Institutionen för omvårdnad hälsa och kultur
En vandring på föräldraskapets hinderbana – vägen fram till självtillit
Författare: Carina Fjällman Handledare: Gudrun Rudolfsson
Omvårdnad-Examensarbete, 15 hp Magisternivå
HT 2012
Examensarbetets titel: En vandring på föräldraskapets hinderbana – vägen fram till självtillit
A walk on the parenting trail – the path to confidence Författare: Carina Fjällman
Institution: Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Arbetets art: Omvårdnad – Examensarbete, Avancerad nivå, 15 hp
Program/kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp
Termin/år: 2009 - 2012
Antal sidor: 13
_________________________________________________________________________
Sammanfattning
Bakgrund: Den basala processen för nyblivna föräldrar är att ta kontroll över sin situation vilket innebär hårt arbete för att organisera sina behov och ta till sig råd och stöd för att kunna tillgodese barnets behov. Föräldrars upplevda behov är relaterade till osäkerhet i
föräldraskapet och stöd behövs för att stärka dem i föräldrarollen. Effekterna av stöd kan vara att föräldrars mentala hälsa förbättras och barnens behov blir tillgodosedda. Sjuksköterskan på BVC har till uppgift att stödja föräldrar, men hur stödet ser ut finns inte klart beskrivet i tidigare forskning.
Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till nyblivna föräldrar för att stödja dem i föräldrarollen.
Metod: Metasyntes valdes till metod med en hermeneutisk ansats i analysen.
Resultat: Resultatet visade att föräldrar behövde vägledning på föräldraskapets hinderbana för att öka självförtroendet och självtilliten med underrubrikerna: ser sjuksköterskans om en symbol för stöd, att ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet, att tillit skapas – en förutsättning för att kunna ta emot stöd och att växa i självtillit i sitt föräldraskap.
Föräldrarnas vandring på föräldraskapets hinderbana var vägen fram till ökad självtillit i föräldraskapet.
Konklusion: Den ömsesidiga tilliten var essentiell för att föräldrarna skulle kunna ta till sig sjusköterskans stöd och kunna växa i självtillit i föräldraskapet.
Implikationer för praxis är att sjuksköterskan ger föräldrarna det utrymme de behöver för att de ska kunna bedöma om hon/han har tillit till dem.
Sökord Föräldrar, metasyntes, sjuksköterska, stöd, tillit
Examensarbetets titel: En vandring på föräldraskapets hinderbana – vägen fram till självtillit
A walk on the parenting trail – the path to confidence Författare: Carina Fjällman
Institution: Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Arbetets art: Omvårdnad – Examensarbete, Avancerad nivå, 15 hp
Program/kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp
Termin/år: 2009 - 2012
Antal sidor: 13
_________________________________________________________________________
Abstract
Background: Parents with a newborn baby need to take control over their new situation, which means hard work to organize their needs and to assimilate advice and support. Parents’
needs are related to insecurity in parenthood and support is needed to strengthen them.
Support can improve parents’ mental health and the child’s needs be fulfilled. The nurse at the child health clinic role is to support parents with small children, but has not been clearly described in earlier research.
Aim: The aim of the study was to get a wider comprehension of the meaning of the nurse’s support to parents with a newborn baby to strengthen them in parenting.
Method: Qualitative meta-synthesis was chosen with a hermeneutic approach in the analysis.
Results: The result revealed that the parents needed guidance on the parenting trail to enhance their self confidence and trust to themself with the categories: see the nurse as a symbol of support, a mutual perspective of parenthood, creating trust – a condition to be able to receive support and growth in self confidence in parenthood. Parents walk on the parenting trail was the path to an enhanced trust in themselves in their parenthood.
Conclusion Mutual trust was essential for the parents to be able to assimilate the support from the nurse and grow in their parenthood. The walk on the parenting trail was the path to
improvement in confidence in parenthood.
Implications are that the nurses have to give parents space to judge if the nurses have trust in them.
Keywords Meta-synthesis, nurse, parents, support, trust
Innehåll
Inledning 1
Bakgrund 1
Nyblivna föräldrars anpassning till föräldrarollen 1
Barnets behov 1
Föräldrars behov av stöd 1
Stöd till föräldrar utifrån sjuksköterskans perspektiv 2
Problemområde 2
Syfte 3
Metod 3
Inklusionskriterier och exklusionskriterier 3
Litteratursökning 3
Analys 4
Resultat 5
Vägledning på föräldraskapets hinderbana 5
Ser sjuksköterskan som en symbol för stöd 5
Att ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet 6 Att tillit skapas – en förutsättning för att kunna ta emot stöd 6
Att växa i tillit i sitt föräldraskap 7
Övergripande tolkning 7
Vägen fram till självtillit 7
Diskussion 7
Metoddiskussion 7
Resultatdiskussion 8
Konklusion 9
Referenser 10
Bilagor
I Tabell 1 Sammanfattning artikelsökning i Cinhal II Tabell 2 Sammanfattning artikelsökning i Scopus
III Tabell 4 Presentation av artiklar inkluderade i metasyntes IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar
1
Inledning
Nyblivna föräldrar har genomgått och står inför stora förändringar i sitt liv och kan vara osäkra på vad som väntar och hur de ska hantera sin nya situation. Det nyfödda barnet har behov som behöver tillfredsställas och det kan vara svårt för föräldrarna att veta vad de ska göra om det dyker upp problem på vägen. Föräldrarna behöver någon som finns tillgänglig och som de kan lita på för att få råd och stöd när de behöver. Sjuksköterskan på
Barnavårdscentralen (BVC) möter föräldrarna i samband med att föräldrarna kommer med barnet på de rutinmässiga kontrollerna under spädbarnstiden. Vid dessa möten ges
sjuksköterskan möjligheter att få en uppfattning om föräldrarnas behov av stöd och rådgivning.
Bakgrund
Bakgrunden behandlar områden som nyblivna föräldrars anpassning till föräldrarollen, barnets behov, föräldrars behov av stöd och stöd till föräldrar ur sjuksköterskans perspektiv.
Nyblivna föräldrars anpassning till föräldrarollen
Nyblivna föräldrar genomgår en stor förändring i livet när de ska anpassa sig till den nya rollen (Nyström & Öhrling 2004) oavsett om de är förstagångsföräldrar eller har barn sedan tidigare. De första sex till åtta veckorna efter barnets födelse är ansträngande då föräldrarna ska anpassa sig till den nya situationen vilket innebär mycket arbete och förändring (Christie, Poulton & Punting, 2008). Den basala sociala processen för nyblivna föräldrar är att ta kontroll över sin situation. Den kan delas in i tre delar: att organisera sina behov efter
förlossningen, att leva upp till sina förväntningar under förlossning och att lära sig att lita till sin förmåga att ta hand om sig själv och barnet efteråt (Hall & Carty, 1993). Tillfredsställelse och självförtroende i föräldraskapet är relaterat till självkänsla samt hälsa (Nyström &
Öhrling, 2004) och problem i föräldraskapet beror ofta på att föräldrar kan känna sig utmattade, osäkra på föräldrarollen, upplever brist på tid och problem med att hantera tiden (Häggman-Laitila 2003). Mödrarna i en studie av Hall och Carty (1993) ansåg att det var av stor vikt att acceptera hjälp från andra för att kunna ta kontroll situationen, vilket i sin tur stärker föräldraskapet (Nyström & Öhrling, 2004). När mödrar kommer hem från sjukhuset influeras deras självförtroende i föräldraskapet av stödet i hemmet, den närmsta familjen och sjuksköterskan som gör hembesök(Hall & Carty, 1993).
