• No results found

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Resursskolan

Karlskrona kommun

Emotionell, social och kognitiv

utveckling

(2)

2 Resursskolorna bedrivs med stöd i grundskole-

förordningen kap. 5 §5 och är en unik möjlighet för grundskoleelever att under en begränsad tid byta skolmiljö och där få ett extra pedagogiskt, emotionellt och socialt stöd. Skolorna följer så långt det är möjligt kurs- och timplanen för grundskolan.

Flertalet elever har av olika anledningar svårt för att fungera inom ramen för den vanliga grundskolan, vilket visat sig i form av koncentrationssvårigheter, skolk, stora

kunskapsluckor och en känsla av utanförskap.

På resursskolorna finns elever med

socioemotionella och/eller neuropsykiatriska funktionshinder.

Genom att utveckla kognitiva modeller (individuellt och i grupp), erbjuda en alter- nativ lärandemiljö samt skapa trygghet och tillit, strävar vi efter att motivera eleverna till fortsatta studier och ansvarstagande.

Uppdraget är att starta en förändringsprocess hos eleven, ha en nära dialog med familjen samt samarbeta med elevens hemskola.

Ett nära samarbeta med anhöriga, hemskola och olika myndigheter skapar också en helhetssyn som är viktigt i arbetet med den enskilda eleven.

Uppdraget

(3)

• Individuellt anpassad studiegång samt individuell utvecklingsplan.

• Små undervisningsgrupper.

• Särskild hänsyn till elevernas lärandemiljö.

• Tydliggörande struktur för eleverna.

• Särskilt fokus på lösningsfokuserat arbete och andra kognitiva metoder.

• Praktiskt-, teoretiskt- och upplevelse- baserat lärande med stora inslag av natur- och kulturupplevelser.

• Relationsskapande arbete med elev, vårdnadshavare och hemskola.

• Hög personaltäthet med bred och fördjupad kompetens.

• Flexibel och engagerad personal.

• Lika många män som kvinnor.

• Professionellt stöd i form av regelbunden handledning och utbildning till personalen.

• Nära samarbete med hemmet.

• Samarbete med andra myndigheter.

”Behandla en människa som hon syns vara och du gör henne sämre. Men behandla en människa som om hon var vad hon har möjlighet att bli och du gör henne till det hon skulle kunna bli.”

- Johann Wolfgang Goethe

Verksamheten bygger på:

(4)

4 Fyruddens skola:

Skolan finns i Vedebylund, vid Stadsträdgården och har 10 platser i årskurserna 4-6.

Arbetslaget består av 2 grundskolelärare, social- pedagog/socionom samt resurspedagog.

Målet är att eleven skall få en bättre självtillit, få den omtanke och trygghet som krävs, samt återskapa lusten till skolan och lärandet. Tiden på skolan är begränsad och målet är återgång till sin hemskola alternativt annan grundskola.

Skolan arbetar aktivt med samverkan/

samarbete mellan elevens hemmiljö, hemskola och andra för eleven aktuella instanser.

Arbetssättet är lösningsfokuserat och bygger på en ständigt närvarande pedagogisk dialog med eleverna, tydlig struktur och omfattande emotionell– och social träning.

Amiralitetsskolan:

Skolan finns i centrala Karlskrona, vid Stortorget och har 10 elevplatser i årskurserna 7-9.

Arbetslaget består av 2 grundskolelärare, socialpedagog samt fritidspedagog.

Målet är att erbjuda eleverna en alternativ lärandemiljö, skapa trygghet och tillit samt motivera eleverna till fortsatta studier och ansvarstagande. Eleven ska så snart det är möj- ligt kunna återgå till den ordinarie grundskolan,

Skolorna

(5)

5

Personalens uppdragbygger, förutom på skoluppdraget, på relationsskapande samarbete med föräldrar och anhöriga vilket är en viktig förutsättning för att kunna hjälpa eleven på ett bra sätt. Föräldrasamtal, föräldragrupper och uppföljningssamtal är exempel på viktiga insatser under elevens tid på resursskolan.

Samarbetesker också med en rad andra aktörer som är viktiga för resursskolans uppdrag t ex. övriga grundskolor och gymnasieskolor, socialförvaltningens råd- och stödgrupp,

utrednings- och familjehemsgrupp, fältgruppen, enheten för stöd och utveckling, habilitering, handikappomsorg, polis, kulturskola, Musik i Blekinge, SISU, föreningslivet, företag m fl.

