europa
–
•
•
• -
-
SÅ VILL EU FÅ UNGA
I ARBETE
Pierre Schellekens,
Chef för EU-kommissionen i Sverige.
Nu tar vi krafttag för jobbeN i europa!
eu:s krishantering är mer än bara åtstramningar och budget- nedskärningar. Det glöms ofta bort när media rapporterar.
Det mesta akuta skedet av den finansiella krisen krävde visser- ligen en snabb förbättring av statsfinanserna i flera medlems- länder. Men nu när underskot- ten minskar i allt fler länder och vi börjar ana ett ljus i tunneln, öppnas nya möjligheter för satsningar på jobb och tillväxt i Europa.
Vi ser tydliga resultat av den förda krispolitiken. Budget- underskotten minskar. De finansiella marknaderna börjar återigen låna ut pengar till medlemsländer som de tidigare ratat. Euron stabiliseras. Vi har därför skapat ett större ekono- misk utrymme för att satsa på tillväxt, nya jobb och inte minst sociala förbättringar.
När den finansiella krisen bedarrar synliggörs de efter-
följande sociala problemen.
Med arbetslöshet följer ofta fattigdom och social utslag- ning. Att skapa jobb till 26 miljoner arbetslösa européer är med all sannolikhet vår största gemensamma utmaning inför framtiden.
EU-kommissionen har redan föreslagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen på arbetsmarkna- den. Många jobb är fortfa- rande vakanta i Europa trots en generellt hög arbetslöshet.
Många företag har svårt att hitta kvalificerad personal. Det beror på att arbetsmarknaden är alltför orörlig och utbild- ningssystemen inte alltid ger den kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och få fler människor att våga åka till ett annat EU-land för att söka jobb, föreslår vi att arbetslösa som vistas utomlands får behålla sin ersättning under en längre tid än tidigare.
Vi har också föreslagit en ungdomsgaranti, som innebär att den som är arbetslös senast efter fyra månader ska erbjudas ett jobb, fortsatt utbildning eller en lärlingsplats. Med 7.5 miljoner ungdomar utan jobb eller studieplats är ungdomsga- rantin oumbärlig.
foto: sanna skerdén
Nu kan vi börja satsa inför framtiden
LEDARE
2 fokus: europa
För att snabbt skapa jobb i de värst drabbade länderna i Europa, har vi skjutit fram utbetalningar från EUs strukturfonder till krislän- derna. Sedan februari ifjol har 16 miljarder euro fördelats till 780 000 människor och 55 000 småföretag i de åtta EU-länder som är värst drab- bade av krisen.
Vi kan inte längre blunda för den ökade sociala utslagningen som den höga arbetslösheten har lett till. 120 miljoner eller 25 procent av EU:s medbor- gare balanserar på gränsen till fattigdom eller riskerar socialt utanförskap. Därför uppmanar vi nu medlemsländerna att prioritera sociala satsningar och effektivisera välfärdsstaten. För att öka effektiviteten i systemen måste vi i större utsträckning lära av varandra och ta efter de länder som under krisen varit bäst på att bromsa den sociala utslagningen.
EU har ett gemensamt ansvar för att skapa möjligheter för alla Europas medborgare.
Den mest akuta delen av den finansiella krisen ligger bakom oss. Nu kan vi lägga mer resur- ser på att skapa nya jobb i hela Europa. Nu kan vi börja satsa inför framtiden.●
fokus: europa 3 fokus: europa 3
– Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot samhäl- let och pågått alltför länge.
En rekordhög arbetslöshet i flera europeiska länder och en utebliven tillväxt har skadat förtroendet för de politiska systemen och ekonomin i hela EU. Det måste vi ändra på tillsammans och därför lägger vi fram sysselsättningspaketet.
Vilka grupper drabbas hårdast när aktiviteten i ekonomin sjun- ker och sysselsättningen minskar?