Barnets behov
Barn behöver ansas (tas om hand) av sina föräldrar för att få sina grundläggande behov tillgodosedda (Eriksson, 1997). Ansningen är grunden i omsorgen av barnet och den måste vara tillfredställande för att barnet ska kunna leka och lära. Det innebär att föräldrar genom ansningen ser till att barnets fysiska behov blir tillgodosedda så att det genom gemensam lek med föräldern kan lära sig något om omvärlden för att utvecklas. Föräldrarna ska kunna ingripa och hjälpa barnet när det behövs så att barnet får en bra balans i livet och att tillit och trygghet skapas mellan förälder och barn (Eriksson, 1997). I leken skaffar sig barnet
förutsättningar för utveckling. Föräldrarna är de personer som ska ge barnet förutsättningar och stöd genom att ansa, leka och lära (Eriksson, 1997).
Föräldrars behov av stöd
Många av föräldrars upplevda problem är relaterade till att de kan känna osäkerhet under den första tiden som föräldrar och de behöver stöd i föräldraskapet för ett gott omhändertagande av barnet (Christie, Poulton & Bunting, 2007; Häggman-Laitila, 2003). Stöd till föräldrar kan vara att sjuksköterskan från BVC agerar som en mentor och vägleder föräldrar i
föräldraskapet, genom att i möten med föräldrar delge sina erfarenheter och kunskaper för att
2
stärka deras självförtroende (Bond & Burns, 1998; Gray, Spurway & McClatchey, 2001;
Nelson, Higman, Sia, McFarlane, Fuddy & Duggan, 2005). Bekräftelsen av föräldrar och deras upplevelser gör att de känner sig accepterade för den de är och inte dömda för sina handlingar (Eriksson, 1997). Föräldrarnas utveckling sker genom lekande och lärande.
Lekande kan ses som ett resonemang mellan föräldrar och sjuksköterska. I resonemanget anpassas information så att föräldrarna lätt kan ta den till sig (Eriksson, 1997), vilket kräver tid och utrymme. Resonemanget är en paradox mellan den inre och den yttre verkligheten.
Den inre verkligheten är det som för föräldrarna redan är bekant, den yttre verkligheten däremot innehåller det nya och okända. För föräldrarna innebär då att kunna resonera om sina idéer och kunskaper mellan dessa verkligheter för att gradvis kunna införa nya kunskaper till den egna inre verkligheten (Eriksson, 1997). I resonemanget mellan föräldrar och
sjuksköterska är det alltid föräldern som har kontrollen och det är förälderns roll att göra val utifrån sjuksköterskans råd och sina egna behov (McNaughton, 2000). I resonemanget kan föräldrar skapa och bekräfta sin identitet som förälder med stöd av sjuksköterskan. När föräldrarna förstår sjuksköterskans roll blir kommunikationen bättre samt att uppskattningen och effekten av stödet ökar (Knott & Latter, 1999; Ervér & Fahlström, 2001; Sjöström, Hägglöf & Engström 2002).
Effekter av sjuksköterskans stöd är bland annat att mödrars mentala hälsa förbättras, utsattheten minskar, mindre ansträngd relation till sin partner samt att det upplevda stödet ökar (Hakulinen, Laippala, Paunonen och Pelkonen, 1999; Kearney, York & Deatrick, 2000;
MacMillan, 2000, Olds, Henderson, Chamberlin & Tatelbaum, 1986). För barnens del kan effekten bland annat vara att de får bättre språkutveckling, bättre hemmiljö, minskad förekomst av våld i hemmet, färre problem i skolan och längre tid innan nästa barn föds (Howard & Brooks-Gunn, 2009; Kearney, York & Deatrick, 2000, MacMillan, 2000; Olds et al, 2004; Olds, Henderson, Chamberlin & Tatelbaum, 1986). Längre intervall mellan barnen gör att föräldrarna kan spendera mer tid med barnet (Olds et al, 2004). Mödrar som fick hembesök av sjuksköterska kunde tolka barnets signaler bättre, ta större ansvar för sitt barn och därmed få bättre anknytning (Howard & Brooks-Gunn, 2009; Olds, Henderson,
Chamberlin & Tatelbaum, 1986).
Stöd till föräldrar utifrån sjuksköterskans perspektiv
Den traditionella sjuksköterskan på BVC baserar sitt arbete på hembesök hos föräldrar med små barn för att kontrollera barnens utveckling (Browne, 1995). Det individuella arbetet med familjen bör innehålla hembesök och individuellt anpassat stöd och bör pågå under en längre tid och följas upp av den som utför arbetet (Barth, 2009). De fem grundpelarna som ger en effektiv intervention är att sätta upp mål, möten en gång i veckan, bygga upp och bibehålla en relation, erbjuda hjälp samt att familjen aktivt deltar (Barth, 2009; McNaughton, 2000). Även från sjuksköterskans perspektiv kan stödet ske genom att ansa, leka och lära. Genom
ansningen bekräftar sjuksköterskan föräldern och blir medveten om förälderns situation (Eriksson, 1997). När behov finns kan sjuksköterskan ingripa och hjälpa föräldern att få balans i sitt liv och kan då få förutsättningar att utvecklas.
Problemområde
Nyblivna föräldrar upplever stor omställning i livet och kan ibland behöva extra stöd för att kunna anpassa sig till den nya rollen. De behöver vägledning i föräldraskapet för att omsorgen om barnet ska bli så bra som möjligt. En profession som möter föräldrar när barnen är små är sjuksköterskan på BVC, vid de kontroller som görs regelbundet under spädbarnstiden. För att sjuksköterskan ska kunna förmedla och föräldrarna ta emot stöd är en god relation en
förutsättning. Sjuksköterskans stöd och relationen till föräldrar finns inte klart beskrivet i tidigare forskning mer än att det är viktigt för föräldrarna. För att kunna ge bra stöd till
3
föräldrar är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskaper om hur stödet kan se ut och förmedlas. Därför är det viktigt att studera sjuksköterskans stöd till föräldrar.
Syfte
Syftet med studien var att belysa betydelsen av sjuksköterskans stöd till föräldrar samt för att stärka dem i föräldrarollen.
Metod
Metasyntes är en passande metod när tidigare forskningsfynd från olika studier med olika perspektiv på samma fenomen sammanställs för att få en mer övergripande uppfattning om fenomenet som studeras (Kirkevold, 1997). Metasyntes hänvisar till en process och är ett resultat av en vetenskaplig analys som systematiskt och formellt integrerar fynd i kvalitativa studier till en ny helhet och teori om fenomenet (Kirkevold, 1997; Sandelowski & Barroso, 2007). Metasyntesen kännetecknas av systematik i genomförandet och i analysen av de artiklar som samlats in (Sandelowski & Barroso, 2003a). Zimmer (2004) och von Post och Erikssons (1999) analys för texttolkning användes.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Efter att problemområdet identifierats och ett syfte formulerats, formulerades inklusions- och exklusionskriterier (Sandelowski & Barroso, 2007). Inklusionskriterierna var föräldrarnas upplevelse av sjuksköterskans stöd för att stärka dem i föräldraskapet, samt att artiklarna skulle vara skrivna på svenska, engelska, norska eller danska.
Exklusionskriterierna var att barnen och föräldrarna ej skulle ha någon medicinsk diagnos då dessa grupper har ett annat behov av stöd än det sjuksköterskan på BVC kan erbjuda.
