En tid av stora förändringar Asylrättscentrum 2019

Asylrättscentrum 2019

konventionsenlig asylprocess. Vi grundades 1991 och hette då Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, våren 2019 bytte vi namn till Asylrättscentrum.

Vi erbjuder gratis juridisk rådgivning till asylsökande, genomför utbildningar och granskar lagstiftning. Vi åtar oss uppdrag som offentligt biträde och driver som ombud rättsprocesser både nationellt och internationellt.

Stockholm 2020-03-30

Asylrättscentrum i siffror

Jurister

Mail- och telefonrådgivningar årligen

10 000

16

130

Föreläsningar årligen

550

Screenade ärenden årligen

4

^Huvudmän

3

^Medlemmar

20

Medarbetare varav

Asylrättscentrum under 2019 ...4

Utvecklingen generellt under 2019 ...4

Prioriterade områden ...5

Inkludering av målgruppen i verksamheten ...5

Vem kontaktar oss och vilka frågor ställs? ...5

Vilken typ av ärenden driver vi och vad kan vi dra för slutsatser från dem? ...7

Hur stöttar Asylrättscentrum andra som arbetar för asylsökande? ...9

Hur arbetar Asylrättscentrum med sina partners?...9

Hur når Asylrättscentrum ut med sina juridiska analyser? ...10

Hur följer organisationen med den snabba utvecklingen? ...11

Framåt och bakåt ...13

Bilaga 1 Uppföljning av verksamhetsplan ...15

Bilaga 2 Finansiell sammanställning: resultat och balans ...15

Asylrättscentrum under 2019

Asylrättscentrums övergripande målsättning är en rättssäker och konventionsenlig asylprocess. Det här målet har Asylrättscentrum inte möjlighet att påverka ensam utan ambitionen är att medverka till att uppnå målet. De senaste årens utveckling inom svensk migrationsrätt har begränsat möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Utvecklingen har skett snabbt vilket har lett brister i tydlighet och förutsägbarhet i lagstiftningen. Begränsningarna som genomförts medför att konventionsenligheten i beslut om uppehållstillstånd i ökad utsträckning kan ifrågasättas. Överensstämmer svensk lagsstift- ning och tillämpning med exempelvis Europakon- ventionens rätt till skydd för privat- och familjeliv, förbud mot tortyr och med bestämmelser i barn- konventionen? Frågetecken finns också kring om och hur asylsökandes ekonomiska och sociala rät- tigheter respekteras och tillvaratas.

Utvecklingen pekar på en försvagning av rättssä- kerheten och konventionsenligheten i asylproces- sen men det finns även andra tendenser. Den till- fälliga asyllagstiftningen har medfört betydande skillnader för personer som beviljas status som flykting respektive alternativt skyddsbehövande.

Det har lett till att bedömningen av skyddsstatus har belysts och lyfts i svensk asylprövning. En ytterligare tendens är att det internationella och europeiska perspektivet på ett tydligare sätt finns med i bedömningar i uppehållstillståndsärenden.

En förutsättning för en rättssäker och konven- tionsenlig asylprocess är att asylsökande och deras nätverk har tillgång till juridiskt stöd. Asylrättscen- trum har under en tid fått signaler från partneror- ganisationer såväl som nya bekantskaper från civil- samhället, kommun och företag om att allt fler blir tvungna att hantera juridiska frågor som är kopp- lade till migrationsprocessen. Det innebär att fler personer blir tvungna att leta efter juridisk infor- mation och stöd. Genom att Asylrättscentrum genomfört insatser för att öka den breda kännedo- men om organisationen är det också fler som söker stöd hos Asylrättscentrum.

För att asylprocessen ska vara rättssäker och kon- ventionsenlig krävs också att lagstiftningen och tillämpningen av den är det. Genom erfarenhetsut- byte och kompetensstärkande insatser ökar möjlig- heterna att beslutsfattare inom asylprocessen arbe- tar konventionsenligt och rättssäkert.

Asylrättscentrum har i ökande utsträckning genomfört insatser för att stärka biträden i proces- sen men även att initiera nya sätt att ge inspel till Migrationsverkets arbete. Tillsammans med andra civilsamhällesaktörer har Asylrättscentrum också som ambition att säkerställa en hög kvalitet på inspel till lagstiftare.

Under 2019 gick organisationen från att vara ett asylrättscentrum till Asylrättscentrum. Asyl- rättscentrum har fortsatt att expandera sina nätverk Asylrättscentrum verkar inom ett händelserikt fält. Vi samarbetar sedan länge med många engagerade organisationer och personer men kommer också ständigt i kontakt med nya. Den här sammanställningen är till för att ge en bild av vad Asylrättscentrum åstadkommit den senaste tiden och vilka utmaningar vi möter. Den första delen rymmer en sammanfattning av 2019 och lyfter några prioriterade områden. Bilaga ett rymmer en bild över alla insatser inom organisatio- nen under året och bilaga två ger en finansiell sammanställning.

Utvecklingen generellt under 2019

och har etablerat nya kontakter inom civilsamhäl- let, näringslivet och inom det offentliga. En utma- ning för att fortsätta verka och utvecklas som Asyl- rättscentrum är långsiktigt hållbara förutsättningar, däribland finansiering.

Prioriterade områden

Under 2019 har ett antal områden inom verksam- heten stuckit ut eftersom det varit något vi velat pri- oritera särskilt eller då vi noterat ett trendbrott.

Under rubrikerna nedan lyfts de här områdena.

Inkludering av målgruppen i verksamheten

Under 2019 har Asylrättscentrum haft en ambition att tydligare involvera asylsökande och flyktingar i organisationens strategiska utveckling genom att utveckla en referensgrupp. Syftet med gruppen är att säkerställa att organisationen tar emot relevanta inspel kring vår strategi och våra planer från den primära målgruppen.

För att identifiera medlemmar till gruppen gick Asylrättscentrum ut med förfrågningar via andra organisationer som organiserar många personer som är i eller har varit i asylprocessen. Vi fick in ett begränsat antal anmälningar på det sättet. För att få in fler intresseanmälningar genomförde vi istället en kampanj på vår hemsida där alla som gick in under informationen som riktade sig till asylsö- kande fick en förfrågan om att medverka. Mellan 20 och 30 intresseanmälningar mottogs. Under året genomfördes två möten och skriftlig återkoppling på juridiska frågor som gruppen ställde har skick- ats. Slutsatser från diskussionerna med grupperna har inkluderats i planer framöver exempelvis om

bibliotek som ett relevant forum för kommunika- tion med asylsökande.

