Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun

(1)

Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun

Dnr Bun 2014/184

Ewa Franzén

september 2014

(2)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 2

1. BAKGRUND ... 2

2. SYFTE ... 2

3. METOD ... 2

4. BEGREPP ... 2

4.1. Nyanländ elev ... 2

5. REDOVISNING ... 3

5.1. Mottagande ... 3

5.2. Organisation ... 3

5.3. Måluppfyllelse ... 6

5.4. Järfälla ... 8

5.4.1. Organisation ... 8

5.4.2. Tallbohovskolan ... 8

5.4.3. Förskola ... 9

5.4.4. Intervju med elever i FBK ... 9

5.4.5. Uppföljning av nyanlända elever som placerats direkt i klass ... 10

6. OMVÄRLDSBEVAKNING ... 10

6.1. Malmö ... 10

6.2. Ronnaskolan ... 11

6.3. Sollentuna ... 12

7. ANALYS ... 12

8. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ... 14

9. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING ... 14

(3)

SAMMANFATTNING

Utredningsuppdraget har bland annat varit att se över hur kommunen arbetar med nyanlända elever, hur mottagandet sker och hur skolgången för denna elevgrupp fungerar. Det finns inget enhetligt mottagande i kommunen utan det kan se olika ut på de skolor som tar emot eleverna. Järfälla språkcentrum hanterar köerna till förbe- redelseklasserna, vilket fungerar väl. De flesta nyanlända elever går den första tiden i förberedelseklasser men elever som kommer i de yngsta åldrarna inkluderas ibland direkt i sin ordinarie klass. Förbättringsområden som finns inom kommunen är en- hetlighet i mottagandet och kartläggningen av elevernas kunskaper och skolbakgrund. Det är även önskvärt att öka studiehandledning på modersmålet då det är en viktig faktor för att denna elevgrupp ska lyckas med sina studier.

1. BAKGRUND

Det vanligaste sättet i Sverige, och i Järfälla, är att organisera undervisning för nyan- lända elever i förberedelseklasser. Forskningen kan inte med tydlighet avgöra hur nyanlända bäst lär sig svenska språket och integreras i det svenska skolsystemet.

Skolinspektionen skriver i rapporten ”Utbildning för nyanlända elever” att förbere- delseklasser befäster särskiljande och även hindrar elever i sin kunskapsutveckling.

Däremot kan man se att förberedelseklasserna ofta anordnas professionellt med utbildade lärare i svenska som andraspråk som samarbetar med modersmålslärare och som är måna om eleverna.

2. SYFTE

Utredningens syfte är att belysa hur kommunen i dagsläget arbetar med nyanlända barn och elever samt göra en översyn av mottagandet, förberedelseklasser (FBK) och studiehandledning. I ett vidare perspektiv är syftet att öka nyanlända elevers målupp- fyllelse samt att se över beställningen till Järfälla Språkcentrum (JSC).

3. METOD

Studiebesök har gjorts på Tallbohovskolan, skolor i Malmö och Södertälje samt Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna. Utredaren har läst ett stort antal forskningrapporter samt annan relevant information som berör ämnet nyanlända och lärande. Tre elever med erfarenhet av att ha gått i förberedelseklass har intervju- ats och samtal har förts vid flera tillfällen med ledningen för Järfälla Språkcentrum.

4. BEGREPP 4.1. Nyanländ elev

Vilka elever anses vara nyanlända?

I ”Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan” framgår det att de nyanlända eleverna är barn och ungdomar som invandrat till Sverige av olika skäl, och har börjat eller står inför att börja på grund- eller gymnasieskolan. I begreppet ingår att eleverna inte kan prata svenska. Nyanlända elever har rätt till särskild introduktion i skolan. Eleven räknas som nyanländ i två år efter

(4)

starten i svensk skola. Vanligtvis börjar de i en förberedelseklass, som är avskiljd från ordinarie klass.

5. REDOVISNING

I nedanstående redovisning läggs fokus på tre områden, nämligen mottagandet av nyanlända, hur skolan ska organiseras och elevernas måluppfyllelse.

5.1. Mottagande

Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” anger flera punkter som kommun respektive skola ska beakta vid mottagande av nyanlända elever.

Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever och utvärdera effek- terna av riktlinjerna, se till att riktlinjerna är kända av skolans personal, se till att information om hur anmälan till skolan ska gå till finns lätt tillgänglig för eleven och dennes vårdnadshavare, verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i när- samhället utvecklas, inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samt vid behov samordna resurser mellan kommu- nens skolor.

De allmänna råden för skolan är bland annat att skolan bör ha rutiner för hur mottagandet ska gå till, skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnads- havare och ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen. Skolan ska åter- kommande ge eleven och vårdnadshavarna information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt, kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i moders- målet och i svenska samt organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar.

5.2. Organisation

I Lgr 11 står det att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas.

Dock saknas tydliga nationella riktlinjer för hur skolintroduktion för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras, vilket medfört stora variationer runt om i landet.

Myndigheten för skolutveckling skrev 2007 en rapport, ”Nationell strategi för utbild- ning av nyanlända barn och ungdomar”, med syftet att förbättra mottagandet av de nyanlända samt att bidra till en meningsfull utbildning. Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” (2009) ger rekommendationer för hur organisat- ionen kan se ut. Det fastslås i skriften att skolan ska organisera undervisningen uti- från varje nyanländ elevs förutsättningar och behov. Vanligast är att nyanlända elever organiseras in i förberedelseklass eller direkt deltar i ordinarie undervisning.