– Arbetslösheten har slagit särskilt hårt mot ungdomarna vilket kan leda till utanför- skap och i värsta fall politisk instabilitet.
Vad ingår i kommissionens sysselsättningspaket och hur ska ni bryta den negativa utveck- lingen på arbetsmarknaden?
– Vi föreslår en ungdomsga- ranti som ska ge de som är yngre än 25 år jobb, fortsatt
utbildning, en lärlingsplats eller en praktikplats inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa. Garantin fungerar redan bra i Finland och Öster- rike.
– Vi ska också lansera en europeisk allians för lärlingsut- bildning där medlemsländerna ska kunna ta del av varandras erfarenheter. Matchningen av arbetssökande mot lediga arbe- ten underlättas också genom att jobbsökarnätverket EURES byggs ut.
Vad gör ni mer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten?
– Det senaste året har kommissionen använt EU:s strukturfonder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten i de länder där den är som störst, bland annat Grekland, Spanien, Italien och Portugal. 16 miljar- der euro har avsatts till 780 000 ungdomar och 55 000 små och medelstora företag.
EU kommer i fortsättningen också att göra stora sociala investeringar. Det nya syssel- sättningsinitiativet för unga har en budget på 6 miljarder euro för åren 2014–2020.
Vad behövs mer för att få Europa på fötter?
– Europeiska och nationella sysselsättningsinitiativ kan ge oss ekonomisk återhämt- ning. Men vi behöver också få ordning på euron och skapa konvergens och sammanhåll- ning inom valutaunionen, inte polarisering. Vi har inte råd att förlora det här slaget, och vi måste skapa jobb för de ungdo- mar som är vår framtid.●
EU-kommissionär László Andor hoppas att en ungdomsgaranti ska få ner ung- domsarbetslösheten.
Kommissionen har nyligen lagt fram ett sysselsättningspaket för att skapa jobb till de miljontals ungdomar som är arbetslösa i Europa. László Andor, EU-kommissionär med ansvar för syssel- sättning, socialpolitik och inkludering, förklarar.
Så bekämpar EU ungdoms- arbetslösheten
EUrES är det europeiska nätverket för rörlighet i arbetslivet. EURES ger unga arbetssökande bidrag för att kunna söka jobb utomlands och hjälp med flytten. Små och medelstora arbetsgivare får dessutom ekonomiskt stöd för att ta emot dessa dem.Se mer på ec.europa.eu/eures/
Ungdomsgaranti införs Ska minska arbetslösheten
Inom EU fi nns idag 7,5 miljoner ungdomar mellan 15 och 24 år som inte gör någonting, de varken studerar eller arbetar.
Ungdomsarbetslösheten var nästan 24 procent i januari i år, mer än dubbelt så hög som den är för vuxna. Och den är ännu högre i fl era av krisländerna, som Grekland och Spanien.
I grekiska regionen Västra Makedonien är 72,5 procent av ungdomar under 25 år arbetslösa, det är högst inom EU.
Lägst ungdomsarbetslöshet har den tyska regionen Bayern med 4,2 procent.
Ungdomarna riskerar att fastna i långvarig arbetslös- het, bland annat därför är ungdomsarbetslösheten ett hot mot den sociala sammanhåll- ningen inom EU och kan få allvarliga följder på sikt. Det här oroar EU-kommissionen som därför har lanserat ett åtgärdspaket för att komma
till rätta med den. I paketet ingår en rekommendation att medlemsstaterna ska inrätta en ungdomsgaranti. Denna är ett led i EU:s Europa 2020-stra- tegi för tillväxt och sysselsätt- ning.
Ungdomsgarantin riktar sig till ungdomar under 25 år, som varken arbetar eller studerar, och innebär att de inom fyra månader efter det de blivit arbetslösa.
