Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m.fl Dagvattenutredning

(1)

Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m.fl

Dagvattenutredning

2017-06-05

(2)

Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m.fl Dagvattenutredning

2017-06-05

Beställare: Järfällahus AB

Box 197

177 50 JÄRFÄLLA

Beställarens representant: Magnus Asp

Konsult: Norconsult AB

Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm

Uppdragsledare Marta Juhlén

Handläggare Ylva Egeskog

Uppdragsnr: 105 05 25

Filnamn och sökväg: n:\105\05\1050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\Engelbrektsområdet rapport.doc

Kvalitetsgranskad av: Marta Juhlén och Nicolas Schoeffler

Tryck: Norconsult AB

(3)

3 (38)

t

Sammanfattning

Norconsult AB har efter förfrågan från Järfällahus upprättat denna

dagvattenutredning för Engelbrektsområdet Jakobsberg 2:1871 m.fl. Planområdet är beläget i centrala Jakobsberg och upptar en yta på drygt 6 ha. I dagsläget utgörs området av 8 större bostadshus omgärdade av parkeringsytor, parkmark och gångvägar. Detaljplanen medger möjlighet att komplettera området med 16 flerbostadshus/byggnadskroppar.Planområdets markanvändning utgår från preliminärt planförslag och utredningens syfte är att beskriva förväntat framtida dagvattenflöde och föroreningsbelastning samt föreslå möjliga lösningar för dagvattenhantering.

Recipienten för planområdet är Bällstaån. Idag avleds dagvattnet via Järfällahus dagvattennät och det kommunala dagvattennätet. Parkerings- och körytorna avvattnas främst via rännstensbrunnar som är anslutna till dagvattennätet. Övrigt dagvatten avrinner ytligt och infiltrerar i parkytor och diken inom området. Det befintliga totala dagvattenflödet vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet är beräknat till 745 l/s för planområdet. Beräkningar av befintlig

föroreningsbelastning inom planområdet visar att majoriteten av redovisade ämnen överstiger Järfälla kommuns föreslagna riktvärden. Idag förekommer ingen rening av dagvattnet utöver rening i befintliga diken och grönområden.

Det framtida totala dagvattenflödet för planområdet för ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 är beräknat till 1035 l/s. Detta ger en total erforderlig fördröjningsvolym på 359 m³. Den föreslagna dagvattenhanteringen bygger på rening i rain gardens och skelettjordar för dagvatten från parkerings- och körytor.

Dessa föreslås breddas till dagvattennätet. Permeabel beläggning föreslås även för delar av parkeringsytorna. Efter föreslagna lösningar uppfylls icke-

försäkringskravet för alla redovisade föroreningshalter.

För takvatten som ej behöver renas föreslås fördröjning i kassett- eller

makadammagasin. Kassettmagasinen är dimensionerade för att kunna fördröja den totala erforderliga fördröjningsvolymen. Det befintliga ledningsnätet behöver anpassas efter exploatering. Området föreslås höjdsättas så att dagvattnet avrinner från byggnaderna samt att dagvatten från parkeringsytor leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar. Alternativ till dessa föreslagna lösningar är

makadammagasin istället för kassettmagasin samt gröna tak på de nya byggnaderna för att minska magasinsvolymen inom området. Ett öppet dike i ett av

parkområdena inom är även rekommenderat.

(4)

2017-06-05 Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m.fl Dagvattenutredning

4 (38)

n:\105\05\1050525\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\engelbrektområdet rapport.doc

(5)

5 (38)

ktområdet

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Innehållsförteckning ... 5

1 Inledning ... 6

1.1 Underlag och förutsättningar ... 7

2 Nulägesbeskrivning ... 8

2.1 Recipient ... 8

2.2 Geoteknik och grundvatten ... 8

2.3 Markavvattningsföretag och skyddsintressen ... 9

3 Befintlig dagvattenhantering ... 11

3.1 Befintlig avrinning ... 11

Delområde 1, Magnusvägen 3–5 och 4–6 ... 11

3.1.2 Delområde 2, Birgittavägen 13–19 ... 13

3.1.3 Delområde 3, Birgittavägen 1–11 ... 15

3.1.4 Delområde 4, Engelbrektvägen 17–19... 17

3.1.5 Delområde 5, Engelbrektvägen 8–14... 18

3.2 Befintligt dagvattenflöde ... 18

3.3 Befintlig föroreningsbelastning ... 20

4 Framtida dagvattenhantering ... 22

4.1 Framtida dagvattenflöde... 22

4.2 Erforderlig fördröjningsvolym ... 23

4.3 Framtida dagvattenföroreningar ... 24

4.4 Föreslaget dagvattensystem ... 25

4.4.1 Beskrivning av föreslagen dagvattenhantering ... 29

4.5 Höjdsättning ... 34

4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn ... 35

Referenser ... 36

Bilagor

Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering

Bilaga 2 Föreslagen framtida dagvattenhantering

(6)

6 (38)

1 Inledning

Denna dagvattenutredning har tagits fram på uppdrag av Järfällahus som underlag för detaljplaneläggning av Engelbrektsområdet, Jakobsberg 2:1871 m. fl. i Järfälla kommun. Förslaget innebär komplettering med ca 300 bostäder och är en del av översiktsplanenens syfte att utveckla Jakobsberg till en regional stadskärna.