Litteratursökning
Syfte och bakgrund utgjorde grunden för lämpliga sökord. Flera sökord liknade varandra och olika kombinationer av dessa användes för att få mer omfattande sökresultat (Sandelowski &
Barroso, 2007). Sökorden var: support, parent, nurse, nursing, caring, relation, vulnerable, neglect, abuse, child, (self-) confidence, self esteem, self efficacy, care, home visit och maltreatment.
Artikelsökning gjordes i två olika databaser; Scopus och Cinahl fulltext, beroende på att de har den största täckningen av artiklar över tid (Sandelowski & Barroso, 2007). Olika
kombinationer av sökord samt användandet av booelska söktermer gav olika resultat i de olika databaserna (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).
Sammanfattning av sökresultaten presenteras i tabell 1 och 2, se bilaga 1 och 2.
Antalet artiklar som genomgick en första bedömning var 77 i Scopus och 65 i Cinahl. Titel och fullständig referens skrevs ut från Cinahl, i Scopus kunde även abstract till artiklarna skrivas ut för en första bedömning utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. De artiklar som inte kunde bedömas utifrån titel och abstract togs fram i sin helhet (Sandelowski &
Barroso, 2007).
Dock var det så att alla artiklar inte gick att ta fram i sin helhet även om de beställdes från biblioteket, vilket var fallet med tre artiklar i Scopus. Många artiklar behövde läsas i sin helhet och ibland flera gånger för att kunna avgöra om den passade till studien eller ej. För att få en god översikt över artiklarna och för att inte behöva bedöma samma artikel två gånger
4
organiserades alla artiklar i en tabell enligt beskrivning i tabell 3 (Sandelowski & Barroso, 2007).
Tabell 3 Mall för presentation av inkluderade artiklar
Titel, författare, årtal. Inkluderad/exkluderad Varför exklusion.
Artiklarnas titel, författare och årtal skrevs in i den första kolumnen, i den andra kolumnen noterades om den inkluderades eller ej och i den tredje kolumnen skrevs förklaring till varför den exkluderades. Från artikelsökningen i Cinahl inkluderades tre artiklar och från Scopus inkluderades en artikel.
Efter den inledande bedömningen gjordes en noggrann värdering av de fyra artiklarna som inkluderats. Sandelowski och Barroso (2007) beskriver en mall för värdering samt en kortfattad sammanfattning. Mallen innehåller olika rubriker bland annat; bakgrund, metod, resultat/fynd och diskussion som bedömdes utifrån olika kriterier som författarna beskriver.
När artikeln genomgått denna bedömning skrevs en kortfattad sammanfattning och om den inkluderades eller ej. Efter upprepade och mycket noggranna bedömningar uteslöts den artikel som inkluderats vid primärsökningen i Scopus, då fynden inte var av sådan art som passade till studien. Fynden klassificerades med hjälp av Sandelowski och Barroso (2007, 2003b). Till en metasyntes bör fynden vara tematiska/konceptuella eller tolkande (Sandelowski & Barroso, 2007).
När den noggranna värderingen var avslutad och artikeln visade sig passa till studien gjordes en sekundärsökning (Sandelowski & Barroso, 2007) utifrån de inkluderade artiklarna.
Referenslistan till de inkluderade artiklarna lästes igenom samt att funktionen cited i databasen användes för att finna fler relevanta artiklar (Sandelowski & Barroso, 2007). När dessa artiklar skulle undersökas närmare för sekundärsökning användes databasen Scopus för att finna artiklar via funktionen cited. Scopus valdes för att det var den databas som innehöll flest artiklar och sträckte sig längst över tid (Sandelowski & Barroso, 2007).
Sökandet av artiklar pågick tills 11 artiklar hittats, vilket är ett godtagbart antal artiklar till en metasyntes (Bondas & Hall, 2007). De artiklar som slutligen inkluderades i studien
presenteras i tabell 4, se bilaga 3.
Analys
Till analysmetod valdes hermeneutisk texttolkning, vilket innebär att olika perspektiv av ett fenomen tolkas till en ny helhet (von Post & Eriksson, 1999; Zimmer, 2004). Zimmer (2004) beskriver tre olika nivåer i tolkningen av data. Den första nivån är den data som ligger till grund för varje enskild kvalitativ studie och den andra nivåns tolkning är forskarens tolkning av dessa data (Zimmer, 2004). Den andra nivåns tolkningar ligger till grund för den tredje nivåns tolkning, som innebär att fynd från tidigare studier tolkas en gång till för att sedan sammanfogas till en helhet (Zimmer, 2004).
De olika artiklarnas resultatavsnitt sammanställdes till en hel text och lästes som en helhet för att få en förståelse för vad hela texten handlade om (von Post & Eriksson, 1999). Utifrån dialogen med texten kunde sedan olika begrepp tas fram som speglade den framväxande förståelsen för vad texten handlade om (Zimmer, 2004). Den första förståelsen av textens innehåll var att relationen till mellan dem och sjuksköterskan var viktig för att föräldrarna skulle känna att de kunde ta emot sjuksköterskans stöd. Sedan lästes delarna i texten för att
5
finna stöd till uppfattningen av helheten (Gadamer, 1997). Efter denna genomläsning lästes texten som en helhet igen och den nya förståelsen av textens betydelse var att sjuksköterskan hjälper föräldrarna att hitta rätt i föräldraskapets djungel. Föräldrarna stod inför ett nytt äventyr och visste inte hur de själva skulle ta sig an det och behövde hjälp för att hitta rätt.
Utifrån denna förståelse lästes delarna i texten för att finna bekräftelse på den nya förståelsen (Gadamer, 1997). Under läsningen av texten, både som helhet och i delar fördes en dialog med texten (von Post & Eriksson, 1999), ur vilken förståelsen för texten utvecklades. Det centrala begreppet som växte fram var att föräldrar behövde vägledning på föräldraskapets hinderbana. För att föräldrarna skulle få ett individanpassat stöd behövde de och
sjuksköterskan ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet. Det gemensamma perspektivet grundade sig på frågor och svar mellan föräldrar och sjuksköterskan. Hjälp och stöd på
föräldraskapets hinderbana är föräldrarnas väg till ökad självtillit och självförtroende i föräldraskapet. Utifrån den övergripande förståelsen skrevs sedan resultatet.
Artiklarnas resultat presenteras kort i tabell 5, se bilaga 4.
Resultat
Vägledning på föräldraskapets hinderbana
Det centrala som framkom i resultatet var att föräldrar behövde vägledning på föräldraskapets hinderbana. De nyblivna föräldrarna stod inför en stor förändring i sitt liv med ansvar för en ny människa som de skulle ta omsorg om och fostra. Ansvaret kändes stort och svårigheter fanns i att veta vad som var rätt och fel i omsorgen av barnet. Föräldrarna stod inför en
hinderbana som de inte visste hur den såg ut eller hur de skulle ta sig an de hinder de stötte på.
Hinderbanan innehöll svårigheter med att tolka barnets signaler, amning, skötsel, säkerhet, oro för om barnet utvecklades som det skulle och om de klarade uppgiften som förälder. För att öka självförtroendet och självtilliten i föräldraskapet behövde föräldrarna känna att de klarade hindren själva med stöd av sjuksköterskan. Föräldrarnas självtillit och självförtroende växte när de fick kvitto på att de gjorde bra saker och att barnets fysiska och psykiska
utveckling framskred som förväntat. Sjuksköterskan sågs som en symbol för stöd och föräldrarna tog för givet att de kunde vända sig till henne/honom med vilken fråga som helst och få vägledning. Men för att föräldrarna skulle kunna tillåta sjuksköterskan att ge sitt stöd och råd behövde hon/han förtjäna föräldrarnas tillit. Förutsättningen för att föräldrarna skulle känna tillit till sjuksköterskans var en ömsesidig tillitsfull relation. I den tillitsfulla relationen kände föräldern sig respekterad och kunde därför ge sjuksköterskan full tillgång till familjen och dess eventuella problem. Föräldrarna hade lättare att ta till sig råd och stöd om de kände att det var individuellt anpassat för just dem och hade sitt avstamp i familjens kapaciteter och perspektiv. För att kunna ta sig igenom föräldraskapets hinderbana tillsammans med
sjuksköterskan behövdes ett gemensamt perspektiv på densamma.
