Jämställd medborgarservice i praktiken
Miljökontoret
Inledning
I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhets- arbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp och som en källa till idéer och förslag på hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas. Detta som ett första steg mot att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter i kommunen. Det är viktigt att tid avsätts till att processa fram en modell, fokusfrågor eller motsvarande som passar den egna verksamheten. Vi föreslår att erfarenheter och åsikter från medarbetare längre ut i organisationen tas till vara när beslut om åtgärder ska fattas, eftersom många av dessa har en nära kontakt med medborgaren och brukaren. Handlingskraft i riktning mot ökad jämställdhet möjliggörs när konkreta handlingsplaner framarbetas utifrån faktiska förhållanden i verksamheten. De metoder, exempel och modeller som föreslås i denna guide är alltså inga facit men förhoppningsvis en inspiration.
Varför är då arbetet med jämställdhet viktigt?
Kommunen bör ha en service som baseras på en medveten jämställdhetssträvan. Det innebär bland annat att verksamheterna reflekterat över vilka konsekvenser handlingar och beslut kan ha för kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunen bör arbeta för en jämställd medborgarservice för att uppfylla sin demokratiska plikt gentemot sina invånare både gällande fördelning av makt och av resurser. Jämställdhetsarbetet handlar om verksamhetsutveckling och kvalitetshöjning och är därmed en viktig aspekt i att kvalitetssäkra verksamheten. Det krävs ett målmedvetet arbete för att ifrågasätta och ompröva invanda och slentrianmässiga beteenden. Det handlar om att synliggöra det
”normala” ur ett könsperspektiv samt att tänka kritiskt kring kön, förutsättningar och förändringsarbete.
Vi önskar er lycka till i arbetet med jämställdhet.
Lisa Andersson och Helena Berggren
Jämställdhetsarbetet idag
Miljökontoret har integrerat Ängelholms kommuns Jämställdhets- och mångfaldsplan i verksamhetsplanen för 2009 samt gjort en ansvarsfördelning där större delen av ansvaret ligger på förvaltningschefen. Det är mycket positivt att jämställdhetsmålen integrerats i verksamhetsplanen. Dock finns ingen återrapportering från förvaltningen för 2008 års arbete utifrån Jämställdhets- och mångfaldsplanen vilket gör det svårt att säga någonting om förvaltningens aktiva arbete på detta område.
Vi vill uppmana Miljökontoret att i sitt jämställdhetsarbete även rikta sig mot medborgarna i kommunen. Kanske kan någon metod så som 3R eller Trappan vara användbara för att komma igång med arbetet för en jämställd medborgarservice?
Ur ett medarbetar-/medborgarperspektiv
Under våren 2009 undertecknade Ängelholms kommun CEMR-deklarationen. Miljökontoret berörs direkt av deklarationens artikel 28 som handlar om just miljö. I denna fastställs att undertecknaren (d.v.s. kommunen) ska vara ”medveten om regionens ansvar att sträva efter en hög skyddsnivå och påtaglig förbättring av den lokala miljökvalitén”. Man ska dessutom vara medveten om att det kan finnas skillnader mellan kvinnor och män när det gäller dessa frågor samt att man därför måste ta hänsyn till kvinnors och mäns ibland olika livsstilar och behov i hanteringen.
I miljökontorets verksamhetsplan finns en lista över mål och åtgärder som skjutits på framtiden och alltså inte kommer att hanteras under 2009. Bland dessa nämns ”Begränsad klimatpåverkan”. Inom detta ämne finns genusaspekter som är viktiga att kartlägga och analysera innan en eventuell kampanj sätts igång. Undersökningar har visat att kvinnor traditionellt sett är mer miljömedvetna än män, att det oftare är männen som planerar och genomför familjens fordonsinköp, att män ur ett ur miljösynpunkt har sämre resvanor än kvinnor etc. Några exempel på analyser av detta finns tillgängliga i förvaltningens jämställdhetsmapp på intranätet. Slutsatserna är intressanta men frågorna bör också undersökas utifrån Ängelholms kommuns specifika förutsättningar. Könsuppdelad statistik är ett viktigt redskap för detta och så även kvalitativa undersökningar.