Parallellt med referensgruppen har vi genomfört en pilotinsats med att analysera inkommande mail för att på det sättet avgöra vilka frågor som är relevanta för vår målgrupp. Vi fångar även löpande upp frågor från telefonrådgivningen om vad som är aktuellt just nu och hur det utvecklas över tid.

Exempel på det är när vi har noterat att det inkom- mer många frågor om asylsökandes ekonomiska och sociala rättigheter, ersättningar, hälsovård etc., snarare än om asylprocessen. Ett annat exempel är perioder då det har varit många frågor om tillstånd för personer som läser på gymnasiet.

Då vi noterar trender i frågor försöker vi publicera svar via vår hemsida och sociala medier. Analysen om hur vi på ett strukturerat sätt kan fånga upp aktuella frågor, synpunkter på verksamheten och liknande pågår fortfarande.

Vem kontaktar oss och vilka frågor ställs?

Telefonrådgivning

Det är högt tryck på telefonrådgivningen. Det är fortfarande betydligt fler som hör av sig till den generella telefonrådgivningen jämfört med barn- rådgivningen och det är en viss ökning från föregående år. De som ringer är i de flesta fall

enskilda asylsökande eller kontaktpersoner. Många som hör av sig kommer från medlemmar och huvudmän men även gode män, sjukvård, kommun, socialförvaltning och advokater kontaktar telefonrådgivningen. Många frågor rör familjeåterförening, verkställighetshinder och gymnasielagstiftningen men det är även många som har frågor om Asylrättscentrum. Frågorna rör i allt högre utsträckning arbetstillstånd och asylsö- kandes sociala och ekonomiska rättigheter.

Mailrådgivning

Asylrättscentrum får in ett stort antal mail till vår gruppbrevlåda. Det är ett relativt snabbt och enkelt sätt att komma i kontakt med oss. De som kontak- tar oss får alltid svar på sina frågor. Från den stora mängd mail som vi får in ser vi ibland tendenser som vi försöker agera på genom att exempelvis publicera relevant information kring en viss fråga på hemsidan. Framöver skulle vi vilja utveckla vår möjlighet att fånga upp frågor och flöden.

Barnmottagning

Barnens Asylrättscentrum etablerades 2016 och erhöll finansiering inom ramen för ett projekt med finansiering från World Childhood Foundation och Care About the Children. När projektet tog slut valde Asylrättscentrum att fortsätta driva telefon- rådgivningen för barn och ta emot barn för generell rådgivning i ärenden.

Asylrättscentrum har identifierat ett behov för barn i asylprocessen att förutsättningslöst boka in ett möte för att ha möjlighet att ställa frågor och samtala om processen. Asylrättscentrum har särskilt velat fokusera på tillgänglighet och förut- sägbarhet vilket har lett till att Barnmottagningen fortsätter att hållas öppen. Motsvarande funktion finns inte för vuxna då vi endast bokar in möten när vi är aktiva i en persons ärende.

Under 2019 har mottagningen tagit emot barn på torsdagar och totalt har elva möten genomförts.

Det relativt låga antal bokade möten förmodas bero på att information om mottagningen inte

har spridits brett. Det är både barn i familj och ensamkommande barn som besöker mottagningen och åldrarna på besökarna varierar men det är övervägande del som är i tonåren.

Rådgivning genom avtal

Asylrättscentrum har under år haft avtal med Luleå, Härnösands, Uppsala, Karlstads, Västerås, Stockholms, Strängnäs, Linköpings, Växjö och Lunds stift. Utöver det har vi haft avtal med Föreningen för rådgivning till asylsökande och flyktingar i Västsverige (som inkluderar bland annat Skara och Göteborg stift) och Nordic Choice Hotels.

Avtalen har möjliggjort Asylrättscentrums närvaro över hela landet. Det gör att vi ser ärenden från alla landets migrationsdomstolar och har möjlighet att fånga frågor från mindre samhällen såväl som städer.

Avtalen ser olika ut beroende på vilka behov som finns hos våra avtalspartners men alla innehåller distansrådgivning, dvs ärendebedömning samt rådgivning via mail och telefon, och kompetensut- veckling. Inom distansrådgivningen hanterar den ansvariga juristen ärenden i den utsträckning det täcks inom avtalet dvs mellan 48–120 timmar/år.

När tiden för distansrådgivning är slut läggs ären- den i den allmänna ärendehanteringen.

Många avtal har utvecklat särskilda lösningar som anses relevanta för den aktuella kontexten, exem- pelvis har vissa partners satsat på mer djupgående kompetensutveckling för en grupp som sedan i sin tur får stötta fler. Målsättningen är att alla som behöver juridiskt stöd från Asylrättscentrum i respektive avtalsområde också ska ha tillgång till det. För att det ska vara möjligt krävs bred kännedom om samarbetet vilket ofta säkerställs genom utbildningstillfällen och liknande.

Asylrättscentrum har under 2019 även tagit fram informationsmaterial som varje avtalspartner kan använda sig av. Upplägget av insatserna och sprid-

ningen är beroende av vilka resurser och förutsätt- ningar samordnaren hos vår avtalspartner har.

Hemsidan

En utmaning är att nå de som behöver vårt stöd. Vi har upplevt att många som kontaktar oss på exem- pelvis telefonrådgivningen skulle kunna hitta informationen på vår hemsida men inte läser där.

Vi undersöker hur vi kan göra det enklare att hitta rätt information på hemsidan. Spridning av infor- mation till asylsökande och deras nätverk har varit ett fokus under 2019. Korta filmer om vad Asyl- rättscentrum kan hjälpa till med har spridits och material har delats på hemsidan och via sociala medier med syfte att tillgängliggöra information direkt till berörda. Ett behov av att ytterligare öka tillgängligheten på hemsidan har identifierats.

