Tillgänglighetsrådet
Tid Onsdagen den 6 december 2017 14.00 - 17.00
Plats
KS-salen Omfattning
§§ 61 - 73 Beslutande
Dzenita Abaza (S) ordförande, kommunstyrelsen
Michael Ländin (S) omsorgsnämnden
Roger Holmberg (S) socialnämnden
Johanna Petersson (C) servicenämnden
Lasse Johansson (S) barn- och ungdomsnämnden
Marianne Dahlberg (S) §§ 61 - 69 kultur- och fritidsnämnden
Fredrik Persson (S) överförmyndarnämnden
Elisabeth Gustavsson (S) Södermöre kommundelsnämnd
Krister Ekström FSO
Allan Johansson synskadades förening (SRF)
Birgitta Jägnebrant DHR
Richard Gunnarsson FSO
Barbro Eldhagen FSO
Anna-Carin Birgersgård FSO
Marie Torstensson FSO
Ersättare
Kerstin Edvinsson (M) socialnämnden
Carl-Henrik Sölvinger (L) kommunstyrelsen
Björn Brändewall (L) barn- och ungdomsnämnden
Per Dahl (M) omsorgsnämnden
Kajsa Hedin (M) §§ 66 - 73 servicenämnden
Ulla Olausson DHR
Övriga närvarande
Louise Weidolf kommunledningskontoret
Lisa Söderholm centrumutvecklare Kalmar City
Lolita Persson § 69 kultur- och fritidsförvaltningen
Sekreterare
Yvonne Jenssen
Justeras
Dzenita Abaza Richard Gunnarsson
ordförande FSO
§ 61
Inledning
Ordförande Dzenita Abaza förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.
§ 62
Val av justerare
Richard Gunnarsson utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
§ 63
Fastställande av dagordningen
Dagordningen fastställs.
§ 64
Föregående protokoll
Protokollet läggs till handlingarna.
§ 65
Presentation av ny centrumutvecklare
Lisa Söderholm, ny centrumutvecklare i Styrelsen i Kalmar City Samverkan AB
presenterar sig. Kalmar skall bli Sveriges ledande stadskärna med unika möjligheter för handel, konsumtion, kultur och nöjesliv tillgängligt för alla året runt.
Informationen läggs till handlingarna.
§ 66
Övergripande tillgänglighetsarbete
Louise Weidolf presenterade en samlad bild av det övergripande tillgänglighetsarbetet i kommunen. Till grund för tillgänglighetsrådet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Agenda 2030 och den nya nationella funktionshinderpolitiken.
Exempel på arbeten som pågår är att försöka få fler tillgängliga entréer på Kvarnholmen, flexomklädningsrum i idrottsanläggningarna och en checklista med prioriteringar för kommunens badplatser utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Ett annat arbete för att driva på utvecklingen för ökad tillgänglighet på ett positivt sätt och som utmanar är arbetet med att ta fram en tillgänglighetsstämpel i form av guld, silver och brons-medaljer. Detta ska visa att man arbetar med tillgänglighet och att det är något man kan stoltsera med.
§ 67
Förslag till tillgänglighetspris
Dzenita Abaza informerade om inkomna nomineringar till tillgänglighetspriset. Priset delas ut för 3:e året i rad och i januari kommer det att delas ut tillsammans med jämställdhetspriset och integrationspriset på ett kommunfullmäktigemöte. Rådet är överens om vem som ska tilldelas tillgänglighetspriset, men är i nuvarande läge inte officiellt.
§ 68
Rapportering från råd/organisationer
Krister Ekström rapporterar från Landstingets funktionshindersråd och om hur det rådet fungerar. Finns det frågor från tillgänglighetsrådet till landstingets funktionshindersråd tar Krister med sig dessa.
Krister har blivit kontaktat av Svenska Kyrkan som vill göra kyrkan och dess verksamhet mycket mer tillgänglig.
Louise Weidolf rapporterar från det länsgemensamma funktionshinderrådet den 5 december i Oskarshamn. Ett gemensamt mål för länet sattes på mötet och det är att alla länets tillgänglig- hetsråd ska ha utbildat sin kommunstyrelse i den nya funktionshinderpolitiken under våren.
Ett upprop om att rädda LSS genomfördes den 3 december utanför Kvasten. Det var god uppslutning på mötet och alla politiska partierna fick framföra sin synpunkt i frågan. Det är viktigt att jobba vidare med frågan och att politikerna medverkar. Under mötet samlades namnunderskrifter in. Fram till dags dato har 220 personer skrivit under.
§ 69
Uppföljning av tidigare frågeställningar
1. Kultur- och fritidsförvaltningens fritidsaktiviteter
Lolita Persson och Marianne Dahlberg informerar om kultur- och fritidsförvaltningens
fritidsaktiviteter och om att det mesta går att läsa på hemsidan. På biblioteken finns information om deras egen verksamhet, kulturskolan använder instagram och fritidsgårdarna använder facebook mycket. Föreningarna kan informera genom kommunens Kalmarapp om de önskar.