EU stöder idag satsningar för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten via Europeiska Socialfonden, men i februari beslutades om
ytterligare insatser. Ett syssel- sättningsinitiativ för unga i de regioner där ungdomsarbets- lösheten ligger över 25 procent ska sjösättas. ●
4 :
ARBETSLÖSHETEN I SIFFROR 2012 I östra Slovakien är långtidsarbets- lösheten störst inom EU, där har 71,1 procent av de arbetslösa varit utan arbete mer än 12 månader. På Peloponnesos i Grekland är siff ran 68,6 och i mellersta Slovakien 67,6.
I tre svenska regioner är lång- tidsarbetslösheten lägst i hela EU. I mellersta Norrland, Stockholm och Västsverige har 15,4, 16,3 respektive 17,5 procent av de arbetslösa varit utan arbete mer än 12 månader.
: 5
De här två har deltagit i projekt Ungdomskraft, som har som mål att nå alla ungdo- mar på Gotland som inte går ut skolan, och få dem att hitta vägen in i samhället igen.
Ungdomskraft fi nansieras bland annat av EU:s sociala fond.
I projektet fi nns sex heltidstjänster, handplockade studie- och yrkesvägledare, socionomer med olika speciali- teter och lärare.
– Vårt mål är att fånga upp de ungdomar mellan 16 och 24 år som är i utanförskap och få in dem i sysselsättning igen, säger Jan Svensson, projektle- dare för Ungdomskraft.
– Vi letar upp dem, skriver brev, ringer till dem och har vi inte fått tag i dem då, då söker vi upp dem.
Målgruppen för projektet är ungdomar som hoppat av
Projekt Ungdomskra får skoltrötta ”på banan igen”
gymnasiet, och som i stäl- let håller sig hemma framför datorn hela dagarna. Också ungdomar med psykosociala svårigheter och funktionshin- der tillhör målgruppen.
– Vi börjar med att kartlägga varje ungdoms styrka, svårigheter, behov och önskemål. Utifrån det gör vi en handlingsplan för att ge ungdomarna individuellt och personligt stöd och vägledning så att de kan komma till- baka till skolan igen, eller till komvux eller någon folkhög- skola.
– De kan ha dålig själv- känsla så vi bildar också nätverk kring dem, följer dem till läkare, till skolan och så vidare.
Just nu arbetar man i projektet med 35 ungdomar, och har lyckats få 18 av dem i utbildning igen. Flera av
I början av maj gick två ungdomar på Gotland till sina första fasta arbeten. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men i själva verket har de här ungdomarna tagit ett jättekliv mot ett fungerande vuxenliv.
Tidigare var de så kallade hemmasittare, hade hoppat av skolan och istället isolerat sig framför sina datorer.
ungdomarna hade inte ens fullföljt högstadiet och för dem har man startat en KBT- utbildning, (Kognitiv beteen- deterapi) så att de klarar av att komma utanför dörren.
Men den här individuella hjälpen är bara en sida av verk- samheten, projektet arbetar också förebyggande så att inte fl er hoppar av skolan.
– För att förebygga avhopp kompetenshöjer vi grundsko- lan, för ”symtomen” visar sig ofta redan på mellanstadiet.
– För skolan handlar det om att uppmärksamma de tidiga tecknen, och att fråga efter barnen när de inte dyker upp.
Projekt Ungdomskraft kommer att arbeta med omkring 100 ungdomar under projekttiden, som sträcker sig till och med halvårsskiftet 2014. Men det ska fortsätta även efter det. ●
SOCIALFONDEN I SVERIGE EU:s socialfond har i Sverige en budget på 6,2 miljarder kronor för åren 2007–2013. Fondens medel fördelas på cirka 4 000 projekt runt om i landet.
Socialfonden kommer att kunna fördela mer pengar under nästa programperiod, 84 miljarder Euro för hela EU, jämfört med dagens 75 miljarder Euro.
6 fokus: europa
– Kommissionen har beslutat om det här sociala paketet av ett par, tre goda anledningar, berättar Lieve Fransen, direktör för EU:s gene- raldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.