Planområdet omfattar drygt 6 ha och ligger i Centrala Jakobsberg. Det avgränsas av Birgittavägen i öst, Engelbrektvägen/Magnusvägen samt Riddarparken och Riddarparkeringen i väst, Viksjöleden i norr samt Folkungavägen i syd.

Planområdets placering kan ses i figur 1.

Figur 1. Planområde inringat i rött

Idag består området av 8 bostadshus. Husen är omgärdade av parkeringsytor, parkmark och gångvägar. Detaljplanen föreslår en utbyggnad av 16 bostadshus.

(7)

7 (38)

ktområdet

1.1 Underlag och förutsättningar

- Baskarta i dwg-format, mottagen 2017-04-07 - Plangräns i dwg-format, mottagen 2017-04-20

- Situationsplaner med VA-ledningsnät Järfällahus i PDF, mottaget 2017-04- 26. Komplettering med observationer utfördes 2017-05-12

- Befintligt VA-ledningsnät Järfälla kommun i dwg-format, mottagen 2017- 04-06

- Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering, mottagen 2017-03-30 - Beskrivning av ungefärlig andel parkering respektive grönyta, mail

mottaget 2017-05-22

- Svensk Vattens publikation P110 används

- Enligt Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering begränsas framtida flöde för området (vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25) till att inte överstiga befintligt. Ett befintligt 2-årsregn används som utflöde i beräkningarna då detta antas motsvara dimensionerna på det befintliga ledningsnätet

(8)

8 (38)

2 Nulägesbeskrivning

Nedan ges en övergripande beskrivning av befintliga förhållanden och förutsättningar för området. Det omfattar recipientens status, förhållanden för geoteknik, samt markavvattningsföretag.

2.1 Recipient

Recipienten för planområdet är Bällstaån. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) sammanställer alla större vattenförekomster i Sverige och klassar dem utifrån dess kemiska och ekologiska status. Miljökvalitetsnormen (MKN) för Bällstaån är att den ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2027. Bällstaåns nuvarande ekologiska status klassas enligt VISS som otillfredsställande och dess kemiska status klassas som uppnår ej god. Detta på grund av övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter samt ändrade habitat på grund av fysisk påverkan (VISS, 2017).

Bällstaån har, utöver dålig vattenstatus, även problem med återkommande översvämningar.

2.2 Geoteknik och grundvatten

Enligt översiktlig jordartskarta från SGU består området till största del av postglacial lera. Lera är en tät jordart och har därför begränsad

infiltrationsförmåga. I sydöstra delen av planområdet finns ett mindre område med postglacial sand, vilket har god infiltrationsförmåga. Jordartskartan kan ses i figur 2.

Det finns inga uppgifter om grundvattennivåer tillgängliga för området.

(9)

9 (38)

ktområdet

Figur 2. Jordartskarta över aktuellt område (SGU, 2017). Ungefärlig placering av planområdet är inringat i blått.

2.3 Markavvattningsföretag och skyddsintressen

Enligt länsstyrelsens uppgifter finns det två dikningsföretag inom planområdet, Jakobsbergs östra torrläggningsföretag samt Jakobsberg-Ängen

torrläggningsföretag. Dessa visas i figur 3 (blått streck) med tillhörande båtnadsområde (lila fält). Båtnadsområdet är det område kring diket som antas påverkas av dikningsföretaget. Enligt telefonsamtal med länsstyrelsen (2017-06- 09) har dikningsföretagen inom planområdet ingen gällande funktion och det föreslås att kommunen kontaktar länsstyrelsen angående avveckling av dessa.

Dikningsföretagen Viksjö, Jakobsberg, Kalfhälla m.fl samt Sänkning av Spångaån finns även längs vägen mot recipienten Bällstaån (till höger i figur 3). Planområdet är inringat i rött i figuren. Då flödet från planområdet inte ska öka i framtiden enligt riktlinjerna kommer inte dessa dikningsföretag att påverkas.

Området omfattas inte av några skyddsvärda intressen.

(10)

10 (38)

7

Figur 3. Dikningsföretag samt båtnadsområden inom planområdet (till vänster) samt på vägen mot recipienten Bällstaån (till höger). Ungefärligt planområdet är inringat i rött.

(11)

11 (38)

ktområdet

3 Befintlig dagvattenhantering

I detta kapitel beskrivs den befintliga dagvattenhanteringen för området.

Avrinning, dagvattenflöden samt föroreningsbelastning redovisas.

3.1 Befintlig avrinning

Dagvattnet från planområdet leds till Bällstaån via Järfällahus dagvattenledningar samt det kommunala dagvattennätet. Avvattning sker via rännstensbrunnar främst i anslutning till parkeringsytorna. En del dagvatten infiltreras/fördröjs inom

grönområden och i diken inom området. Ingen ytterligare anläggning för fördröjning eller rening av dagvatten finns för området idag.

Platsbesök genomfördes 2017-03-30 samt 2017-05-12 för att få en bättre uppfattning av området. Bilderna i detta avsnitt är tagna vid något av dessa tillfällen. Planområdet är indelat i fem delområden, delområde 1 – 5, utifrån hur dagvattnet avrinner och är kopplat. Det befintliga dagvattensystemet för

delområdena kan ses i bilaga 1. I bilaga 1 kan Järfällahus dagvattennät ses med ungefärlig placering utifrån PDF: er mottagna 2017-04-26. Rännstensbrunnar utan anslutning är utritade utifrån platsbesök 2017-05-12 och har okänd koppling.