Internt arbete
Vad gäller det interna arbetet bör förvaltningen följa målformuleringarna i den kommunövergripande jämställdhets- och mångfaldsplanen samt genomföra den årliga återrapporteringen. Detta är viktigt bland annat för att det interna arbetet som sker i kommunen ska kunna samordnas, uppmärksammas och spridas. Egna initiativ i praktiskt jämställdhetsarbete bör initieras omgående. Målen i jämställdhets- och mångfaldsplanen kan exempelvis tas upp till diskussion på arbetsplatsträffar eller vid medarbetarsamtal.
Arbetsplatsträffarna är också ett bra tillfälle att diskutera andra attityd- och värderingsfrågor i arbetsgruppen.
Inspiration
Nedan följer beskrivningar av några metoder som utvecklats för praktiskt jämställdhets- arbete. Metoderna är en hjälp i arbetet med jämställdhet, liksom könsuppdelad statistik är en viktig förutsättning. Det viktigt att man i arbetsgruppen får tid avsatt för att diskutera och
resonera kring jämställdhetsarbetet. Det är dessa diskussioner som kan leda till att jämställdhetsarbetet blir tillämpligt och relevant för verksamheten och inte minst väl förankrat hos medarbetarna.
I vårt sökande efter exempel på jämställdhetsarbete utifrån miljökontorets ansvarsområde från andra kommuner, blev vi mycket förvånade över att utbudet var minst sagt torftigt. Det vi hittade var i princip enbart jämställdhetsplaner från andra miljökontor. I dessa fanns heller inga praktiska exempel på hur man arbetat med frågorna på ett mer kreativt sätt än just utifrån lagstiftningen. Vi blev förvånade främst på grund av att vi upplever att frågor kring genus och miljö, i kombination, är mycket aktuella i forskningen. Dessutom är intresset för miljön just nu stort i samhället generellt. Det är möjligt att förklaringen finns i trögheten mellan teori och praktik, det vill säga att det tar tid för forskningen att integreras i dagligt arbete.
Exempel på forskning är Annika Carlsson-Kanyamas och Riitta Rätys rapport Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning i vilken författarna visar på att ensamstående män i Sverige i snitt förbrukar 20 procent mer energi än ensamstående kvinnor. Det finns också en inkomstrelaterad skillnad – den som har mer pengar gör också av med mer energi. Även i detta avseende består dock könsskillnaden och tycks inte jämna ut sig i yngre generationer. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp – medan kvinnor lägger 25 procent av sin totala energiförbrukning på transporter tar samma kategori upp 40 procent av männens totala förbrukning. Ett annat exempel är Gerd Johnsson-Lathams rapport till Miljövårdsberedningen (MVB 2007:02) En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling. Denna handlar bland annat om i vilken mån kvinnor globalt lever mer hållbart än män. Kvinnor avger ett ”ekologiskt fotavtryck” som är mindre än mäns och orsakar mindre mängd klimatförändringar. Rapporten finns tillgänglig i Miljökontorets jämställdhetsmapp på intranätet.
Generella förslag på metoder för jämställdhetsarbete
Nedan följer en översiktlig genomgång av de vanligaste modellerna och metoderna för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Alla metoderna passar kanske inte i alla verksamheter. Detta innebär att en fördjupning av metoderna krävs innan ett arbete startas upp. Metoderna kan även vara brukbara inom de förvaltningsövergripande områdena där ett samarbete kring dessa frågor är nödvändigt.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är den metod för jämställdhetsarbete som regeringen förespråkar.
Ett annat namn på samma metod är jämtegrering och på engelska säger man gender mainstreaming. Jämställdhetsintegrering går ut på att ”jämställdhetstänket” ständigt ska finnas med i alla delar av verksamheten. Alla beslut som fattas ska analyseras utifrån hur det kan tänkas påverka kvinnor och män, flickor och pojkar. Detta för att undvika att jämställdheten hamnar utanför det ordinarie arbetet och blir ett sidospår som man arbetar med när man har tid över eller på grund av enskilda individers intresse. Regeringens definition av jämställdhetsintegrering är:
Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet (Näringsdepartementet 2004).
Jämställdhetsintegrering som metod beskrivs närmare i den offentliga utredningen SOU 2007:15. Där beskrivs mer specifikt hur man kan arbeta med metoden och det är också delvis därifrån vi har hämtat beskrivningarna nedan av Trappan och 3R-metoden. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver om metoden, att den ska finnas med som en naturlig del av allt arbete inom en organisation men att detta också kräver en kunskapsbas baserad på genusteori. Detta för att analyser, beskrivningar etc. som ska göras i och med en jämställdhetsintegrering ska kunna göras på ett korrekt sätt.