Skolverkets förslag till mål och riktlinjer för utbildningen av nyanlända elever är bland annat:

 Varje nyanländ elev ska så snabbt som möjligt delta i reguljär undervisning genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår från eleven.

 Kommunen ska ange åtgärder och ansvarsfördelning för utbildning av nyan- lända elever. Arbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas.

 Skolan ska möta eleven med höga förväntningar och tydliga mål samt se elevens kunskaper som en tillgång för skolan.

 Skolan ska kartlägga och dokumentera elevens kunskaper och utbildningsbe- hov tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare.

 Skolan ska se till att eleven får tillgång till utbildning i alla de ämnen som

(5)

eleven har rätt till.

 Skolan ska aktivt utforma verksamheten så att den nyanlända elevens inkludering i skolan underlättas.

Skolverket menar att det finns en särskild problematik med förberedelseklasserna då förberedelseklassen inte finns nämnd i författningarna och innebär ett avsteg från principen att utbildningen i grundskolan ska vara likvärdig, gemensam och samman- hållen. Förberedelseklassen kan inte betraktas som en särskild undervisningsgrupp i förordningens mening. Redan från början ska det finnas en planering för att eleven ska placeras i en ordinarie klass. Planeringen av elevens studier och tillhörigheten till en ordinarie klass bör ske i ett åtgärdsprogram som följs upp.

Det specialpedagogiska resonemanget utgår från att det inkluderande förhållnings- sättet bör fokusera på gruppen i stort och inte på enskilda barn eller elever. Här menar man att alla ska ha rätt att fullt ut delta i hela den gemenskap som den pedagogiska verksamheten erbjuder. För att åstadkomma inkludering bör det relationella perspektivet råda, det vill säga barns och elevers förutsättningar och behov ska ses i relation till omgivningen, när pedagogiska verksamheter organiseras.

Inom undervisning för nyanlända är det inte lika självklart att utgå eller organisera utifrån det inkluderande arbetssättet. Rent generellt sker en uppdelning av elever inom andraspråksundervisningen på grund av olika anledningar. Å ena sidan för att främja språkutvecklingen men å andra sidan på grund av okunskap och ekonomi. Det vill säga, det handlar inte alltid om det pedagogiskt bästa valet. I ”Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö” (Skolinspektions- rapport 2009:3) kritiseras organiseringen av nyanländas skolgång för att vara just ogenomtänkt. Rent generellt fann Skolinspektionen att skolor befäster särskiljning och segregering, precis tvärtemot vad uppdraget ska innebära. Placeringen i en förbe- redande verksamhet bidrar till att nyanlända elever isoleras från övriga elever på skolan. Konkret motverkar detta integration, eleverna erbjuds en undervisning som är lika för alla och inte anpassad utifrån specifika behov samt att de ofta stannar kvar i den lilla exkluderande gruppen längre än vad de har behov av.

De nyanlända elevernas egna röster lyfts också fram i rapporten. De upplever inte den förberedande verksamheten som enbart negativ utan de är tacksamma för att ha en skolverksamhet att gå till där det finns kunniga lärare som bemöter dem på ett bra sätt. Detta till trots så rekommenderar Skolinspektionen att skolorna bör se över sin organisation så att de nyanlända eleverna får den utbildning de har rätt till.

I Järfälla kommuns tidigare Mångfaldsutredning (2010) ges Nihad Bunars arbete med sammanställning av svensk och internationell forskning kring nyanländas lä- rande viss uppmärksamhet. Även han såg att undervisning för nyanlända organisera- des på olika sätt i olika delar av Sverige. Vissa kommuner begränsar sig till att enbart erbjuda förberedande verksamhet medan andra kommuner har valt en flexiblare organisationsform med parallella alternativ. I det sistnämnda alternativet finns möjlig- het för nyanlända elever att gå direkt in i ordinarie undervisning. Allt beror på behov och förutsättningar. Bunar menar att många nyanlända elever kan klara av den ordinarie undervisningen om förutsättningarna är de rätta. Det vill säga att de ges det extra stöd som de kan vara i behov av. I den ordinarie undervisningen får de ta del av fördelarna som den inkluderande verksamheten bjuder; ökade möjligheter till social gemenskap samt ökad kontakt med det svenska språket. Dock framhåller han att det

(6)

inte finns några fastställda belägg för att en start i ordinarie undervisning är det bästa.

Det finns inget säkerställt kring vad som är den bästa organisationen av undervisning för nyanlända, det finns för- och nackdelar med olika organisationsformer. Rena för- beredande verksamheter är ofta åldersintegrerade, något som Bunar menar kan vara förödande för skolmotivationen. Samtidigt framhåller Bunar fördelarna med en för- beredande verksamhet, och det är engagerade lärare som är måna om eleverna.

För de nyanlända är undervisning på modersmålet och handledning på modersmålet oerhört viktigt, enligt Bunar. Detta för att eleverna då kan ge utlopp för de kunskaper de besitter, vilka annars inte kan uttryckas tillräckligt på grund av språksvårigheter i svenska. Att dessa elever får möjlighet att uttrycka det de kan stärker deras självför- troende och studiemotivation. Identitet, ämneskunskaper, modersmålet och svenska utvecklas samtidigt.