Den snabba och dramatiska utvecklingen av lag- stiftning på migrationsområdet de senaste åren har lett till att regelverket är komplicerat och svår- tolkat. Därför har Asylrättscentrum prioriterat att tydliggöra vad utvecklingen innebär praktiskt för dem den berör. Under 2019 har Asylrättscentrum publicerat lättillgängligt material till personer i asylprocessen och deras nätverk som berör exem- pelvis den nya tillfälliga lagstiftningen och förläng- ningsprocessen. Förtydliganden av viktiga domar och riktlinjer från Migrationsverket har också spri- dits.

Vilken typ av ärenden driver vi och vad kan vi dra för slutsatser från dem?

Ärendehanteringen

Antalet ärenden som bedömdes av Asylrätts- centrum var under 2019 närmare 790 stycken jämfört med runt 500 året innan. Skälen till den betydande ökningen förmodas bero dels på ett stort behov av juridiskt stöd dels på att kännedo- men om Asylrättscentrum ökar.

I början av 2019 introducerade Asylrättscentrum ett nytt system för screening av ärenden. Istället för att ärenden screenades av alla jurister har en erfaren jurist screenat alla ärenden som inkommit

”centralt” inom organisationen. Utöver det har övriga jurister screenat ärenden som inkommit direkt till dem genom exempelvis kontakter inom avtal. Tack vare det nya systemet med screening har väntetiderna minskat dramatiskt. Under året varie- rade väntetiden något men de flesta fick svar inom någon vecka.

Ett syfte med det nya systemet för screening var att öka möjligheterna att samla erfarenheter och dra slutsatser från den relativt stora mängd ärenden vi får in. Trots att framsteg gjorts är det fortsatt utmanande att fånga underlag till analys och trender. Under 2019 har statistik från ärenden fångats genom en manuell insats som krävt relativt omfattande resurser. Utöver en analys av befintliga ärenden har det utmynnat i en prototyp till ett system som möjliggör för oss att utvinna viktig information från ärenden till analysarbetet. Framö- ver skulle vi vilja utveckla systematiseringen av lärdomar från alla ärenden, helst genom ett utveck- lat ärendehanteringssystem.

Vår bedömning är att påverkan på enskildas ärenden är stor genom vår ärendehantering. De som kontaktar oss får alla stöd på något sätt. Av de som skickar sina ärenden för bedömning hos oss får uppskattningsvis en femtedel återkoppling att det tyvärr inte finns något vi kan göra. I lika stor andel ärenden går vi in som ombud. Övriga får rättsligt stöd och vägledning om hur de kan gå vidare.

Tendenser i ärendehanteringen

• Skriftlig bevisning finns, men avfärdas utan egentlig motivering och trots sannolik id.

•Att en berättelse är vag och detaljfattig används som en slentrianmässig motivering. Likaså att något är spekulationer och andrahandsuppgifter.

Migrationsdomstolarna är mer försiktiga med att avfärda en asylberättelse med att det rör sig om spekulationer och andrahandsuppgifter.

•I ärenden med konvertiter att i princip samtliga afghanska konvertiter konverterat efter att de fått ett beslut om utvisning. Det var vanligare med funderingar i hemlandet och en utdragen process bland de iranska konvertiterna. De flesta konverti- terna hade mycket svårt att redogöra för hur de slutat vara muslimer och blivit kristna. Under den muntliga förhandlingen i domstolen blev bristerna i många fall mycket stora, vilket beror på att Migrationsverket gått från att vara objektiv utredare till att bli part samt att personerna var dåligt förberedda.

•De flesta är långt ifrån att göra sin konversion san- nolik, enligt den prövningsmetod som följer av Migrationsöverdomstolens avgörande.

•Bland ateisterna är det vanligare att det förekom- mit funderingar redan i hemlandet, men även här är det vanligast att skälen presenteras efter ett utvisningsbeslut. Samma svårigheter med att för- klarar varför man inte längre är troende muslim.

•Många afghaner har levt i Iran, återvänt till Afgha- nistan, erfarit hotelser/våld/att det inte går att leva där p.g.a. säkerhetssituationen, återvänt till Iran och sedan till Sverige.

•Det är slående hur ofta migrationsdomstolarna gör samma bedömning som Migrationsverket har gjort. I de flesta fall instämmer de i Migrationsver- kets bedömning. Ibland framstår det som att fiska- ler får döma i för svåra ärenden.

•Trots att alla skäl för spårbyte är uppfyllda blir det avslag på spårbyte på grund av att det finns ett åter- reseförbud.

•Hälsobedömningarna sticker ut genom att inte följa praxis och etablerad metod. Det saknas bedömningar enligt principerna från Paposhivili.

Det är mycket ovanligt med medcoiförfrågningar.

Många asylsökande från Afghanistan mår psykiskt dåligt och i deras beslut saknas ofta landinforma- tion om tillgången till vård i hemlandet och vilket stigma som psykisk ohälsa kan skapa samt möjlig- heterna till försörjning i sådana fall.

•Generellt brister det i att följa principerna från Europadomstolsavgörandena RC/FG/JK/

Paposhvili.

•Det är tydligt att Migrationsverket har svårare att bedöma svårare ärenden. Kan detta vara ett resultat av att man tagit bord land/områdesindelade enheter? När det är svåra komplicerade ärenden förekommer det till exempel att skäl som kan verifieras av landinformation avfärdas.

•De som vill ha muntlig förhandling i domstol får det. Bara några fåtal har inte fått muntlig förhandling. Även vittnen tillåts. För de som inte får muntlig förhandling beror det oftast på att migrationsdomstolen inte ifrågasätter uppgifterna.

•Flera exempel på unga afghanska män som utsatts för sexuella övergrepp innan de kom till Sverige och som mår psykiskt dåligt.

•Förvånansvärt lite klagomål på tolkningen. Mer klagomål på offentligt biträde.

•Kvinnor hänvisas till manligt nätverk i Afghanis- tan på lösa grunder.

•Genomgående så att trovärdigheten försämras vid den muntliga förhandlingen. Det som framstått som oklart vid en asylutredning blir ännu oklarare.

•Förbättringarna som skett i Etiopien börjar få genomslag i praxis. Oromo/OLF anses kunna åter- vända.

•Barns egna asylskäl lyser med sin frånvaro. Inte ett enda ärende där de får genomslag, trots att skäl finns.

