Vår handläggare
Lena Andreasson, förvaltningschef
Vård- och omsorgsnämnden
Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010
Förord från SKL
1Kommunens Kvalitet i Korthet - Ett dokument som stöder förtroendevalda i dialogen med medborgarna kring frågor som berör kommunens service.
I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medbor- garna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor ojämlikhet i val- deltagande mellan olika områden och förtroendet för politiker minskar. Medborgarna har också bristfälliga kunskaper om kommunens ansvar och behovet av prioriteringar av resurser. En av de största utmaningarna för kommunerna är därför att utveckla di- alogen med medborgarna om kommunens kvalitet i servicen. Kommunens kvalitet i korthet kom till utifrån detta behov för att ge en god bild för de förtroendevalda av kommunens kvalitet.
Det vanliga är att informationen i årsredovisningar och verksamhetsberättelser formas främst utifrån lagstiftningens och tjänstemännens bedömning av centrala nyckeltal. Denna information har oftast utgått från ett internt perspektiv som framför- allt grundat sig på den servicen som producerats till olika brukargrupper, dvs. det uppdrag som har givits från de förtroendevalda. De förtroendevaldas uppdrag som utgår ifrån medborgarperspektivet har således sällan omfattats i de beskrivningar av verksamheten som redovisats av kommunen. Detta samtidigt som det finns ett stort behov från de förtroendevalda att kunna kommunicera med medborgarna om hur effektivt skattemedel används och vilka kvalitativa resultat det leder till för att skapa ett gott samhälle att leva i.
Kommunens kvalitet i korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kom- muninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För att utveckla kunskapsområden inbjöds under 2006 ett antal Kommunstyrelseordföranden för att ge sin bild av vilka områden som är centrala att ha kunskaper om. För varje
område har mått och mätformer tagits fram. Detta prövades och utvecklades under 2007–2009 av ett antal kommuner. Under 2010 arbetar 130 kommuner med verkty- get.
Inledning
Som stöd i arbetet med Kommunens Kvalitet i Korthet finns en Handbok, en Verk- tygslåda och en Resultatrapport. Verktygslådan innehåller mått och definitioner.
Resultatrapporten innehåller resultaten för samtliga kommuner som ingår i nätverket Kommunens Kvalitet i Korthet. Kommuner som inte deltar i nätverket Kommunens kvalitet
1 Sveriges kommuner och landsting
i korthet kan genom att använda Verktygslådan och Resultatrapporten genomföra en egen mätning och jämföra sig med kommunerna i nätverket.
Resultaten som tas fram i Kommunens Kvalitet i Korthet har som syfte att utgöra un- derlag för de förtroendevaldas dialog med medborgarna om kommunens kvalitet men kan också användas i kommunens styrning. Men vad gör man då när man tagit fram resultaten för måtten i sin kommun? Hur går man vidare? Handboken skall ses som ett stöd i detta arbete och innehåller flera tips och råd på hur den politiska ledningen kan använda Kommunens Kvalitet i Korthet i sin dialog med medborgarna eller som en del i styrningen.
Eller varför inte både och.
Syfte med att använda Kommunens Kvalitet i Korthet
Vi tror att flera politiska ledningar i kommunerna som börjat genomföra mätningar enligt Kommun Kvalitet i Korthet funderar på hur man skall använda och utveckla Kommunens Kvalitet i Korthet i sin kommun. Hur får man igång en dialog med med- borgarna? Hur får man Kommunens Kvalitet i Korthet att bli en naturlig del i styr- ningen? I handboken ger vi tips och råd på hur man kan gå tillväga. Som i alla projekt är det viktigt att i inledningsskedet bestämma kommunens syfte med att använda Kommunens Kvalitet i korthet.
Varför skall kommunen använda sig av Kommunens Kvalitet i Korthet och vad vill man åstadkomma? Syftet för att delta i Kommunens Kvalitet i Korthet är olika för kommunerna. För några kommuner handlar det om att förtroendevalda vill att invå- narna skall få en bättre bild av kvaliteten på servicen i kommunen medan andra kom- muner kanske vill få en dialog kring resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Genom att fastställa syfte ska- pas förutsättningar för att utvärdera och följa upp resultaten.
Att skapa förståelse och acceptans i verksamhetsorganisationen I processen med Kommunens Kvalitet i Korthet är det viktigt att det så tidigt som möjlighet sker en förankring i verksamhetsorganisationen. Även om Kommunens Kvalitet i Korthet i första hand är ett verktyg för de förtroendevalda måste det finnas en förståelse för verktyget i verksamhetsorganisationen och en kunskap om resultaten.
