Familjeinterventioner i ungdomsvården
SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014
170 familjer
Hur arbeta med just vår målgrupp?
Systemisk teori samt salutogent förhållningssätt
Johan Sundelin, Falun. IFT, Liknande familjer – Hur gör man?
FFT – Kjell Hansson, Per Johansson, Gun Drott-Englen
Björn Holmberg Narrativ teori – nya berättelser möjlighet till förändring
PERSPEKTIVMODELL FÖR FAMILJEARBETE SIS UNGDOMSHEM FOLÅSA
INTENSITETSSÄNKANDE SAMTAL
KONTAKTPERSONEN AKUT KRIS- OMHÄNDERTAGANDE
FÖRÄLDRAR 2 FAMILJE- TERAPEUTER
1 UNGDOM 1 KONTAKTPERSON FAMILJETERAPEUT
AKUT KRISBEMÖTANDE
FÖRÄLDRASAMTAL RELATIONSSKAPANDE
SAMTAL
UPPDRAGSGIVARNAS SYNPUNKTER PÅ FAMILJEARBETET 2010-2014
”Personalen är kompetent och det känns bra att placera på SiS ungdomshem Folåsa”
”Föräldrarna ej mottagliga – motarbetar”
”Väldigt bra med enskilda kontaktpersoner till båda föräldrarna”
”Trots många motgångar och bakslag har familjeteamet orkat stå kvar och har varit mycket professionella”
”Svårarbetat p g a av språket - svårt att få tolk”
”Familjeteamet har gjort ett jättejobb med modern”
”Bra kontakt med förälder som fick förtroende för Folåsa trots motstånd mot SiS-institutioner”
”Inget arbete påbörjades. Endast något samtal för att få historik”
”Positivt arbete med föräldrarna och familjen”
”Stort förtroende för familjebehandlarna”
”Mycket bra samarbete mellan Folåsa och socialtjänsten”
”Familjearbetet är ju så bra. Mycket nöjd.”
”Bra kompetent personal. Trevligt förhållningssätt.”
”Folåsas starka sida”
”Familjearbetet var synnerligen bra”
SiS Ungdomshem FOLÅSA
UTVÄRDERING AV FAMILJEARBETE GRUNDAD PÅ 24 PLACERINGAR
1996-11 – 1999-07
EMPIRICUS Göran Åkermo, Uddevalla
NÅGRA OMDÖMEN FAMILJEARBETET–
FÖRÄLDRAR
Positivt:
- Strävar efter att det ska fungera - Mänskliga
- Engagerat
- Bra med besök i hemmet - Lätta att få kontakt med
- Stärkt relation mellan barn och föräldrar Kunde vara bättre:
- För få familjesamtal
- Inte tillräckligt fasta ramar - Inget stöd i kontakten
- Dålig information i början
SiS Ungdomshem FOLÅSA
UTVÄRDERING AV FAMILJEARBETE GRUNDAD PÅ 13 PLACERINGAR
1999 - 2000
Av Lisa Björnsdotter och Niklas Gustavsson
Linköpings universitet
NÅGRA OMDÖMEN FAMILJEARBETET–
SOCIALTJÄNSTENS HANDLÄGGARE
Positivt:
- Familjeteam är något som alla behandlingshem borde ha - De är väldigt flexibla och serviceinriktade
- Framförhållning i behandlingsarbetet
- Bidrar med tydlighet i behandlingskonferenserna Kunde vara bättre:
- Höga förväntningar som inte infrias - Större tillgänglighet önskas
- Har varit sena att agera i akuta lägen - Vissa föräldrar har inte velat samarbeta
NÅGRA OMDÖMEN FAMILJEARBETET–
FÖRÄLDRAR
Positivt:
- Hembesöken uppskattas - Kontinuerlig kontakt bra - Lättillgängligheten bra
Kunde vara bättre:
- Svårt att lita på familjeteamet
- Förälder kände sig inte lyssnad på
”Bemötandet upplevdes som professionellt och varmt”
”Det kändes genuint”
”Vi blev väl omhändertagna”
”Idén med en man och en kvinna i familjeteamet skapar en balans i samarbetet med föräldrar”
”Familjearbete är något som alla behandlingshem borde ha”
”Vi har verkligen känt oss engagerade till 100%”
”Det märktes att familjeteamet ville hjälpa och de lyssnade på oss som förälder”
”Familjearbetet kändes ok”
”Vi pratar mera nu och reflekterar över föräldrarollen”
”Vi kommer att bättre klara av våra barn nu”
”Vi har blivit sedda som föräldrar”
”Det är otydligt vad familjeteamet ska göra”
Asmar, E. Kvalitativa intervjuer med föräldrar till placerade ungdomar
”Lätt att få kontakt med, väldigt respektfulla. Familjeteamet har kunnat säga väldigt svåra saker till mig utan att jag har känt mig kränkt.”