Då området består av lera är infiltrationsförmågan låg. Grönområdena inom området har ändå en fördröjande effekt och dagvatten kan upptas av växtligheten.

Inom området förekommer dock planteringar inramade av kantsten (figur 5), vilket förhindrar dagvatten att infiltrera i dessa områden.

Delområde 1, Magnusvägen 3–5 och 4–6

Takvatten

Takvattnet från hus A, B och C avvattnas via Järfällahus dagvattenledning västerut till kommunal ledning i Magnusvägen. Denna leder dagvattnet söderut mot

Folkungavägen. Ledningarna är dragna i passager som finns mellan husen.

Takvattnet från hus M och N antas vara kopplade till samma ledning men underlag saknas för dessa.

Väg- och parkering

Delområdet sluttar norrut. Dagvatten från parkeringsytor tillhörande hus A, B och C leds till rännstensbrunnar som är anslutna till ledningen i Magnusvägen.

(12)

12 (38)

Dagvatten infiltrerar även genom ett bredare trädbevuxet dike längs gång- och cykelvägen i öst (figur 4) samt i de gräsytor/trädplanteringar inom parkeringsytan.

Figur 4. Brett trädbevuxet dike

Parkeringsytorna tillhörande hus M och N är upphöjda och dagvattnet infiltrerar i gräsytor framför parkeringarna samt leds till rännstensbrunnar placerade vid infarterna längs Magnusvägen och vid en asfalterad vändplats i södra delen av området (figur 5).

(13)

13 (38)

ktområdet

Figur 5. Upphöjd parkering samt vändplats. Kantsten kring gräsyta.

Gräs- och parkyta

Mellan Magnusvägen och hus A, B och C husen finns en större parkyta samt lekpark där stora delar av dagvattnet antas fördröjas. Rännstensbrunnar inom området leder även dagvattnet till ledningen i Magnusvägen.

3.1.2 Delområde 2, Birgittavägen 13–19

Takvatten

Takvattnet från hus D och E avleds via Järfällahus ledning västerut längs gång- och cykelvägen och ansluts till det kommunala nätet i Engelbrektvägen. Ledningen leds i passagen mellan hus D och E.

Väg- och parkeringsytor

Dagvatten från parkeringsytor avrinner norrut till rännstensbrunnar i anslutning till parkeringsytorna. Dessa är kopplade till samma ledning som takvattnet enligt ovan.

Dagvatten infiltreras även i en bred gräsyta norr om delområdet (figur 6).

(14)

14 (38)

Figur 6. Gräsyta norr om delområde 2 (vy mot söder)

Västra delen av området består av parkyta som sluttar mot gång- och cykelbanan västerut (figur 7). Största delen av dagvattnet beräknas infiltrera/fördröjas inom parkytan. Rännstensbrunnar kopplade till Järfällahus ledning är även placerade längs gång- och cykelbanan.

(15)

15 (38)

ktområdet

Figur 7. Parkyta sluttande mot gång- och cykelbana (vy mot söder)

3.1.3 Delområde 3, Birgittavägen 1–11

Takvatten

Takvattnet från hus F, G och H avleds via Järfällahus ledning västerut i gång- och cykelvägen mot Engelbrektvägen och vidare via det kommunala nätet söderut mot Folkungavägen.

Delområdet sluttar norrut. I den södra delen finns en gräsyta samt en infart från Folkungavägen som sluttar inåt området (figur 8).

(16)

16 (38)

Figur 8. Sluttande infart och parkeringsyta (vy västerut från Birgittavägen)

Dagvatten från väg och parkering leds till rännstensbrunnar som är placerade intill de träd- och gräsplanteringar som finns i anslutning till parkeringarna. Dagvattnet avleds norrut via Järfällahus ledning mot delområde 2 och sedan västerut mot gång- och cykelbanan. En del dagvatten infiltreras genom gräsytan samt planteringarna.

Dagvatten från Birgittavägen fördröjs i det gräsbeklädda dike som löper längs vägen samt leds till rännstensbrunnar längs vägen som är kopplade direkt till det kommunala nätet.

Väster om husen finns en större parkområde som sluttar inåt husen, gång och cykelbana samt en uteplats/lekplats. En rännstensbrunn i anslutning till gång- och cykelbanan är kopplad på samma nät som nämnts ovan. Stor del av dagvattnet fördröjs inom området.

(17)

17 (38)

ktområdet

3.1.4 Delområde 4, Engelbrektvägen 17–19

Takvatten

Takvattnet för hus I och J antas vara kopplat till det kommunala dagvattennätet i Folkungavägen som leds västerut. Komplett information saknas dock.

Dagvatten från parkeringsytor väster om hus I och J avrinner till rännstensbrunnar på parkeringsytan (okänd anslutning) samt infiltreras/fördröjs i gräsytor längs Engelbrektvägen. Dagvattnet från Engelbrektvägen leds till rännstensbrunnar längs vägen. Dessa är anslutna till det kommunala nätet och leder söderut mot

Folkungavägen.

Inom delområdet finns en större gräsbeklädd parkyta med träd (figur 9). Området sluttar mot en grusad lekpark i väst. Det finns även en asfalterad gångväg längs huset i väst där dagvatten avrinner in mot husen. Dagvatten infiltreras till stor del inom parkytan och upptas av växtligheten.

