• No results found

Jämlik hälsa hos äldre

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Jämlik hälsa hos äldre"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jämlik hälsa hos äldre

Margareta Kristenson

Professor emerita/Överläkare i Socialmedicin Institutionen för Medicin och Hälsa

Linköpings Universitet/Region Östergötland

(2)

Äldre

Yngre-äldre (65-79 år)

Äldre-äldre (80+)

(3)

Yngr e-äldr

e (65 -79 år) o

ch äldr e-äldr

e (80+)

3

(4)
(5)
(6)
(7)
(8)

Överlevnadskurvans rektangularisering

vid ökad medel-livslängd

(9)
(10)

Nyinsjuknande i cancer , hjärtinfarkt och stroke i olika åldrar

(11)
(12)
(13)

KKv

DALYför kvinnor i olika diagnosgrupper, fördelat på YLD och YLL

(14)
(15)

Andel 70-åringar som uppger att de känner sig friska:

utveckling 1971- 2014

(16)

Fysisk funktionsförmåga och andel med ansträngande

träning hos 70 åringar 1981- 2014

(17)

Fysisk funktionsförmåga och andel med ansträngande

träning hos 70 åringar 1981- 2014

(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
(23)

Överlevnadskurvor

Compression or extension of morbidity?

(24)
(25)
(26)
(27)
(28)

Jämlik hälsa hos äldre

(29)
(30)

Förväntad återstående livslängd vid 30 års ålder efter högsta fullföljda utbildning, kvinnor (övre figur) och män 1986-2016

44 46 48 50 52 54 56

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Basic Upper secondary Tertiary

44 46 48 50 52 54 56

1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Basic Upper secondary Tertiary

SCB – Livslängden i Sverige 2011–2020. Livslängdstabeller för riket och länen. 74

h ela perioden . De h ade också st örst ökn in g av m edellivslän gden vid 30 års ålder för båda könen under perioden, från drygt 55 till drygt 57 år för kvin n or, och från cirka 51,5 t ill drygt 54 år för m än . Gruppen m ed

gym n asieut bildn in g h ar en n ivå på m edellivslän gden m ellan de an dra gruppern a. För gym n asieut bildade h ar ökn in gen också varit mellan de övriga grupperna, från ungefär 53 till knappt 54,5 år för kvinnor och från 49 t ill drygt 51 år för m än . Skilln adern a mellan gruppern a är st örre i slut et jäm fört med början av perioden 2000– 2020. År 2020 är skill- n aden mellan gruppern a m ed eft ergym n asial och gym n asial ut bildn in g 2,7 år för kvin n or och 2,8 år för m än . Det är drygt 0,6 år st örre skilln ad för kvin n or och 0,4 år st örre skilln ad för m än jäm fört m ed år 2000.

Mellan gruppern a m ed eft ergym n asial och förgym n asial ut bildn in g var skilln aden år 2020 6,5 år för kvin n or och 5,8 år för m än , vilket är 2,2 respekt ive 1,0 år m er än år 2000.

Diagram 6.1

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå 2000–2020 6.1 Life expectancy at age 30 by sex and level of education 2000–2020

Kvinnor Män

2011– 2020

I et t län gre perspekt iv ökar m edellivslän gden st adigt . För en skilda år fin n s gan ska st ora variat ion er, och vissa år min skar m edellivslän gden . Det skedde blan d an n at 2015 och 2020. När ut vecklin gen av m edellivs- län gden också delas upp för kvin n or och män i olika ut bildn in gsgrupper blir variat ion ern a m ellan en skilda år än n u t ydligare, vilket fram går av diagram 6.1. Därför beskrivs i det t a avsn it t medellivslän gd och dödlig- h et eft er ut bildn in gsn ivå för hela t ioårsperioden 2011– 2020 och förän d- rin gar m ellan fem årsperiodern a 2011– 2015 och 2016– 2020.