Under året har kultur- och fritidsförvaltningen gett ut ett par lovprogram om kultur- och fritidsarrangemang/aktiviteter. Dessa visar med symboler på tillgängligheten till aktiviteterna både utifrån kostnad och fysisk tillgänglighet. Marie Torstensson påpekar att alla inte kan ta del av utbudet, alla barnen kan t.ex. inte komma ut till Getterö eller ta sig in till Unik.
Gymnasiesärskolan har ett önskemål att deras aktiviteter inte ligger på skolan.
2. Norra Långgatan
Louise Weidolf informerar om Norra Långgatan och att serviceförvaltningen är medveten om problemet. Om några år kommer gatan att få samma utseende som Fiskargatan. Beslut finns om att platanerna ska bort från Norra Långgatan men detta har överklagats i förvaltningsdomstolen och det avvaktas med svar därifrån. Kajsa Hedin vill att det ska vara bättre skyltning in till gatan i väntan på renovering, att den är dålig längre fram. Johanna informerar att det inte går att göra någon tillfällig förbättring utan det måste göras riktigt bra från början.
I samband med att gatorna diskuteras så tar Krister Ekström upp att serviceförvaltningen bör tänka på att inte lägga upp snöhögar på handikapparkeringar.
§ 70
Mötestider 2018
Mötestider för nästa år kommer att vara:
15 februari 24 maj 13 september 5 december
Den 24 april kommer det att genomföras en utbildningsdag tillsammans med politiker och förvaltningschefer 13.00 – 17.00.
§ 71
Swot-analys och fortsatt workshop
Louise Weidolf har sammanställt Swot-analysen som gjordes på förra tillgänglighetsrådet.
Styrkor: Representation, Klimat, Mötesinnehåll Svagheter: Kommunikation, Närvaro, Representation
Möjligheter: Samordning, Kompetensutveckling, Kommunikation Hot: Politiska beslut, Engagemang, Mötena
Utifrån detta har Louise gjort en prioriteringsanalys med följande utvecklingsområden:
1. Kompetens
2. Samordning mellan rådet och nämnderna/organisationerna 3. Kommunikation
4. Närvaro/representation – engagemang
Därefter fortsatte workshopen utifrån följande frågeställningar:
Hur ska vi göra för att förbättra våra styrkor.
Hur ska vi göra för att minimera/eliminera våra svagheter.
Hur ska vi göra för att ta tillvara våra möjligheter.
Hur ska vi göra för att förebygga hoten.
Vilka frågor ska vi prioriter.
§ 72 Övrigt
1. Hjärnfonden
Barbro Eldhagen informerar att hjärnfonden har temadag den 22 mars, då bland annat Anna Kåver kommer att prata om oro. Barbro kommer att skicka ut en inbjudan.
2. Access City Award
Kalmar kommun kommer inte att ansöka om Access City Award. Kommun kan inte jämföra sig med vad tidigare pristagare uppnått vad gäller tillgänglighet och i dagsläget är det inte möjligt att nå utmärkelsen. Se bilagor..
§ 73
Nästa sammanträde
Torsdag den 15 februari kl 13.00
Bilagor:
1. Access City Award, skrivelse om fullmäktiges beslut 2. Access City Award, underlag
Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │louise.weidolf@kalmar.se
Access City Award
Bakgrund
Utmärkelsen Access City Award instiftades 2010 och är en del av EU:s funkt- ionshindersstrategi. Syftet är att öka möjligheterna till delaktighet för alla, oav- sett funktionsförmåga. Målgruppen är i första hand äldre och personer med funktionsnedsättning men förbättringar i tillgänglighet och stadsplanering gyn- nar alla medborgare.
Priskategorierna har utvecklats sedan priset första gången delades ut 2010.
Numera delar tävlingen ut ett första pris, ett andra pris, ett tredje pris samt ett antal hedersomnämnande. Utmärkelserna går till de europeiska städer som arbetar bäst med tillgänglighet. Det arbete som bedöms är bland annat fysisk miljö, infrastruktur, tjänster, möjlighet till arbete och kommunikation mellan kommun och invånare.
Sverige har kammat hem förstaplatsen två gånger: År 2015 vann Borås och 2014 vann Göteborg. 2012 placerade sig Stockholm i topp tre.
Städer och kommuner med mer än 50 000 invånare kan söka priset. En svensk jury bedömer de ansökningar som kommer in från svenska städer och kom- muner för att därefter skickas till den europeiska jurygruppen. Granskningen görs utifrån angivna kriterier och upp till tre städer väljs ut. Dessa nationella kandidater utvärderas sedan av en europeisk jury.