– Det är dels därför att det är viktigt att investera i människor, och det sker inte i alla länder. Dels för att kompetensen på området är dålig på många håll. Vi har analyserat vad medlemsländerna gör och sett stora skillna- der, som inte enbart beror på ländernas dåliga ekonomier. Många länder kan använda sina pengar mer effektivt. Sverige, Finland och Danmark är till exempel bättre på det än Italien, Grekland och Spanien, medan det är riktigt dåligt i till exempel Bulgarien och Rumänien. Men i kristider är det viktigt att lära sig av varandra.
Medlemsländerna är idag nära sammanlän- kade. Om ett land inte investerar i förskola, skola och annan utbildning riskerar det att spilla över på andra EU-länder. Ett exempel på det är från Spanien.
– Vid byggboomen där för ett antal år sedan slutade ungdomar i skolan för att arbeta på byggen. När sen krisen kom blev de arbetslösa, men då hade de hunnit bilda familj och skaffa
boende, och förlorade nu både hus och hem.
Många av dem sökte sig till andra EU-länder för arbete, men det är svårt, det finns just inga arbeten för outbildade någonstans i Europa.
– Så vi måste investera i ungdomarna, så att de går kvar i skolan och utbildar sig.
Sociala välfärdsfrågor är något som medlemsländerna själva ansvarar för, frågan är vad kommissionen kan göra om länderna inte följer rekommendationen?
– Beslut ska ju tas så nära verkligheten som möjligt, men vi kan ta fram bra exempel för att övertala de länder som är tveksamma till sociala investeringar, säger Lieve Fransen.
Sociala investeringar finns också med i den europeiska tillväxtstrategin, Europa 2020, som medlemsländerna har kommit överens om.
Till stöd för länderna finns också flera struk- turfonder, som socialfonden och regionalfon- den. Inom den sociala fonden avsätts en ökad andel till välfärdsprojekt, minst 20 procent mot tidigare 10–15 procent. Och ett arbete pågår för att öka medlemsländernas användning av fonderna.
– Det är viktigt att länderna samarbetar med varandra. Men vi arbetar också med att snabba upp datainsamlandet från medlemsländerna för
Investeringar i välfärden viktiga för EU:s framtid
Över 120 miljoner människor i EU är fattiga, på gränsen till fattigdom eller socialt utanförskap. EU-kommissionen har
därför tagit fram ett socialt investeringpaket som ska komma till rätta med fattigdom och social utestängning.
Ett av EU:s fem långsiktiga mål att 20 miljoner människor
ska kunna ta sig ur fattigdom till år 2020, som en del i den
långsiktiga tillväxtstrategin.
fokus: europa 7
Nu ska de sämst ställda inom EU få stöd och hjälp med det allra nödvändigaste som mat och kläder tack vare en ny fond som tillkommit på förslag av EU-kommissionen.
Genom EU-rådet har medlemsstaternas stats- och regeringschefer beslutat avsätta 2,5 miljarder Euro, eller drygt 21 miljarder kronor, under åren 2014–2020 till den här fonden.
Den nya fonden kompletterar den Europe- iska socialfonden, som har förbättrade kunska- per och utbildning som sin uppgift.
Fondens pengar ska i varje medlemsland kanaliseras via frivilligorganisationer inom det sociala området.
Att fonden inrättas innebär en fortsättning på det matprogram, som fungerat de senaste 20 åren. Det programmet baserades ursprungligen på ett jordbruksöverskott, som nu minskat så att matprogrammet ska upphöra vid årsskiftet 2013–14. ●
att kunna följa upp insatserna snabbare. Idag är det två års fördröjning av redovisningen, det är inte bra. Samtidigt utvecklar vi en kunskaps- bank inom området.
Med ett eff ektivt datainsamlande kan länderna lära sig av varandra om hur man eff ektivast använder sina pengar.
