Fråga
Kan du förtydliga vad som gäller vid avsättning till reservfond samt vad balanserat resultat är egentligen?
Det som sägs om avsättning till reservfonden på sidan 51 är en mycket exakt beskrivning av både reglerna och den praktiska verkligheten. "Man kan självfallet avsätta mer, men behöver inte göra detta ens när reservfonden inte uppgår till 20 % av aktiekapitalet." Det tycks vara denna mening som ställer till problem. Med detta avses den mycket vanliga situationen att mindre aktiebolag inte redovisar någon vinst. Därmed behöver någon avsättning inte göras till reservfond.
Balanserat resultat är liktydigt med "summan av alla tidigare årsvinster med avdrag för det som avsatts till reservfonden och det som utdelats till aktieägarna".
Reglerna finns i aktiebolagslagen och gäller därför endast för bolagsformen aktiebolag.
Fråga
Jag hänger inte med på vad obeskattade reserver och bokslutsdispositioner är för något. Samt planenlig avskrivning och skattemässiga avskrivningar - ackumulerade överavskrivningar och ackum. avskrivningar enligt plan, med mera!!.
Obeskattade reserver uppstår när ett företag genomför resultatreglerande åtgärder som inte är betingade av reella händelser utan bara görs för att minska skattebördan. Enligt svensk rätt skall sådana åtgärder visas öppet. Situationen inträffar i de fall där skattereglerna är mera "humana" än de regler som finns i årsredovisningslagen.
Om t.ex. skattelag tillåter mig att minska värdet på en maskin med 30 % ett visst år trots att dess värde på grund av förslitning endast minskat med 20 %, skall detta visas öppet.
Förslitningen brukar beräknas på ett ungefär till ett lika stort värde varje år. Detta brukar man kalla "planenlig avskrivning". Det som man skriver av utöver detta värde kallas
"överavskrivning". Den årliga avskrivningen framgår av resultaträkningen och den ackumulerade effekten syns i balansräkningen.
Den planmässiga totala avskrivningen över alla de år man har maskinen kallas "ackumulerade planmässiga avskrivningar" och skall bokas som en avdragspost på balansräkningens tillgångssida. De ackumulerade överavskrivningar som gjorts skall redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken
"Obeskattade reserver". Obeskattade reserver är således det samma som summan av alla de vinster som undgått beskattning på grund av lagliga bokslutsdispositioner.
De obeskattade reserverna har sin motbokning i resultat- räkningen under rubriken "Bokslutsdispositioner". Här ser man vad som lagligen undgår beskattning ett enskilt år. De planmässiga årliga avskrivningarna skall inte bokföras under denna rubrik. Posten skall ses som en normal driftskostnad och hamna längre upp i resultaträkningen på egen resultatrad eller bakas in i resultatraden "Rörelsens kostnader"
Det finns idag tre möjliga lagliga resultatregleringsåtgärder, överavskrivningar på maskiner och inventarier, varulagerreserv och periodiseringsfond. Alla finns behandlade i kapitel 5.
Fråga
I övning 5/7 skall på kontot Förändring lagerreserv bokföras 193. Kan du förklara hur man får fram denna siffra?
Varulagerreserv vid årets början 240 Varulagerreserv vid årets slut 47
Minskning av varulagerreserv 193
Bokföres VARULAGERRESERV DEBET 193 FÖRÄNDRING LAGERRESERV KR 193
Varulagerreserven vid årets början på 240 är ett "påhittat"
värde.
Varulagerreserven vid årets slut utgöres av mellanskillnaden mellan
verkligt värde och anskaffningsvärde nedskrivet till 97 %.
14500 – 14453 = 47
Fråga
Kan du förklara komletteringsregeln och huvudregeln.
Svar:
Kompletteringsregeln och huvudregel är skatteregler och dessa ser ofta annorlunda ut än redovisningsreglerna. När man utnyttjar skattereglerna kan detta leda till effekter som föranleder skillnader mellan vad det redovisningsmässiga och det skattemässiga resultatet blir. Dessa skillnader skall redovisas öppet. Visserligen ställer inte skatterätten sådana krav längre, men redovisningsrätten gör det.
