Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014
Konjunkturläget, mars 2014
Sammanfattning
• Trevande återhämtning i konjunkturen
• Hög tillväxt fjärde kvartalet följs av lugnare utveckling i början av 2014
• Allt högre tillväxt hos våra viktigaste handelspartners
• Arbetslösheten faller enligt normala mönster
• Inflationen har blivit ännu lägre
• Riksbanken höjer inte förrän tredje kvartalet 2015
• Skattehöjningar krävs för att nå överskottsmålet
Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-0,8 (-1,0) -2,0 (-1,6)
-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt
sparande
31,25 (1,75) 0,75 (1,00)
0,75 (0,75) Reporänta
21,4 (1,6) 0,7 (1,0)
0,9 (0,8) KPIF
7,3 (7,3) 7,9 (7,7)
8,0 (8,0) Arbetslöshet
13,2 (3,1) 2,6 (2,4)
1,5 (1,0) BNP
2015 2014
2013
Fördjupningar
• Folkmängdsförändring spelar roll vid tillväxtjämförelser
• Arbetskraftsdeltagandet har ökat
• Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
• Kapitel: ”Utvärdering av prognoserna för 2013 samt
1997-2013”
Stark tillväxt fjärde kvartalet i fjol men delvis driven av tillfälligheter
14 12
10 08
06 04
02 00
120
110
100
90
80
70
3.0
1.5
0.0
-1.5
-3.0
-4.5 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Barometerindikatorn och BNP, medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Hushållens tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen på genomsnittlig nivå – företagens något högre
Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden
14 12
10 08
06 130
120 110 100 90 80 70 60
130 120 110 100 90 80 70 60 Hushållen
Totala näringslivet
Ljusare utsikter även i USA och euroområdet
14 12
10 08
06 04
02 00
2 1 0 -1 -2 -3 -4
2 1 0 -1 -2 -3 -4 USAEuroområdet
BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Arbetslösheten ser ut att ha toppat i euroområdet Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden
14 12
10 08
06 04
02 00
30 25 20 15 10 5 0
30 25 20 15 10 5 0 Tyskland Frankrike
Spanien Italien Irland Portugal Euroområdet
Ingen dramatik i förtroendeindikatorer för industrin – svagt fall de senaste månaderna
Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, diffusionsindex, säsongsrensade månadsvärden
14 13
12 11
10 09
08 07
70
60
50
40
30
70
60
50
40
30 USAEuroområdet
KinaSverige
Lugnt på finansmarknader trots osäkert världsläge Börskurser, index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde
14 13
12 11
10 140
120
100
80
60
40
140
120
100
80
60
40 USA (S&P 500)
Sverige (OMXS)
Euroområdet (STOXX)
Exporten från Sverige har nu tydligt vänt upp Miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden
14 12
10 08
06 04
02 00
520 480 440 400 360 320 280 240
6 4 2 0 -2 -4 -6
-8 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Exportorderingång till industrin ökar rejält Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden
14 12
10 08
06 04
02 00
60 40
20
0 -20
-40 -60
60 40
20
0 -20
-40
-60 Exportorderingång, industrin, utfall
Exportorderingång, industrin, förväntan
Gradvis snabbare ökning av hushållens konsumtion och normalisering av sparkvot
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
7 6 5 4 3 2 1 0 -1
14 12 10 8 6 4 2 0 -2 Hushållens konsumtion
Hushållens sparkvot (höger)
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden,
respektive procent av disponibel inkomst
Högre BNP-tillväxt innebär fortsatt ökad sysselsättning
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
8 6 4 2 0 -2 -4 -6
8 6 4 2 0 -2 -4 -6 BNPSysselsättning
Arbetslösheten börjar falla, men jämvikt på arbetsmarknaden dröjer till 2017
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet
J ämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Låg inflation i stora delar av världen – stiger långsamt när konjunkturen förstärks
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
6
4
2
0
-2
-4
6