Utbildningsdepartementet lämnade 2013 ett riksdagsförslag till hur mottagandet och undervisningen av nyanlända bör regleras och att tiden i förberedelseklasser bör be- gränsas. Enligt de nya riktlinjerna ses ett år som en gräns för att vistas i föreberedel- seklass. Redan från början ska eleven vara inskriven i en klass och där delta i vissa delar av undervisningen. Eleverna ska flyttas till ordinarie undervisning så snart det är möjligt.

Axelsson (2013) beskriver att förberedelseklasserna ofta anordnas professionellt med lärare utbildade i svenska som andraspråk som samarbetar med modersmålslä-

rare/studiehandledare och att eleverna ofta känner sig trygga där. Problemet är dock när eleverna ska börja i den ordinarie undervisningen. Lärarna i den ordinarie undervisningen har inte samma kunskap om nyanländas lärande och undervisningen an- passas inte efter de nyanländas behov. Skillnaden mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningen kan bli för stor.

Uddling (2013) har undersökt hur Borås stad lyckas med att direktinkludera nyan- lända elever i ordinarie klasser efter att de tagit bort förberedelseklasser. Genom klassrumsobservationer blev det tydligt hur isolerade de tre direktinkluderade eleverna var. De pratade inte med övriga elever. Två av tre uppgav att de inte hade någon svensk kamrat i skolan. Eleverna arbetade självständigt men när de inte förstod, frågade de inte läraren, utan använde istället facit eller en läsplatta. Uddling menar att det optimala lärandet sker i interaktion med någon som kan lite mer och för dessa elever uteblir det i stort sett helt och hållet i den ordinarie undervisningen.

Ämneslärarna i Uddlings studie uppger att de saknar kompetens att lära eleverna nybörjarsvenska. De har inte tillräcklig tid att avsätta specifikt för dessa elever och de är även kritiska till den nya organisationen som innebär att ha de nyanlända eleverna i klasserna.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit ut med rapporten ”Nyanlända elevers utbildning - goda exempel från tio kommuner”. De tio kommunerna valdes ut för att de hade förhållandevis goda resultat jämfört med nyanlända elever i andra kommuner. Många kommuner betonar vikten av rätt organisering av utbildningen.

Om det är en stor kommun med förhållandevis många nyanlända elever kan det vara bra med förberedelseklasser. I dessa klasser kan man möta elevernas behov och suc- cessivt kartlägga elevernas kunskaper. Det är viktigt att ha en strategi för på vilka skolor förberedelseklasserna ska ligga, hur elevens tid i FBK ska göras så kort som

(7)

möjligt samt hur man gör övergången till ordinarie klass så smidig som möjligt. Ett viktigt argument som flera kommuner lyfter fram för att undervisningen sker i förbe- redelseklasser är inkludering. För många nyanlända elever som inte kan någon svenska skulle det vara mer exkluderande att inledningsvis gå i en ordinarie klass.

I Växjö har man tagit bort FBK från den skolan som har störst andel elever med ut- ländsk bakgrund. FBK ligger nu istället i skolor med väldigt låg andel elever med utländsk bakgrund. Beslutet togs utifrån att man märkt att det var svårt för eleverna att lära sig svenska där det inte fanns andra elever som pratade svenska. En effekt av att flytta klasserna är att många elever går kvar på dessa skolor när de går över till ordinarie klass. Många kommuner menar att tiden i FBK ska vara så kort som möj- ligt, helst inte mer än ett år. För att underlätta övergången till ordinarie klass gör Norrköping så att ämneslärare undervisar såväl ordinarie klasser som FBK i sina ämnen. Det innebär att eleven byter klass men slipper byta lärare när eleven är klar i FBK.

Många av de tio kommunerna har arbetat aktivt med att bygga ut modersmålsunder- visningen. Studier i modersmål respektive svenska gynnar varandra. Forskningen visar att det tar ett par år att lära sig svenska så att eleven behärskar språket i vardagen men att det tar betydligt längre tid att lära sig svenska så man kan använda det som skolspråk. Några av kommunerna lyfter fram IT som en möjlighet i undervisningen av modersmål och studiehandledning. I Växjö kan man få göra ämnesprov på sitt modersmål.

Skolinspektionen har sammanställt forskning i ”Utbildning för nyanlända elever”

angående om de nyanlända eleverna bör undervisas avskilda från övriga elever eller tillsammans med dem. Vilket mottagningssystem som är bäst finns det inget bra svar på eftersom det bara finns enstaka studier som direkt undersökt hur undervisningen för de nyanlända är organiserad och vad som fungerar bäst. Forskningen är lite tude- lad i frågan men de flesta är ändå överens om att nyanlända elever behöver särskild undervisning en viss tid för att hinna komma ikapp sina skolkamrater. Vissa betonar att eleverna så snart som möjligt ska börja i ordinarie klass för att undvika stigmati- sering och isolering. Andra forskare pekar på risken med för snabb överflyttning för elever som har bristande kunskaper i majoritetsspråket, särskilt om lärarna inte har tid att ge de nyanlända eleverna det stöd de kan behöva. Skolinspektionen har kritiserat skolorna för att eleverna hålls kvar för länge i separerade klasser.