Medborgarna som får ta del av resultatet ställer frågor till personal ute i verksamhe- ten. Personalen måste vara rustad för att kunna möta och besvara dessa frågor. En an- nan viktig aspekt är också att om medarbetarna får ta del av verktyget och resultatet ökar medarbetarnas förståelse för medborgarnas syn på verksamheten.
Mätning under hösten – sammanställning av resultat
Arbetet med att med att mäta och samla in resultat från de kommunerna som deltar i nätverket sker enligt en fastställd tidsplan, men någon given plan för hur arbetet skall fortskrida i den egna kommunen efter att resultatrapporten presenterats i januari må- nad finns inte utan varje kommun måste att själv besluta hur denna process skall se ut.
Fyra områden; Information, Analys, Dialog och Styrning
För att underlätta arbetet har vi identifierat fyra olika områden som kommunen kan använda som utgångspunkt i sina diskussioner kring Kommunens Kvalitet i Korthet.
De fyra områdena är; information, analys, dialog och styrning. Det är upp till varje kommun att analysera vilka områden som är viktiga för just dem. För några kommu- ner handlar det om att i inledningsskedet kanske fokusera på information och dialog medan andra kommuner vill ta ett helhetsgrepp och låta Kommunens Kvalitet i Kort- het bli en del i styrning där resultaten används som en del i verksamhetsutveckling.
Analys
Katrineholms kommun
Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun har beslutat att kommunen skall delta i arbetet med KKiK. Den första mätningen genomfördes hösten 2010 och tidig vår 2011. Vissa nyckeltal kan redovisas över tid eftersom resultaten inhämtas från flera olika källor, se nedan.
Kommunledningsförvaltningen har till uppdrag att närmare föreslå hur resultatet skall preciseras och användas. De direktiv förvaltningen erhållit anger endast att KKiK måtten om möjligt skall användas i nämndernas åtaganden i budgetarbetet. Hur redo- visningen skall ske till kommunstyrelsen är inte känt. Årsbokslutet kan vara ett till- fälle att redovisa utvalda variabler med jämförelser t ex över länet. Måtten är fram- tagna med enhetliga, men nya, definitioner och verktyg. Detta är ett delresultat i ett ut- vecklingsarbete. Förändringar är redan aviserade för mätningarna hösten 2011.
För vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden har två rapporter publicerats.
Här redovisas endast exempel på resultatredovisning. För äldreomsorgen för Kungs- backa och för handikappomsorgen för Katrineholm.
Den ena resultatrapporten är en sammanställning av de resultat avseende vård och omsorg om äldre som 178 svenska kommuner redovisat i Kommun- och landstings- databasen (Kolada) under hösten 2010 och tidiga 2011. Nyckeltalen samlas under be- nämningen Kvalitet i hemtjänst/särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras. Resultaten kom- pletterar den bild av verksamhetens kvalitet som erhålls från övriga utvecklingspro- jekt som rör kvalitetsmätning i äldreomsorgen, som t.ex. Socialstyrelsens Äldreguide och nationella brukarundersökningar, och Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämfö- relser - Vård och omsorg om äldre.
Nyckeltalen utgår ifrån det utvecklingsarbete som drygt 100 kommuner bedrev inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 2007-2010. Ett kännetecken för dessa in- dikatorer är att de på ett annat sätt än traditionella statistiska nyckeltal fångar infor- mation som är relevant utifrån brukarens, den äldres, perspektiv. Den första redovis- ningen baserad på dessa nyckeltal gjordes 2009/2010, och en jämförelse av resultaten för de kommuner som tagit fram uppgifterna två år i rad visar att en förbättring skett sedan den föregående mätningen för de allra flesta måtten.
I denna rapport presenteras genomsnittliga resultat för alla deltagande kommuner.
Kommunernas enskilda resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga on-
line i Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se). Ett särskilt tack riktas till Lilla Edet och Kungsbacka vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram i exempel på hur man kan redovisa nyckeltalen i den enskilda kommunen.
Den andra rapporten är en sammanställning av de resultat avseende LSS-boende och dag- lig verksamhet som 113 svenska kommuner har redovisat i Kommun- och landstingsdata- basen (Kolada) under hösten 2010 och tidiga 2011. Nyckeltalen samlas under benäm- ningen Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med under- sökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras.