4
2
0
-2
-4 Sverige, KPIF
USA, KPI
Euroområdet, HIKP
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
Fortsatt låga styrräntor – inga höjningar från stora centralbanker det kommande året
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
7 6 5 4 3 2 1 0
7 6 5 4 3 2 1 0 Euroområdet
USA
Procent, dagsvärden
Riksbanken senarelägger första höjningen av reporäntan till tredje kvartalet 2015
18 17
16 15
14 13
12 11
10 09
08 07
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0 Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 20/3 2014
Riksbanken, februari 2014, kvartalsmedelvärde
Reporänta, procent, dagsvärden
Inflationen blir troligen lägre än i Riksbankens senaste prognos
18 16
14 12
10 08
06 3.5
3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5
0.0 Konjunkturinstitutets prognos
Riksbankens prognos, februari
KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Inflationsförväntningarna under 2 procent på alla horisonter
13 11
09 07
05 03
01 99
97 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 5 år2 år
1 år
Procent, kvartalsvärden
Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning
Offentligfinansiellt sparande långt från målet – åtstramning krävs 2015-2018
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
4 3 2 1 0 -1 -2 -3
4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Finansiellt sparande
Konjunkturjusterat sparande
Förändring i konjunkturjusterat sparande
Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent
av BNP respektive procent av potentiell BNP
Skatter behöver höjas med ca 100 mdkr om över-
skottsmålet ska nås med bibehållet offentligt åtagande
18 16
14 12
10 08
06 04
02 00
52
50
48
46
44
42
52
50
48
46
44
42
Skatteintäkter i offentlig sektor, procent av BNP
Prognosen i sammandrag (december 2013 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-0,8 (-1,0) -2,0 (-1,6)
-1,3 (-1,2) Offentligt finansiellt
sparande
31,25 (1,75) 0,75 (1,00)
0,75 (0,75) Reporänta
21,4 (1,6) 0,7 (1,0)
0,9 (0,8) KPIF
7,3 (7,3) 7,9 (7,7)
8,0 (8,0) Arbetslöshet
13,2 (3,1) 2,6 (2,4)
1,5 (1,0) BNP
2015 2014
2013
Erik Jonasson
KONJUNKTURINSTITUTET 26 mars 2014
Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande?
Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
SPECIALSTUDIE NR 39, MARS 2014
• Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna: långsiktig balans mellan utgifts- och inkomstflöden i offentlig sektor, givet nuvarande skattesystem och nuvarande offentliga åtagande.
• Långsiktiga framskrivningar: I studien görs framskrivningar av offentliga sektorns inkomster och utgifter till 2060, baserade på
oförändrade skattesatser och ett bibehållet offentligt åtagande på dagens nivå. Därmed inte någon prognos.
• Hitta obalanser i ett tidigt skede och ge indikationer på vilka förändringar på inkomst- och/eller utgiftssidan som krävs för att återskapa långsiktig hållbarhet.
• Många förenklade antaganden: oförändrad pensionsålder, oförändrat arbetsmarknadsbeteende, normalt resursutnyttjande i ekonomin.
• Bland slutsatserna: bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna på lång sikt kräver skattehöjning på 1,5-2 procent av BNP.
Inkomstsidan
• Oförändrade skattesatser innebär i stort sett konstant skattekvot – skatteintäkterna växer i takt med BNP.
40 42 44 46 48 50
40 42 44 46 48 50
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Skattekvot Pr ocent av BNP
2014325, 17:34, Pre01Skto1460
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
S ta t o ch k o m m u n se k to r Ål d e r sp e n s i o n s sy s te m e t P r e m i e p e n si o n s sy ste m e t
Soc i a l a t r a ns f er e r i nga r P r o cen t av BNP
20143 25, 17:34, Pres0 2Stoh
Utgiftssidan
• Nästan tre fjärdedelar av offentlig konsumtion utgörs av individbaserade tjänster; resterande del ”gemensam”.