Könskonsekvensanalys
Denna metod är grundläggande i arbetet med att integrera jämställdhet och bör vara en självklar ”reflex” i tänkandet. Metoden bygger på en medvetenhet om att åtgärder och beslut som vid första anblick kan verka könsneutrala, i praktiken kan påverka kvinnor och män på olika sätt och kanske till och med förstärker ojämställdhet. Könskonsekvensanalys innebär alltså att man analyserar konsekvenserna av ett visst beslut utifrån kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor och behov. Det kan vara beslut om ekonomisk fördelning, specifika satsningar eller projekt inom olika områden men också rutinbeslut i det dagliga arbetet.
En konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv innebär att man enligt genusrelevanta kriterier jämför och bedömer den rådande situationen och vilken utveckling den föreslagna åtgärden eller beslutet kan tänkas leda till. Skriften ”Vägledning för konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv” från Europeiska kommissionen (finns tillgänglig i jämställdhets mappen på intranätet) visar hur en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar till att negativa konsekvenser ur jämställdhetssynpunkt kan undvikas och att den kommunala servicen blir bättre och effektivare.
Exempel på frågor man kan ställa är: – Hur fördelas resurserna (tid, pengar, utrymme etc.) mellan kvinnor och män i vår målgrupp? – Vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka? – Har både kvinnors och mäns behov och erfarenheter legat till grund för hur verksamheten ser ut?
Trappan
Denna metod passar när man vill ta ett helhetsgrepp på jämställdhetsarbetet i en verksamhet och behöver handledning i hur det ska gå till. Trappan innehåller åtta trappsteg som alla har specifika arbetssätt. Varje trappsteg innebär ett steg på vägen i processen mot jämställd- hetsintegrerad verksamhet. Trappan kan vid första anblick verka komplicerad och krävande.
Men stegen är mycket användbara för att strukturera arbetet och gör det enklare att se till att alla relevanta faktorer finns med. Metoden finns närmare beskriven i JämStöds Praktika SOU 2007:15 (del 2) som vi rekommenderar er att läsa.
Trappsteg 1 – Inhämta grundläggande jämställdhetskunskap.
Trappsteg 2 – Undersök förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheterna.
Trappsteg 3 – Planera, organisera och sätt mål för arbetet med jämställdhet.
Trappsteg 4-6 – Inventera, kartlägg och analysera verksamheten samt formulera mål och åtgärder. JämKAS Bas (kartläggning, analys, slutsats) är ett alternativ för genomförandet av
dessa trappsteg. JämKas Bas består av 11 steg under rubrikerna Inventering, Kartläggning, Analys samt Målformulering. Nedan följer ytterligare några metoder för trappsteg 4-6.
• Trappsteg 4 – JämKart, Jämställdhetskartläggning
• Trappsteg 5-6 – 3R-metoden (se nedan)
• Trappsteg 5-6 – JämKAS Plus (9 steg inklusive kartläggning, analys, slutsats)
• Trappsteg 5-6 – Processkartläggning Trappsteg 7 – Genomför åtgärderna
Trappsteg 8 – Följ upp resultaten med JämUR (Jämställdhet Uppföljning av Resultat), en uppföljningsmodell med åtta steg, bland annat kostnader, slutsatser, åtgärder och återkoppling.
Att tänka på:
Kartläggningen är inte till för att leta ”fel” hos medarbetarna, eller för att (be)döma varandra. Den syftar till att synliggöra könsmönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Kartläggningen ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten.
Lyft blicken! Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära dig att se på verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för verksamheten.
Det är lätt att associera till sitt eget liv och sin egen familjesituation, när man pratar jämställdhet. Det är mänskligt, men om sådana reflektionerna tar för stor plats i det gemensamma samtalet, så riskerar man att trilla ner i ”åsiktsdiket”. När man i sitt arbete kommer i kontakt med dessa frågor, gäller det även här att ha en professionell inställning.