5.3. Måluppfyllelse

I tidigare forskning har man kunnat se att elever med annat modersmål har generellt sämre måluppfyllelse och att skillnaden är mest markant för elever som är utlands- födda och i synnerhet för de elever som kom in sent i den svenska skolan. De skol- resultat man analyserat i rapporten ”Med annat modersmål- elever i grundskolan och skolans verksamhet” stämmer överens med de tidigare uppgifterna om elevers olika måluppfyllelse. Elever som deltar i svenska som andraspråk kommer ofta från hem med lägre utbildningsbakgrund medan elever som deltar i modersmålsundervisning oftare kommer från hem med högre utbildningsbakgrund.

Skolverket har tidigare gjort en bedömning att det fanns ett behov av att fördjupa kunskapen om språkutveckling för elever med annat modersmål, bland annat mot

(8)

bakgrund av att denna målgrupp generellt sett hade en lägre måluppfyllelse än andra elever.

De senaste åren har antalet elever födda utomlands och med kort tid i Sverige ökat.

De kallas ofta nyanlända och kan till en början oftast inte tala eller förstå svenska.

För nyanlända är det viktigt att få arbeta med ämnena växelvis på modersmål och svenska, särskilt för de som börjar sin skolgång i Sverige i grundskolans senare del.

Eleverna kan då använda sina tidigare kunskaper i olika ämnen. Det är studiehandledaren och ämnesläraren i samarbete som kan göra ett sådant arbetssätt möjligt.

Läraren svarar då för undervisningen om ett ämnesinnehåll medan studiehandledaren kan förtydliga, förklara och diskutera innehållet på modersmålet. Studiehandledaren kan dessutom förklara nya företeelser och begrepp utifrån elevens tidigare erfarenheter från området där modersmålet talas och därmed sätta in förklaringarna i ett me- ningsfullt sammanhang. De elever som har goda skolkunskaper med sig får på så sätt möjligheten att upprätthålla kunskaperna på modersmålet och samtidigt utveckla dem vidare på svenska.

En elev har rätt till studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Det framgår av skolförordningens femte kapitel. Det är rektorn som avgör om eleven ska få studiehandledning. Denna formulering i förordningen bedöms i rapporten vara vag och godtycklig. Enligt skollagen ska studiehandledning på modersmålet stödja de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Det är rektorns ansvar att se till att skolan snabbt utreder elevens behov och utarbetar ett åtgärdsprogram om så behövs.

Studiehandledning på modersmål förekommer i relativt låg omfattning på de besökta skolorna i studien. Ett skäl till att få elever får studiehandledning på modersmålet kan handla om brist på tid och pengar men även om bristande kunskaper om vad studiehandledning egentligen innebär. När det gäller tiden så handlar det om att mo- dersmålslärarna både ska undervisa i modersmål och ge studiehandledning. Språk- forskningen pekar på tidsmässiga förhållanden när det gäller att hantera språket som ett redskap för inlärning. Det handlar om ungefär fem år. Trots detta förväntas det oftast att elever med annat modersmål ska delta och prestera i undervisningen i samma takt som elever med svensk bakgrund samtidigt som de lär sig svenska. Det framkommer att behovet av studiehandledning är störst i samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen samt i matematik. I de fyra kommuner som besökts i studien handlar det om en 40-minuters lektion en till två gånger i veckan. Nyan- lända elever ges lite mer tid. Studiehandledning förutsätter inte enbart kunskaper i modersmålet utan även att läraren har ämneskunskap samt att modersmålsläraren och ämnesläraren samarbetar.

I Skolverkets stödmaterial från 2011 ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” nämns faktorer som är särskilt betydelsefulla för deras kunskapsutveckling. Det är faktorer som fokuserar på samverkan, organisation och undervisningens utformning och innehåll. Stor vikt läggs vid kartläggning av tidigare kunskaper, språkutvecklande arbetssätt, individuell planering med regelbunden upp- följning och studiehandledning på modersmålet.

(9)

5.4. Järfälla

Nedan redogörs det för hur organisationen runt nyanlända barn och elever ser ut i Järfälla. Ett studiebesök har gjorts på Tallbohovskolan för att se hur de arbetar med denna elevgrupp.

5.4.1. Organisation

Från januari 2013 är det Järfälla språkcentrum som har ansvaret för kön till förbere- delseklasserna. Utgångspunkten är att nyanlända elever med bristande skolbakgrund går direkt in i FBK. De elever som har god skolbakgrund kan gå in i ordinarie klass men med studiehandledning. För äldre elever behövs det någon form av introduktion innan de går in i ordinarie undervisningen.

Under 2014 finns det nio förberedelseklasser i kommunen uppdelade på fem skolor, nämligen Berghemskolan, Aspnässkolan, Ulvsättraskolan, Tallbohovskolan samt Källtorpskolan.

Samtliga elever som är nyanlända får en timmes studiehandledning per vecka enskilt eller i grupp under ett år. Detta läsår kan även årskurs 8 och 9 få ytterligare en timme per vecka i ett år eftersom resurserna räcker till det. Elever har enligt lag rätt till studiehandledning när de är i behov av det. Om en elev har större behov än vad som anges här får skolan köpa in extra timmar. En timme studiehandledning per vecka i ett år kostar cirka 35 000 kronor per elev.