Ser sjuksköterskan som en symbol för stöd
Föräldrarna såg sjuksköterskan på BVC som en naturlig del i vägledningen på föräldraskapets hinderbana och hade en del förväntningar på henne/honom (Kardamandis, Kemp, & Schmied, 2009). Sjuksköterskan skulle ha kunskaper om barns utveckling, kunna kontrollera barnets utveckling, ge råd vid problem, ge svar på frågor, ha egen erfarenhet av att ta hand om barn och vara en vanlig människa i mötet med föräldrarna (Fägerskiöld, 2006; Fägerskiöld, Wahlberg & Ek, 2000; Fägerskiöld, Wahlberg & Ek, 2001; Jansson, Petersson & Udén, 2001). Föräldrarna förväntade sig att de kunde ställa vilken fråga som helst till
sjuksköterskan, som skulle kunna ta emot och hantera frågan utan att döma föräldrarna.
Genom att fråga hade föräldrarna visat att de hade brist på kunskap och ville ha hjälp att fylla kunskapsluckan (Moules, MacLeod, Thirsk & Hanlon, 2010). Svaret på föräldrarnas fråga och behov skulle förmedlas så att de kunde ta till sig och använda det, att sjuksköterskan skulle
6
kunna förklara så att föräldrarna förstod (Fägerskiöld, Wahlberg & Ek, 2001).
Sjuksköterskans visade intresse och engagemang fick föräldrarna att känna sig sedda och accepterade för dem de var och gav dem trygghet att ta upp sina problem i föräldraskapet. En förutsättning för relationens utveckling var att föräldrarna mötte samma sjuksköterska (Allen, 2007), vilket skapade trygghet genom att slippa upprepa det som behandlats i tidigare möten.
I mötet med sjuksköterskan förväntade sig föräldrarna en ödmjuk sjuksköteska med gott om tid och utrymme för det behov av stöd de hade. Detta signalerade till föräldrarna att
sjuksköterskan var där just för dem och att hon/han hade ett genuint engagemang i familjen (Fägerskiöld, Wahlberg & Ek, 2000; Zerwekh, 1992).
Föräldrarna önskade även att sjuksköterskan skulle lita på sina egna förmågor men även inse sina begränsningar, att hänvisa till någon annan när hennes/hans kunskaper inte räckte till (Fägerskiöld, 2006).
Att ha ett gemensamt perspektiv på föräldraskapet
För att föräldrarna skulle känna att de fick relevant stöd behövde de känna att sjuksköterskan kunde ta deras perspektiv och förstå deras situation fullt ut. När sjuksköterskan kunde ge information/råd/vägledning som föräldrarna kände hade utgångspunkt från deras situation hade det lättare att ta till sig och pröva det som erbjöds (Fägerskiöld, Timpka & Ek, 2003).
Föräldrarna kände att när de och sjuksköterskan hade samma perspektiv på föräldraskapet var det lättare att ta upp frågor, undringar och blotta sin okunskap. Det gemensamma perspektivet skapades när föräldrarna gav sjuksköterskan tillåtelse att få tillgång till familjen och dess resurser och behov (Jansson, Petersson & Udén, 2001). Dock var det så att föräldrarna
behövde känna att de hade kontrollen över att tillåta sjuksköterskan att få tillgång till familjen och dess eventuella bekymmer (Kardamandis, Kemp, & Schmied, 2009; Moules, MacLeod, Thirsk & Hanlon, 2010). För att rådgivningen/vägledningen skulle bli optimal behövde både föräldrar och sjuksköterska ställa frågor till varandra för att få information och skapa sig en bild av den andre. Frågor var en väg för föräldrarna att avgöra om de hade samma perspektiv på föräldraskapet eller ej, och skulle vara väl avvägda för att inte riskera att uppfattas som nyfikna (Moules, MacLeod, Thirsk & Hanlon, 2010).
Att tillit skapas – en förutsättning för att ta emot stöd
Att kunna känna tillit till sjuksköterskan och känna att sjuksköterskan hade tillit till
föräldrarna var kärnan i att kunna ta till sig råd, stöd och låta sig vägledas på föräldraskapets hinderbana. Den ömsesidiga tilliten var grundpelaren till den relation som utvecklades mellan föräldrar och sjuksköterskan. Föräldrarna upplevde relationen som essentiell för att kunna stärka självförtroendet och självtilliten. Tilliten till föräldrarna visades genom att
sjuksköterskan respekterade föräldrarna och kunde ge information och stöd som de förstod.
Föräldrarnas tillit till sjuksköterskan växte när de kände att hon/han ville väl och inte upplevdes som nyfiken utan som hjälpsam. Kände föräldrarna att sjuksköterskan ville gott, stärktes tilliten och tryggheten i relationen (Ueno, Kayama & Murashima, 2004). Föräldrar som upplevde sjuksköterskan som nyfiken avbokade ofta möten och hade svårare att ta till sig råd och stöd. I och med att föräldrarna kände sig värdefulla och hade kontroll över relationen kunde de lita på sjuksköterskan och delge sina bekymmer och frågor (Kardamandis, Kemp &
Schmied, 2009; Zerwekh, 1992). Föräldrarnas tillit till sjuksköterskan krävde att de kände att de hade nytta av det som sjuksköterskan erbjöd och att hon/han kunde möta de behov som föräldrarna upplevde (Chalmers & Luker, 1991). Tilliten till sjuksköterskan visade föräldrarna genom att de valde att visa sitt behov av stöd och vägledning (Kardamandis, Kemp &
Schmied, 2009). Föräldrarna uppskattade när sjuksköterskan tonade ner sin professionella roll och var mer som en vanlig människa, när relationen blev personlig men inte privat (Moules, MacLeod, Thirsk & Hanlon, 2010).
7 Att växa i självtillit i sitt föräldraskap
Föräldrarna upplevde att stödet de fick hade som syfte att stärka deras självtillit och
självförtroende så att de kunde ta egna beslut som föräldrar. Självtilliten och självförtroendet stärktes när de fick bekräftelse på att de gjorde bra saker och uppmanades till att ta egna beslut utifrån sitt eget resonemang. Föräldrarnas självtillit och självkännedomen stärktes och ökade när föräldrarna fick dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter med någon som kunde förstå och förklara det de hade varit med om. Helst skulle sjuksköterskan ha liknande erfarenheter. Oron och funderingar minskade när frågetecken rätades ut och när de fick bekräftelser på att andra föräldrar hade liknande upplevelser och att de var naturliga delar i föräldraskapet. När föräldrarna beskrev vilka situationer de varit med om och vilka vägval de gjort kunde sjuksköterskan bekräfta när de gjort ett bra val vilket stärkte föräldrarna.