Resultaten kompletterar den bild av verksamhetens kvalitet som erhålls från andra ut- vecklingsprojekt som rör kvalitetsmätning inom verksamhet för personer med funktions- nedsättning, som t.ex. Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser om stöd till perso- ner med funktionsnedsättning.
Nyckeltalen utgår ifrån det utvecklingsarbete som bedrevs inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet 2007-2010. Ett kännetecken för dessa indikatorer är att de på ett an- nat sätt än traditionell statistik avseende verksamhet för personer med funktionsnedsätt- ning fångar information som är relevant utifrån brukarens perspektiv.
I denna rapport presenteras genomsnittliga resultat för alla deltagande kommuner. Kom- munernas enskilda resultat redovisas inte i rapporten men finns tillgängliga online.
Ett särskilt tack riktas till Katrineholm och Huddinge vars resultat vi fått medgivande att lyfta fram i exempel på hur man kan redovisa nyckeltalen i den enskilda kommunen.
Sammanfattning av resultat för äldreomsorgen
Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten främja de äldres möjligheter att leva och bo självständigt, under trygga förhållanden, och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro. I denna rapport beskrivs, utifrån en frivillig redovisning av kvalitet i vård och omsorg om äldre, hur det ser ut i 178 av landets kommuner. Över 100 kommuner har genomfört un- dersökningen två år i rad, vilket medger en uppföljning av utvecklingen över tid i dessa kommuner. Resultaten sammanfattas mycket kortfattat här:
Resultat från 178 kommuner 2010 Leva och bo självständigt
Genomgående är resultaten för de mått som beskriver hur äldreomsorgen främjar de äld- res förmåga att leva och bo självständigt goda, för både hemtjänst och särskilt boende.
Under trygga förhållanden
Resultaten för hemtjänsten visar på en god verksamhet, med viss utvecklingspotential.
För särskilt boende kan tillgängligheten – en viktig förutsättning för trygghet – förbättras i många kommuner.
Aktiv och meningsfull tillvaro
Möjligheten till en aktiv och meningsfull tillvaro tycks, av de använda måtten att döma, ges en lägre prioritet än de andra områdena. Detta gäller i synnerhet på de särskilda boen- dena.
Förändring 2009-2010 i över 100 kommuner Leva och bo självständigt
Resultaten är överlag något bättre 2010 än 2009 i de kommuner som redovisat båda åren, i både hemtjänst och särskilt boende.
Under trygga förhållanden
För hemtjänsten noteras en viss förbättring, men i särskilt boende är det ingen förändring mellan åren.
Aktiv och meningsfull tillvaro
Kommunernas resultat på nyckeltal avseende aktiv och meningsfull tillvaro är betydligt bättre 2010 än 2009, i både hemtjänst och särskilt boende.
Exempel på redovisning för enskilda kommuner - Kungsbacka Aktiv och meningsfull tillvaro, 2010
Sammanfattning för handikappomsorgen
Personer med funktionsnedsättning kan beviljas stöd i enlighet med LSS, i form av bo- ende, daglig verksamhet, personlig assistans och kontaktperson. Drygt 100 kommuner har hösten 2010 eller tidigt 2011 redovisat kvalitetsnyckeltal för i första hand LSS-boende och daglig verksamhet. Resultaten redovisas för de tre områdena leva som andra, delta i samhällets gemenskap och tillgänglighet.
Resultat bland deltagande kommuner
Boende med särskild service – Leva som andra
I de knappt 100 kommuner som redovisat sina resultat i Kolada är resultaten generellt sett goda. Särskilda utmaningar tycks vara att erbjuda dagliga individuellt anpassade aktivi- teter utanför bostaden, möjligheten att få bli sambo och att erbjuda boende fritt från hot och våld.
Daglig verksamhet – Delta i samhällets gemenskap
Resultaten uppvisar stora variationer mellan de deltagande kommunerna. På flera områ- den finns möjligheter till förbättringar, t.ex. möjligheten att få delta på arbetsplatsträffar eller att åstadkomma en verksamhet som är fri från hot och våld.
Tillgänglighet
De resultat som redovisas för väntetider uppvisar stora variationer mellan de deltagande kommunerna, vilket gäller både utredningstider och verkställighetstider.
Exempel på redovisning för enskilda kommuner Katrineholm
I rapporten görs ingen redovisning i övrigt av enskilda kommuners resultat. Vi betygsätter inte heller resultaten, och ett viktigt skäl är att målen kan variera mellan kommunerna.