3R – metoden
Svenska kommunförbundets JämKom-projekt utvecklade den ursprungliga 3R-metoden för jämställdhetsintegrering. Metoden syftar till att ställa konkreta frågor utifrån jämställdhets- perspektiv för att kunna genomföra tillämpliga förändringar och därmed uppnå jämställdhets- målen. 3R kan användas som en del av trappan för att ta ett helhetsgrepp om integrerings- processen men den kan också användas som enskild metod. De tre R:en som metoden utgår ifrån är (med exempel på frågor):
• Representation – Vem beslutar? Vem verkställer? Hur många kvinnor och män är representerade bland beslutsfattare och verkställare? Hur många kvinnor och män finns bland brukarna? Här krävs tillgång till statistik.
• Resurser – Vem får vad? Hur fördelas resurserna (pengar, tid, utrymme, information) mellan män och kvinnor? Här krävs tillgång till statistik.
• Realia – Här analyseras den fakta och statistik som framkom under de två första rubrikerna. Syftet är att synliggöra de normer och värderingar vi har om vad som anses vanligt eller naturligt. Varför ser det ut som det gör? Detta är den svåraste biten. Det är inte enkelt att tolka varför det ser ut som det gör. Därför är det viktigt att man arbetar mycket med tolkning och analys och att man inte låter statistiken ta över i arbetet.
3R-metoden har utvecklats till att innehålla 4R då man har lagt till Realisera. Här är tanken att man ska formulera åtgärder och vilka mål åtgärderna ska leda fram till. Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Utifrån den information och de diskussioner som 3R-kartläggningen lett till kan man börja formulera delmål för förändringsarbete. Följande underrubriker kan man arbeta efter under det fjärde R:et:
Vision
Formulera hur verksamheten ska bedrivas och vad den ska uppnå för att vara jämställd.
Nya mål och åtgärder
• Granska nuvarande verksamhetsmål. Är dessa tillfredställande eller behöver nya mål formuleras utifrån de könsmönster som analysen visar?
• Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till sneda könsmönster.
• Bestäm hur lång tid det får ta innan målen ska vara uppnådda.
Uppföljning
• Besluta hur resultatet av åtgärderna ska mätas i förhållande till de nya målen. Med vilka indikatorer eller nyckeltal ska resultaten följas upp?
• Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske.
Nyckeltal
Nyckeltal kan förbättra uppföljningen av jämställdhetsarbetet och möjliggör jämförelser mellan olika verksamheter även över tid. Som en del i JämO:s EU-projekt Women to the Top startades ett samarbete med Nyckeltalsinstitutet för att få fram nyckeltal som är tillförlitliga och lätta att använda. Resultatet kallas Jämix och består av nio olika nyckeltal som mäter olika aspekter av jämställdheten i en organisation. Tillsammans kan nyckeltalen vara ett mått på hur långt man har nått i jämställdhetsarbetet och ge ett konkret underlag för fortsatta analyser. De nio nyckeltal som ingår i Jämix är:
1. Yrken – är yrkesgrupperna i organisationen jämställda?
2. Ledning – är den högsta ledningsgruppen jämställd?
3. Chefskap – har kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer?
4. Lön – är lönen lika för kvinnor och män?
5. Ohälsa – ser långtidssjukfrånvaron olika ut för kvinnor och män?
6. Föräldraskap – tar männen ut föräldraledighet?
7. Deltid – är sysselsättningsgraden lika för kvinnor och män?
8. Trygghet – är anställningsformen lika för kvinnor och män?
9. Jämställdhetsplan – är arbetet med planen aktivt?
Nackdelen med nyckeltal är att de inte har något uttalat medborgarperspektiv, det är endast den interna jämställdheten som utreds i denna modell. Dessutom är det en nackdel att metoden fokuserar ganska ensidigt på antal kvinnor och män vilket kan leda till att man missar andra faktorer som spelar in såsom arbetsklimat och liknande. Denna metod bör alltså kompletteras med att även titta på kvalitativa aspekter av jämställdheten.
Jämställt balanserat styrkort
Ett balanserat styrkort är ett styrinstrument som tydligt ska ange mål, vad som ska göras för att uppnå målen samt hur man följer upp att målen nås. Styrkortet ska alltså visa de övergripande strategiska målen för verksamheten. De kan göras på flera nivåer, till exempel regional nivå, förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Vissa organisationer har även styrkort på individnivå. Genom att redovisa perspektiven utifrån kvinnor och män, både vad gäller mål och resultat, får man genom styrkortet också indikationer om jämställdhet. Varje styrkort innehåller:
• Ett antal perspektiv (inte för många, man brukar rekommendera max fem). Exempel på perspektiv: Medarbetare, ekonomi, verksamhet/process, kund/ brukare, miljö.