I t abell 6.1 redovisas olika st at ist iska m åt t för ålder blan d avlidn a eft er kön och ut bildn in gsn ivå för den sen ast e t ioårsperioden . Beräkn in garn a baseras på an t al kvarlevan de i livslän gdst abeller. Medelåldern för

avlidn a i en livslän gdst abell är det sam m a som m edellivslän gden , men

4 4 4 6 4 8 5 0 5 2 5 4 5 6 5 8 6 0

2 0 0 0 2 0 0 4 2 0 0 8 2 01 2 2 0 1 6 2 02 0 Å r A n ta l å ters tå en d e å r

0

E fterg y m n a s ia l

F ö rg y m n a s ia l G y m n a s ia l

4 4 4 6 4 8 5 0 5 2 5 4 5 6 5 8 6 0

2 0 0 0 2 00 4 2 0 0 8 2 0 1 2 2 01 6 2 0 2 0 Å r A n ta l å ters tå en d e å r

0

E fterg y m n a s ia l

F ö rg y m n a s ia l G y m n a s ia l

(31)
(32)
(33)

Självskattad hälsa hos äldre 65-84 år

– social gradient utifrån ekonomisk situation

33

44 61 44 31 12

8

70 28 2

0 20 40 60 80 100

Bra hälsa Någorlunda hälsa Dålig hälsa

Andel (%)

Låg inkomst Medel inkomst Hög inkomst Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor

Figur 4.3. Ju högre inkomst desto bättre skattar de äldre sin hälsa.

Andel personer per självskattad hälsa och inkomstnivå (konsumtionsenhet) för åldrarna 65-84 i

Östergötland 2018.

(34)

Självskattad hälsa -2006-2018

– de socioekonomiska skillnaderna har ökat

34

(35)

En biopsykosocial förklaringsmodell

efter Marmot et. al.

(36)

Andel med social isolering, män och kvinnor 2016-2017 (SCB, 2019)

(37)

Ofrivillig ensamhet i Sverige, ”Har känt mig ensam de senaste

två veckorna” (SCB, data 2012-2013 )

(38)

Socialt nätverk vs

utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst

(39)

Jämlik hälsa

Åldrandets biologi

Telomerer

(40)
(41)

Östgötamodellen för jämlik hälsa – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle.

Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Östgötakommissionen 2014

(42)

Äldreomsorgen

– ökande behov

42

(43)
(44)

Upplevd ensamhet

– varannan person av de som har hemtjänst känner sig ensamma

44

(45)

Andel som anger att de besvärats av ensamhet bland äldre i hemtjänst resp. i särskilt boende

Socialstyrelsen: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020

(46)

SES skillnader (utbildning, inkomst ) i diagnostik, och behandling

av demens samt för möjlighet få ” long time care and home care”

(47)

Livskvalitet- blommor, musik, mat vin..

(48)

En hälsofrämjande vård och omsorg

Östgötakomissionen 2014

(49)
(50)
(51)

Jämlik hälsa hos äldre

Allt högre medelålder – men också bättre livskvalitet i högre ålder

Ojämlik hälsa hos äldre,

som hos yngre, utbildning och inkomst viktigast Åldrandets mekanismer

- kopplade till hälsans bestämningsfaktorer

Extension eller kompression av sjuklighet vid livets slut?

Möjligheten –förebyggande insatser för att komprimera tiden med allvarlig sjukdom

Minskar också skillnader i hälsa!

References

Related documents

I studien ingår frågor om sjukfrånvaro, sjuknärvaro, tre frågor om hälsobesvär, självskattad hälsa samt en fråga om huruvida man måste ta igen förlorat arbete när man

Syfte Att klargöra om socialt nätverk har samband med självskattad hälsa hos kvinnor födda på 1960- och 70-talet, samt att belysa om det sociala nätverket kan ha betydelse

I tidigare studier har även konstaterats en önskan från användare att APM inte ska få framhävas tydligare än de prestationsmått som definieras i

Partiet blir till ett subjekt i sig - partiet tycker , partiet tar ställning och partiet ändrar någon gång emellanåt sina ställningstaganden, Partiet blir till ett subjekt som

iDeal of Swedens Instagramkonto består av bilder från många olika platser världen över vilket ger följaren en bild av att det vore naturligt att kunna resa och se alla dessa

  Because of this being prototype you can log in without username and password,  Click log in    ‐‐‐‐ ‐‐‐‐ Application view 

To further demonstrate this difference, Figure 7 compares PL spectra measured from the bulk ZnO under one- and two-photon excitation conditions with the total photon energy

Jag vill här påpeka att mitt syfte med detta arbete inte innefattar att se till hur SVT följer sin policy eller ej, jag hänvisar endast till detta citat på grund av att jag anser