Figur 9. Park med barrträd samt gångväg (vy norrut från Folkungavägen)

(18)

18 (38)

3.1.5 Delområde 5, Engelbrektvägen 8–14

Takvatten

Takvattnet för hus K och L leds österut via Järfällahus ledning till den kommunala ledningen i gång- och cykelbanan. Dagvattnet leds söderut mot Folkungavägen.

Dagvatten från parkeringen leds till rännstensbrunnar inom parkeringsytan. Dessa är anslutna via Järfällahus ledning österut till det kommunala nätet. Mellan parkeringen och gång- och cykelbanan finns ett gräsparti där dagvatten infiltreras.

Dagvatten infiltreras även i de planteringar som finns vid parkeringsytorna. Vid parkeringens utfart österut samt längs gång- och cykelbanan finns rännstensbrunnar kopplade till den kommunala ledningen. Dagvatten från parkeringen söder om husen avrinner söderut och infiltreras i de gräsytor som finns inom

parkeringsområdet samt avleds till rännstensbrunnar på parkeringen och längs Engelbrektsvägen.

Väster om husen finns en större parkyta med lekplats där dagvatten infiltreras/fördröjs.

3.2 Befintligt dagvattenflöde

Befintliga dagvattenflöden inom delområdena har beräknats för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 min. Rationella metoden (ekvation 1) med antagna koefficienter enligt Svenskt Vattens publikation P110 har använts.

Q=φ*A*i (ekvation 1)

där:

Q = dimensionerande flöde (l/s) φ = avrinningskoefficient A = area (ha)

i = regnintensitet (l/s ha)

Regnintensiteten för en 10-årsregn med varaktighet 10 min är enligt Svenskt Vattens publikation P110 228 l/s ha. Tabell 1 – 5 redovisar area,

avrinningskoefficienter samt dimensionerande flöden från olika marktyper för delområde 1–5.

(19)

19 (38)

ktområdet

Tabell 1. Befintliga flöden inom delområde 1

Typ av yta A [ha] φ Q10 år [l/s]

Tak 0,29 0,9 60

Asfalt 0,83 0,8 151

Grönyta 0,70 0,1 16

Grus 0,00 0,2 0

Totalt 1,82 0,55 227

Tak 0,11 0,9 22

Asfalt 0,49 0,8 90

Grönyta 0,71 0,1 16

Grus 0,00 0,2 0

Totalt 1,31 0,43 128

Tak 0,17 0,9 36

Asfalt 0,59 0,8 107

Grönyta 0,45 0,1 10

Grus 0,04 0,2 2

Totalt 1,25 0,54 155

Tak 0,12 0,9 24

Asfalt 0,40 0,8 72

Grönyta 0,60 0,1 14

Grus 0,02 0,2 1

Totalt 1,13 0,43 111

Tak 0,16 0,9 33

Asfalt 0,44 0,8 80

Grönyta 0,46 0,1 11

Grus 0,02 0,2 1

Totalt 1,08 0,50 124

Det totala flödet för området är således 745 l/s. Det kan konstateras att de största flödena kommer från de asfalterade ytorna inom alla delområden.

(20)

20 (38)

3.3 Befintlig föroreningsbelastning

För att på sikt uppnå en god vattenstatus i recipienten Bällstaån ska dagvattnet i första hand uppfylla det så kallade Icke försämringskravet. Dagvattnet ska även uppnå Järfälla kommuns fastställda riktvärden för recipienten Bällstaån senast innan dagvattnet nåt recipienten.

Befintlig föroreningsbelastning för dagvattnet inom området har beräknats med hjälp av schablonhalter hämtade från databasen StormTac. Dessa är medelvärden för en mängd dagvattenanalyser för olika marktyper. Tabell 6 redovisar de marktyper området är indelat i med tillhörande schablonhalter.

Tabell 6. Schablonvärden för föroreningshalter (StormTac, 2017)

Schablonhalt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Tak

[µg/l] 90 1800 2,6 7,5 28 0,80 4,0 4,5 0,0050 25 000 0 Parkområde

[µg/l] 120 1200 6,0 15 25 0,30 3,0 2,0 0,020 49 000 200 Vägyta

[µg/l] 140 2400 3,0 21 30 0,27 7,0 4,0 0,080 63 936 774 Parkering

[µg/l] 100 1100 30 40 140 0,45 15 4,0 0,050 140000 800 Gång- och

cykelbana

[µg/l] 150 2000 3,5 23 33 0,30 7,0 4,0 0,080 7400 770 Grusyta

[µg/l] 42 2000 2,2 12 33 0,11 1,0 0,85 0,019 9675 96

Beräkningarna är utförda med en årsmedelnederbörd på 550 mm/år för Stockholmsregionen enligt SMHI (SMHI, 2017). Riktvärdet för kväve (N) saknades i Järfälla kommuns Riktlinjer för dagvattenhantering och är istället hämtat från riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, 2017). Tabell 7 redovisar beräknade föroreningskoncentrationer samt riktvärden i µg/l. Tabell 8 redovisar föroreningsmängder i kg/år för området.

(21)

21 (38)

ktområdet

Tabell 7. Föroreningskoncentrationer samt Järfälla kommuns riktvärden i µg/l.

Överstigande värden markerade i grått.