Förordnanden

Det är viktigt för Asylrättscentrum att ta uppdrag som offentligt biträde i asylprocesser för att ha en uppdaterad bild av grundprocessen för att kunna göra en trovärdig analys av asylprocessen. Det gäller särskilt nu då det har skett omfattande förändringar i lagstiftningen och vi har gått från permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga och har en uppdaterad förlängningsprocess.

Förordnandena är även en intäktskälla för Asylrättscentrum om än i ganska begränsad omfattning. Däremot har de asylsökande som inte får stöd av Asylrättscentrum i förordnanden rätt till stöd från ett annat juridiskt ombud. Det har inte andra enskilda som vänder sig till Asylrättscentrum som den enda möjligheten till kostnadsfritt juri- diskt stöd. Det här innebär att förordnanden för enskilda är viktiga i ett långsiktigt perspektiv på systemnivå och även på individnivå men Asyl-

rättscentrum kompletterar annat juridiskt stöd mer effektivt då vi agerar senare i processen.

Under den första halvan av 2019 prioriterades för- ordnanden ner till förmån för andra åtaganden och ärenden. Under den senare delen av 2019 prioritera- des frågan upp och målsättningen är att driva uppskattningsvis 100 ärenden årligen vilket är en betydande ökning från de 37 ärenden som avgjordes under 2019.

Ombud

Under 2019 agerade Asylrättscentrum ombud i ärenden både i Sverige och internationellt. De asylsökande kommer från ett stort antal länder, dock med särskilt stort antal från Afghanistan.

Skyddsskälen varierar i hög utsträckning och många söker stöd för familjeåterförening. De internationella ärendena drevs i kommittén mot diskriminering av personer med funktionshinder, FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen och kommittén mot tortyr.

Hur stöttar Asylrättscentrum andra som arbetar för asylsökande?

Som beskrivits ovan är det utöver asylsökande själva många i deras närhet som kontaktar Asyl- rättscentrum för stöd i enskilda ärenden och med särskilda rättsfrågor. Utöver det har Asylrättscen- trum en hel del kompetensutvecklingsinsatser.

Kompetensutveckling

Asylrättscentrum har en utbildningsgrupp som arbetar med att uppdatera och utveckla utbild- ningar. Under året har utöver uppdateringar även ett nytt kompetenutvecklingspaket om barn i asyl- processen utvecklats. Planer på att ta fram ytterli- gare utbildningar finns men har inte kunnat priori- terats. Trots att Asylrättscentrum håller ett stort antal utbildningar genomfördes något färre under 2019 än prognosticerats. Det beror på att parterna i våra avtal har valt att öka omfattningen på distans- rådgivning istället för utbildningar. En ytterligare anledning är att Asylrättscentrum inte kunde prio- ritera att marknadsföra utbildningar till andra aktö- rer i den utsträckning som planerats.

Kompetensutveckling till jurister

Kompetensutveckling av jurister har genomförts främst inom ramen för Asylrättscentrums samar- bete med UNHCR, med Fridh Advokatbyrå och tankesmedjan Fores. Det har funnits ett stort intresse för de utbildningar som genomförts samt för samarbete inom ramen för en arbetsgrupp för strategisk processföring. Asylrättscentrum har även utvecklat ett digitalt forum för migrationsrätts- frågor med en hel del relevant information, migforum.se. Det forumet har dock inte besökts i den utsträckning som förväntats. Framöver finns det behov av ökade insatser för att marknadsföra forumet.

Hur arbetar Asylrättscentrum med sina partners?

Stöd till medlemmar och huvudmän Huvudmannaskapet och medlemskapet innebär ett formaliserat samarbete mellan medlems/huvud- mannaorganisationen och Asylrättscentrum, och ger bland annat medlemmen möjlighet att få stöd i sitt arbete med migrationsrätt. Hur stödet ser ut beror på organisationens behov. För vissa medlem- mar kan det innebära utbildning om asylfrågor för anställda, för andra kan det innebära stöd i organi- sationens påverkansarbete.

Det direkta stödet till huvudmän och medlemmar är prioriterat av Asylrättscentrum. Under 2019 har huvudmän och medlemmar i hög utsträckning använt sig av Asylrättscentrums tjänster genom telefon- och mailrådgivning och ärendestöd.

Utöver det har Asylrättscentrum bidragit med information om rättsläget och analyser till organi- sationernas migrationsarbete. Asylrättscentrum och våra huvudmän och medlemmar samarbetar inom påverkan och policydialog genom dialog, remissmöten och genom att Asylrättscentrum delar analyser. Asylrättscentrum har tagit fram underlag inför organisationernas externa möten med politiker och media. Asylrättscentrum har även förberett svar på interna frågor vid årsmöten och liknande hos medlemmar och huvudmän. Andra exempel på stöd är en rättsutredning som Asyl- rättscentrum genomfört som underlag till en huvudmans externa påverkansarbete.

På uppdrag av huvudmän och medlemmar har Asylrättscentrum tagit emot en särskilt definierat grupp med asylsökande för rådgivning vid ett antal tillfällen. Löpande under året har Asylrättscentrum medverkat i SKR:s migrationsgrupp som en del av den löpande kompetensförsörjningen hos medlem- mar och huvudmän. Förutom anpassat stöd och utbildning får samtliga medlemsorganisationer även inbjudan till Migrationsmötet – en konferens där medlemmar, avtalspartners och huvudmän träffas för att diskutera framtida strategiska frågor inom asylrättsområdet och för Asylrättscentrum som organisation. Migrationsmötet arrangerades för första gången i oktober 2019 och alla huvud- män och medlemmar hade då representanter närvarande.

Framöver tros arbetet kunna effektiviseras och nå längre om strukturer för informationsutbyte och dialog utformas gemensamt. Asylrättscentrum har identifierat ett behov av att säkerställa kommunika- tionsvägar med ett utökat antal aktörer inom med- lems- och huvudmannaorganisationerna: policyut- formare och personer med fokus på både intern och extern kommunikation.

Huvudmännen representeras av två personer vardera i Asylrättscentrums styrelse.