Föräldrarna ville ha bekräftelse på att de gjorde rätt saker även om det var små detaljer. Detta ledde till att föräldrarna kunde känna att de även klarade av svårare bekymmer (Jansson, Petersson & Udén, 2001; Zerwekh, 1992). Självtilliten och självförtroendet stärktes även när föräldrarna fick kvitto på att barnet utvecklades som förväntat. Sjuksköterskans kontroller av barnets utveckling så som vikt och längd var en enkel bekräftelse på att allt var som det skulle och att föräldrarna hade en god omsorg av barnet. Dessa kontroller var enligt rutin och kunde vara en öppning till att prata om andra svårare saker (Fägerskiöld, 2006; Moules, MacLeod, Thirsk & Hanlon, 2010).
Övergripande tolkning
Vägen fram till självtillit
Föräldrarnas vandring fram till ökad självtillit och självförtroende kan förstås som en föräldraskapets hinderbana som kunde vara krokig och kantad med olika hinder och
bekymmer som behövde övervinnas och klaras med stöd och uppmuntran från sjuksköterskan på BVC. Genom uppmuntran och förslag från sjuksköterskan hur hinder och bekymmer kunde tacklas, kunde dessa övervinnas. Den tillitsfulla relation som utvecklades mellan föräldrar och sjuksköterska gav en trygghet där föräldrarna kunde känna sig trygga i att ta upp alla sina problem, att dela sina upplevelser och funderingar med sjuksköterskan.
Diskussion
Metoddiskussion
Användandet av en metasyntes visade sig vara en krävande uppgift att genomföra. Metasyntes används för att integrera tidigare forskning till en ny förståelse av det som undersöks
(Kirkevold, 1997). Sandelowski och Barroso (2007) beskriver väl hur data skall samlas in och hur artiklarna kan bedömas samt hur struktur skapas i datainsamlingen. Svårigheter under artikelsökningen, var till exempel vid sökning på sökorden confidence, selfconfidence och selfesteem. Dessa sökord i tillägg till andra sökord gav samma resultat, vilket skulle kunna bero på att funktionen related words användes och synonymer till dessa ord fanns med redan från början. Sökorden vulnerable, neglect och abuse användes under sökningen på grund av att studien från början hade en annan inriktning. Utav de artiklar som användes till studien var det endast en som behandlade föräldrar som försummade eller misshandlade sina barn. De inkluderade artiklarna hade fokus på relationen mellan förälder och sjuksköterska samt hur denna kunde utvecklas. En av utmaningarna var att lära sig att hantera de sökmotorer som användes och kunna få ett bra urval.
Urvalsprocessen gjordes strikt utifrån inklusions och exklusionekriterierna, men den här delen av processen var kritisk då det fanns artiklar som passade delvis (Sandelowski & Barroso, 2007). I de fall det var oklart om artikeln kunde inkluderas var det klassifikationen av resultatet som var svår att bedöma, det är inte alltid resultatet speglar metoden som använts (Sandelowski & Barroso 2007, 2003b). Några av artiklarna som inkluderades hade
8
sjuksköterskans perspektiv på relationen till föräldrar, dessa inkluderades då de gav svar på vad sjuksköterskan gjorde för att möta föräldrarnas behov. En del av artiklarna hade både föräldrarnas och sjuksköterskans perspektiv.
Bedömningsmallen som Sandelowski och Barroso (2007) beskriver gav en bra struktur över artiklarna och underlättade bedömningen. Det var en fördel att sammanställa alla artiklar i tabeller för att ha kontroll på hela processen. Svårigheter i bedömningar av artiklar var om resultatet var av sådan art så att det passade till en metasyntes (Sandelowski & Barroso 2007, 2003b). När artiklarna undersöktes med bedömningsmallen gjordes vid behov en kontroll av olika ords betydelse mot lexikon så att dessa inte misstolkades. Genom dessa kontroller blev innehållet tydligare och risken för misstolkning av texten minskade.
Vid analysen av materialet som samlats in fanns det inte någon tydlig metod för analys beskriven av Sandelowski och Barroso (2007). Valet föll därför på texttolkning med en hermeneutisk ansats enligt Gadamer (1997), von Post och Eriksson (1999) samt Zimmer (2004). Den hermeneutiska ansatsen gav en god möjlighet i hur texten kunde tolkas och förstås. Svårigheten var att veta om man kommit till en slutlig tolkning av texten eller om det fanns mer att upptäcka. Efter flera genomläsningar av texten stod det dock klart att den slutliga tolkningen var den mest rimliga och det fanns delar i texten som gav stöd för tolkningen. Förståelsen för vad texten har att förmedla till läsaren grundar sig på läsarens förförståelse och horisont (Gadamer, 1997; von Post & Eriksson, 1999; Zimmer, 2004).
Författaren till den här studien hade en begränsad förförståelse av det studerade området vilket skulle kunna resultera i att tolkningen av texten får ett annat fokus än med någon som har erfarenhet inom området. Detta kan vara både en styrka och en svaghet då vissa detaljer ses medan andra missas. Validiteten vilar på att metoden för insamling och analys följs noggrant (Sandelowski & Barroso, 2007). För att öka validiteten i studien fördes noggranna anteckningar om alla steg och beslut i processen (Sandelowski & Barroso, 2007). Dessa anteckningar var nödvändiga att för kunna gå tillbaka och kontrollera varför olika beslut tagits.
Vid en metasyntes ligger de etiska aspekterna i att författaren inte förvränger fynden i
studierna som analyseras. Fynden hanterades varsamt och lästes om igen för att inte misstolka dem. Andra metoder för insamling av data skulle kunna vara Polit och Beck (2008), men den var inte lika tydlig och omfattande i sin beskrivning. Metasyntes är en relativt ny och inte fullt utvecklad metod (Zimmer, 2004) vilket gör det till en utmaning dels att utföra, dels att hitta bra metoder till insamling och analys.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att få en ökad förståelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till föräldrar för att stärka dem i föräldrarollen. Det centrala begreppet som framkom i analysen var vägledning på föräldraskapets hinderbana som vandringen fram till självtillit.
Föräldraskapets hinderbana kunde vara av olika svårighetsgrad och föräldrarna hade olika förutsättningar att ta sig igenom denna. Föräldrarna hade genom det nyfödda barnet ställts inför en stor förändring i livet och var ibland rådvilla inför vad de skulle göra, vilket gjorde att de ibland kände sig misslyckade som föräldrar (Bloomfield et al, 2004) och var i stort behov av någon som kunde hjälpa dem att ta kontroll över situationen (Hogg & Worth, 2009).
Hinder på föräldraskapets hinderbana kunde vara oro hos föräldrarna om hur de skulle ta hand om sina barn, nya rutiner, amning, och de egna förväntningarna.
För att kunna stärkas i föräldrarollen behövde föräldrarna hjälp och stöd av sjuksköterskan för
9
att ta sig igenom hinderbanan och stärka sin självtillit. För att tillåta sjuksköterskan att ge sitt stöd behövde föräldrarna känna att de kunde ha tillit till sjuksköterskan. Visade inte
sjuksköterskan sin tillit till föräldrarna byttes föräldrarnas tillit till misstro (Løgstrup, 1956).
Redan i det första mötet med föräldrarna och innan relationen utvecklats behövde
sjuksköterskan visa att hon/han hade tillit för att en relation skulle utvecklas. När föräldrarna blottade sina kunskapsluckor och önskemål i föräldraskapet visades den fullständiga tilliten gentemot sjuksköterskan och då var det essentiellt att sjuksköterskan kunde möta föräldrarnas behov (Jack, DiCenso & Lohfeld, 2005; Kirkpatrick, Barlow, Stewart-Brown & Davis, 2007).