Marktyp P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Takyta

[µg/l] 21 423 1 2 7 0,2 1 1 0,00 5877 0

Parkområde

[µg/l] 11 107 1 1 2 0,0 0 0 0,00 4381 18

Vägyta

[µg/l] 17 293 0 3 4 0,0 1 0 0,01 7814 95

Parkering

[µg/l] 37 406 11 15 52 0,2 6 1 0,02 51715 296

Gång- och cykelbana

[µg/l] 27 359 1 4 6 0,1 1 1 0,01 1328 138

Grusyta

[µg/l] 0 9 0 0 0 0,0 0 0 0,00 43 0

Total [µg/l] 113 1598 13 25 70 0,5 9 4 0,05 71159 547 Riktvärde

[µg/l] 80 2500 3 9 15 0,3 8 6 0,04 40000 500

Tabell 8. Föroreningsmängder i kg/år. Överstigande värden markerade i grått.

Marktyp

[kg/år] P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Takyta

[kg/år] 0,4 7,6 0,01 0,03 0,12 0,003 0,02 0,02 0,0000 106 0,0 Parkområde

[kg/år] 0,2 1,9 0,01 0,02 0,04 0,000 0,00 0,00 0,0000 79 0,3 Vägyta

[kg/år] 0,3 5,3 0,01 0,05 0,07 0,001 0,02 0,01 0,0002 141 1,7 Parkering

[kg/år] 0,7 7,3 0,20 0,27 0,93 0,003 0,10 0,03 0,0003 931 5,3 Gång- och

cykelbana

[kg/år] 0,5 6,5 0,01 0,07 0,11 0,001 0,02 0,01 0,0003 24 2,5 Grusyta

[kg/år] 0,0 0,2 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,0000 1 0,0 Total

[kg/år] 2,0 28,8 0,24 0,44 1,26 0,008 0,16 0,07 0,0008 1280 9,8

Det kan konstateras att samtliga totala värden förutom kväve och nickel överstiger föreslagna riktvärden i befintlig situation. Parkeringsytorna är främst bidragande till de höga halterna.

(22)

22 (38)

4 Framtida dagvattenhantering

Detta kapitel beskriver förväntade framtida situation. Framtida dagvattenflöden, föroreningsbelastning samt erforderlig fördröjningsvolym redovisas. Vidare beskrivs föreslagen framtida dagvattenhantering, höjdsättning samt

avrinningsvägar vid ett 100-årsregn.

4.1 Framtida dagvattenflöde

Framtida flöden har beräknats med rationella metoden med antagna koefficienter samt en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (ekvation 2).

Klimatfaktorn bedöms av SMHI och används då nederbördintensiteten beräknas öka i framtiden.

Q=φ*A*i*kf (ekvation 2)

där:

Q = dimensionerande flöde (l/s) φ = avrinningskoefficient A = area (ha)

i = regnintensitet (l/s ha) kf = klimatfaktor

Områdets markanvändning som används i beräkningarna utgår från preliminärt planförslag. Areorna baseras på tillhandahållen situationsplan samt uppgifter om ungefärlig andel grönyta respektive asfalt från planarkitekten (epost, 2017-05-22).

Beräkningarna är utförda för ett 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter. Ett 10- årsregn är ett regntillfälle där sannolikheten att det inträffar ett enskilt år är 10 %.

Sannolikheten att ett 10-årsregn inträffar någon gång under en 10-årsperiod är 65

%. Sannolikheten att ett 10-årsregn inträffar under en 10-årsperiod är alltså större än sannolikheten att det inte inträffar.

Framtida flöden för delområde 1 – 5 redovisas i tabell 9 – 13.

Tabell 9. Framtida flöden inom delområde 1

Tak 0,51 0,9 131

Asfalt 0,80 0,8 182

Grönyta 0,54 0,1 15

Grus 0,00 0,2 0

Totalt 1,85 0,67 329

(23)

23 (38)

ktområdet

Tak 0,37 0,9 96

Asfalt 0,39 0,8 89

Grönyta 0,61 0,1 17

Grus 0,04 0,2 2

Totalt 1,41 0,55 204

Tak 0,31 0,9 80

Asfalt 0,41 0,8 93

Grönyta 0,47 0,1 13

Grus 0,03 0,2 2

Totalt 1,22 0,61 188

Tak 0,25 0,9 64

Asfalt 0,41 0,8 93

Grönyta 0,49 0,1 14

Grus 0,02 0,2 1

Totalt 1,16 0,52 172

Tak 0,21 0,9 53

Asfalt 0,34 0,8 78

Grönyta 0,34 0,1 10

Grus 0,03 0,2 2

Totalt 0,91 0,54 142

Det totala framtida dagvattenflödet för planområdet blir således 1035 l/s.

4.2 Erforderlig fördröjningsvolym

Enligt Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering ska det framtida dagvattenflödet inte överstiga det befintliga för planområdet. Dagvattnet behöver därför fördröjas efter exploatering. Den erforderliga fördröjningsvolymen styrs av inkommande dagvattenflöde samt av hur stort utflöde som avrinner från magasinet och baseras på intensitets-varaktighetssamband enligt Dahlström (2010).

(24)

24 (38)

Utflödet har ansatts till ett befintligt 2-årsregn då befintliga ledningar antas vara dimensionerade för mindre regn. Beräkningar har utförts för ett 10-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110.

Den erforderliga fördröjningsvolymen för delområde 1 – 5 redovisas i tabell 14.