Kartläggningen av de nyanlända elevernas kunskaper har varit bristfällig. För att öka elevernas måluppfyllelse är det viktigt att individualisera undervisningen, vilket bygger på en bättre kartläggning av elevens kunskapsnivå.

Det råder stor brist på lärare i svenska som andraspråk, inte bara i Järfälla utan i hela landet. Kompetensen hos lärarna är en avgörande faktor för att eleverna ska lyckas.

80 lärare och några rektorer har under 2013 gått en 2-dagarsutbildning. Kursen tog bland annat upp kartläggning av nyanlända.

Enligt Anders Fridell på skoldatateket har skolorna god tillgång på hjälpmedel i form av datorer och läsplattor. Dessa hjälpmedel är bra för språkförstärkning, bland annat genom att höra hur ord ska uttalas. Det finns även översättningsappar.

5.4.2. Tallbohovskolan

Tallbohovskolan har tre förberedelseklasser i årskurs 6-9. Studie- och yrkesvägleda- ren är samordnare och schemaläggare för FBK. Det är studie-och yrkesvägledaren som tillsammans med klassläraren i FBK har inskrivningssamtal med de nyanlända eleverna och gör en första kartläggning. Den första kartläggningen ligger till grund för en placering i en ordinarie klass. Det innebär att alla nyanlända elever har en klassplacering redan från början trots att de mestadels går i FBK inledningsvis. I FBK går de med jämnåriga kamrater då skolan anser att ålder är viktigare än vilka förkunskaper eleverna har. De flesta elever har idrott och hälsa med sin ordinarie klass redan från början. De nyanlända elever som har läst engelska i sitt hemland läser även det ämnet med ordinarie klass. Modersmålslärarna gör senare en mer grundlig kartläggning av elevens förkunskaper.

(10)

På Tallbohovskolan fungerar samarbetet mycket bra mellan lärarna i FBK och de ordinarie ämneslärarna. Det är en viktig förutsättning när eleverna i större uträckning läser fler och fler ämnen i den ordinarie klassen. Förberedelseklasserna ligger place- rade mitt i skolan, vilket är bra då de blir en naturlig del av skolans verksamhet.

De nyanlända eleverna läser i snitt tre terminer i FBK men då har de under tiden ökat antalet ämnen de läser i ordinarie klass.

Under tiden eleverna går i FBK har de studiehandledning en gång i veckan. I ett till två år efter FBK har de fortsatt behov av studiehandledning, gärna två gånger per vecka. Detta medför dock en hög kostnad så skolan försöker ordna studiehandledning i grupp för de elever som har samma modersmål.

Studie- och yrkesvägledaren berättar att det oftast går mycket bra för de nyanlända eleverna. De känner sig trygga i skolan, vet hur man går i skolan och vilken betydelse skolan har för deras framtida liv. ”Dessa elever är något att bygga på. De käm- par!” För att satsa på dessa elever skulle det behövas mer resurser till studiehandledning. De nyanlända eleverna har sällan ett socialt nätverk i Sverige, vilket medför att sommarlovet kan upplevas som långt och tråkigt. För dessa elever vore det bra med lovskola eller kollo då de tenderar att glömma lite svenska under ett långt lov.

5.4.3. Förskola

Järfälla språkcentrum har tagit fram rutiner för mottagande av nyanlända barn på förskolan. De går ut på att förskolan ska ha samtal med föräldrarna, med tolk, om bland annat barnets bakgrund, språksituation och beskrivning av förskolan. Rutinerna är rådgivande för de kommunala förskolorna. Det finns även en checklista som för- skolorna kan använda sig av för att få den information som behövs för att på bästa sätt möta och förstå barnet.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att varje barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på modersmålet. Det är viktigt att utveckla ett rikt förstaspråk eftersom det skapar en god grund för att lära sig svenska och andra språk. För att ha rätt till modersmålsstöd i förskolan krävs att barnet har ett annat språk än svenska som umgängesspråk, det vill säga att åtminstone den ena för- äldern talar språket i hemmet.

5.4.4. Intervju med elever i FBK

Elev 1: flicka, kom till Sverige vid 12 års ålder från El Salvador, började i FBK men är nu ute i ordinarie klass.

Elev 2, flicka från Somalia, ingen skolbakgrund, går i FBK tredje terminen, kom till Sverige när hon var 12 år.

Elev 3: pojke från Irak, kom till Sverige 2010, gick tre terminer i FBK nu i ordinarie klass.

Alla tre är överens om att FBK är bra, man lär sig svenska bäst i FBK. Första veckan de började i FBK var de bara där men sedan började de med idrott med sin ordinarie klass. Pojken säger att man lär sig svenska snabbare i FBK, man skulle inte klara av att gå i ordinarie klass på en gång. Kanske kan man klara det om man är 6-8 år när man kommer till Sverige. Pojken tyckte det var bra att han snabbt fick kompisar både

(11)

i FBK och i den ordinarie klassen. Hans modersmål är arabiska och eftersom många på skolan pratar samma språk hade han det lätt.