Gemensamma insatser

Genom samarbetet stärks asylsökandes möjligheter att tillvarata sina rättigheter genom att huvudmän- nen och medlemmarna når ett betydligt större antal människor med sin verksamhet än Asyl- rättscentrum gör direkt. På längre sikt bidrar gemensamma insatser kring policydialog och påverkan till att nå målsättningen om en rättssäker och konventionsenlig asylprocess i högre utsträck- ning än enskilda insatser gjort. Det är delvis för att kvaliteten på analyserna som ligger till underlag för påverkan ökar då resurserna koncentreras. Samti- digt har underlaget större möjlighet att spridas och nå relevanta personer med det stora nätverk som huvudmän och medlemmar besitter.

Hur når Asylrättscentrum ut med sina juridiska analyser?

Juridiskt påverkansarbete

Asylrättscentrums juridiska påverkansarbete har under 2019 utgjorts av en kombination av proaktivt och reaktivt arbete. Vi har identifierat områden där vi vill agera för ökad rättssäkerhet som exempelvis medicinska åldersbedömningar, arbetstillstånds- frågor och säkra ursprungsländer. Ett ytterligare område som varit prioriterat är det socialjuridiska som berör asylsökandes tillgång till hälsa, utbild- ning, arbete och ersättningar. Samtidigt har Asyl- rättscentrum agerat efter förfrågningar och för- ändringar i de politiska prioriteringarna exempelvis beträffande frågor kring uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier och den parlamentariska utredningen om en framtida migrationspolitik.

Påverkansarbetet tar sin utgångspunkt i Asyl- rättscentrums juridiska analyser. De sprids genom artiklar, sociala medier och möten. Möten med riksdagspolitiker har varit ett fokus i samband med den parlamentariska utredningen som nämns ovan. Utöver det har möten med justitiedeparte- mentet, EU-kommissionen och EU-parlamentari- ker genomförts. Vi vill vid de här mötena dela vår juridiska analys men mötena bidrar även till att öka vår förståelse för vilket fokus som är viktigt framö- ver och hur vi ska prioritera våra analysresurser.

Asylrättscentrum svarar på remisser från den poli- tiska ledningen inom migrationsområdet. För att öka genomslagskraften och kvalitén i remisserna samlar Asylrättscentrum till remissmöten och skickar underhandsremisser till huvudmän och medlemmar då möjligt. Under 2019 fick Asyl- rättscentrum även möjlighet att svara på ett antal underhandsremisser från myndigheter och organi- sationer.

Under 2019 har Asylrättscentrum publicerat analy- ser under rubriken ”Chefsjuristen kommenterar”.

Syftet är att sprida information om utvecklingen

inom svensk migrationsrätt och vår tolkning av den men även att belysa frågetecken och svagheter.

Kommentarerna är ett stöd för personer som är i eller arbetar för personer i migrationsprocessen.

Det är även ett underlag för påverkansarbete för andra aktörer som använder och hänvisar till kom- mentarerna.

Utöver det arbete som genomförs inom ramen för projekt har Asylrättscentrum begränsade resurser för juridisk analys. Det innebär att vi nödgas priori- tera resurserna inom området kraftigt och analy- sera effektiviteten i olika åtgärder. Asylrättscen- trum behöver beakta hur vi i olika sammanhang kompletterar andra aktörer och hitta den typ av insats som får bäst genomslagskraft.

Under våren anlitade Asylrättscentrum vid två till- fällen externt konsultstöd inom kommunikation.

Sedan augusti 2019 har Asylrättscentrum en anställd kommunikationsansvarig men har ändå begränsade resurser på området i förhållande till andra aktörer varför det i många fall är effektivt att samarbeta genom exempelvis att Asylrättscentrum delar underlag. För att göra prioriteringarna krävs en ständig omvärldsanalys samt en dialog internt och med medlemmar, huvudmän och övriga sam- arbetsorganisationer.

Strategisk processföring

De senaste åren har strategisk processföring blivit en allt viktigare del av Asylrättscentrums påver- kansarbete. Bakgrunden är den snabba lagstift- ningsutvecklingen på området som innebär att oklarheter behöver tydliggöras och praxis göras enhetlig. En annan anledning till den ökade rele- vansen för den här typen av påverkan är att lagstift- ningen i ökad utsträckning hänvisar till internatio- nella åtaganden och ligger på EU:s miniminivå.

Därmed ökar relevansen för att vända sig till inter- nationella fora för klargöranden.

Asylrättscentrum processar strategiskt både genom att själv driva ärenden men även genom att stötta

andra jurister i deras arbete med särskilt intressanta ärenden.

Under 2019 har Asylrättscentrum för första gången drivit ärenden i FN:s kommitté mot diskriminering av personer med funktionshinder och sammanlagt har Asylrättscentrum fyra processer där under 2019. Vi har även drivit tre ärenden i Europa- domstolen och två ärenden i FN:s kommitté mot tortyr. Totalt har Asylrättscentrum under 2019 dri- vit nio internationella ärenden, vilket är en hög siffra då den här typen av ärenden tar mycket resur- ser i anspråk. I Sverige har Asylrättscentrum och Civil Rights Defenders anmält svenska staten hos Justitiekanslern efter att en bristfällig åldersbedöm- ning lett till att en pojke nekats asyl.

En utmaning vid internationell praxis är att säker- ställa att den får genomslag i Sverige. Det här är en fråga Asylrättscentrum kommer fortsätta arbeta med bland annat genom att fortsätta utbilda andra jurister.

Hur följer organisationen med den snabba utvecklingen?

Organisationsutveckling

Organisationsutvecklingen är ständigt pågående.

Under 2019 har Asylrättscentrum fortsatt att utveckla systemen för uppföljning, utvärdering och kommunikation av resultat. Framöver är en utma- ning att mäta och kommunicera de långsiktiga effekterna av vårt arbete.

Under 2019 har den tekniska infrastrukturen för internkommunikation utvecklats och medarbe- tarna i Göteborg har förbättrade möjlighet att med- verka på organisationens veckomöten och andra möten via videosamtal.

Internt har expansionen bidragit till positiva resul- tat men även utmaningar kring struktur, roller och fördelning av ansvar. I slutet av 2019 påbörjades en

omorganisationsprocess för att säkerställa att orga- nisationen har förutsättningar att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.