Detta gör att man i balansräkningen har den något märkliga gruppen "obeskattade reserver". Dessa utvisar hur mycket av de totala verkliga vinsterna som kunnat hållas borta från beskattning. I resultaträkningen kan man se dessa effekter för varje enskilt år under rubriken "bokslutsdispositioner".
Huvudregeln tillåter 30 % årlig avskrivning på det bokförda värdet (restvärdet), medan kompletteringsregeln tillåter 20 % årlig avskrivning på anskaffningsvärdet.
Detta kan också uttryckas så att det bokförda värdet vid årets slut enligt huvudregeln får vara lägst 70 % av beräkningsunderlaget. Bokfört värde vid årets utgång enligt kompletteringsregeln får uppgå till följande:
Inventarier som är
1år gamla 80 % av anskaffningsvärdet 2 år gamla 60 % av anskaffningsvärdet 3år gamla 40 % av anskaffningsvärdet 4 år gamla 20 % av anskaffningsvärdet 5 år gamla Värdet är lika med noll
Fråga
Jag undrar hur man får fram den ingående balansen i ackumulerade överavskrivningar, i övning 5/3a och 5/3b.
Den ingående balansen på ackumulerade överavskrivningar (i alla övningar och i verkligheten) är lika med inventariernas anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och med avdrag för det bokförda värdet på inventarierna.
Det bokförda värdet är lika med summan av alla ingående balanser för inventariekontona. Om man inte har tillgång till dessa uppgifter går inte uppgifterna att lösa. Jag har därför i samtliga uppgifter berättat vad det bokförda värdet uppgår till.
Fråga
Hur redovisas momsbeloppet i en debetnota till en kund?
Hur redovisas momsbeloppet i en kreditnota från en leverantör?
Utgående moms kredit
Ingående moms kredit
Fråga
Jag undrar lite över rea vinst/förlust vid avskrivning av inventarier. Till exempel, om ett företag får max skriva av för 80000 kr och den planmässiga avskrivningen är 60000 kr.
Sedan så har man gjord en rea förlust på 5000 kr, så blir ju överavskrivningen
80000-60000-5000=15000kr
Men borde det inte förlusten innebära att man har gjord för lite avskrivning och man borde kunna avskriva mera?
En redovisad reaförlust är en bekräftelse på att den planmässiga avskrivningen varit för liten under innehavstiden och att man därför får göra en extraavskrivning vid avyttringstillfället.
Reaförlust är därför synonymt med extraavskrivning. Detta har inget med överavskrivning att göra. En överavskrivning är en skattemässig åtgärd och dessa kan inte kopplas till någon enskild maskin.
Fråga
Varför använder man sig av anskaffningsvärdet 150.000 och inte kvarvarande värde vid jan 06 som IB för T-kontot Inventarier?
Svar:
Detta är det som benämnes "indirekt metod". Denna innebär att kontot Inventarier alltid skall utvisa anskaffningsvärdet på de inventarier som finns vid en given tidpunkt. Därför kan man inte göra avskrivningarna på inventarierna direkt mot detta konto. I stället använder man ett extrakonto för detta ändamål som kan kallas t.ex. "värdeminskning inventarier" eller
"ackumulerade avskrivningar på inventarier". Mellanskillnaden mellan värdet på kontot "inventarier" och kontot "ackumulerade avskrivningar på inventarier" utgör det kvarvarande värdet (restvärdet).
År 1
Maskiner 1210
Leverantörer 1.000.000 Utgående balans
1.000.000
1.000.000 1.000.000
Ackumulerade avskrivningar på maskiner 1219 Utgående
balans
200.000 Årets
avskrivninga r
200.000
200.000 200.000
Exemplet utvisar att man hos en leverantör köpt in en maskin för 1.000.000 kr och erhållit en leverantörsfaktura på detta belopp. Vid året slut skrivs maskinen av med 200.000 kr enligt indirekt metod, dvs. avskrivningen görs mot konto 1219. Med denna metod kommer konto 1210 att innehålla anskaffningsvärdet så länge maskinen finns kvar i rörelsen. Restvärdet är nu 800.000 (1.000.000 minus 200.000) precis det som det varit vid användande av direkt metod enligt nedanstående exempel.