När föräldern uttryckte sina egna tankar och idéer kunde de tillsammans diskutera dem ur olika perspektiv, leka fritt med tankar och önskemål (Eriksson, 1997). Genom lek med olika tankar och scenarier kan dessa till slut införlivas i det verkliga livet och personen kan lära sig nya saker (Eriksson, 1997). Lek i vårdrelationen ger en tillit och skapar lärande (Eriksson, 1997). Även om sjuksköterskan hade en del av föräldrarnas liv i sina händer låg det ändå inte på hennes/hans ansvar att göra val åt föräldrarna utan det var deras eget ansvar att göra kloka val, utifrån de råd sjuksköterskan gav. Föräldrar kan inte lägga över föräldraansvaret på sjuksköterskan då en person aldrig kan fråntas sitt eget ansvar (Løgstrup, 1956). Dock kunde det vara så att de mål föräldern ville uppnå inte var rimliga och då behövde sjuksköterskan övertyga föräldern att omvärdera sina mål och göra dem rimliga. Sjuksköteskan gick en balansgång mellan att å ena sidan visa sin tillit till föräldrarna men å andra sidan styra dem mot rimliga mål och val (Løgstrup, 1956).
I den tillitsfulla relationen kunde föräldrarna tillåtas att leka med sina egna tankar och mål tillsammans med sjuksköterskan. Tilliten gav föräldrarna en trygghet till att utvecklas med målet att bli en bra förälder (Eriksson, 1997).
Vandringen fram mot självtillit gick genom föräldraskapets hinderbana och stärktes när föräldrarna fick uppmuntran och bekräftelse på att de gjort rätt samt när de uppmandes till att göra egna val (Vehviläinen-Julkunen, 1992). Genom sjuksköterskans information om barns utveckling gavs föräldrarna ökade kunskaper vilket i sin tur ökade tryggheten och självtilliten hos dem (Petersson, Petersson & Håkansson, 2004). Föräldrarna upplevde att sjuksköterskan gav dem en tro och ett hopp i föräldraskapet och att tro på sig själva och sin förmåga
(Eriksson, 1997).
Konklusion
Resultatet visade att det var av största vikt att sjuksköterskan gav föräldrarna utrymme för att kunna avgöra om sjuksköterskan hade tillit till dem. Organisatoriskt kan det vara svårt att hitta detta utrymme som föräldrarna behöver, tiden är oftast kort vid besök på BVC och det är ofta någon som väntar utanför. Implikationer för praxis kan vara att se över hur tiden kan förvaltas för att ge föräldrarna mer utrymme. Sjuksköterskan behöver även tänka på att det är
föräldrarna som är i fokus med sitt barn. På BVC är det barnets utveckling som kontrolleras men för att barnet ska kunna få bra förutsättningar för vidare utveckling behöver föräldrarna stöd och råd. Vidare forskningsfrågor kan vara att undersöka hur sjuksköterskor kan
möjliggöra för dessa möten i praxis.
10
Referenser
Allen, S.F. (2007). Parents’ perception of intervention practices in home visiting programs.
Infants and Young Children, 20(3), 266-281. (resultatartikel)
Barth, R.P. (2009). Preventing child abuse and neglect with parent training: evidence and opportunities. The future of the Children 19(2), 95-118.
Bloomfield, L., et al. (2005). A qualitative study exploring the experience and views of mothers, health visitors and family support centre workers on the challenges and difficulties of parenting. Health and Social Care in the Community 13(1), 46-55.
Bond, L.A., & Burns, C.E. (1998). Investing in parents’ development as an investment in primary prevention. Journal of Mental Health, 7(5), 493-503.
Bondas, T., & Hall, E.O.C. (2007). Challenges in approaching metasynthesis research.
Qualitative Health Research, 17(1) 113-121.
Browne, K. (1995). Preventing child maltreatment through community nursing. Journal of Advanced Nursing 21(1), 57-63.
Chalmers, K.I., & Luker K.A. (1991). The development of the health visitor – client relationship. Scandinavian Journal of Caring Science 5(1), 33-41.
(resultatartikel)
Christie, J., Poulton, B.C., & Bunting, B.P. (2008). An integrated mid-range theory of postpartum family development: a guide for research and practice. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 38-50.
Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.
Erver, M-A., & Fahlström, G. (2001). Det är en pärs…det är jobbigt att ha barn, men ändå är det det bästa som finns. Fokusgrupper om stöd i föräldraskap. Vård i Norden, 21(3), 43-46.
Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants in by the child health nurse.
Scandinavian Journal of Caring Science. 20, 79-85. (resultatartikel)
Fägerskiöld, A., Timpka, T., & Ek, A-C. (2003). The view of the child health nurse among mothers. Scandinavian Journal of Caring Science, 2003(17), 160-168.
(resultatartikel)
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C. (2000). What child health nurses believe mothers with infants expects of them. Nursing Health Sciences, 2000(2), 83-91.
(resultatartikel)
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse. Nursing Health Sciences, 2001(3), 139-147. (resultatartikel) Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod i urval.Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
11
Gray, J., Spurway, P., & McClatchey, M. (2001). Lay therapy intervention with families at risk for difficulties: the Kempe community caring program. Child abuse
& neglect, 25(2001), 641-655.
Hakulinen, T., Laippala, P., Paunonen, M., & Pelkonen, M. (1999). Relationship between family dynamics of Finnish child-rearing families, factors causing strain and recieved support. Journal of Advanced Nursing, 29(2), 407-415.
Hall, W.A., & Carty, E.M. (1993). Managing the early discharge experience: taking control.
Journal of Advanced Nursing, 18, 574-582.
Hogg, R., & Worth, A. (2009). What support do parents of young children need? A user focused study. Community Practitioner, 82(Jan 2009), 31-34.
Howard, K.S., & Brooks-Gunn, J. (2009). The role of home-visiting programs in preventing child abuse and neglect. The Future of the Children, 19(2), 119-146.
Häggman-Laitila, A. (2003). Early support needs of Finnish families with small children.
Journal of Advanced Nursing, 41(6), 595-406.
Jack, S.M., DiCenso, A., & Lohfeld, L. (2005). A Theory of maternal engagement with public health nurses and family visitors. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 182-190.
Jansson, A., Petersson, K., & Udén, G. (2001). Nurses’ first encounters with parents of new- born children – public health nurses’ views of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10, 140-151. (resultatartikel)
Kardamandis, K., Kemp, L., & Schmied, V. (2009). Uncovering psychosocial needs:
perspectives of Austrailan child and family health nurses in a sustained home visiting trial. Contemporary Nurse, 33(1), 50-58. (resultatartikel)
Kearney, M.H., York, R., & Deatrick, J.A. (2000). Effects of home visits to vulnerable young families. Journal of Nursing Scholarship, 32(4), 369-376.
Kirkevold, M. (1997). Integrative nursing research – an important strategy to further the development of nursing science and nursing practice. Journal of Advanced Nursing, 25() 977-984.
Kirkpatrick, S., Barlow, J., Stewart-Brown, S., & Davis, H. (2007). Working in partnership.
User perceptions of intensive home visiting. Child Abuse Review, 16, 32-46.
Knott, M. & Latter, S. (1999). Help or hindrance? Single, unsupported mother’s perceptions of healthvisiting. Journal of Advanced Nursing, 30(3), 580-588.
Løgstrup, K. E. (1956). Det etiska kravet. Göteborg. Bokförlaget Diadalos AB.
McNaughton, D.B. (2000). A synthesis of qualitative home visiting research. Public health Nursing, 17(6), 405-414.
MacMillan, L.H., & Canadian Task Force on Preventive Health Care. (2000). Preventive health care, 2000 update: prevention of child maltreatment. CMAJ, 163(11), 1451-1458.