En allt viktigare del av verksamheten är arbetet som utförs inom projekt för att utveckla nya delar av organisationen, inleda samarbeten med nya aktö- rer och analysera relevanta områden. Under hela året har dialoger inletts med ett flertal aktörer som har lett till ett antal projektansökningar. I augusti 2019 anställdes en person för att arbeta

med samordning och utveckling av projekt och det arbetet kommer att fortsätta framöver.

Asylrättscentrums årsmöte fattade beslut om att ändra namn på organisationen och utveckla en ny typ av samarbetsform genom uppdelningen av medlemmar och huvudmän. Bakgrunden till ändringarna var att öka organisationens genom- slagskraft, kännedom och legitimitet.

Under 2019 fick Asylrättscentrum två nya medlem- mar och en tidigare medlem tog steget till huvud- mannaskap. För den långsiktiga uthålligheten för organisationen är rekryteringen av huvudmän och medlemmar en prioritet. Strukturer för kontakter och stöd till potentiella och befintliga medlemmar och huvudmän behöver utvecklas. Resurser för att kommunicera med nya aktörer behöver avsättas.

En utmaning framöver blir att implementera för- ändringarna för att nå det eftersträvade resultatet.

Regional närvaro

Den regionala närvaron i Göteborg möjliggörs genom vårt avtal med Föreningen för juridisk råd- givning i asyl och flyktingfrågor i Västsverige och att vi har möjlighet att utnyttja två kontorsplatser hos Rädda Barnen i Göteborg idag och tidigare hos Göteborgs Stadsmission. Närvaron i Göteborg underlättar vår möjlighet att stötta den förening vi har avtal med. Vi har också möjlighet att driva fler ärenden i Göteborg och ha samverkan med Göte- borgs universitet. Asylrättscentrum har etablerat ett nätverk med frivilligorganisationer som arbetar med asyl och flyktingfrågor i Göteborg som vi kallar GOSIF. Nätverket träffas med jämna mel- lanrum och utbyter kompetens kring aktuell praxis och rättsutvecklingen samt erfarenheter i verksam- heten. Samtidigt krävs resurser av en jurist för att arbeta med samverkan i Göteborg. Utöver det krä- ver kontoret i Göteborg ökade resurser från verk- samhetssamordnare, chefsjurist och generalsekre- terare.

Balansen mellan fördelarna och nackdelarna för ett regionalt kontor övervägs löpande på Asylrättscen- trum. Det finns även överväganden om att etablera närvaro i Luleå/Boden och Malmö/Lund. För att göra det krävs dock direkt finansiering.

Asylrättscentrum har haft en expansiv utveckling de senaste åren. År 2016 hade organisationen tio medarbetare och år 2019 var organisationen uppe i 15 medarbetare, omräknat till heltid/helår.

Räknar man personer så var vi 20 anställda plus två konsulter vid årets slut. Omsättningen har ökat betydligt från ca 9,7 MSEK 2016 till 13,5 MSEK 2019. Sedan 2017 är Asylrättscentrum medlemmar i Giva Sverige (tidigare FRII) och Svensk Insam- lingskontroll (90-konto). Det innebär ökad kon- troll av uppföljningssystem för ekonomi och verksamhet. Asylrättscentrum samlar idag statistik både kring ärenden och övriga delar av verksam- heten. Det gjordes inte innan 2015 då endast antalet ärenden följdes upp.

Hösten 2015 flyttade Asylrättscentrum till större lokaler i närheten av det tidigare kontoret. Sedan sommaren 2017 finns Asylrättscentrum represen- terade i Göteborg.

Mellan åren 2015 och 2019 har verksamheten utvecklats men bevarat kärnan av att verka för en rättssäker asylprocess. Antalet förordnanden sjönk under 2019. Däremot har antalet ärenden som inkommer spontant ökat från 347 år 2015 till 788 år 2019. Samtal till telefonrådgivningen har ökat från år 2016 med cirka 400 samtal och Asyl- rättscentrum har öppet en ytterligare dag sedan hösten 2016. Inkomna mail har ökat dramatiskt de senaste åren från 5500 år 2016 till nästan 9500 år 2019.

Det är alltså ett ökande tryck på asylrättsligt stöd sedan 2016 som fortsätter fram till idag. Antalet asylsökande var som bekant ovanligt stort under 2014 och 2015 och det är många av dessa ärenden nu befinner sig i förlängningsprocesser, har ären- den som preskriberats etc. Samtidigt har Asyl- rättscentrum sedan 2016 dramatiskt ökat antalet utbildningar som ges och det över i stort sett hela landet. Det innebär att kännedomen om Asyl-

rättscentrum ökar och fler människor kontaktar organisationen för stöd. År 2014 skrev Asyl- rättscentrum det första avtalet om asylrättsligt stöd med ett stift inom Svenska kyrkan och under 2019 fanns överenskommelser med tolv stift. Utöver det har avtal med andra frivilligorganisationer och ett företag tillkommit.

Våren 2016 sökte Asylrättscentrum finansiering för ett projekt och projektfinansiering har sedan dess utgjort ca en fjärdedel av organisationens omsättning. Sedan 2015 har Svenska kyrkan väsentligt bidragit finansiellt till Asylrättscentrums kärnverksamhet vilket har möjliggjort

omställningen.

Sedan 2016 har de frågor som ställs till Asyl- rättscentrum delvis förändrats. Fortfarande här- leds en stor del av frågorna till asylrätt men frå- gorna berör även i ökad utsträckning asylsökandes sociala och ekonomiska rättigheter. Asylrättscen- trum har ökat den asylrättsliga information som finns på hemsidan. Asylrättscentrum startade kon- ton på Twitter år 2015 och Facebook 2018 för att ytterligare öka tillgängligheten för asylsökande och deras nätverk. Under 2018 spelade Asyl- rättscentrum för första gången in några kortare fil- mer med ambitionen att ge relevant och konkret information till asylsökande om skeenden i asyl- processen något som även fortsatte under 2019.

Sedan 2019 har Asylrättscentrum tagit över pod- casten ”Människor och Migration”.

Den ökade synligheten har lett till ökade kontakter från media och inbjudningar att medverka i pane- ler och seminarier.

Frågor till Asylrättscentrum om EU-rätt har även ökat och organisationen har ökat sin kompetens i frågorna. Även Europakonventionen har fått ökat fokus i den tillfälliga lagen från 2016 och kunskap om den har blivit allt viktigare även i den praktiska

Framåt och bakåt

tillämpningen. Därför har Asylrättscentrum tagit fram praktiska verktyg för jurister kring det.