År 1
Maskiner 1210
Leverantörer 1.000.000 Avskrivning 200.000
Utgående
balans
800.000
1.000.000 1.000.000
Fråga
Vad är/innebär egentligen omslutning?
Plus Minus
Bank
2 31.000 6 8.400
4 28.000 7 1.500
9 600 8 4.600
13 61.000 11 4.000
14 9.000
15 3.000
16 4.000
Saldo 86.100
120.600 120.600
Detta konto har ett saldo som uppgår till 86.100 (summan av alla transaktionerna). Omslutningen är 120.600.
Fråga
Enligt facit i \"Bokföringens grunder\" lägger man
ränteintäkter på \"höger sida i resultat\". När man sedan överför värdena från \"Resultat\" och \"Utg balans\" till resultat- och balansrapporten, s k rapportform, blir ju inte de slutliga värdena samma som från T-kontona \"Resultat\" och
\"Utg balans\". Hur kommer sig detta??
När man däremot tittar i Tentamen-kopian från 01.09.28 blir resultaten samma! Man har däremot lagt ränteintäkterna på
\"vänstersidan i resultat\", så står det inte i \"Bokföringens grunder\"!
Hur ska man göra?!
Svar:
Man kan konstruera resultatrapporten antingen enligt s.k. T- kontoform eller rapportform. Vid T-kontoformen är det naturligt att intäkter placeras på högersidan av T-kontot och kostnaderna på vänstersidan. I detta fall kommer t.ex.
varuförsäljning och ränteintäkter att placeras på högersidan.
Vad det gäller rapportformen så har man av tradition delat upp resultatet i grupperna ”drift” och ”finans”. För att klara denna konstruktion måste man flytta ned ränteintäkterna till gruppen ”finans” och kan då presentera effekterna av finansiella händelser särskilt. Detta kommer att medföra en lägre omslutningssiffra än vad T-kontometoden gör, eftersom en kvittning uppstått mellan ränteintäkter och räntekostnader.
Önskar man samma omslutning enligt båda rapportmetoderna måste man vid T-kontometoden flytta över kontot ränteintäkter från högersidan till vänstersidan och sätta ett minustecken före beloppet. Då har man också i detta fall gjort en kvittning.
Alla dessa metoder är möjliga. Därför har jag också löst problemen på olika sätt vid olika tillfällen.
Övning 2/12 m.fl.
Varför använder man sig av anskaffningsvärdet 150.000 och inte kvarvarande värde vid jan 06 som IB för T-kontot Inventarier?
Svar:
Detta är det som benämnes "indirekt metod". Denna innebär att kontot Inventarier alltid skall utvisa anskaffningsvärdet på de inventarier som finns vid en given tidpunkt. Därför kan man inte göra avskrivningarna på inventarierna direkt mot detta konto. I stället använder man ett extrakonto för detta ändamål som kan kallas t.ex. "värdeminskning inventarier" eller
"ackumulerade avskrivningar på inventarier". Mellanskillnaden mellan värdet på kontot "inventarier" och kontot "ackumulerade avskrivningar på inventarier" utgör det kvarvarande värdet (restvärdet).
År 1
Maskiner 1210
Leverantörer 1.000.000 Utgående balans
1.000.000
1.000.000 1.000.000
Ackumulerade avskrivningar på maskiner 1219 Utgående
balans
200.000 Årets avskrivni ngar
200.000
200.000 200.000
Exemplet utvisar att man hos en leverantör köpt in en maskin för 1.000.000 kr och erhållit en leverantörsfaktura på detta belopp. Vid året slut skrivs maskinen av med 200.000 kr enligt indirekt metod, dvs. avskrivningen görs mot konto 1219. Med denna metod kommer konto 1210 att innehålla anskaffningsvärdet så länge maskinen finns kvar i rörelsen. Restvärdet är nu 800.000 (1.000.000 minus 200.000) precis det som det varit vid användande av direkt metod enligt nedanstående exempel.