Flicka 1 var den enda på skolan som pratade spanska så hon tvingades istället lära sig svenska snabbt, vilket hon tyckte var bra men hon tyckte första tiden i FBK var trå- kig då hon inte förstod något.

De är överens om att studiehandledning är viktigt men det borde vara oftare än en gång per vecka då de måste spara alla sina frågor tills lektionstillfället.

FBK och att titta på svensk TV är bästa sättet att lära sig språket.

Samhällskunskap och svenska är de svåraste ämnena anser eleverna.

5.4.5. Uppföljning av nyanlända elever som placerats direkt i klass

Under 2013 var det 16 nyanlända elever som placerades direkt ut i klass, utan att först gå i FBK. Dessa elever var mellan 7-11 år. Försök har gjorts att följa upp hur det gått för eleverna kunskapsmässigt genom att utredaren haft kontakt med de be- rörda rektorerna. Information om kunskapsnivåerna har endast inkommit gällande åtta elever. Det är för litet material för att dra några säkra slutsatser. Fyra elever kommer att kunna nå målen medan två av eleverna har stora stödbehov och kan få svårt nå målen. För två elever är det för tidigt att bedöma kunskapsnivån då de varit i Sverige och skolan för kort tid men de har bra skolbakgrund och stöd av elever i klassen som tolkar. Samtliga åtta elever får studiehandledning.

6. OMVÄRLDSBEVAKNING 6.1. Malmö

Mosaik i Malmö är en skola för nyanlända elever. Skolan startade höstterminen 2012 utifrån att Skolinspektionen hade kritiserat Malmö för deras mottagande av nyan- lända. För närvarande går det 200 elever på skolan. Tanken är att eleverna ska gå på Mosaik 10-12 månader innan de slussas ut till andra skolor.

Malmömodellen innebär att nyanlända elever i årskurs 1-3 går direkt ut i en skola i närområdet, elever i årskurs 4-6 placeras i förberedelseklasser inom det utbildnings- område (det vill säga kommundel) man bor medan elever i årskurs 7-9 går på Mo- saik.

Det första som händer när en elev börjar på skolan är att denne placeras i en intro- duktionsklass i sex veckor. Under den tiden kartläggs elevens tidigare skolgång och kunskapsnivå, eleverna får områdeskunskap och lär sig åka buss. Man har även grundläggande lektioner i svenska och matematik. Varje elev får busskort.

Efter introduktionsfasen sker en kartläggningskonferens för att avgöra i vilken av de tolv klasserna eleven ska börja. De tolv klasserna är nivåindelade från de som är an- alfabeter till de som läser i hög fart. Sedan är det ”vanlig” skolgång för eleven, det vill säga att de läser alla ämnen, får betyg och så vidare. I varje klass går det 12-15 elever. De har studiehandledning i stor omfattning.

Skolan anordnar, vid fyra tillfällen per år, utbildning för föräldrarna. De träffarna innehåller information om svensk skola, val till gymnasium och hälsa. En ambition

(12)

som skolan har är att alla elever ska få kontakt med föreningslivet. Under tre veckor satsar skolan intensivt på simundervisning.

Eftersom det endast går invandrarelever på skolan kan det finnas en fara, menar rektorn, att eleverna isoleras, men han menar att tryggheten eleverna känner på skolan överväger.

Rektorn berättar att Malmömodellen är omstridd och debatterad. Forskaren Nihad Bunar är kritisk till modellen utifrån att eleverna inte inkluderas med svenska elever.

Det finns dock inte så mycket forskning på hur man bäst tar emot och organiserar undervisningen för nyanlända elever.

Mosaik har 35 anställda, vilket innebär hög vuxentäthet. De flesta anställda behärs- kar andra språk än svenska. Alla lärare på skolan har kompetens i svenska som and- raspråk. Rektorn säger att elevhälsoarbetet är enormt viktigt då alla elever har tunga erfarenheter med sig. Bland annat har skolan två kuratorer.

6.2. Ronnaskolan

Ronnaskolan i Södertälje är en f-9-skola med cirka 800 elever. Andelen nyanlända elever är hög, en fjärdedel av eleverna har bott i Sverige kortare tid än två år.

Rektor Lina Axelsson Kihlbom har ett tydligt mål: Det ska inte synas i resultaten att nästan alla hennes elever har utländsk bakgrund. På två år har elevernas resultat för- bättrats markant. När Lina Axelsson Kihlbom tillträdde som rektor var 52 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Två år senare var andelen 76 procent.

Ronnaskolan har infört en tvålärarmodell, vilket innebär att det ska finnas två äm- nesbehöriga lärare i klassrummet på alla lektioner. Det är en dyr, men effektiv kon- struktion säger rektorn. Modellen innebär att lärarna kan ha extra bra koll på eleverna. Skolan har slutat med förberedelseklasser. Eleverna börjar direkt i klass och läser svenska som andraspråk en heldag i veckan. Rektorn har höga förväntningar på sina elever och hennes mål är att andelen behöriga elever till gymnasiet ska vara högre än riksgenomsnittet, det vill säga 88 procent före 2015.

Elevens identitet är prioritet ett för rektorn. Tidigare hade skolan förberedelseklasser och då var det tydliga grupperingar med hierarki mellan eleverna som gick i FBK, invandrarelever i vanlig klass respektive svenskfödda elever. Det var bråk mellan de olika elevgrupperna. Nu går alla elever blandat i de ordinarie klasserna och stäm- ningen har blivit bättre på skolan.