I om med de stora förändringarna inom asylrätten nationellt och inom EU sedan 2016 har det lång- siktiga analys- och påverkansarbetet ökat i bety- delse för Asylrättscentrum. Målsättningen är att påverka så att strukturerna i asylprocessen är rätts- säkra. Praktiskt har det inneburit att Asylrättscen- trum har ökat sitt analysarbete och sin policydialog sedan 2016. Det har skett i form av utbildningar, publicering av analyser och genom att samordna civilsamhällets engagemang inom asylrätt. Ett stort antal kontakter med politiska beslutsfattare har även genomförts. Utöver det har Asylrättscen- trum börjat driva ärenden strategiskt för att skapa ändringar eller klargöranden i praxis med potential

att påverka ett större antal asylsökande.

Asylrättscentrum har anpassat sig till förändringar i omvärlden. Nu tar vi sats för att möta de utma- ningar vi står inför med alla verktyg som står till buds i vår låda. Men vi klarar det inte ensamma, för att lyckas behöver vi samarbeta nära med våra part- ners och samtidigt knyta nya till oss.

Bilagor

Bilaga 1 Uppföljning av verksamhetsplan

Bilaga 2 Finansiell sammanställning: resultat och balans

Telefon: 0200-88 00 66 Swish 1234 645206

Str ate gi Resultat Långsiktigt mål

varav en dag har fokus på

för barn och vuxna (8000 mail) (vuxna

ordic Choice Hotels enligt avtal (14 avtal totalt) (14

58 användare migforum.se, 3 nyhetsbrev till offentliga biträden, 116 tillfällen av direkt stöd till jurister,

e-post och i möten för 78 18 besök, 112 brådskande ärenden, 222 information om rättsläget, 27 spökskrivit) Str ate gi Resultat Långsiktigt mål

presenteras internt veckovis)

2 granskning, yttrande över slutbetänkande, en

twitter etc. till

8 informationsmaterial, antal unika i slutet av 2019 hade 1260 följare på twitter och 1096

En rättssäker och konventionsenlig asylpr oc ess

Rådgivningsbyrånspridersinaanalysertillrelevantaaktörer En rättssäker och konventionsenlig asylprocess Rådgivningsbyrån inhämtar underlag från asylsökande rörande behov av och metoder för juridiskt stöd

Asylsökande och deras nätverk har tillgång till juridiskt stöd

Rådgivningsbyrån genomför analyser av asylprocessens lagstiftning och tillämpning Rådgivningsbyrån agerar som offentligt biträde och ombud för asylsökande Rådgivningsbyrån tillgodoser asylsökandes behov av juridiskt stöd och information om asylprocessen

Rådgivningsbyrån bidrar med asylrättskompetens till asylsökandes nätverk

Lagstiftare och tillämpareinomasylrättsområdet säkrarenrättssäkerochkonventionsenligasylprocess

påv erk an sar be te ge no m att pu blic era ar tik lar , g en om fö ra ie r s om sp eg lar vår an al ys sam t s var a m ot fö rän dr ad e s itu ati on er m en tar er, 5 an al ys er, e n ar tik el, e n in te rv ju , tv å de battar tik lar , 7 fö rfr åg nin gar fr ån fo rsk ar e, 2 0 f rån m ed ia, 5 fr ån stu de nte r, s var at or i S oc ial fö rsäk rin gs uts ko tte t, m öte ju sti tie de par te m en te t, de i 5 p an ele r, m ed ve rk an i 5 ru nd ab or ds sam tal , n ätv erk sm öte , öte , w or ks ho p m ed fö re tag , m öte n m ed Fac klig t C en te r fö r rslö sa, TC O , m öte m ed V isita, an fö ran de i s am tal m ed sam lat häl le o ch p oliti ke r, 2 p od dar sp elad es in )

icera analyser om EU-rätten till relevanta aktörer (delat analys till utredare ra ursprungsländer", möten med EU-parlamentariker i Bryssel, möte svenska tationen i Bryssel, anordnade av rundabordssamtal med representanter för issionen i Sverige)

ra oc h m ed ve rk a vid åte rk om m an de m öte n m ed re pr es en tan te r fö r so rg an isati on er fö r u tb yte av ku ns kap o ch in fo rm ati on (3 ns öv erf ör in gs m öte n, 2 r em iss m öte n, de lat re m iss un de rlag , un de rlag in fö r in te rn a m öte n, ge no m fö rt sp ec ial an al ys , 3 ns utv ec klin gs in sats er till m ed le m , 6 an al ys m öte n) era oc h d elta i re le van ta fo ra fö r att sp rid a an al ys er (3 2 rm öte n, 19 p åv erk an sm öte n, 42 gån ge r s yn lig a i m ed ia) s i re le van ta re m iss er (4 re m iss var , e tt yttr an de i r ap po rt) erk a i re le van ta re fe re ns gru pp er ek t el ler som stö d till off en tlig a bitr äd en iär en de n av str ate gis kt (2 5 är en de n) (1 16 ge ne re lla stö din sats er) istr era en ar be ts gru pp fö r s tr ate gis k p ro ce ssf ör in g m ed 1 5 m ar (1 3 m ed le m m ar i g ru pp en , 1 1 m öte n m ed ar be ts gru pp fö r gis k p ro ce ssf ör in g g en om fö rts ) En rä tts sä ke r o ch ko nv en tio ns en lig asylpr oc ess

Rådgivningsbyrån sprider sina analyser till relevanta aktörer

Rådgivningsbyrån bidrar med underlag till huvudmän ochmedlemmar och deltar i policydialog med politiskabeslutsfattare