År 1
Maskiner 1210
Leverantörer 1.000.000 Avskrivning 200.000
Utgående
balans
800.000
1.000.000 1.000.000
Fråga
Jag har svårt att räkna ut varukostnad /varulager vid årets slut.
T.ex. uppgift 4a i Bokföringens grunder: var kommer siffran 4750 kr ifrån som återfinns under varulager/varukostnad. Jag vill ha en utförlig uträkning !!!!
Svar:
Värdet på varulagret vid årets slut bestäms genom s.k.
inventering. Oftast uppkommer då en differens mellan det värde lagret är bokfört till och det värde man vill att det skall ha. Det är denna differens som bokföres på tillgångskontot
”Varulager” och kostnadskontot ”varukostnad”.
Av uppgift 4a kan man utläsa att inga noteringar har gjorts under året. Kontot ha varit vilande och innehåller därför endast startvärdet för varulagret. I uppgift 4a är detta startvärde, dvs. varulagret vid årets början, 50. När man kommer till årets slut har man funnit att värdet vid den tidpunkten är 4,800. Värdet har således ökat med 4,750. Denna ökning skall debiteras kontot ”Varulager” och på så sätt kommer lagrets utgående värde att uppgå till det inventerade värdet 4,800.
Förenklat kan man säga att transaktionen 4,750 är skillnaden mellan utgående och ingående balans. Motbokning skall göras i kredit på kontot ”varukostnad”. Orsaken till detta är att när företaget köpt in varor har dessa bokförts på ”varukostnad”
debet och ”kassa” kredit. Eftersom varorna dock finns kvar vid årets slut skall de finnas i balansräkningen bland tillgångarna under kontot ”Varulager”. Endast om varulagret vore förbrukat genom t.ex. försäljning skall beloppet ligga kvar i resultaträkningen under kontot ”varukostnad” eller sålda varors kostnad som det också brukas benämnas.
Fråga
Nu har jag suttit i flera timmar med talet och kan inte få fram IB för ackumulerad överavskrivningar. I facit är IB 11000 kr och jag får fram 16685. Kan du visa mig hur du fått fram beloppet, gärna med en uträkning?
Svar:
Ja, detta är en hopplös kamp. Det går inte att räkna fram de ackumulerade överavskrivningarna för tidigare år om man inte har information om hur de skattemässiga avskrivningarna ser ut. Därför kommer jag med påståendet att de ackumulerade avskrivningarna vid årets början uppgår till 11.000 kr.
Påståendet finns dolt i det faktum att jag har sagt att inventariernas bokförda värde uppgick till 48.000 kr vid årets början.
Så här är det:
Ingående balans för inventariekontot minus ingående balans för ackumulerade avskrivningar enligt plan minus ingående balans för ackumulerade överavskrivningar = bokfört värde vid årets början.
De värden som går att räkna fram är ingående balans för inventariekontot (A) och ingående balans för ackumulerade avskrivningar enligt plan (B) och det värde som är känt (som information i uppgiften) är bokfört värde vid årets början för inventarier (C).
Det okända värdet är ”ackumulerade överavskrivningar” (X).
Formel : A – B – X = C
X = 11.000 i uppgift 5/3 a
Fråga
Jag kan inte få fram rätt summa på överav-
skrivningen i uppgift 5/3a enl facit ska den bli 13900:- Jag får det till 10900.
213 000-149 100=63900, 63900-53000=10900.
Tacksam för ett svar hur man kommer fram till 13900.
Svar:
Du har kvittat ut reavinsten mot den möjliga maximala överavskrivningen. Det behöver man inte göra.
För att undvika denna felräkning skall man räkna på lägsta möjliga utgående balans, inte på största
möjliga avskrivning. Då kommer överavskrivningen fram som en restpost.
