• No results found

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Säby 1:5

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Säby 1:5"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utgåva 1:1 2012-09-04

BESIKTNINGSRAPPORT

Energideklaration Säby 1:5

I N DE P E N DI A E N E RGI A B

SI SJÖ KU LLE GA T A 8 4 2 1 3 2 V Ä ST RA FRÖ LU N DA

T E L :0 3 1 -7 1 2 9 8 0 0 /0 8 -4 4 6 2 2 0 0 FA X: 0 3 1 -7 1 2 9 8 1 0 WWW.I N DE P E N DI A .SE

(2)

ENERGIDEKLARATION

Varför energideklaration?

Sveriges riksdag antog i juni 2006 lagen om energideklarationer vars m ål är att m inska en byggnads energianvändning. Från årsskiftet 2008/2009 gäller den även för villor som säljs. Med lagen vill m an uppnå ett m iljöm ål som innebär att energianvändningen skall m inska m ed 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 baserat på 1995 års förbrukning.

Bakgrunden till lagen om energideklarationer är ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader m er energieffektiva. Effekterna är att m inska EU:s beroende av im porterad energi m en även att skapa ett hållbart sam hälle m ed m inskade utsläpp.

EU har även som m ål att i-länderna ska m inska sina utsläpp av växthusgaser m ed 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.

Vad är en energideklaration?

Energideklaration är en beskrivning av en bestäm d byggnads energianvändning. Den beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Energideklarationen ger även m öjlighet till jäm förelser m ed liknande byggnader. Om byggnadens energiförbrukning på ett kostnadseffektivt sätt kan m inskas utan att inom husm iljön påverkar negativt skall energibesparande åtgärder rekom m enderas. Med

energideklarationerna införs även ett nytt areabegrepp: Atem p. Med Atem p avses golvarean i tem peraturreglerade utrym m en som är avsedda att värm as till m er än 10°C. Arean m äts m ellan ytterväggarnas insida. Energideklarationen registreras in hos Boverket och är giltig i 10 år.

Besiktning och åtgärdsförslag

Besiktning av byggnader på plats utförs i syfte att hitta förslag på åtgärder som både är

energibesparande och kostnadseffektiva. Independias definition på kostnadseffektiva åtgärder är då investeringen återbetalar sig inom dess livslängd. Återbetalningstiden för den specifika åtgärden beror i första hand på hur m ycket energiförbrukningen m inskar efter installationen m en även andra faktorer så som energipriset hur åtgärden finansieras. Om någon av de föreslagna åtgärderna någon gång skall genom föras rekom m enderar Independia att en fackm an inom om rådet gör en närm are utvärdering av den föreslagna åtgärden. Det finns inga krav på att genom föra rekom m enderade åtgärder, därem ot kan det vara intressant att följa upp åtgärderna då dessa bedöm s vara lönsam m a att genom föra.

Besiktningsprotokollet

Detta besiktningsprotokoll består av tre delar, du läser just nu slutet på den första delen där vi beskriver bakgrunden till varför energideklarationer upprättas sam t hur detta besiktningsprotokoll ska läsas. Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem , om det finns fler byggnader på fastigheten m ed m era. All denna inform ation har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder sam t utgjort underlag till fördelningar m ellan olika byggnader och värm esystem i de fall där detta är aktuellt. I denna del av protokollet finns även korta noteringar och förslag på eventuella åtgärder som kan

genom föras i syfte att spara energi. I den sista delen av protokollet beskriver vi de föreslagna

åtgärderna lite m er i detalj. Alla åtgärder som rekom m enderas ska alltid konsulteras m ed en fackm an på om rådet innan de genom förs.

(3)

Nybyggnadsår 1909

Atemp

Antal boende 2

155 m2 Fastighet

Fastighetsbeteckning:

Adress:

Postnr/ort:

Kommun:

Säby 1:5 Tomtsjöstugan 646 92 Gnesta Gnesta

Uppvärmning: 17 719 kWh Varav energi till varmvatten: 2 190 kWh Hushållsel: 4 713 kWh

Ved 1 920 kWh

Direktverkande el 4 912 kWh

Markvärme 10 887 kWh

Energiförbrukning

Åtgärd rekommenderas: Nej Fönster

Rekommenderas att komplettera med tätningslister/förbättra.

Åtgärd rekommenderas: Nej Dörrar

Fastighet

Typ Antal Storlek (m2) Rekommenderad åtgärd Övrig information 2-glas

kopplade

2-glas isoler 4 4

Fönsterlister, observationer Byte/installation rekommenderas

Typ Antal Storlek (m2) Rekommenderad åtgärd Övrig information

Entrédörr 2 4

Altandörr 1 2

Dörrlister, observationer Inga anmärkningar

(4)

Vinden är besiktningsbar: Ja Uppmätt vindsyta:

Bör eventuell vindslucka tätas?

Tilläggisolering av vind rekommenderas:

Vind

Ytterväggar

Effektivisering rekommenderas: Ja

Äldre timmerstomme + troligen träreglestomme (tillbyggnader).

I samband med en ev. framtida fasadrenovering är tilläggsisolering att rekommendera.

Ventilation

70 m2

Ja

Nej

Typ av isolering i nuläget Typ av isolering Tjocklek

(mm)

Bör befintlig isolering tas bort innan åtgärd

Spån 150 Nej

Mineralull 350 Nej

Totalt 500

Beskrivning

Förslag på eventuella åtgärder

Ventilationssystem: Självdrag Effektivisering rekommenderas: Nej

(5)

Ja Övriga uppvärmda byggnader

Finns övriga uppvärmda byggnader?