Tabell 14. Erforderlig fördröjningsvolym

Delområde Erforderlig

fördröjningsvolym (m³)

1 117

2 79

3 58

4 63

5 42

Totalt 359

Den totala erforderliga fördröjningsvolymen för planområdet är således 359 m³.

4.3 Framtida dagvattenföroreningar

Framtida föroreningsbelastning har beräknats med schablonvärden enligt tabell 6.

Tabell 15 – 16 redovisar framtida föroreningskoncentrationer samt föroreningsmängder för planområdet.

Tabell 15. Framtida föroreningskoncentrationer i µg/l före rening. Värden som inte uppfyller icke-försämringskravet är markerade i rött.

Marktyp P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Takyta

[µg/l] 38 754 1,1 3 12 0,3 1,7 1,9 0,002 10 471 0

Parkområde

[µg/l] 8 84 0,4 1 2 0,02 0,2 0,1 0,001 3426 14

Vägyta

[µg/l] 27 471 0,6 4 6 0,05 1,4 0,8 0,016 12 543 152 Parkering

[µg/l] 19 214 5,8 8 27 0,1 2,9 0,8 0,010 27 206 155 Gång- och

cykelbana

[µg/l] 17 228 0,4 3 4 0,03 0,8 0,5 0,009 843 88

Grusyta

[µg/l] 0 14 0,0 0 0 0,001 0,0 0,0 0,000 65 1

Total [µg/l] 110 1764 8 19 51 0,5 7,0 4,0 0,04 54 555 410 Riktvärde

[µg/l] 80 2500 3 9 15 0,3 8 6 0,04 40 000 500

(25)

25 (38)

ktområdet

Tabell 16. Framtida föroreningsmängder i kg/år före rening. Värden som inte uppfyller icke-försämringskravet är markerade i rött.

Marktyp

[kg/år] P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Takyta

[kg/år] 0,7 14,7 0,02 0,06 0,23 0,007 0,03 0,04 0,0000 204 0,0 Parkområde

[kg/år] 0,2 1,6 0,01 0,02 0,03 0,000 0,00 0,00 0,0000 67 0,3 Vägyta

[kg/år] 0,5 9,2 0,01 0,08 0,11 0,001 0,03 0,02 0,0003 245 3,0 Parkering

[kg/år] 0,4 4,2 0,11 0,15 0,53 0,002 0,06 0,02 0,0002 530 3,0 Gång- och

cykelbana

[kg/år] 0,3 4,4 0,01 0,05 0,07 0,001 0,02 0,01 0,0002 16 1,7 Grusyta

[kg/år] 0,0 0,3 0,00 0,00 0,00 0,000 0,00 0,00 0,0000 1 0,0 Total

[kg/år] 2,2 34,4 0,16 0,37 0,99 0,010 0,14 0,08 0,0007 1064 8,0

För föroreningsmängderna är fosfor, kväve kadmium och nickel de värden som inte uppfyller icke-försämringskravet då ingen rening tillämpas. Att övriga ämnen uppfyller icke-försämringskravet beror främst på att de nya byggnaderna har placerats på parkeringsyta samt att en andel parkeringsyta görs till grönyta.

4.4 Föreslaget dagvattensystem

Efter överenskommelse med Järfälla kommun och Järfällahus har ett huvudförslag för framtida dagvattenhantering tagits fram. Några alternativa lösningar redovisas sedan mer övergripande.

I bilaga 2 redovisas föreslagen dagvattenhantering för planområdet samt förslag på placering av föreslagna lösningar. Då planområdets utformning inte är fastställd är placering och utformning preliminär. En beskrivning av de föreslagna lösningarna följer i avsnitt 4.4.1.

Det befintliga ledningsnätet behöver ses över med avseende på funktion och placering och anpassas till framtida situation. Det befintliga ledningsnätet kommer att behöva flyttas i och med föreslagen utbyggnad. Inom delområde 1 kommer det befintliga ledningsnätet under Magnusvägen flyttas västerut och läggas i den nya planerade vägen (framtida stadsgata i bilaga 2). Ledningsnätet i östra delen av delområde 1 kommer behöva flyttas något österut. Många av de befintliga rännstensbrunnarna är även placerade under de framtida planerade byggnaderna och behöver justeras eller tas bort efter exploatering.

(26)

26 (38)

För fördröjning av dagvattnet inom planområdet föreslås dagvattenkassetter som placeras i parkerings- eller grönytor intill de nya huskropparna. Dessa ska vara dimensionerade för att kunna fördröja allt dagvatten inom området. Kassetterna ansluts till det befintliga ledningsnätet. Ett avstånd på ca 5 meter från husgrund rekommenderas. Erforderlig area för att fördröja allt dagvatten inom de 5 delområdena i kassetter har beräknats och redovisas i tabell 17. I bilaga 2 är

erforderlig yta för kassettmagasin utsatt. Vid användning av plast föreslås en analys av plastens innehåll och spridning för ett ställningstagande

Tabell 17. Erforderlig area för kassettmagasin

Delområde Erforderlig area för kassetter (m²)

1 97

2 65

3 49

4 53

5 35

Totalt 299

Dagvatten från takytor

Takvattnet behöver inte renas och föreslås ledas direkt till dagvattenkassetterna.