Det gamla sättet att driva skolan på visade sig inte fungera då bara hälften av eleverna blev behöriga till gymnasieskolan. Därför var det inte så svårt för rektorn att få med sig personalen på de nya tankegångarna. ”Det gäller att visa vad du tror på och våga prova något nytt”.

Tyngdpunkten läggs på matematik, svenska och engelska för de elever som bedöms ha svårt nå målen. Under en period läser dessa elever de tre ämnena intensivt två timmar per dag. Rektorn menar att klarar eleverna dessa tre ämnen kommer fler äm- nen ofta med på köpet. De elever som har svårt att nå målen erbjuds lovskola.

(13)

Skolan lägger ner mycket tid på att följa upp elevernas resultat och ha motiverande samtal med eleven. Tidig inkludering och höga förväntningar på eleverna är fram- gångsfaktorerna. Och då är det viktigt att verkligen visa eleverna att man tror på att de kan lyckas.

6.3. Sollentuna

Sollentuna har nyligen öppnat en ny verksamhet för mottagandet av nyanlända elever, Centrum för Integration och Flerspråkighet CIFS. Det är en central enhet som ansvarar för mottagande av nyanlända elever från sex år upp till gymnasiet. CIFS ansvarar även för modersmålsverksamhet och organisation av studiehandledning.

Mottagningen av nyanlända elever är indelad i tre delar på CIFS:

 Introduktionssamtal

 Hälsoundersökning och psykosocial kartläggning

 Pedagogisk kartläggning

Efter detta sker skolplacering och ett överlämningsmöte då sammanställningen av kartläggningar lämnas till mottagande skola. Mottagningen följ upp efter cirka en månad. Mottagningsprocessen fram till skolplacering beräknas ta maximalt tre veck- or. Elever till och med årskurs två placeras i första hand i vanlig klass och får där stöd i språkutvecklande arbetssätt. Äldre elever går i internationell klass men får redan från början en klassplacering.

Bakgrunden till att CIFS startade var att ansvarig nämnd beslutade att öka målupp- fyllelsen bland eleverna och man tog då ett helhetsgrepp i mottagandet av nyanlända elever. Med en central enhet får alla nyanlända elever ett likvärdigt mottagande.

De äldre eleverna har rätt till studiehandledning två timmar per vecka i två år.

Skolorna har även blivit bättre på att beställa studiehandledning om det behövs i större utsträckning.

7. ANALYS

Alla förskolor och skolor har barn och elever som under kortare eller längre perioder är i behov av särskilda insatser. I Järfälla kommun pågår nu ett arbete för ökad kunskap, samsyn och förhållningssätt med syfte att barns och elevers olikheter ska ses som resurser i den pedagogiska vardagen.

Det är svårt att avgöra vilken organisationsform som torde vara den bästa, men enligt de nya riktlinjerna från Utbildningsdepartementet ses ett år som en rimlig tid i en förberedelseklass. Man kan anta att det är tämligen begränsat att endast erbjuda ett alternativ. Valet av organisationsform bör utgå från elevernas behov och förkunskap- er därför vore det bästa om det fanns möjlighet till flera parallella alternativ inom en organisationsform.

Om man ser till kunskapsutveckling och studieresultat i skolan nämns i tidigare ut- redning ”Barn och elever i behov av särskilda insatser” från 2011 betydelsen av kam- rateffekter och förväntanseffekter. För elever som visat på låga resultat spelar kamra-

(14)

ters skolprestation stor roll för att själv höja sina resultat. Det råder också en enighet bland forskare att förväntanseffekten har stor betydelse för högre skolprestationer.

Det är viktigt att se vad dessa elever faktiskt kan, inte bara se deras svagheter.

Kunskaper finns om att förskola och skola utgör viktiga arenor för barns och elevers sociala gemenskap. Den sociala gemenskapen är av stor betydelse i introduktionen för de nyanlända till vardags- och samhällslivet i Sverige. Då forskningen visar att kamrateffekter och förväntanseffekter spelar stor roll för elevers kunskapsutveckling och möjlighet till högre resultat har introduktionen av den nyanlände eleven stor betydelse. Om en nyanländ elev snabbt blir en del av skolans sociala gemenskap blir det i många fall en avgörande faktor för hur eleven lyckas med sina studier. Många nyanlända saknar sociala nätverk vilket för med sig att de inte heller har så stor möj- lighet att utveckla sina svenskkunskaper utanför den pedagogiska verksamheten.

Sollentunas enhet CIFS borgar för ett likvärdigt mottagande med tydlig struktur. De- ras arbete går i linje med de tankar som barn- och ungdomsförvaltningen hade i Mångfaldsutredningen där det föreslogs att ett välkomstcenter skulle upprättas. En- ligt Mångfaldsutredningen var tanken att ett välkomstcenter skulle kartlägga elevens studiebakgrund och behov av skola och fritidshem. Men även att hjälpa till med för- skoleplats eller annan pedagogisk omsorg för barn 1-6 år, hjälpa vårdnadshavare med ansökningar, informera vårdnadshavare om svensk förskola och skola med mera.