12
Moules, N.J., MacLeod, M.L.P., Thirsk, L.M., & Hanlon, N. (2010). ”And then you’ll see her in the grocery store”: The working relationships of public health nurses and high-pritority families in northern Canadian comunnities. Journal of Pediatric Nursing, 25(2010), 327-334. (resultatartikel)
Nelson, C.S., Higman, S.M., Sia, C., McFarlane, E., Fuddy, L., & Duggan, A.K. (2005).
Medical homes for at-risk children: parental reports och clinican-parent relationship, anticipatory guidance and behavior changes. Pediatrics, 115,(1) 48-56.
Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child’s first year:
literature review. Journal of Advanced Nursing, 46(3), 319-330.
Olds, D.L. et al. (2004). Effects of home visits by paraprofessionals and by nurses: age 4 follow-up results of randomized trial. Pediatrics, 114(6), 1560-1568.
Olds, D.L., Henderson, C.R., Chamberlin, R., & Tatelbaum, R. (1986). Preventing child abuse and neglect: a randomized trial of nurse home visitation. Pediatrics, 78(1), 65-78.
Petersson, K., Petersson, C., & Håkansson, A. (2004). What is good parental education?
Interviews with parents who have attended parental education sessions.
Scandinavian Journal of Caring Science, 18, 82-89.
Polit, D.F., & Beck, T.B. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8:e upplagan.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins von Post, I., & Eriksson, K. (1999). A hermeneutic textual analysis of suffering and caring in
the peri-operative context. Journal of Advanced Nursing, 30(4), 983-989.
Sandelowski, M., & Barroso, J. (2003a). Toward a metasynthesis of qualitative findings on motherhood in HIV-positive women. Research in Nursing and Health, 26, 153-170.
Sandelowski, M., & Barroso, J. (2003b). Classifying the findings in qualitative studies.
Qualitative Health Research, 13(7), 905-923.
Sandelowski, M., & Barroso, J. (2007). Handbook of synthesizing qualitative research.
New York: Springer Publishing Compmany, inc.
Sjöström, L., Hägglöf, B., & Engström, B. (2002). Ankytningsproblem mellan förälder och barn. Vård i Norden, 22(3), 39-44.
Ueno, M., Kayama, M., & Murashima, S. (2004). How public health nurses understand mothers of abused and neglected children: the perception of ’shindosa’in mothers. Japan Journal of Nursing science, 2004(1), 117-124. (Resultatartikel) Vehviläinen-Julkunen, K. (1992). Client-public health nurse relationship in child health care:
a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 17, 896-904.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad –en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
13
Zerwekh, J.V. (1992) Laying the groundwork for family self-help: locating families, building trust, and building strength. Public Health Nursing, 9(1), 15-21. (resultatartikel) Zimmer, L. (2004). Qualitative meta-synthesis: a question of dialoguing with the texts.
Journal of Advanced Nursing, 53(3), 311-318.
Bilaga I Sammanfattning artikelsökning i Cinahl 110307
S1 Support* 375 381
S2 Parent* 114 700
S3 Nurse 363 803
S4 Nursing 669 650
S5 Care 975 946
S6 Relat* 526 922
S7 Vulner* 48 283
S8 Negl* 36 681
S9 Abus* 79 910
S10 Child 341 646
S11 Confidence 134 196
S12 Self confidence 6 371
S13 Confid* 168 194
S14 Self esteem 20 519
S15 Self efficacy 14 697
S16 Home visit 9 617
S17 home visit* 11 159
S18 maltreatment 3 714
S19 S1 and S2 68 940
S20 S19 and S4 35 037
S21 S19 and S5 57 683
S22 S19 and (S4 or S5) 59 982
S23 S22 and S8 9 240
S24 S22 and S7 12 953
S25 S22 and S9 14 994
S26 S22 and (S8 or S7 or S9) 24 954
S27 S22 and S6 50 561
S28 S26 and S6 22 971
S29 S28 and S16 1 562
S30 S28 and S17 23 Läste abstract till alla artiklar och utifrån dem kunde alla artiklar uteslutas, då de inte klarade inklusionskriterierna.
S31 S29 and S3 1 095
S32 S31 and S10 960
S33 S32 and S11 427
S34 S32 and S12 71 Några titlar och abstract lästes men de mötte ej inklusionskriterierna och fler kombinationer av olika sökord behövde prövas.
S35 S32 and S14 327
S36 S32 and S15 211
S37 S32 and S13 2 Artiklarna mötte ej inklusionskriterierna.
S38 S32 and (S11 or S14) 551
Sammanfattning artikelsökning i Cinahl 110307 S39 S32 and (S11 or S14 or S15) 551
Bilaga I
S40 S39 and S18 65 Ett sökresultat som innehöll så många sökord som möjligt, och där det fanns ett antal artiklar som klarade inklusionskriterierna.
Bilaga II Tabell 2
Artikelsökning i Scopus 110306
S1 Support* 3 650 731
S2 Parent* 462 207
S3 Nurse 259 340
S4 Nursing 477 842
S5 Nurs* 584 021
S6 Caring 29 341
S7 Car* 9 244 208
S8 Relat* 6 996 908
S9 Vulner* 109 783
S10 Negl* 240 899
S11 Abus* 190 380
S12 Home visit* 16 058
S13 S1 and S2 87 911
S14 S13 and S3 2 531
S15 S13 and S4 3 398
S16 S13 and S5 4 709
S17 S13 and S7 34 217
S18 S13 and (S7 or S5) 35 388
S19 S18 and S10 620
S20 S18 and S9 585
S21 S18 and S11 1 620
S22 S18 and (S10 or S9) 1 170 S23 S18 and (S10 or S9 or S11) 2 378
S24 S18 and S8 15 858
S25 S23 and S8 1 619
S26 S25 and S12 77 Vid 77 träffar lästes alla titlar och abstract igenom för en första bedömning om de klarade
inklusionskriteriena eller ej och en artikel inkluderades.
Bilaga III Tabell 4 Presentation av artiklar inkluderade i metasyntes
Titel, författare, tidskrift, år Metod Deltagare Land
Moules, N.J., MacLeod, M.L.P., Thirsk, L.M., & Hanlon, N. (2010). ”And then you’ll see her in the grocery store”: The working relationships of public health nurses and high-pritority families in northern Canadian comunnities. Journal of Pediatric Nursing 25(2010), 327-334.
Kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp samt observationer.
Hermeneutisk tolkning.
32 distriktssköterskor.
25 familjer.
Tre oprofessionella personal som gjorde hembesök till familjer.
Kanada.
Kardamandis, K., Kemp, L., & Schmied, V. (2009). Uncovering psychosocial needs: perspectives of Austrailan child and family health nurses in a sustained home visiting trial. Contemporary Nurse 33(1) 50-58.
Semistrukturerade intervjuer.
Fenomenologisk analys.
Tre sjuksköterskor. Australien.
Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants in by the child health nurse. Scandinavian Journal of Caring Science. 20 79-85.
Kvalitativa intervjuer.
Grounded theory.
20 fäder. Sverige.
Allen, S.F. (2007). Parents’ perception of intervention practices in home visiting programs. Infants and Young Children, 20(3) 266-281.
Intervju med öppna frågor.
Innehållsanalys.
90 mödrar. USA.
Bilaga III Tabell 4 Presentation av artiklar inkluderade i metasyntes
Titel, författare, tidskrift, år Metod Deltagare Land
Ueno, M., Kayama, M., & Murashima, S.
(2004), How public health nurses understand mothers of abused and neglected children: the perception of
‘shindosa’ in mothers. Japan Journal of Nursing Science, 2004(1) 117-124.
