• No results found

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Klämmestorp 2:6

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Klämmestorp 2:6"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utgåva 1:1 2012-09-12

BESIKTNINGSRAPPORT

Energideklaration Klämmestorp 2:6

I N DE P E N DI A E N E RGI A B

SI SJÖ KU LLE GA T A 8 4 2 1 3 2 V Ä ST RA FRÖ LU N DA

T E L :0 3 1 -7 1 2 9 8 0 0 /0 8 -4 4 6 2 2 0 0 FA X: 0 3 1 -7 1 2 9 8 1 0 WWW.I N DE P E N DI A .SE

(2)

ENERGIDEKLARATION

Varför energideklaration?

Sveriges riksdag antog i juni 2006 lagen om energideklarationer vars m ål är att m inska en byggnads energianvändning. Från årsskiftet 2008/2009 gäller den även för villor som säljs. Med lagen vill m an uppnå ett m iljöm ål som innebär att energianvändningen skall m inska m ed 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 baserat på 1995 års förbrukning.

Bakgrunden till lagen om energideklarationer är ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader m er energieffektiva. Effekterna är att m inska EU:s beroende av im porterad energi m en även att skapa ett hållbart sam hälle m ed m inskade utsläpp.

EU har även som m ål att i-länderna ska m inska sina utsläpp av växthusgaser m ed 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.

Vad är en energideklaration?

Energideklaration är en beskrivning av en bestäm d byggnads energianvändning. Den beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Energideklarationen ger även m öjlighet till jäm förelser m ed liknande byggnader. Om byggnadens energiförbrukning på ett kostnadseffektivt sätt kan m inskas utan att inom husm iljön påverkar negativt skall energibesparande åtgärder rekom m enderas. Med

energideklarationerna införs även ett nytt areabegrepp: Atem p. Med Atem p avses golvarean i tem peraturreglerade utrym m en som är avsedda att värm as till m er än 10°C. Arean m äts m ellan ytterväggarnas insida. Energideklarationen registreras in hos Boverket och är giltig i 10 år.

Besiktning och åtgärdsförslag

Besiktning av byggnader på plats utförs i syfte att hitta förslag på åtgärder som både är

energibesparande och kostnadseffektiva. Independias definition på kostnadseffektiva åtgärder är då investeringen återbetalar sig inom dess livslängd. Återbetalningstiden för den specifika åtgärden beror i första hand på hur m ycket energiförbrukningen m inskar efter installationen m en även andra faktorer så som energipriset hur åtgärden finansieras. Om någon av de föreslagna åtgärderna någon gång skall genom föras rekom m enderar Independia att en fackm an inom om rådet gör en närm are utvärdering av den föreslagna åtgärden. Det finns inga krav på att genom föra rekom m enderade åtgärder, därem ot kan det vara intressant att följa upp åtgärderna då dessa bedöm s vara lönsam m a att genom föra.

Besiktningsprotokollet

Detta besiktningsprotokoll består av tre delar, du läser just nu slutet på den första delen där vi beskriver bakgrunden till varför energideklarationer upprättas sam t hur detta besiktningsprotokoll ska läsas. Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem , om det finns fler byggnader på fastigheten m ed m era. All denna inform ation har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder sam t utgjort underlag till fördelningar m ellan olika byggnader och värm esystem i de fall där detta är aktuellt. I denna del av protokollet finns även korta noteringar och förslag på eventuella åtgärder som kan

genom föras i syfte att spara energi. I den sista delen av protokollet beskriver vi de föreslagna

åtgärderna lite m er i detalj. Alla åtgärder som rekom m enderas ska alltid konsulteras m ed en fackm an på om rådet innan de genom förs.