Dagvatten från parkeringar

Dagvatten från parkeringsytor föreslås renas i så kallade rain gardens. För rening i rain gardens bör dessa utgöra ca 4% av området som ska renas. För

parkeringsytorna inom området innebär detta att ca 345 m² bör utgöras av rain gardens. Ungefärlig yta är markerad i bilaga 2.

Utöver rain gardens föreslås skelettjordar anläggas kring några av de träd som önskas bevaras inom området. Dessa anläggs så att dagvatten från körytor och vägar kan renas i skelettjordarna. Detta blir även en typ av växtbäddsrenovering och innebär rekonditionering av växtplatsen närmast trädet utan att ta bort trädet.

Då halterna av bland annat kväve och fosfor behöver reduceras föreslås skelettjordarna bestå av en andel biokol då detta är effektivt att binda

näringsämnen. Gödsling av biokolet ska undvikas. Skelettjordar har dessutom fördröjande effekt. Enligt trafikkontoret kan en skelettjord för ett träd vara ca 15 m³ och fördröja ca 5 m³dagvatten. Observera att detta inte är medräknat i den

erforderliga arean för dagvattenkassetterna.

(27)

27 (38)

ktområdet

Delar av parkeringsytorna föreslås även beläggas med permeabel beläggning samt att kantsten kring planteringsytor undviks. Dessa åtgärder har både renande och fördröjande effekt. Då området består av lera förekommer låg risk för infiltration av olja och andra föroreningar till grundvattnet. Observera att dessa ej är

markerade i bilaga 2 då parkeringarna utformning inte är fastställd.

Det är viktigt att höjdsätta området så att dagvattnet leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar. Rain gardens och skelettjordar föreslås breddas till befintliga rännstensbrunnar eller planerade kassettmagasin/makadammagasin för fördröjning vid större regn. Enligt Järfälla kommuns riktlinje för

dagvattenhantering krävs även oljeavskiljning för parkeringar med över 40 platser.

De totala föroreningshalterna för planområdet efter att dagvattnet från

parkeringsytorna renats i rain gardens och permeabel beläggning samt att dagvatten från vägar renats i skelettjordar samt befintliga dikeskanter har beräknats med reningseffekter enligt Stormtacs databas. Föroreningshalter och

föroreningsmängder i befintlig situation, efter exploatering samt efter exploatering med åtgärder redovisas i tabell 18.

(28)

28 (38)

Tabell 18. Totala föroreningshalter och mängder för planområdet för befintlig situation, efter exploatering samt efter exploatering med åtgärder. Alla värden uppfyller icke-försämringskravet efter rening.

µg/l _P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil

Befint

-ligt ₁₁₃ 1598 13 25 70 0,5 9 4 0,05 71159 547 Efter

110 1764 8 19 51 0,5 7 4 0,04 54555 410

Efter med åtgärd

-er ₈₂ ₁₅₅₈ ₃ ₉ ₁₉ _0,4 ₄ ₃ _0,03 18173 197

kg/år Befint -ligt

2,0 29 0,24 0,44 1,26 0,01 0,16 0,07 0,00 1280 9,8 Efter

2,2 34 0,16 0,37 0,99 0,01 0,14 0,08 0,00 1064 8,0 Efter

med åtgärd

-er _1,6 30 0,05 0,18 0,37 0,01 0,07 0,06 0,00 354 3,8

Det kan konstateras att samtliga föroreningshalter (förutom kväve som överstiger med 1 kg/år) uppfyller Icke-försämringskravet, det vill säga att

föroreningsmängden inte ökar i området efter exploatering. Fosfor (P) överstiger dock riktvärdena med 2 µg/l och Zink (Zn) överstiger riktvärdena med 4 µg/l.

Observera att föroreningsberäkningarna är baserade på schablonvärden med stora osäkerheter. Likaså kan årsflöden samt avrinningskoefficienter som använts för att beräkna föroreningsmängderna förutsattas inneha stora osäkerheter.

Storleksordningen på differensen mellan framtida föroreningsmängder och föreslagna riktvärden bedöms därför ligga inom beräkningarnas felmarginal.

(29)

29 (38)

ktområdet

Tabell 19 redovisar de föreslagna anläggningarna med erforderlig area för planområdet.

Tabell 19. Föreslagna dagvattenanläggningar med erforderlig area

Typ av anläggning Erforderlig yta

Fördröjning

Kassettmagasin 299 m²

Rening

Rain garden 345 m²

Skelettjordar Ca 150 m² (15 m³ per träd)

Permeabel beläggning Ca 150 m² (där bilar står parkerade)

Alternativa åtgärder

Ett alternativ till dagvattenkassetter är makadammagasin. En fördel med dessa är att de består av naturligt material istället för exempelvis plast. De är dock inte lika yteffektiva som kassettmagasinen och kräver ca 3 gånger så stor area som

kassettmagasinen.

Alternativt föreslås även gröna tak för de nya byggnaderna. Gröna tak innebär att den erforderliga arean för kassettmagasin eller makadammagasin kan minskas då dagvattnet fördröjs på taken. Tunna gröna tak (ca 30 mm) med exempelvis sedum kan fördröja ca 20 l dagvatten /m² (Veg Tech, 2017). Då alla nya tak inom

planområdet förses med gröna tak innebära detta en erforderlig fördröjningsvolym på ca 166 m³, dvs knappt hälften av den erforderliga fördröjningsvolymen för traditionella tak. En förutsättning för användning av gröna tak är att de inte gödslas för att undvika höga utsläpp av framför att kväve och fosfor.