Ansökan och kriterier
Kommunen själv ansöker om att få delta genom att fylla i ett formulär på EU- kommissionens webbplats. Ansökan ska skrivas på engelska, franska eller tyska. Deadline för ansökan 2018 var den 11 september i år. Utannonseringen kom den 22 juni.
Ansökan bedöms efter vilka insatser för ökad tillgänglighet som görs/kommer att göras inom följande fyra områden:
1) Den byggda miljön och offentliga utrymmen 2) Transporter och transportinfrastruktur
Det man särskilt trycker på är:
- Att det ska finnas en tillgänglighetsstrategi som är väl integrerad inom alla stadens verksamhetsområden
- Att det ska finns en tydlig politisk viljeinriktning
- Att det finns avsatta resurser i form av personal och investeringsme- del att genomföra policies och planer
- Att man ger en tydlig bild av vad som är kostnaderna för att förbättra tillgängligheten men även att man beskriver alla mervärden/vinster (dvs en form av cost benefit analys).
Vad har och gör Kalmar?
• Tillgänglighetspris
• Samarbetet med Kalmar City
• Tillgänglighetsfilmen ”Är allas pengar lika mycket värda?” planering och sjösättning
• Ta fram ett ”ramppaket” för näringsidkarna på Kvarnholmen
• Inventering av badplatserna, checklista, handlingsplan och budget
• Nytt Uteserveringsprogram under utredning
• Utveckla KTRs rådgörande funktion (”remissinstans”, arbetsgrupper)
• Vidareutveckla arbetet med att unga funktionsnedsatta ska få sina rös- ter hörda
• Funka för livet-mässa vartannat år, nästa gång 2019
• Ta fram en lokal strategi för frågor runt funktionshinder
• Utveckla ”en app” genom nya webbsystemet för att enkelt kunna an- mäla hinder (identifiering av hinder)
• Vara aktiva i det nystartade regionala nätverket för tillgänglighet som är kopplat till Primärkommunala nämnden
• Free Wheel
• Återkommande möten/kompetensutveckling med förvaltningscheferna och KTR
• Regional tillgänglighetsdatabas?
• Inventering av omklädningsrum i kommunens idrottshallar - flexom- klädningsrum
• Genomlysning av kommunens webb- och kommunikationsmaterial ur ett jämlikhetsperspektiv (Ännu bättre-projekt med kommunikationsen- heten)
• Resursfördelningssystem som bidrar till det kompensatoriska uppdraget som bou har
• Resursskola för elever år 1-9 i behov av mer stöd
• Språkverkstad, stödjer språk, tal, läs och skrivutveckling, samarbete bou och kof
• Läxhjälp/fokustid
• Samarbetspartner i projektet ”Fritidsglädje för alla” (LIF)
• Supersportis i samband med lovverksamhet + sommarlovsaktiviteter
• Lekotek på stadsbiblioteket, samarbete med RBU (anpassade leksaker)
• Specialinstrument och musikterapi på Kulturskolan
• Gatubeläggningar på Kvarnholmen – tillgänglighet och kulturhistoria
• Nytt belysningsprogram
• Dialog med KLT om busshållplatserna
• Kompensatoriska strategier där personer får råd och stöd hur man ska göra för att kunna delta i samhällslivet ex. planera och provgå prome- nadrundor, veta var parkbänkar finns.
Borås ansökan 2015
Borås har utöver sådant som vi i Kalmar också har och gör:
• Övergripande, heltäckande strategi för arbetet (de globala strategierna från FN och EU har integrerats i den kommunala strategin)
• 2 tillgänglighetsexperter med olika perspektiv – fysisk tillgänglighet + kontakter med organisationer och personer (Tillgänglighetsstrateg + tillgänglighetsrådgivare)
• Alla avdelningar och bolag har en kontaktperson med särskilt ansvar för information och konsultation med organisationerna
• Strategigrupp bestående av representanter från alla avdelningar och bolag samt 2 från organisationerna
• Alla arrangemang och evenemang är tillgänglighetsanpassade och är inkluderat i evenemangsbudgeten
• Genomför kontinuerligt medvetandehöjande utbildningar för kom- munens anställda och politiker
• Inspekterat och kartlagt till de ca 230 affärerna, restauranger, tand- läkarmottagningar odyl. samt återkopplat till dessa för att förbättra till- gängligheten i verksamheterna
• Följer striktare normer för nybyggnation än vad det nationella regel- verket kräver (antagits av kf och garanterar bättre funktionsduglighet än den nationella lagstiftningen)
• Kollektivtrafik är gratis för äldre och funktionsnedsatta (underlättar rörligheten och deltagandet i samhället)
• Tillgänglighetsdatabas
• Hemsidan i lättläst version
• Allaktivitetshus för funktionsnedsatta
• Planerar offentliga ytor korrekt från början!
Louise Weidolf
Strateg social hållbarhet