Detta skulle sannolikt medföra ett bättre och mer genomtänkt mottagande av nyan- lända.

Rutinerna för mottagande av nyanlända barn på förskolan är relativt nya och därför är det viktigt att informationen om dessa sprider sig, även till de fristående försko- lorna som kan välja om de vill använda sig av dem. Det är även väsentligt att utvär- dera hur dessa rutiner följs upp.

Yngre elever, det vill säga upp till cirka nio år, kan troligen gå direkt ut i ordinarie skolsammanhang. Det måste dock finnas beredskap för stödinsatser i form av studiehandledning och tekniska hjälpmedel även för dessa elever. Äldre elever däremot och då främst de med begränsad skolbakgrund kommer även fortsättningsvis att be- höva det extra stöd en förberedelseklass kan ge. Detta ska givetvis bedömas indivi- duellt efter noggrann kartläggning.

De äldre nyanlända eleverna i Järfälla placeras i princip alltid i FBK men har då redan från början en ordinarie klass som de tillhör och där de oftast redan från början deltar i några ämnen. Detta är positivt då eleverna både får tryggheten och stödet i FBK samtidigt som de är en naturlig del av skolan och inkluderas med övriga elever i den ordinarie klassen.

Den tillfälliga struktur på mottagandet och kösystemet till FBK Järfälla har haft under två år har fungerat tillfredsställande. Därmed finns det inga skäl att ändra på den struktur som påbörjats. Järfälla språkcentrum har arbetat fram rutiner för mottagandet av nyanlända barn och elever som är en bra grund för verksamheterna och kommunen att bygga vidare på. Förberedelseklasserna på till exempel Tallbohovskolan be- döms också fungera väl då det finns kompetens och en engagerad samordnare. Dess- utom arbetar skolan inkluderande där eleverna så snart det går är med sina ordinarie klasser i de praktiska ämnena.

(15)

Ett förbättringsområde i Järfälla är att hemskolor bör ta mer ansvar för de elever som går i förberedelseklasser. Hemskolorna behöver ha tydligare uppföljning av dessa elever. Skolorna köper i dagsläget studiehandledning i liten utsträckning, troligen för liten utifrån det behov många elever med all sannolikhet har. Det är inte rimligt att elever som nyligen gått i förberedelseklass endast har studiehandledning en timme per vecka när de kommit ut i sin ordinarie klass. Det innebär att elever ofta får sitta med sina funderingar i en hel vecka innan de får svar på sina frågor, vilket blir inef- fektivt lärande och skapar frustration hos eleverna. Endast ett fåtal skolor köper stu- diehandledning. Järfälla språkcentrums anslag räcker till cirka en timme per vecka i ett år för nyanlända elever. Detta läsår har elever i årskurs 8 och 9 fått ytterligare en timme per vecka eftersom resurserna räckt till det.

Ett annat förbättringsområde kan vara att kartläggningen av elevernas kunskaper i dagsläget görs på de olika skolorna med skiftande kvalité. Kommunen behöver en- hetlighet för att det ska bli en likvärdig skola och likvärdigt mottagande av nyanlända elever. Det kan med fördel likna det som Sollentuna har och som har beskrivits i denna rapport. En annan brist är att det finns alldeles för få lärare i svenska som and- raspråk.

Forskningen visar att de elever som har modersmålsundervisning har högre målupp- fyllelse än andra nyanlända elever. Det kan dels bero på att goda kunskaper i mo- dersmålet är viktigt för att tillgodogöra sig annan kunskap, men det kan även bero på att modersmålsundervisning ofta förläggs efter skoldagens slut, vilket kan medföra att endast de mest ambitiösa eleverna väljer att läsa det. Då modersmålsundervis- ningen verkar vara en framgångsfaktor är det önskvärt att motivera fler nyanlända elever läsa ämnet modersmål.

8. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut är:

 Att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram former och en ekonomisk kalkyl för hur barn och elever kan få ett likvärdigt mottagande.

 Resurserna för studiehandledning bör öka då det är en viktig faktor för att öka måluppfyllelsen.

 Att ge förvaltningen i uppdrag att se över hur inkluderande former kan öka med ett bibehållande av förberedelseklasser.

 Anordna en föreläsning med Nihad Bunar som kan föreläsa för såväl skolper- sonal som politiker.

9. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING

Skolverket, 2011, Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll.

Leni Fridlund, 2011: Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma

(16)

Bunar, Nihad, 2010: Nyanlända och lärande- en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Myndigheten för skolutveckling, 2005: Vid sidan av eller mitt i? Om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Myndigheten för skolutveckling, 2007: Nationell strategi för utbildning av nyan- lända barn och ungdomar. (Dnr 2006:487).

Skolinspektionen, 2009: Utbildning för nyanlända elever- rätten till en god utbild- ning i en trygg miljö. Dnr 00-2008-474. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket, 2009: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, 2011: Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem- met. Stockholm: Skolverket.

Jenny Uddling, 2013: Direktintegrerade elevers möjligheter till lärande i ämnesun- dervisning

Skolverket, 2013: Studiehandledning på modersmål- att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever

Skolverket, rapport 321, 2008 ”Med ett annat modersmål- elever i grundskolan och skolans verksamhet”.

Mångfaldsutredning Dnr Bun 2010/260