Studier och upplevelsebaserat lärande Fyrudden 2008—2009

alternativt påbörja ett nationellt program inom gymnasieskolan efter avslutad grundskola Skolan arbetar aktivt med samverkan/

samarbete mellan elevens hemmiljö, hemskola och andra för eleven aktuella instanser.

Arbetssättet lägger fokus på skoluppdraget, värdegrundsarbete och personlig utveckling (motivationsarbete) för eleverna.

(6)

6 Eleverna har möjlighet att ansöka om plats på

resursskolan vid två tillfällen per år. Ansökan aktualiseras av elevhälsoteam, lärare/skol- personal och ansvarig rektor.

Ansökan skall inlämnas skriftligen och under- tecknas av hemskola och anhöriga.

Elever och vårdnadshavare besöker därefter skolan för att få en uppfattning om vad skolan kan erbjuda, samt vilka förutsättningar eleven har att tillgodgöra sig resursskolans insatser.

En hearinggrupp träffas två gånger per år för att gå igenom de ansökningar som inkommit.

Rektor för resursskolan tar därefter beslut om plats och meddelar detta till hemskola och anhöriga.

För att fortsätta samarbetet mellan hemskola och resursskola upprättas ett samarbetsavtal mellan skolorna.

När eleven påbörjat sin undervisning på resursskolan upprättas en IUP — Individuell utvecklingsplan. Denna plan är viktig för kommunikationen mellan skola, elev och hem.

Antagning och inskolning

(7)

Vanligtvis stannar eleverna på resursskolan under tre till fyra terminer vilket innebär att överlämningen till hemskola eller annan skol- gång kräver särskilda åtgärder samt en tydlig och beskrivande dokumentation.

Resursskolans personal har här ett särskilt uppdrag att beskriva framgångsfaktorer, arbetssätt och resultat för att på detta sätt hjälpa både elev och hemskola att förstå var eleven befinner sig.

Flertalet elever behöver fortsatt emotionellt, socialt och kognitivt stöd för att kunna tillgodogöra sig fortsatt undervisning.

Vid planering av fortsatta studier är det lämpligt att diskutera insatser som berör eleven utifrån tre olika nivåer. Den första nivån berör elevens behov av specialpedagogiska insatser och andra individuella stödinsatser.

Den andra nivån berör planeringen av elevens lärandemiljö och omgiv- ning. Den tredje nivån handlar om ledning och organisation på skolan.

Teambuildningsövning Amiralitetsskolan 2007—2008

Överlämning—Vad händer sen…..?

(8)

8 Rektor

Tomas Hall

Telefon 0455/30 32 49 Mobil 0709/30 32 49

tomas.hall@karlskrona.se

Copyright: Karlskrona kommun 2008 Text och bild: Tomas Hall

Tema inom No-ämnen. Amiralitetsskolan på Öland 2007—2008

Resursskolan Karlskrona kommun

BUF- Enheten för stöd och utveckling 371 33 Karlskrona

‹ Fyruddens skola 0455—30 35 96

‹ Amiralitetsskolan 0455—30 36 56

References

Related documents

Undersökningen har visat att alla lärare tycker att såväl elevernas självbild som relationen mellan lärare och elever har betydelse för elevens kunskapsutveckling

• En stor oro för maskinen finns bland eleverna även om det finns nödstopp samt ett automatiskt stopp om man kommer för nära detektor eller om man skulle stå i vägen för

Objekt som på något sätt för situationen är märkliga kan få en observatör eller kamrat att tro att det som pågår är låtsaslek även när detta inte är fallet...

Inom gruppen MCI-försämrad blir det tydligt att testledaren behöver göra både fler och längre reparationsenheter jämfört med de andra grupperna, vilket visar på att de

Vad vi menar är att lärande sker på flera olika sätt, men att det är viktigt att elever får arbeta i interaktion med andra, eftersom både styrdokument och

Since the discharge pressure is fixed, the recovered heat in de- superheater is rather constant but the heat which should be released to ambient increases significantly in day time

I mycket högre grad än som har skett borde de exempel- vis ha tagit ledningen i vår ekonomiska försvarsberedskap, fram- för allt genom att sörja för en vidsträckt

Vi frågade pedagogerna vad de menar är ett bra respektive ett dåligt samtal i den pedagogiska verksamheten, hur de ser på användandet av värdebegrepp, om det finns bättre och sämre