Semistrukturerade intervjuer.
Grounded theory.
22 distriktssköterskor som var experter på barnmisshandel.
Fägerskiöld, A., Timpka, T., & Ek, A-C.
(2003). The view of the child health nurse among mothers. Scandinavian Journal of Caring Science, 2003(17) 160-168.
Den kritiska incident tekniken.
Mödrar beskrev en kritisk händelse i text som svar på en enkät.
794 mödrar. Sverige.
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse. Nursing Health Sciences, 2001(3) 139-147.
Kvalitativa intervjuer.
Grounded theory.
20 mödrar. Sverige.
Jansson, A., Petersson, K., & Udén, G.
(2001) Nurses’ first encounters with parents of new-born children – public health nurses’ views of a good meeting.
Journal of Clinical Nursing 10 140-151.
Kvalitativa intervjuer.
Latent innehållsanalys.
Fyra fokusgrupper med fyra till sju sjuksköterskor.
Sverige.
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C. (2000). What child health nurses believe mothers with infants expects of them. Nursing Health Sciences, 2000(2) 83-91.
Kvalitativa intervjuer.
Grounded theory.
15 distriktsköterskor. Sverige.
Bilaga III Tabell 4 Presentation av artiklar inkluderade i metasyntes
Titel, författare, tidskrift, år Metod Deltagare Land
Zerwekh, J.V. (1992) Laying the
groundwork for family self-help: locating families, building trust, and building strength. Public Health Nursing 9(1) 15- 21.
Kvalitativa intervjuer.
Fenomenologisk tolkning.
30 sjuksköterskor. USA.
Chalmers, K.I., & Luker K.A. (1991) The development of the health visitor – client relationship. Scandinavian Journal of Caring Science 5(1) 33-41
Kvalitativa intervjuer.
Grounded theory.
45 distriktsköterskor. England.
Bilaga IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar.
Artikel Kategorier
Moules, N.J., MacLeod, M.L.P., Thirsk, L.M., &
Hanlon, N.
(2010).
Kardamandis, K., Kemp, L., &
Schmied, V.
(2009).
Fägerskiöld, A.
(2006). Support of fathers of infants in by the child health nurse.
Allen, S.F. (2007). Ueno, M., Kayama, M., &
Murashima.
(2004).
Fägerskiöld, A., Timpka, T., & Ek, A-C. (2003).
Sjuksköterskan. Ska inte döma, ha förutfattade meningar, ha mod/takt att prata om svåra/känsliga saker.
Ska ha livs och arbetslivs- erfarenhet inom området. Ha tid för en god kontinuitet.
Kompetent, lugn, säker, visa intresse, ha självförtroende, kvinna (lättare att prata med), inse sin begränsning, ha gott om tid och kunna ge råd i föräldrarnas relation.
Visa förståelse och intresse för familjen som skapas genom frågor och svar.
Lita till sin
’magkänsla’ och använda sin intuition. Ta till sig vaga
perceptioner och signaler.
Empatisk, lyssna, visa tillit, vara tillgänglig, kunna ta mammans perspektiv och förstå hennes signaler.
Bilaga IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar.
Tillit och god relation.
Läsande och testande av varandra genom frågor och svar.
Viktigt med rätt frågor vid rätt tillfälle. Kräver känslan av att det är en relation.
Ömsesidigt engagemang och ansvar. Få lov att
’kliva in genom dörren’ till familjen både fysiskt och
mentalt. Utvecklas av sociala
interaktioner, respekt, möte på lika nivåer, få lov att komma in genom dörrar, lyssna och kontinuitet.
Utvecklas av ömsesidig tillit, öppenhet, konversation, familjen har kontrollen i relationen och skynda långsamt.
Kontinuitet.
Lyhörd och
förstående relation som skapas av respekt, hänsyn och svar på frågor.
Kontinuitet i möten och vem de möter.
Gynnas av engagemang, visad omsorg om mamman.
Spendera tid med mamman.
Bilaga IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar.
Hjälp/guidning. Förståelse, reflektion och mäta/bedöma barnets utveckling.
Hitta och ha lösningar på problem i föräldraskapet.
Stärka styrkor.
Tid och kontinuitet.
Information. Ta upp de signaler mamman sänder och kunna tolka dem. Hjälpa familjen att nå sina mål.
Den tillitsfulla relationen mellan föräldrar och sjuksköterskan.
Svar på frågor som föräldrarna har, kontroll av barnets
utveckling, relevant
information, ha gott om tid. Tillit till
sjuksköterskans kompetens.
Lära sig tekniker för att ta hand om sitt barn. Kunna följa utvecklingen.
Hitta orsaker till problem och hjälpa till att lösa dem.
Kunna dela mammans upplevelser och känslor.
Individuella råd.
Ha gott om tid.
Bilaga IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar.
Artikel Kategorier
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C.
(2001).
Jansson, A., Petersson, K., &
Udén, G. (2001)
Fägerskiöld, A.M., Wahlberg, W., & Ek, A-C.
(2000).
Zerwekh, J.V.
(1992)
Chalmers, K.I., &
Luker K.A. (1991)
Sjuksköterskan. Ska tro på
personens styrka.
Vara tillgänglig.
Kommunikativ och öppen. Visa respekt, vara trovärdig, lätt att prata med, ha kunskaper och ha gott om tid.
Inte ha förutfattade meningar. Vara flexibel, öppen, kunna lyssna, ha gott om tid och tona ner rollen som sjuksköterska vid besök i
hemmet.
Behöver ha formell kunskap som tas för given och uppfattas som
’den lätta kunskapen att ta till sig’.
Den reella kunskapen
ackumuleras över tid och kommer med erfarenheten och är svårare att definiera.
Kunna använda sin erfarenhet och intuitione (tyst kunskap). Snäll, trovärdig och lätt att prata med.
Behöver vara uthållig, kunna lyssna och inte ha uppenbara krav på familjen. Uttrycka tillit till familjen.
Visa respekt och genuint intresse.
Uppfattas som hjälpsam och kunna erbjuda det familjerna vill ha hjälp med.
Bilaga IV Tabell 5 Sammanfattning av innehåll i inkluderade artiklar.
Tillit och god relation.
Beror mycket på personkemi.
Möten utan förutfattade meningar och på samma nivå. Vara öppen och lyssna på varandra.
Familjen känner att de har kontroll över situationen.
Relevant
information, lugn och ro samt gott om tid.
Kontinuitet.
Vilar på ömsesidig respekt.
Först måste sjuksköterskan få tillgång till
familjen. Familjen måste känna att de har kontroll över relationen och vem de släpper in i hemmet.
Behöver ha både fysisk och mental tillgång till familjen.
Relationen och tilliten utvecklas av att
sjuksköterskan uppfattas som hjälpsam. Då kan familjen känna trygghet och delge sina problem.
Utvecklas över tid och flera besök krävs. Gynnas av engagemang.
Hjälp/guidning. Sjuksköterskans tillgänglighet, råd och kunskaper.
Kunna prata om den egna hälsan.
Dela sina rädslor.
Få råd i omsorgen om barnet.
Skapa ett
stödjande klimat genom
individuella råd, bekräftelse, hembesök och ge familjen
förutsättningar att ta egna beslut.
Hitta och lösa problem genom intuition i
interaktioner med mamman.
Bekräfta styrkor i föräldraskapet. Ge föräldrarna
förutsättningar att klara sig och hjälpa dem att göra egna bra val.
Hjälpa föräldrarna att ta kontroll i föräldraskapet.
Mäta/bedöma barnets utveckling.
Assistera
familjerna med det de behöver hjälp med.