Avyttringen medför en reavint på 3.000 kr i denna uppgift.
Tänk på att summan av alla utgående balanser skall vara lika med 149.100 kr. Detta medför överavskrivningar med 13.900 kr.
UB inventarier 265.000
UB ackumulerade avskr enl plan - 91.000 UB ackumulerade överavskrivningar x
Bokfört värde 149.100
Fråga
Skulle gärna vilja att du förklarar vad bokslutsdispositioner är, mer detaljerat?
Svar:
Obeskattade reserver uppstår när ett företag genomför resultatreglerande åtgärder som inte är betingade av reella händelser utan bara görs för att minska skattebördan. Enligt svensk rätt skall sådana åtgärder visas öppet. Situationen inträffar i de fall där skattereglerna är mera "humana" än de regler som finns i årsredovisningslagen.
Om t.ex. skattelag tillåter mig att minska värdet på en maskin med 30 % ett visst år trots att dess värde på grund av förslitning endast minskat med 20 %, skall detta visas öppet.
Förslitningen brukar beräknas på ett ungefär till ett lika stort värde varje år. Detta brukar man kalla "planenlig avskrivning". Det som man skriver av utöver detta värde kallas
"överavskrivning". Den årliga avskrivningen framgår av resultaträkningen och den ackumulerade effekten syns i balansräkningen.
Den planmässiga totala avskrivningen över alla de år man har maskinen kallas "ackumulerade planmässiga avskrivningar" och skall bokas som en avdragspost på balansräkningens tillgångssida. De ackumulerade överavskrivningar som gjorts skall redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken
"Obeskattade reserver". Obeskattade reserver är således det samma som summan av alla de vinster som undgått beskattning på grund av lagliga bokslutsdispositioner.
De obeskattade reserverna har sin motbokning i resultaträkningen under rubriken "Bokslutsdispositioner". Här ser man vad som lagligen undgår beskattning ett enskilt år. De planmässiga årliga avskrivningarna skall inte bokföras under denna rubrik. Posten skall ses som en normal driftskostnad och hamna längre upp i resultaträkningen på egen resultatrad eller bakas in i resultatraden "Rörelsens kostnader"
Det finns idag tre möjliga lagliga resultatregleringsåtgärder, överavskrivningar på maskiner och inventarier, varulagerreserv och periodiseringsfond. Alla finns behandlade i kapitel 5.
Fråga
Jag undrar lite över rea vinst/förlust vid avskrivning av inventarier. Till exempel
Om ett företag får max skriva av för 80000 kr och den planmässiga avskrivningen är 60000 kr.
Sedan så har man gjord en rea förlust på 5000 kr
Så blir ju överavskrivningen ju 80000-60000-5000=15000kr
Men borde det inte förlusten innebära att man har gjord för lite avskrivning och man borde
kunna avskriva mera?
Svar:
En redovisad reaförlust är en bekräftelse på att den planmässiga avskrivningen varit för liten under innehavstiden och att man därför får göra en extraavskrivning vid
avyttringstillfället.
Reaförlust är därför synonymt med extraavskrivning. Detta har inget med överavskrivning att göra. En överavskrivning är en skattemässig åtgärd och dessa kan inte kopplas till någon enskild maskin.
Fråga
Jag undrar också över \"huvudregeln\" och
\"kompletteringsregeln\" i kap. 5. Jag skulle vilja veta mer hur man räknar fram värdena i de två reglerna, var kan jag hitta det?
Svar:
Kompletteringsregeln och huvudregel är skatteregler och dessa ser ofta annorlunda ut än redovisningsreglerna. När man
utnyttjar skattereglerna kan detta leda till effekter som föranleder skillnader mellan vad det redovisningsmässiga och det skattemässiga resultatet blir. Dessa skillnader skall redovisas öppet. Visserligen ställer inte skatterätten
sådana krav längre, men redovisningsrätten gör det.