För delområde 2 föreslås även en del dagvatten ledas i öppet dike enligt bilaga 2.

Denna lösning innebär att dagvattnet renas och fördröjs ytterligare. Det bidrar även till att motverka att dagvatten avrinner mot den planerade byggnaden. Inga

fördjupade beräkningar har gjort angående eventuellt dike.

4.4.1 Beskrivning av föreslagen dagvattenhantering

Dagvattenkassetter/ Makadammagasin

Magasin med dagvattenkassetter (figur 9), liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Infiltrationsmöjligheten i marken är låg inom området och kassetterna föreslås därför breddas till dagvattennätet. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen

(30)

30 (38)

dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

Figur 10. Exempel på dagvattenkassetter (foto: Wavin)

Gröna tak

Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konven- tionella, hårdgjorda tak (figur 10). Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut (Veg Tech, 2017).

Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som

(31)

31 (38)

ktområdet

det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak.

Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning.

Figur 11. Bostadshus med grönt tak. Källa: Vegtech

Rain gardens

Så kallade Rain Gardens, se figur 12, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta.

Rain Gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. De har både fördröjande och renande effekt och kan med fördel ersätta andra planteringar. Detta innebär inte heller större skötselkostnader.

(32)

32 (38)

Figur 12. Uppbyggnad av rain garden

Skelettjordar

Skelettjordar kan med fördel anläggas kring träd som önskas bevaras och bidrar då både till fördröjning av dagvatten samt ger mer gynnsamma förhållanden för trädet.

Det kan även bidra till att undvika skador på ledningar från trädrötter. Detta är en typ av växtbäddsrenovering som innebär rekonditionering av jorden kring trädet, utan att trädet tas bort. Skelettjorden består av makadam med hålrum fyllda med luft samt fuktighets- och näringshållande växtjord (figur 13). I detta fall föreslås även biokol tillsättas då detta har en stor reaktiv yta och därför god förmåga att reducera näringsämnen och metaller.

(33)

33 (38)

ktområdet

Figur 13. Principuppbyggnad skelettjord

Risker med skelettjordar är att de kan orsaka syrebrist hos rötterna om vattnet inte dräneras. De kan även behöva extra bevattning under torrperioder. I övrigt krävs ingen skötsel. (Stockholms stad, 2009)

Permeabel beläggning

För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning.

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa. Ett exempel kan ses i figur 14.

Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga

beläggningar. Permeabel beläggning kräver viss skötsel för att behålla sin funktion.

(34)

34 (38)

Figur 14. Permeabel beläggning på parkeringsplats

4.5 Höjdsättning

För en lyckad dagvattenhantering är höjdsättningen grundläggande. För att undvika skador på byggnader bör området höjdsättas så att marken lutar från byggnaderna.

Detta är även viktigt för att undvika instängda områden där dagvatten kan bli stående. Enligt Svensk Vattens publikation P110 ska marköversvämning med följande skador på byggnader ske mer sällan än vart 100:e år. Figur 15 visar områden inom planområdet med särskild risk för att dagvatten kan bli stående.

Detta för att marken i dagsläget sluttar mot de planerade husen. Dessa områden bör särskilt beaktas vid nybyggnation.

Höjdsättning för parkeringsytorna föreslås även ske så att dagvattnet leds till föreslagna rain gardens och skelettjordar.

(35)

35 (38)

ktområdet

Figur 15. Områden med risk för att dagvatten blir stående (inringat i rött)

4.6 Avrinningsvägar vid 100-årsregn

Vid ett 100-års regn blir, enligt beräkningar, dagvattenflödet ca dubbelt så stort som vid ett 10-årsregn. Detta innebär att det befintliga systemet inte kommer att vara tillräckligt för att fördröja flödet och avrinningen kommer att ske ytligt.

Naturliga avrinningsvägar inom området är Birgittavägen och Engelbrektvägen där dagvattnet avrinner norrut, Folkungavägen och de två gång- och cykelvägarna genom området där dagvattnet avrinner västerut samt Magnusvägen där dagvattnet avrinner söderut. Området ska höjdsättas så att dessa avrinningsvägar är

tillgängliga vid extrema regn. Det rekommenderas väl dimensionerade diken längs dessa vägar samt rännstensbrunnar för att undvika översvämning vid kraftiga regn.

(36)

36 (38)

Referenser

Järfälla kommun (2016). Riktlinjer för dagvattenhantering

Svenskt Vatten. (2016). P110 - avledning av dag-, drän- och spillvatten Svenskt Vatten. (2011). P105 – Hållbar dag- och dränvattenhantering Riktvärdesgruppen (2009). Förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp VISS (2017), Vatteninformationssystem Sverige (20161024)

Stormtac (2017), stormtac.com

SGU (2017) Sveriges geologiska undersökning, sgu.se SMHI (2017)

Stockholm stad. (2009). Växtbäddar i Stockholm Veg Tech (2017) Gröna tak

(37)

37 (38)

ktområdet

Norconsult AB Väg och Bana Väg- och VA- teknik

Ylva Egeskog

ylva.egeskog@norconsult.com

Marta Juhlén

marta.juhlén@norconsult.com

(38)

Norconsult AB Hantverkargatan 5 112 21 Stockholm +46 (0)8-462 64 30 www.norconsult.se