(3)

Nybyggnadsår 1864

Atemp

Antal boende 1

104 m

2

Fastighet

Fastighetsbeteckning:

Adress:

Postnr/ort:

Kommun:

Klämmestorp 2:6 Bygatan 19

516 93 Rångedala Borås

Uppvärmning: 10 087 kWh Varav energi till varmvatten: 1 044 kWh Hushållsel: 3 085 kWh

Ved 4 800 kWh

Direktverkande el 3 904 kWh Luft/luftvärmepump 1 383 kWh Energiförbrukning

Åtgärd rekommenderas: Ja Fönster

Åtgärd rekommenderas: Nej Dörrar

Vinden är besiktningsbar: Nej Vind

Fastighet

Typ Antal Storlek (m2) Rekommenderad åtgärd Övrig information

2-glas

kopplade 2 3 3-glas isoler

3-glas isoler 10

Fönsterlister, observationer

Inga anmärkningar

Typ Antal Storlek (m2) Rekommenderad åtgärd Övrig information

Entrédörr 2

Dörrlister, observationer

Byte/installation rekommenderas

(4)

Ytterväggar

Effektivisering rekommenderas: Nej

Ventilation

Nej Övriga uppvärmda byggnader

Finns övriga uppvärmda byggnader?

Besiktning

Datum och tid för besiktning Väderlek vid besiktning Utomhustemperatur Inomhustemperatur

Närvarande vid besiktning Barbro Lindgren

Robert Hast, Independia Ventilationssystem: Självdrag

Effektivisering rekommenderas: Nej

Uppvärmning

Direktverkande värme Befintliga system

Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell

Varmvattenberedare 1994 1994 Thermia

Universal Cu Elradiatorer

Yta elektrisk golvvärme: 3 m

2

.

Kompletterande värmesystem Befintliga system

Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell

Braskamin

Värmepump- luft/luft (el) 2011 2011 Hitachi DC

Inverter

2012-09-12 kl 09:15 Mulet

17°C

21°C

(5)

Åtgärdsförslag och kostnader

Fönster: Byte av 2-glas fönster till isolerfönster (innefattar även ytterdörrar).

Förklaring: Fönster bytes till fönster med bättre isoleringsförmåga (U-värde).

Resultat av denna åtgärd: Lägre uppvärmningskostnader. Ett välisolerat fönster är varmt på insidan och orsakar mindre eller inget kallras och utan kallras blir golven varmare.

Kostnader och besparingar: byte till ett A-klassat fönster kan spara mellan 140 och 500 kronor per m² fönsterarea varje år, beroende på var i Sverige du bor och hur du värmer huset. För att ett fönsterbyte till isoleringsglas skall vara kostnadseffektivt skall bytet ske då gamla fönsters livslängd är slut.

Dörrlister: Byt ut dörrlister eller täta dörrar.

Förklaring: Dörrar tätas i syfte att minimera värmeförluster, tätning kan göras genom att dörrar tätas med gummilister.

Resultat av denna åtgärd: Effektivt tätade dörrar kan minska energianvändningen och dessutom minskas bullerstörningar, drag och luftföroreningar.

Det är av största vikt att man inte tätar för mycket, risken är nämligen att ventilationen försämras. Vad man kan göra är att lämna en del av dörren (förslagsvis överdelen) otätad.

Även luckor (vindslucka) kan tätas med lister. Altandörrar läcker i regel mycket värme varför det är av största vikt att dessa är försedda med lister.

Kostnader och besparingar: Kostnaden för att täta dörrar är relativt låg då det enda som behövs är tätningslister vilket kostar några hundralappar.

Väljer ni att utföra någon av åtgärderna ovan skall ni först kontakta fackman.

Besparingar på åtgärder är uppskattade. Independia garanterar inte att åtgärderna har de effekter som lämnats.

Handläggare: Robert Hast

Besiktningsman: Robert Hast

Besiktningsdatum: 2012-09-12

References

Related documents

All denna information har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder samt utgjort underlag till fördelningar mellan olika byggnader och värmesystem i de fall

Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem , om det finns

All denna inform ation har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder sam t utgjort underlag till fördelningar m ellan olika byggnader och värm esystem i de

Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem , om det finns

EU har även som mål att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.. Vad är

All denna information har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder samt utgjort underlag till fördelningar mellan olika byggnader och värmesystem i de fall

I denna del av protokollet finns även korta noteringar och förslag på eventuella åtgärder som kan genomföras i syfte att spara energi.. I den sista delen av protokollet beskriver vi

Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allmänna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värmesystem, om det finns