Detta gör att man i balansräkningen har den något märkliga gruppen "obeskattade reserver". Dessa utvisar hur mycket
av de totala verkliga vinsterna som kunnat hållas borta från beskattning. I resultaträkningen kan man se dessa effekter
för varje enskilt år under rubriken "bokslutsdispositioner".
Huvudregeln tillåter 30 % årlig avskrivning på det bokförda värdet (restvärdet), medan kompletteringsregeln
tillåter 20 % årlig avskrivning på anskaffningsvärdet.
Detta kan också uttryckas så att det bokförda värdet vid årets slut enligt huvudregeln får vara lägst
70 % av beräkningsunderlaget.
Bokfört värde vid årets utgång enligt kompletteringsregeln får uppgå till följande:
Inventarier som är
1år gamla 80 % av anskaffningsvärdet 2 år gamla 60 % av anskaffningsvärdet 3år gamla 40 % av anskaffningsvärdet 4 år gamla 20 % av anskaffningsvärdet 5 år gamla Värdet är lika med noll
Fråga
Ett företags inventarieanskaffning uppgick vid början av 2000 till följande värden:
Anskaffningsår Belopp Avskrivningsbelopp
1996 60.000 20 % per år
1997 40.000 20 % per år
1998 80.000 20 % per år
1999 20.000 20 % per år
Under 2000 såldes de inventarier som köpts 1996.
Försäljningsbeloppet uppgick till 24.000 kr. I början av 2000 köptes också inventarier för 100.000 kr. Beräknad ekonomisk livslängd = 5 år. Inventariernas bokförda värde i 99 års bokslut uppgår till 54.000 kr.
Med hjälp av en uppdelning av avskrivningar i planmässiga avskrivningar och överavskrivningar skall Du i denna uppgift räkna fram hur stora årets överavskrivningar är under förutsättning att Du gör den största möjliga avskrivning som skattelagstiftningen tillåter.
Alt Överavskrivning a 41.000
b 48.000 c 3.000
d Inget av alternativen
Svar:
Fråga 7 är endast ett skattemässigt problem. Vilket är det skattemässigt lägsta tillåtna värdet på företagets inventarier vid utgången av år 2000? För att lösa denna uppgift behöver man inte ha kännedom om några redovisningsregler. De
möjligheter vi har att värdera tillgångarna finns i skattelagstiftningen. De två möjligheter som finns är värdering enligt den s.k. huvudregeln eller
kompletteringsregeln.
Huvudregeln ser ut enligt följande:
Lägsta tillåtna värde vid årets utgång = Bokfört värde
(restvärde) vid årets ingång + årets inköp – erhållna pengar för under året sålda inventarier.
OBS ! Bokfört värde vid årets ingång är detsamma som bokfört värde vid föregående års utgång.
Enligt uppgift 7 är det bokförda värdet vid utgången av 1999 = 176.200 kr. Det är således detta värde som är ingångsvärde år 2000. Under år 2000 har också maskiner köpts för 160.000 kr och sålts för 28.000 kr
176.200 + 160.000 – 28.000 = 308.200
Beloppet 308.200 kallas avskrivningsunderlag. Enligt
huvudregeln får man skriva av maximalt 30 % av detta värde.
Lägsta tillåtna värde för inventarierna är då lika med 70 % av detta underlag.
308.200 x 0,7 = 215.740
Ju lägre värde man kan få fram på inventarierna, ju högre är också avskrivningen. Huvudregeln tillåter ett lägsta värde på 215.740 kr. Med hjälp av kompletteringsregeln kan man pröva om värdet skulle kunna sättas ännu lägre, vilket skulle leda fram till ännu högre avskrivningar och därmed också ännu lägre
vinst och skatt.
Kompletteringsregeln ser ut enligt följande:
Avskrivning får göras på anskaffningsvärden med maximalt 20 procent per år.
Lägsta tillåtna värde vid årets utgång är summan av alla
anskaffningsvärden för de inventarier som finns vid årets slut med avdrag för summan av alla de avskrivningar som kunnat
göras på dessa inventarier.