Besiktning

Datum och tid för besiktning Väderlek vid besiktning Utomhustemperatur Inomhustemperatur

Närvarande vid besiktning Jan Gustafsson samt undertecknad.

Uppvärmning

Vattenburen värme Befintliga system

Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell

Jordvärme 1997 IVT

Yta vattenburen golvvärme: 34 m2.

Direktverkande värme Befintliga system

Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell

Elradiatorer 1970

Rekommenderade åtgärder Elradiatorer Byte till

Observation: Alternativt byte till oljefyllda element eller byte till vattenburen (från jordvärmen) rekommenderas.

Kompletterande värmesystem Befintliga system

Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell

Köksspis 1970

Kakelugn 1970

Byggnad Värmesystem Storlek (m2) Uppvärmd Temperatur

Foderkammare Direktel 12 Ja 5°

2012-09-04 kl 12:15 Mulet

17°C 20°C

(6)

Åtgärdsförslag och kostnader

Fönsterlister: Byt ut fönsterlister eller täta fönstren.

Förklaring: Fönster tätas i syfte att minimera värmeförluster, tätning kan göras genom att förse fönster med nytt kitt och nya gummilister.

Resultat av denna åtgärd: Effektivt tätade fönster kan minska energianvändningen med ett par tusen kWh per år. Dessutom minskas bullerstörningar, drag och luftföroreningar. Gamla fönster, även de med lösa innanbågar, har ofta rätt bra värden för energihushållning och bullerdämpning utifrån. Det är av största vikt att man inte tätar för mycket, risken är nämligen att ventilationen försämras. Vad man kan göra är att lämna en del av fönstret (förslagsvis överdelen) otätad.

Kostnader och besparingar: Kostnaden för att täta fönster är relativt låg då det enda som behövs är tätningslister som kostar några hundralappar.

Isolering: Tilläggsisolering av fasad.

Förklaring: En 50-100 mm isoleringskiva samt vindskydd monteras på ytterväggen och ny fasad sätts.

Resultat av denna åtgärd: Lägre uppvärmningskostnader och ett bättre inomhusklimat. Dessutom ökar värdet på fastigheten både när du ska sälja den eller skriva om lånet. Den isolering som monteras idag har samma isoleringsegenskaper

under husets hela livslängd.

Kostnader och besparingar: Den energibesparing man får vid tilläggsisolering är ofta inte tillräckligt stor för att bära upp investeringen. Om fasaden ändå skall bytas bör det dock tilläggsisoleras, då

merkostnaden inte blir lika stor.

OBS!

En tilläggsisolering måste alltid balanseras med god ventilation.

Elradiatorer: Byte till oljefyllda radiatorer med elektronisk termostat.

Förklaring: Befintliga el-radiatorer byts till oljefyllda el-radiatorer med elektronisk termostat av en behörig elektriker.

Resultat av denna åtgärd: Sänkt uppvärmningskostnad och på de modeller där damm kan ansamlas, undviker man att detta bränns till sot mot elpatronen. Oljan ackumulerar värmen och bidrar till att temperaturen håller sig jämn och mer konstant utan att ytvärmen blir orimligt hög på radiatorn.

Kostnader och besparingar: Kostnaden för en villa på ca 100 m² ligger runt 20 000-30 000 kr. Annars ligger kostnaden på några tusen kronor per radiator. Efter en installation där en villa tidigare har värmts upp av enbart äldre el-radiatorer är en besparing på normalt ca 10-20% av elförbrukningen för uppvärmning.

(7)

Konvertering till vattenburet system

Förklaring: Befintliga elradiatorer byts till en vattenburen radiatorkrets.

Radiatorkretsen kan därefter värmas av en rad olika värmekällor: Har huset murstock kan man välja en pellets- eller vedpanna. Det går även bra med olika värmepumpar, så som markvärmepump eller

luft/vattenvärmepump.

Kostnader och besparingar: Att konvertera ett hus till vattenburet system kostar från 50 000 och uppåt beroende på husets storlek och hur mycket arbete och material man kan göra och få tag på själv. Men man brukar räkna med en kostnad på runt 5000 kr per radiator. Till detta kommer kostnaden för värmekällan.

Utöver lägre driftkostnader och minskade koldioxidutsläpp ökar värdet på huset med ett vattenburet system.

Väljer ni att utföra någon av åtgärderna ovan skall ni först kontakta fackman.

Besparingar på åtgärder är uppskattade. Independia garanterar inte att åtgärderna har de effekter som lämnats.

Handläggare: Mikael Walther Besiktningsman: Agneta Alm Besiktningsdatum: 2012-09-04

References

Related documents

Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem , om det finns

All denna inform ation har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder sam t utgjort underlag till fördelningar m ellan olika byggnader och värm esystem i de

EU har även som mål att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.. Vad är

All denna information har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder samt utgjort underlag till fördelningar mellan olika byggnader och värmesystem i de fall

I denna del av protokollet finns även korta noteringar och förslag på eventuella åtgärder som kan genomföras i syfte att spara energi.. I den sista delen av protokollet beskriver vi

EU har även som mål att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.. Vad är

EU har även som mål att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.. Vad är

EU har även som mål att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050.. Vad är