• No results found

Konjunkturläget, juni 2018

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konjunkturläget, juni 2018"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ylva Hedén Westerdahl

KONJUNKTURINSTITUTET 20 juni 2018

Konjunkturläget, juni 2018

(2)

Det riktigt vackra sommarvädret har varit

• Högkonjunkturen kulminerar i år

• Bostadsinvesteringarna mattar av tillväxten i år och nästa år

• Nedgången i arbetslösheten stannar av på lite drygt 6 procent

• KPIF-inflationen stabiliseras kring 2 procent

• Riksbanken höjer reporäntan första gången våren 2019

• Utrymmet för ofinansierade reformer 2019-2022 på ca 110 mdkr

motsvarar bibehållen personaltäthet i vård, skola och omsorg

(3)

Nedväxling i tillväxt från andra kvartalet

18 16

14 12

10 08

06 130

120 110 100 90 80 70 60

3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn

BNP (höger)

Barometerindikatorn och BNP, index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(4)

Tillfällig svacka i svensk varuexport

18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 480 440 400 360 320 280 240 200

9 6 3 0 -3 -6 -9 -12 Miljarder kronor

Procentuell förändring (höger)

Export av varor, miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade

kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Index medelvärde=100, månadsvärden

Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin

Källor: Institute for Supply Management, Europeiska kommissionen och Macrobond.

18 16

14 12

10 08

06 130 120 110 100 90 80 70 60 50

130 120 110 100 90 80 70 60 50 Inköpschefsindex, USA

Konfidensindikator, euroområdet Konfidensindikator, Storbritannien

(5)

Optimistiska hushåll i USA, euroområdet och Storbritannien

Konsumentförtroende, index medelvärde=100, månadsvärden

Källor: Conference Board, Europeiska kommissionen och Macrobond.

18 16

14 12

10 08

06 120

110 100 90 80 70 60

120 110 100 90 80 70 60 USAEuroområdet

Storbritannien

(6)

Arbetslösheten fortsätter att falla

Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden

Källa: Macrobond.

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

14 12 10 8 6 4 2

14 12 10 8 6 4 2 Euroområdet Tyskland

J apan Storbritannien USA

(7)

Årlig procentuell förändring, månadsvärden

Konsumentpriser

Källor: Eurostat, Office for National Statistics, Bureau of Labor Statistics, Statistics Japan, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

22 20 18 16 14 12

10 08 06 6 5 4 3 2 1 0 -1

6 5 4 3 2 1 0 -1 USAKIX6-vägd

Euroområdet, eonia, månadsgenomsnitt Procent, dags- respektive månadsvärden

Styrräntor

Källor: Bank of England, Bank of Japan, ECB, Federal Reserve, Norges Bank, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

18 16

14 12

10 08

06 6

4

2

0

-2

-4

6

4

2

0

-2

-4 Euroområdet, HIKP

Storbritannien, KPI USA, KPI

J apan, KPI

(8)

BNP i valda länder

Procentuell förändring

Källor: IMF, OECD, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

KIX-vägd BNP och svensk exportmarknad

21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 15 10 5 0 -5 -10 -15

15 10 5 0 -5 -10

-15 KIX-vägd BNP

Svensk exportmarknad Procentuell förändring

Källor: Nationella källor, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

18 16

14 12

10 08

06 15

10

5

0

-5

-10

15

10

5

0

-5

-10

Världen USA

Euroområdet Kina Indien

(9)

Exporten driver BNP-tillväxten framöver

Importjusterat bidrag till BNP-tillväxten, procentuell förändring respektive procentenheter

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(10)

Näringslivets investeringar exkl.

bostadsinvesteringar

Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 800

700

600

500

400

20

10

0

-10

-20 Miljarder kronor

Procentuell förändring (höger) Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

Industrins kapacitetsutnyttjande

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

17 15 13 11 09 07 05 03 01 95

90

85

80

75

70

95

90

85

80

75

70 SCBMedelvärde 2001-2018

Konjunkturinstitutet Medelvärde 2001-2018

(11)

Investeringar i bostäder

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

70

60

50

40

30

20

10

15

10

5

0

-5

-10

-15 Miljarder kronor

Procentuell förändring (höger)

Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(12)

Påbörjade lägenheter och bostadsinvesteringar

Tusental respektive procent av BNP, löpande priser

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

17 13

09 05

01 97

93 89

85 81

80

60

40

20

0

8

6

4

2

0 Påbörjade lägenheter

Bostadsinvesteringar, procent av BNP (höger)

(13)

17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 140 120 100 80 60 40 20

140 120 100 80 60 40 20 Sverige

Euroområdet

Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden

Hushållens konfidensindikator i Sverige och euroområdet

Källor: Macrobond och Konjunkturinstitutet.

Hushållens konsumtion, real

disponibel inkomst och sparkvot

18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 8

6

4

2

0

-2

20

15

10

5

0

-5 Hushållens konsumtion

Real disponibel inkomst Sparkvot (höger)

Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(14)

Anställningsplaner har mattats av

Anställningsplaner i industri, byggverksamhet, detaljhandel och privata tjänstenäringar, nettotal, säsongsrensade månadsvärden

Källa: Konjunkturinstitutet.

