommer liknande kommunikationsinsatser att genomföras lokalt även framöver.
Ansvarig: Alkohol- och drogförebyggande samordnare
4.3.2. Utbildning
Alla elever som lämnar grundskolan ska ha erhållit goda kunskaper om riskerna med alkohol, tobak och andra droger. Även elevernas föräldrar och andra målgrupper som har påverkan på ungdomars attityd till skall utbildas.
Ansvarig: Bildningsförvaltningen, Räddningstjänsten och Alkohol- och drogförebyggande samordnare
4.3.3. Alkohol- och drogfria ungdomsverksamheter
Kommunens ungdomsaktiviteter ska vara fria från alkohol och droger.
Ansvarig: Kulturförvaltningen och Fritidsförvaltningen
4.3.4. Anti-DANT för idrottsföreningar
Trelleborgs kommun samarbetar med Skåneidrotten gällande framtagande av drogförebyggande policy för idrottsföreningar. För att bli diplomerad som Anti-DANT-förening ska föreningen ta fram en egen policy, som ska godkännas av Skåneidrotten. Godkänns policyn diplomeras föreningen,
diplomeringen gäller i två år. Totalt femton föreningar är diplomerade och ytterligare tolv föreningar har påbörjat sitt policyarbete. Ny utbildning hålls för föreningar våren 2016. I dagsläget saknas lokala rutiner om vad som sker ifall föreningen inte följer sin policy. En sådan rutin ska snarast möjligt tas fram.
Ansvarig: Kultur- och fritidsförvaltningen
4.3.5. Narkotikabekämpning
Polisen ska arbeta för att fler brott mot narkotikastrafflagen ska upptäckas.
Insatser skall göras såväl bland ungdomar som i nöjeslivet.
Ansvarig: Polisen
4.3.6. Illegal krogverksamhet
Polisen identifierar och kartlägger krogar med ökad risk för eller förekomst av illegal verksamhet, brott mot alkohollagen och narkotikastrafflagen.
Ansvarig: Polisen
4.3.7. Samordnad tillsyn
Polisen och kommunens alkoholhandläggare ska vid minst fyra tillfällen per år tillsammans
genomföra tillsynsbesök på kommunens krogar. Samverkan ska säkerställa att servering av alkohol endast sker i sådan omfattning och under sådana former att skador eller brister i allmän ordning och nykterhet på serveringstället inte uppstår. Det ska även säkerställas att ingen servering sker till minderåriga.
Ansvarig: Polisen, Alkoholhandläggaren, Räddningstjänsten, Miljöavdelningen i samverkan med andra myndigheter t ex Skatteverket.
4.4. Samverkansområde – Trafiksäkerhet
Trots att polisens trygghetsmätning visar att otryggheten kring trafikstörningar minskat, så är det fortfarande det största problemet i kommunen. Bilar som kör för fort och annat rent allmänt kring trafiken upplevs som otryggt. Polisen har hastighetsövervakning i den omfattning som de har
resurser till. I kommunen finns det en trafiksäkerhetsgrupp som arbetar tillsammans med polisen för arbeta bort den upplevda otryggheten kring bilar och trafik.
Ansvarig: Polis och Säkerhetsenheten
4.5. Medborgarlöfte
Polisen i Trelleborg har genom medborgardialog kommit fram till ett löfte, som kommunen skrivit under och därmed ställer sig bakom. Medborgarlöftet kommer att utvärderas under året och ett nytt kommer att arbetas fram.
4.6. Våldsbejakande extremism
Kommunerna ska ha en strategi mot för våldsbejakande extremism.
5. Uppföljning
Samtliga ansvariga ska följa upp sina respektive samverkansområden varje år. Redovisningen ska delges Lokalpolisområdeschefen och hälso- och säkerhetschefen som sammanställer och redovisar för polisledningen och hälso- och trygghetsrådet under första kvartalet varje år.
Denna samverkansplan gäller under mandatperioden 2016-2018, och inför 2018 tas en ny samverkansplan fram.