• Inom varje perspektiv finns en rad framgångsfaktorer som är förutsättningar för att nå de uppställda målen.
• Till framgångsfaktorerna kopplas ett antal aktiviteter; sådant som konkret ska göras för att nå målen.
• För att kunna följa upp vad som verkligen har gjorts och vilka effekter det har fått, sätter man upp ett antal styrtal som talar om vad som ska mätas.
• Dessutom bestämmer man hur målet för den bestämda aktiviteten ska se ut i siffror;
ett måltal.
Exempel på styrkort1
Alingsås lasarett har ett övergripande styrkort för hela sjukhuset som sedan bryts ner på klinik- och avdelningsnivå. Här är ett exempel på hur de arbetar med medborgarperspektivet i det övergripande styrkortet, som också har jämställdhetsperspektiv:
Perspektiv: Medborgarperspektivet
Övergripande mål: En trygg och säker vård Strategiskt mål: God tillgänglighet
Aktiviteter: Mäta tillgängligheten månadsvis. Når klinikerna inte målet görs en handlingsplan utifrån en analys av orsakerna till att man inte når det.
Styrtal: Väntetid inom besöks- och behandlingsgarantin, jämförelse mellan kvinnor och män.
Måltal: Väntetid för besök och behandling skall vara högst tre månader.
Uppföljning: Månadsvis redovisning eller uppföljning till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och HSA (Hälsosjukvårdsavdelningen). Verksamhetscheferna ansvarar för redovisningen.
Könsuppdelad statistik
Statistik är ett medel för att kartlägga hur det ser ut idag. Den ger oss en generell bild av dagsläget och vilka strukturer som finns runtomkring oss. Kanske kan den också hjälpa oss att dra tänkbara slutsatser kring varför det ser ut som det gör samt möjlighet att jämföra över tid, att analysera eventuella förändringar. Statistik kan vara nödvändigt för kartläggning av jämställdhetsläget inför en förändringsprocess. Statistiken är dock begränsad, den säger oss ingenting om de orsaker som ligger till grund för människors livsval.
1 Gör det jämnt – i praktiken finns som pdf-fil i mappen ”Till alla”
För jämställdhetsintegrering är det nödvändigt inte bara med statistik, utan också att denna är könsuppdelad, det vill säga att man kan utläsa skillnader (och likheter) mellan kvinnors och mäns villkor. Kön ska i statistiken vara en övergripande och genomgående indelningsgrund. Om man exempelvis gör en enkätundersökning om hur nöjd brukaren är med en viss service så måste man i resultatredovisningen kunna utläsa om resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. Är män kanske mer nöjda än kvinnor? Eller är det ingen skillnad alls? Både skillnader och likheter ska redovisas i statistiken.
Sedan 2001 ska all individbaserad offentlig statistik i Sverige vara uppdelad på kön. Att könsuppdela statistiken är viktigt att tänka på exempelvis när man genomför medarbetarundersökningar. Det är också nödvändigt att granska statistik som kommer en till del i andra sammanhang än just jämställdhetskartläggningen ur ett könsperspektiv. All statistik bör vara könsuppdelad så att man inte riskerar missa viktiga slutsatser.
Jämstöd
JämStöd är en statlig utredning som under två år på regeringens uppdrag arbetat med att utbilda, informera om och utveckla metoder och modeller för hur statens verksamheter kan jämställdhetsintegreras i praktiken. Erfarenheterna redovisas i tre böcker som alla är delar av SOU 2007:15:
Stöd för framtiden. Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering
JämStöds slutbetänkande - med förslag till regeringen om fortsatt stödverksamhet.
JämStöds praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering
I metodboken finns JämStöds viktigaste metoder och modeller samlade. En praktisk handbok för den som arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.
Jämställd medborgarservice - goda råd om jämställdhetsintegrering
Detta är en idébok som främst vänder sig till chefer och jämställdhetsstrateger inom offentligt finansierade verksamheter.
Litteraturtips:
David Kronlid (2003) Ecofeminism and Environmental Ethics.
Annika Carlsson-Kanyama och Riitta Räty (2008) Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning.Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