”Ja, jag kände en skuldbörda… Det tror jag nog alla föräldrar gör på olika sätt kanske… Jag fick jättemycket stöd.”
”Positivt. Vi började kunna kommunicera med varandra på ett positivt sätt. Det var inte bara konflikter, utbrott och utspel hela tiden, utan det var också de här familjesamtalen… och att vi kunde göra någonting tillsammans.”
”Jag tänker att X behandling hade sett annorlunda ut om inte familjeteamet funnits. Det här är ju ett unikt sätt som de arbetar på som jag inte träffat på. Jag var väldigt
skeptisk till en början, men alltså, det har fungerat
fantastiskt bra. Det har gjort att jag känt mig… alltså jag har känt mig väldigt mycket mer delaktig i X behandling…
Jag fick känna att jag var en viktig del i behandlingen. Det var en positiv upplevelse.”
ADAD-intervjuer med elever, synpunkter angående familj och familjearbete
Hur har det gått:
• Mycket bra, bättre relation till föräldrar och människor överhuvudtaget
• Mamma och jag har idag en bra kontakt Vad har varit betydelsefullt:
• Familjearbete
• KP, vågar lita på vuxna, familjearbetet
Vad har du fått hjälp med:
• Familj, skola, psykisk hälsa
• Familj, skola relationer
• Familjen i familjesamtal
• Familjeproblem, mitt humör
• Hjälp med relation till familjen, skolhjälp, kontrollera ilska
• Mig själv, skola, familj, kriminalitet
• Måendet, familjen, skola
Vad har varit bra?
• Att de jobbat för att man skall få komma hem
• Fick hjälp med min familj
PERSPEKTIVMODELL FÖR FAMILJEARBETE SIS UNGDOMSHEM FOLÅSA
INTENSITETSSÄNKANDE SAMTAL
KONTAKTPERSONEN AKUT KRIS- OMHÄNDERTAGANDE
ARBETA FÖR ETT ÖMSESIDIGT SAMGÅENDE FÖRÄLDRAR
2 FAMILJE- TERAPEUTER
1 UNGDOM 1 KONTAKTPERSON FAMILJETERAPEUT
AKUT KRISBEMÖTANDE
KP KAN ”UTMANA”
FÖRÄLDRARNA UTAN ATT BEFARA
“TAPPA DOM”
FÖRÄLDRASAMTAL RELATIONSSKAPANDE
SAMTAL
FT METAKOMMUNICERAR OMKRING KP:S UTMANING
FAMILJESAMTAL
FÖRÄLDRAR UNGDOM
1 FT 1 KP
KP GES MÖJLIGHET ATT ETABLERA EN RELATION
TILL UNGDOMEN PÅ TU MAN HAND
UNGDOM FÖRÄLDRAR
Utvärderingar:
ADAD – Adolescent Drug Abuse Diagnosis.
Åkermo, G. Utvärdering grundad på 24 placeringar vid Folåsa behandlingshem under perioden 9611-9907.
Björnsdotter, L. och Gustavsson, N. Utvärdering av familjearbete grundad på 13 placeringar 1999-2000. Linköpings universitet.
Borg, P. Utvärdering som berör ungdomar som varit placerade på Folåsa under perioden 2001-2003.
Asmar, E. (2009) Föräldrars upplevelser av delaktighet – anhörigarbete på institution (studentuppsats). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Enkät till varje socialtjänst efter avslutad placering (sammanställt 2010-2014)
GRAFISK BILD AV DE OLIKA UPPDRAGEN
BARNET
FLD SOC
BARNET
FLD SOC
MÅL MED VÅRT FAMILJEARBETE
•
Optimal relation•
Stärka föräldrarskap/separation•
Delaktiga i behandlingen/förändringen•
Att sänka skuldbördan•
Att motverka triangulering;Institution - Barn - Föräldrar
Välkomna att höra av er!
Jan-Åke Eriksson:jan-ake.eriksson@stat-inst.se
Lotta Ginning:lise-lotte.ginning@stat-inst.se