Offentlig konsumtion
• Individbaserad offentlig konsumtion i hög grad åldersberoende.
0-4 5-9 10-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-94 95- 0
50,000 100,000 150,000 200,000 250,000
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Offentlig konsumtion per person
Kronor respektive procent av BNP per capita, 2005
Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd Andel av BNP/cap
• Den demografiska försörjningskvoten har börjat stiga…
Demografisk utveckling
Anm. Arbetsför ålder: 20-64 år 0,68
0,72 0,76 0,80 0,84 0,88 0,92 0,96
0,68 0,72 0,76 0,80 0,84 0,88 0,92 0,96
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Demograf i s k f örs örj nings kvot
Befol k ni ng utanfö r ar betsför ålder som andel av befol k ni ngen i ar betsfö r ålder
2014325, 17:34, Pres04Forskvot
• … och förklaras av att andelen äldre ökar.
0,28 0,32 0,36 0,40 0,44 0,48 0,52
0,28 0,32 0,36 0,40 0,44 0,48 0,52
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Äldr efö r sö r jni ngsk vo t Bar nför sör jningsk v o t Ä ldre- oc h barnf örs örjnings kvot
Som andelar av befolk ningen i ar betsför ålder
2014325, 17:34, Pres05Forskvot2
• Konstant volym per brukare ─ ”oförändrad standard”.
• Konstant personaltäthet
─ konstant antal personaltimmar per brukare
─ ökad volym per brukare, givet viss produktivitetsutveckling
─ ”ökad standard”
Bibehållet åtagande för offentlig konsumtion?
• Ökande utgiftsandel för offentlig konsumtion vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna…
26 27 28 29 30 31
26 27 28 29 30 31
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Of f ent lig kons umt ion Pr ocent av BNP
2014325, 17:34, Pres12Nkoolbnpb
46 47 48 49 50 51
46 47 48 49 50 51
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Utg ifte r I nk o mste r
Pr i mä r a ut gi f t er oc h ink oms t e r , of f ent l ig s e kt o r Pr ocent av BNP
2014325, 17:34, Pres15Putotb
• …leder till offentliga utgifter som överskrider inkomsterna…
- 4,0 - 3,5 - 3,0 - 2,5 - 2,0 - 1,5 - 1,0 - 0,5 0,0
- 4,0 - 3,5 - 3,0 - 2,5 - 2,0 - 1,5 - 1,0 - 0,5 0,0
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Fi nans i el l t s pa r ande i of f ent l i g s e k t o r Pr o ce nt a v BNP
2014325, 17:34, Pres09Fso
• … och skapar ett växande underskott i de offentliga finanserna.
• Med bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna behövs en
omgående och permanent skattehöjning på ca 2 procent av BNP för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.
43 44 45 46 47 48 49 50 51 52
43 44 45 46 47 48 49 50 51 52
95 00 05 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Sk a tte k v o t so m ge r h å ll ba r h e t O fö r ä n d r a d e sk a tte sa tse r Sk a t t e k v o t ( v i d bi be hå l l e n pe r s o na l t ä t het )
Pr o ce nt a v BNP
2014325, 17:34, Pres11Sktob
• Inga alarmerande obalanser i de offentliga finanserna som indikerar långsiktig ohållbarhet.
• Begränsad omfattning på behovet av skattehöjningar vid bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna, vilket är en förhållandevis ambitiös tolkning av ett bibehållet offentligt åtagande.
• Höjd pensionsålder skulle minska behovet av skattehöjningar för att finansiera bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna.
• Förbättrad hälsa i högre ålder skulle minska utgiftstrycket.
• Däremot skulle sämre sysselsättningsutveckling och/eller långsammare
utveckling av antalet arbetade timmar öka behovet av skattehöjningar för att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna.
Sammanfattande slutsatser
Se även fördjupningen ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna” i Konjunkturläget, mars 2014.