Man ställer lämpligen upp en tabell för denna beräkning, innehållande kolumner för anskaffningsår, anskaffningsvärde, ackumulerad avskrivning och restvärde.
Anskaffningsår AnskaffningsbeloppAckumulerad avskr. Kvar i % vid utgången av år 2000
1996 såld 0
1997 0 0
1998 180.000 60 %
1999 0 40 %
2000 160.000 20 %
Summa
Om vi t.ex. betraktar den maskin som anskaffats år 1998 för 180.000, vet vi att den efter bokslutet år 2000 maximalt enligt kompletteringsregeln kunde ha skrivits av med 20 procent per år under 3 år, dvs. med 60 procent. Kvarvarande värde är därför 40 procent eller 72.000 kr.
Om vi önskar minimera företagets skattemässiga vinst gäller det att välja det lägsta möjliga värdet enligt de två reglerna. Svaret i denna uppgift är därför 200.000 kr. Så som frågan är ställd är det inte behövligt att räkna på avskrivningarnas storlek.
Fråga
Hur stora kommer överavskrivningarna att vara om man önskar minsta möjliga vinst, dvs. största möjliga avskrivning.
Visserligen är överavskrivningarna ett skattemässigt problem det också, men för att kunna räkna fram överavskrivningarna måste man känna till redovisningsreglerna gällande avskrivningar. Man får då s.k. delade avskrivningar, delade på så sätt att de redovisningsmässiga avskrivningarna får egna konton i bokföringen och de skattemässiga får också egna konton.
Redovisningsreglerna är enkla. Inventarier och maskiner skall skrivas av över dess beräknade nyttjandeperiod (ekonomiska livslängd). Om en maskin t.ex. beräknas kunna utnyttjas under 5 år skall den skrivas av med lika delar under dessa 5 år, dvs. med 20 procent årligen.
När de planmässiga avskrivningarna är gjorda är det dags att kolla vad ytterligare skattereglerna kan medge. En lösning till problemet får Du om du klickar här.
Boken innehåller ett stort antal övningar på just de problem som diskuterats ovan. Det är alla övningar med beteckningen 5/3. Lösningar till dessa har Du genom att klicka här.
Fråga
Har en fråga ang 4/3.
Varför ligger ingående balans i kredit när det är en plus post? Tidigare har vi alltid bokfört det i debet.
Undrar också varför det finns ett konto med outtagen reserv och varför aktie utdelningen ligger där?
Svar:
Om ingående balansen finns i debet, då är kontot normalt ett tillgångskonto. Om ingående balansen finns i kredit, då är kontot normalt ett skuldkonto.
Eget kapital är en sorts skuld, nämligen företagets skuld till ägaren. Därför finns IB i kredit på de konton som ingår i eget kapital.
OBS ! Debet är + och Kredit är minus. Så är det alltid, vad än en del böcker har att säga om saken.
Du nämner kontot ”outtagen reserv”. Något sådant finns inte.
Kontot heter ”outtagen vinstutdelning”. När utdelningen
beslutas men inte utbetalas skall beloppet bokas bort från det egna kapitalet trots att kassan inte minskar. Av detta skäl måste man tillfälligtvis bokföra beloppet på ett skuldkonto som kallas ”outtagen vinstutdelning2.
Fråga
Jag har kört fast på övning 5/1. Det går bra tills jag kommer till år 4. Hur får du att årets överavskrivning blir 3? Jag tror att det är summan \"bokfört restvärde\" som jag inte fått kläm på. Och varför börjar man redan under år 5 att \"boka tillbaka\" de överavskrivningar som gjorts, jag skulle vilja göra det år 6?
Svar:
Lägsta möjliga skattemässiga värde för inventarierna vid varje års utgång är
År 1 1.000 x 0,7 = 700 År 2 1.000 x 0,7 x 0,7 = 490 År 31.000 x 0,7 x 0,7 x 0,7 = 343
År 41.000 x 0,7 x 0,7 x 0,7 x 0,7 = 240
Högsta möjliga skattemässiga ackumulerade avskrivning vid varje års utgång är 1.000 minus beloppen ovan. De planmässiga avskrivningarna enligt redovisningslagstiftningen är i denna uppgift 10 procent per år. Efter 4 år är således dessa
inventarier avskrivna med enligt plan med 400 kr.