Lieve Fransen besökte Sverige i början av maj för att just diskutera hur man kan tackla de sociala konsekvenserna av den ekonomiska krisen.
– Även Sverige kan förbättra sig, säger hon, ni har äldre kvinnor som varit hemmafruar och som har mycket låga pensioner, det kan förbättras. Ungdomsarbetslösheten och bristen på integration är annat som Sverige måste ta itu med.
Vid en konferens i belgiska Leuven i början av maj lanserades det sociala investeringspaketet.
– Det var en bra konferens där representan- ter för medlemsländerna och välgörenhetsorga- nisationer möttes för att diskutera hur paketet ska implementeras. Klart är att det behövs nytt tänkande i sociala frågor, att det behövs mer engagemang och att en satsning på ungdomars utbildning inte är en kostnad utan en investe- ring för framtiden. ●
Vid konferensen i Leuven i början av maj presenterade Lieve Fransen, till vänster, det sociala investeringspaketet. Här tillsam- mans med EU-kommissionären László Andor, till höger och Joan Burton, den irländska socialministern i mitten.
Ny fond hjälper
de sämst ställda
Myt: EU förbjuder dig att byta frön från din trädgård med grannen.
Nej, så är det inte. Däremot har EU-kommissionen lagt fram ett
BYTA FRÖN INTE LAGLIGT
KONTAKTUPPGIFTER
Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Pernilla Baralt Telefon: 08-562 444 06. Mobiltelefon: 070-458 23 06. E-post: pernilla.baralt@ec.europa.eu
Chef för representationen Pierre Schellekens
Telefon: 08-562 444 22, 0704-952 302. E-post: pierre.schellekens@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/
EU:s offi ciella hemsida: http://europa.eu/
Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm.
Produktion: Factum. Tryck: Skaraborgs Off set, juni 2013.
MYTERNA OM EU DEL 3
EU och medborgarna var ett av inslagen på EU-kommissionens dag vid årets Europaforum i Hässleholm i början av april.
Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens svenska kontor, deltog som samtals- partner och moderator.
– Dagen var en del i EU:s medbor- gardialog och vi hade förberett oss dagen innan genom diskussioner med elever på Hässleholms tek- niska gymnasium, berättar han.
Där fi ck eleverna diskutera i grup- per om EU:s framtid och det de ser som viktigast för framtidens EU.
De fi ck också rösta fram en lista
paket för bättre livsmedelshan- tering. I paketet ingår ett kapitel om växtskydd och ett om frön och annat växtförädlingsmaterial, som riktar sig till företag av olika storlek.
Privatpersoner är undantagna från regelverket och kan fortsätta att köpa alla slags fröer och också sälja dem i liten mängd. Och naturligtvis också byta fröer med grannarna.
UNGDOMAR SATTE AGENDAN VID ÅRETS EUROPAFORUM
på ämnen, som EU-kommissionen bör ta itu med. Det som kom fram under dagen sammanställs i en rapport för vidare befordran till Bryssel.
Miljön, klimatet och energin var ett av ämnesområdena som hamnade i topp, liksom den ekonomiska krisen, och åtgärder för att minska främlingsfi entlighet och rasism.
– Bäst av allt var att ungdomar- na vill ha ett starkare samarbete inom EU för att lösa problemen, inte mindre samarbete, säger Pierre Schellekens.
Europaforum i Hässleholm har fungerat som en arena för samtal
om viktiga Europafrågor sedan 2003. Under en vecka förs samtal om politik, ekonomi, juridik och kultur mellan politiker, journalister, kulturpersonligheter och andra.
– Europaforum är ett fi nt arrangemang där man träff ar gräddan av debattörer, men också vanliga människor som kom- mer för att de är intresserade av europafrågor, säger Pierre Schel- lekens.
– Jag har varit med i fl era år och kan konstatera att Europaforum har utvecklats från att vara en all- män debatt om EU till att diskutera de frågor som också är stora och diskuteras i Bryssel.