Rådgivningsbyrån driver ärenden strategiskt för att skapa praxissom säkerställer en rättssäker och konventionsenlig asylprocess Lagstiftare och tillämpare inom asylrättsområdet säkrar en rättssäker ochkonventionsenligasylprocess

ete r Str ate gi Re su lta t Lå ng sikt igt m ål la ko m m un ikati on sv äg ar in om re le van ta or gan isati on er m ed fo ku s le m m ar (d ial og o ch m ai lko ntak te r m ed sty re lse o ch an dr a re le van ta r) erk a i o ch sam or dn a dial og fo ru m fö r c ivil sam häl le so rg an isati on er rk an i 1 9 n ätv erk vid 5 5 m öte n, 2 al lm än na sam ve rk an sm öte n, 8 ed in te rn ati on ella sy ste ro rg an isati on er oc h m yn dig he te r, iu m u niv ers ite t) istr era ett in te rn etf or um fö r d ial og m ed o ch in fo rm ati on ti ll a bitr äd en (e -m ai l lis ta 24 7 p ers on er, 5 8 an vän dar e m igf or um .se ) la ad ek vat or gan isati on su tv ec klin g o ch u pp fö ljn in g av he te n ( hal vår s- o ch år sv isa av stäm nin gar av ve rk sam he ts plan en , stati sti kin sam lin g) la dir ek t fi nan sie rin g g en om u pp dr ag so m o ffe ntl igt bitr äd e, an sav tal , p ro je kt, u tb ild nin gar , in sam lin g e tc (P ro je kt fin an sie rad e R, P os tk od sti fte lse n, Aid a, 2 V in no va- fin an sie rad e p ro je kt, sad e in sats er kri ng in sam lin g, e n m in ne sg åv a m ottag en ) la fö ru ts ättn in gar fö r att ge ne re ra ny a in täk te r (n ya fo rm er fö r sk ap o ch m ed le m m ar h ar u tf or m ats , n ytt nam n p å or gan isati on en , on p å he m sid an h ar u pp date rats , p ro je ktf in an sie rin g u nd ers ök s, ete r ti ll n ya utb ild nin gar u nd ers ök s) la lån gs ikti g f in an sie rin g g en om u tö kan de av m ed le m s- o ch an nak re ts (k on tak te r m ed 2 4 p ote nti ella ny a m ed le m m ar o ch be ts par tn ers h ar ge no m fö rts ) la att ve rk sam he te n h ar an pas sad e lo kal er (lo kal ern a har e fte r m ed ar be tar nas b eh ov , ju ris te rn a i G öte bo rg h ar fly ttat in da Bar ne n) la att Råd giv nin gs by rån h ar an pas sad e v erk ty g f ör att ge no m fö ra pd rag (in kö p av d ato re r, m ob ilte le fo ne r, u tr us tn in g f ör vid eo sam tal rts ) la att Råd giv nin gs by rån h ar ad ek vata str uk tu re r o ch sy ste m fö r att oc h f ölj a up p v erk sam he te n ( öv ers yn av e ko no m isy ste m h ar fö rts ) en te ra m ed ar be tar - o ch ar be ts m iljö po lic y ( ar be ts m iljö plan h ar fö rts , g ru pp han dle dn in g o ch in div id ue ll h an dle dn in g h ar ge no m fö rts i lm s o ch G öte bo rg ) la ko m pe te ns utv ec klin g ( m ed ar be tar e h ar d eltag it vid m in st 16 nin gar o ch se m in ar ie r s om ko m pe te ns utv ec klin g) var ie rad kr ets av h uv ud m än (4 sty ck en )(4 h uv ud m än h ar b etal at t, s am ve rk an sm öte m ed p ote nti ell ny h uv ud m an ) var ie rad kr ets av m ed le m m ar (4 sty ck en ) (2 m ed le m m ar h ar m ed le m sav gif t, 1 7 m öte n m ed p ote nti ella ny a m ar /sam ar be te n) e ng ag erad kr ets av h uv ud m än (s am tlig a) (3 sam or dn in gs m öte n, de lto g v id Mi grati on sm öte t) e ng ag erad kr ets av m ed le m m ar (s am tlig a) (3 sam or dn in gs m öte n, de lto g v id Mi grati on sm öte t)

Organisationen är ett asylrättscentrum

En rä tts sä ke r o ch ko nv en tio ns en lig asylpr oc ess

Rådgivningsbyrån har adekvata finansiella och personella resurser för att genomföra uppdraget

Rådgivningsbyrån har en varierad och engagerad krets avmedlemmar och huvudmän Rådgivningsbyrån samordnar och samarbetar med andra asylrättsjurister, akademin och civilsamhällesaktörer inomasylområdet

kla oc h im ple m en te ra ko m m un ikati on sstr ate gi kla oc h im ple m en te ra ko m m un ikati on sp lan

Rådgivningsbyrån kommunicerar anpassat och konsekvent Organisationen är ett asylrättscentrum

En rä tts sä ke r o ch ko nv en tio ns en lig asylpr oc ess

Resultaträkning 2019

Utfall 2019 Budget 2019

Intäkter

Medlemmar och stödorganisationer 1 830 000 2 180 000

Klientarvoden 343 199 700 000

Arvoden föreläsningar 119 092 250 000

Samverkansavtal 4 460 530 4 116 300

Projektstöd 1 984 900 1 984 900

Gåvor 65 973 100 000

Särskilt bidrag Rädda Barnen 350 000 350 000

Särskilt bidrag Svenska kyrkan 3 000 000 3 000 000

Svenska kyrkan kollekt 1 184 440 1 200 000

Bidrag Arbetsförmedlingen 191 497 -

Summa 13 529 631 13 881 200

Utgifter

Personalkostnader -10 738 561 -10 140 000

Hyra -830 004 -840 000

Driftskostnader -1 954 944 -2 273 347

Projekt -104 926 -70 000

Arbetsmiljö och trivsel -406 567 -522 000

Avskrivning kundfordringar -153 466 -

Summa -14 188 468 -13 845 347

Resultat -658 837 35 853

Balansräkning 2019

31/12 2019 31/12 2018

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kundfordringar 238 489 635 798

Övriga fordringar 48 189 84 961

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 294 164 -

Kassa och bank 7 043 325 8 087 402

Summa tillgångar 7 624 167 8 808 161

Eget kapital och skulder

Kapital

Balanserad kapital 5 631 251 5 518 648

Årets resultat -658 837 112 603

Summa eget kapital 4 972 414 5 631 251

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 117 432 228 966

Skatteskulder 87 016 116 293

Övriga skulder 387 674 402 912

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 059 631 2 428 739

Summa kortfristiga skulder 2 651 753 3 176 910

Summa eget kapital och skulder 7 624 167 8 808 161