Om kommunen inte anser att t.ex. tillgång till egen brevlåda är prioriterat blir det fel att sätta ”underkänt” för att LSS-boendet inte erbjuder alla den möjligheten. Betygssätt- ningen måste alltså utföras av varje kommun själv.
I detta avsnitt presenteras ett antal förslag på tabeller och diagram som kan åskådliggöra kommunens resultat i form av jämförelser med andra. Dessa förslag ska ses som inspira- tion för det vidare arbetet med nyckeltalen i kommunen. Samtliga diagram illustrerar jäm- förelser för kommunerna Katrineholm och Huddinge, mot ovägda medelvärden för samt- liga deltagande kommuner. Diagrammen redovisas utifrån de två områdena leva som andra och delta i samhällets gemenskap för att tydliggöra uppföljningen utifrån verksam- hetens uppdrag.
Vi har här valt att illustrera resultaten med spindeldiagram. Spindeldiagrammets främsta egenskap är att det ger en mycket tydlig bild för många nyckeltal på en gång i förhållande till andra kommuners resultat. Spindeldiagram kan enkelt skapas direkt i Kolada och jämför för samtliga valda nyckeltal kommunens värde mot medelvärdet för alla deltagande kommuner. Den blå linjen i spindeldiagrammen nedan visar kom- munens värde, i detta fall Haparanda, och den gröna linjen visar medelvärdet. Ligger den blå linjen utanför den gröna vid ett visst nyckeltal så visar det att kommunen har ett högre värde än medelvärdet i de övriga kommunerna.
Boende med särskild service (leva som andra) 2010
Daglig verksamhet (delta i samhällets gemenskap) 2010
Välj:
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Katrineholm
saknas uppgift
0 50 100
Mått 1: Epost % saknas
uppgift
0 50 100
Mått 2: Tfn %
15
0 13 25
Mått 4: Bibliotek
saknas uppgift
0 50 100
Mått 6: Plats på förskola
0
0 70 140
Mått 8: Väntetid särskilt boende
saknas uppgift
0 50 100
Mått 10: SCB trygghet
4,8
4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0
Mått 12: Antal barn/personal - planerad resurs saknas
uppgift
0 50 100
Mått 3: Bemötande %
27
0 30 60
Mått 5: Simhall
saknas uppgift
0 35 70
Mått 7: Väntetid förskola, dagar
18
0 25 50
Mått 9: Handl.tid ekonomiskt bistånd
13
0 5 10 15 20 25
Mått 11: Personalkontinuitet
83
0 50 100
Mått 13: Valdeltagande kommunval %
37
0 50 100
Mått 15: Delaktighetsindex, % av max
95114
75000 112500 150000
Mått 17: Kr/barn förskola
81
0 50 100
Mått 19: Behöriga till gymnasiet, %
77
0 50 100
Mått 14: Webbinformation, % av max
saknas uppgift
0 50 100
Mått 16: SCB Inflytande
398
200 350 500
Mått 20: Kostnad per betygspoäng grundskola Mått 18: Nationella prov åk 5 Väntar på uppgifter från Skolverket
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Min Medel Max
Varberg Vetlanda
Vingåker Vännäs 78
0 50 100
Mått 21: Elever som fullf. gymnasiet inom 4 år %
310457
200000 500000 800000
Mått 24: Kr/boende i särskilt boende
141254
0 125000 250000
Mått 27: Kr/vårdtagare i hemtjänst
73
0 50 100
Mått 29: Sysselsättningsgrad, %
21063
5000 22500 40000
Mått 22: Kr/elev i förh. till % som ej fullf. gymn.
74
0 50 100
Mått 25: Nöjd-Kund-Index särskilt boende
77
0 50 100
Mått 28: Nöjd-Kund-Index hemtjänst
3,7
0,0 6,0 12,0
Mått 30: Antal nya företag per 1000 inv.
-21
-60 -30 0
Mått 31: Förändring i antal förvärsarb./1000 inv
190
0 145 290
Mått 33: Företagsklimat, enkätdel (ranking)
36
0 50 100
Mått 35: Andel återvunnet hushållsavfall %
7
0 50 100
Mått 37: Andel ekologiska livsmedel % saknas uppgift
0 50 100
Mått 38: SCB regionindex 36
10 35 60
Mått 34: Ohälsotal 8
0 6 12
Mått 32: Andel inv. med försörjningsstöd %
65
0 50 100
Mått 36: Miljöbilar i kommunorganisationen %