År 1 300
År 2 510
År 3 657
År 4 760
Vid ingången av år 4 är det planmässiga restvärdet på
inventarierna 700 medan det skattemässiga restvärdet är 343.
Skillnad = 357. Vid utgången av år 4 är det planmässiga restvärdet på inventarierna 600 medan det skattemässiga restvärdet är 240. Skillnad = 360. Skillnaden mellan de två skillnaderna ä 3. Överavskrivningen vid årets början var 357 och vid årets lut 360. Överavskrivningen har således ökat med 3.
Att återföringen sker tidigt beror på att avskrivningsplanen är 10 –årig. Detta gör att de skattemässiga avskrivningarna får snabbt genomslag och därmed också kommer att få återföras tidigare.
Fråga
Jag sitter med en övning på kapitel fem och kan inte få klarhet över en sak. För att få ingående balans på ackumulerade överavskrivningar i övning 5/3b tar jag 82000 som är inventarier värde år 5 enligt planenlig avskrivning och drar bort de 30.000 som är värdet på inventarier år 05 enligt kompletteringsregeln. Detta blir helt rätt då 52.000 :- men i övning 5/3 c och 5/3 d får jag inte detta att stämma trots att jag gör på samma sätt. Vill du vara vänlig att förklara hur du får fram detta värde på dessa övningar.
Svar:
Det går inte att räkna på detta sätt. Överavskrivningar kan inte heller beräknas genom en rekonstruktion. Ingen kan därför räkna fram dem. Man måste känna till dem. Det är därför jag säger följande i övning 5/3 a.
”Inventariernas bokförda värde i bokslutet år 5 var 48.000 kr”.
Så här är det:
Anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar enligt plan minus ackumulerade överavskrivningar = bokfört värde (restvärde).
Om anskaffningsvärdet är känt och de ackumulerade överavskrivningarna enligt plan också är kända kan man räkna fram de ackumulerade överavskrivningarna under förutsättning att man känner till det bokförda värdet på inventarierina.
Anskaffningsvärde – ackumulerade avskrivningar enligt plan – X
= bokfört värde.
Samma formel gäller för både beräkning av årets ingångsvärden och årets utgångsvärden
Fråga
Ang övning 5/4a. (år 4)
Har lite bekymmer med de ackumulerade överavskrivningarna när man sålt inventarier under år 4.
Hur kommer jag fram till den utg balansen och årets underavskrivning?
Svar:
Frågeställningen är otydlig. Jag får dock den uppfattningen att du anser att det finns något samband mellan det som sålts och ackumulerade överavskrivningar. Så är det inte. Man behöver inte (och skall inte) hålla reda på vad överavskrivningarna kan vara på enskilda inventarier.
Överavskrivningar skall ses som en skattemässig klumpsumma oberoende av vilka inventarier man har för tillfället. Detta innebär att när man säljer inventarier skall man boka bort anskaffningsvärdet från inventariekontot och de ackumulerade planmässiga avskrivningarna på det sålda inventariet från kontot ”ackumulerade avskrivningar enligt plan”. Om dessa har varit underlag för överavskrivningar spelar ingen roll.
Överavskrivningen kan ligga kvar under förutsättning att det totala underlaget för avskrivningar är tillräckligt stort vid bokslutet.
I denna uppgift är det kvarvarande totala skattemässiga underlaget så litet att överavskrivningarna måste återföras (upplösas). Det är skatteregeln som avgör vad som måste upplösas ett visst år.
Fråga
Var i balansräkningen hittar man de upplupna intäkterna? Hur kommer man fram till svaret på den frågan?
Svar:
En upplupen intäkt är en interimsfordran och återfinns således bland företagets tillgångar.