17 15

13 11

09 07

05 03

01 80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80

80 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 Tillverkningsindustri

Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel

Privata tjänstenäringar

(15)

Sysselsättningen växer inte lika fort framöver

Procentuell förändring respektive procentenheter

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

19 17

15 13

11 09

07 05

3 2 1 0 -1 -2 -3

3 2 1 0 -1 -2 -3 Total sysselsättning

Offentliga myndigheter och HIO Tjänstebranscher

Industri

Bygg inkl. övriga varubranscher

(16)

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Kvartalsvis förändring i antalet sysselsatta

18 16

14 60

40

20

0

-20

-40

60

40

20

0

-20

-40 Utrikes födda

Inrikes födda Totalt

Tusental, 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

19 17

15 13

11 09

07 05

18 16 14 12 10 8 6 4 2

18 16 14 12 10 8 6 4 2 Totalt

Inrikes födda Utrikes födda

(17)

Brist på rätt kompetens på höga nivåer

17 15

13 11

09 07

05 70

60 50 40 30 20 10

70 60 50 40 30 20 10 Näringslivet

Näringslivet, medelvärde 2005-2018 Offentlig sektor

Offentlig sektor, medelvärde 2005-2018

Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, procent, halvårsvärden

Källa: Arbetsförmedlingen.

(18)

Svag tillväxt i lönerna givet stark arbetsmarknad

19 17

15 13

11 09

07 05

03 01

99 97

5.5 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5

5.5 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Näringsliv

Kommunal sektor Statlig sektor

Timlön i näringsliv, kommunal sektor och statlig sektor Procentuell förändring

Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.

(19)

Enhetsarbetskostnad i näringslivet, anställda

19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 8 6 4 2 0 -2 -4 -6

8 6 4 2 0 -2 -4 -6 Arbetskostnad per timme

Produktivitet

Enhetsarbetskostnad

Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Lönsamhet i näringslivet

Nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden

Källa: Konjunkturinstitutet.

17 15

13 11

09 07

05 03

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 Lönsamhetsomdöme

Medelvärde 2003-2018

(20)

KPIF-inflationen omkring 2 procent 2017-2019

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

4.0

3.0

2.0

1.0

0.0

4.0

3.0

2.0

1.0

0.0 KPIFKPIF exkl. energi

Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(21)

Reporäntan höjs från våren 2019

22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 5 4 3 2 1 0 -1

5 4 3 2 1 0 -1 Konjunkturinstitutets prognos

RIBA-terminer 13/6 2018

Riksbankens prognos, april 2018

Procent, dags- respektive kvartalsvärden

Källor: Nasdaq OMX, Riksbanken, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

(22)

Expansiv finanspolitik i år

22 20

18 16

14 12

10 08

06 04

02 00

4 3 2 1 0 -1 -2 -3

4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande

Strukturellt sparande

Förändring i strukturellt sparande

Finansiellt och strukturellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP respektive potentiell BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

(23)

110 mdkr till ofinansierade reformer 2019-2022

• Budgetutrymme för ofinansierade reformer 110 mdkr

– Strukturella inkomster vid oförändrade regler – Strukturella utgifter vid oförändrade regler – Uppnå överskottsmålet

– Överskott ger budgetutrymmet

• Utgiftsåtgärder för bibehållen personaltäthet* 120 mdkr

• Räkneexempel

– Bibehållen ersättningsgrad i transfereringssystemen 20 mdkr

* Inklusive standardhöjning motsvarande 20 mdkr

(24)

Riskerna för en sämre utveckling dominerar

Omvärlden

• Upptrappat handelskrig

• Politisk osäkerhet i Italien

• Oklarheter om brexit

Sverige

• Oro på bostadsmarknaden

• Hushållens höga skuldsättning

(25)

Prognosen i sammandrag

(mars 2018 inom parentes)

Årlig procentuell förändring respektive procent

1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP

2017 2018 2019

BNP 2,3 (2,4) 2,4 (2,8) 1,9 (2,1)

Arbetslöshet

1

6,7 (6,7) 6,2 (6,3) 6,2 (6,2)

KPIF 2,0 (2,0) 2,0 (1,8) 2,0 (1,8)

Reporänta

2

-0,50 (-0,50) -0,50 (-0,50) 0,00 (0,00)

Offentligt finansiellt sparande

3

1,3 (1,1) 0,5 (0,7) 0,7 (1,1)

(26)

Det riktigt vackra sommarvädret har varit

• Högkonjunkturen kulminerar i år

• Bostadsinvesteringarna mattar av tillväxten i år och nästa år

• Nedgången i arbetslösheten stannar av på lite drygt 6 procent

• KPIF-inflationen stabiliseras kring 2 procent

• Riksbanken höjer reporäntan första gången våren 2019

• Utrymmet för ofinansierade reformer 2019-2022 på ca 110 mdkr

motsvarar bibehållen personaltäthet i vård, skola och omsorg

References

Related documents

Sam- mantaget faller tillväxten i näringslivets investeringar exklusive bostäder från drygt 5 procent 2018 till ca 1 procent per år både 2019 och 2020.. Inbromsningen innebär

Hushållens skattereduktion för underskott av kapital, främst ränteavdrag, leder för närvarande till ett inkomstbortfall för sta- ten på omkring 20 miljarder kronor per år

Tillsammans med fal- lande bostadsinvesteringar bidrar detta till att BNP-tillväxten dämpas till 0,3 procent det andra kvartalet i år, trots att Kon- junkturbarometern indikerar

[r]

Under en period med högt inflöde till be- folkningen leder detta bland annat till att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden överskattas bland utrikes födda ef-

• Dämpade löneökningar bidrar till att inflationen inte varaktigt når 2 procent förrän 2020.. • Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till hösten

• Med låga räntor i omvärlden behöver Riksbanken fortsätta lågräntepolitiken för att få upp inflationen, även om det inte är riskfritt. • Underskott i offentliga finanser

Procent av arbetskraften respektive befolkningen, 15-24 år säsongsrensade kvartalsvärden.. energi, livsmedel