Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15

Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15

Mätningar inom Urbanmätnätet

Malin Fredricsson, Karin Persson, Martin Ferm

IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60,100 31 Stockholm Tel: 010-788 65 00 Fax: 010-788 65 90

www.ivl.se

Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL.

EMEP-data

Karin Sjöberg

Ingår i den nationella

miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid

Naturvårdsverket.

IVL Analys:

Vania Andersson, Sara Bodholm, Carin Hedqvist Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Karin Hallgren, Erika Rehngren

Installationsarbeten och stationsservice:

Henrik Fallgren, Kjell Peterson

Datorsupport:

Håkan Blomgren

Utvärdering och Rapportering:

Karin Persson

Malin Fredricsson

Martin Ferm

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

1 Inledning ... 2

2 Målsättning ... 3

3 Undersökningsmetodik ... 3

3.1 Timvis provtagning av NOX och NO2... 4

3.2 Dygnsprovtagning av SO2, sot och NO2 ... 4

3.3 Månadsvis provtagning av NO2, NOX, SO2 och ozon ... 4

3.4 Dygnsprovtagning av PM10 och PM2.5 ... 4

3.5 Månads- och veckoprovtagning av PM10 och PM2.5 ... 4

3.6 Veckovis provtagning av lättflyktiga kolväten (VOC) ... 4

3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM10 – fraktionen ... 5

3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna ... 5

4 Projektets omfattning ... 6

4.1 Mätningar under 2014, sommarhalvår och helår ... 7

4.2 Mätningar under vinterhalvår 2014/15 ... 9

5 Bakgrundsinformation ... 10

5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål ... 10

5.2 Mätningar i bakgrundsluft ... 11

5.2.1 Dygnsmätningar av SO

, sot och NO

... 11

5.2.2 Månadsvisa mätningar av NO

... 11

5.2.3 Kontinuerliga mätningar av O

... 11

6 Mätdataredovisning ... 12

6.1 Svaveldioxid (SO2) ... 12

6.2 Kvävedioxid (NO2) ... 14

6.3 Partiklar (PM10, PM2.5 och sot) ... 19

6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC) ... 26

6.5 Benso(a)pyren och metaller ... 28

6.6 Ozon (O3) ... 29

7 Trender av luftföroreningar... 31

7.1 SO2 och sot ... 31

7.2 NO2 ... 31

7.3 PM10 ... 32 7.4 Bensen ... 32 8 Koncentrationer och emissionsfaktorer för PM2.5 och PM10 från två vägsträckor i

Sverige ... 34 9 IVL:s förbättrade diffusionsprovtagare för NOX ... 36 10 Referenser... 38

Bilaga 1 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Bilaga 2 Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna

Bilaga 3 Månadsmedelvärden från mätningar med diffusionsprovtagare Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO2 och PM10

Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO2, SO2, PM10 och bensen alla säsonger

1

Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 29:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2014 och vinterhalvår 2014/15 presenteras i denna rapport.

Under år 2014 och vinterhalvåret 2014/15 deltog 25 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 17 kommuner valde att mäta hela året 2014. Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO

), svaveldioxid (SO

), partiklar (PM

, PM

och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO

, SO

ozon (O

) och lättflyktiga kolväten (VOC). I två kommuner utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO

). Vidare utfördes under 2013 analys av metaller och PAH på PM

– filter från två kommuner.

Samtliga uppmätta årsmedelvärden av NO

underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m

) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 µg/m

respektive 26 µg/m

) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där NUT överskreds och ÖUT tangerades för årsmedelvärdet. I Örnsköldsvik överskreds även MKN för dygnsmedelvärde (60µg/m

), med 8 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och timmedelvärde (90 µg/m

), under 182 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår. Den genomsnittliga minskningen av NO

i urban bakgrund har beräknats till cirka 42 % mellan 1986/87 och 2014/15, statistiskt säkerställt genom Mann-Kendall-analys.

Under år 2014 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM

som årsmedelvärde (40 µg/m

) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m

under fler än 35 dygn) överträddes under 2014 i Visby.

Övriga deltagande kommuner underskred både MKN och ÖUT. Drygt 70 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m

) överskreds under 2014 och vinterhalvåret 2014/15 inträffade under mars och april. En Mann-Kendall-analys med mätdata från de kommuner som mätt PM

i tätorters gaturum under minst 4 år visar på en nedåtgående tendens för kalenderår med störst minskning i södra Sverige, men utan statistisk signifikans.

Mätningar av PM

utfördes under 2014 i 9 kommuner inom Urbanmätnätet.

Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m

), ÖUT (17 µg/m

) och NUT (12 µg/m

) med undantag av Linköping som låg strax under NUT och därmed överskred

miljökvalitetsmålets precisering (10 µg/m

).

Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2014. Miljökvalitetsmålets precisering (1 µg/m

) överskreds i gaturum i Sunne under kalenderåret 2014. Den genomsnittliga trenden för bensen, baserat på mätdata från de 10-tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler, var cirka 65 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade.

För de kommuner; Sunne (2012) och Arvika (2013), som er 2014 analyserade sina PM

- filter med avseende på metaller och PAH, låg halterna av såväl benso(a)pyren som kadmium, nickel, bly och arsenik klart under MKN, ÖUT och NUT, men

miljökvalitetsmålets precisering för benso(a)pyren (0.1 ng/m

)överskreds i båda

tätorterna.

2

1 Inledning

Denna rapport är den 29:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I rapporten presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år 2014 samt vinterhalvåret 2014/15.

Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Data från Urbanmätnätet ligger bland annat till grund för den empiriska Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO

som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Gustafsson, m.fl. 2015). Databasen som genererats utgör även ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet.

Målsättningen med projektet är, och har hela tiden varit, att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. I början av projektet, vilket startade under vinterhalvåret 1986/87, föreskrev dåvarande gränsvärden mätningar av dygnsmedelvärden under vinterhalvår, och inom

Urbanmätnätet erbjöds dygnsmätningar av NO

, SO

och sot under vinterhalvår. Sedan miljökvalitetsnormernas införande 1999 ska mätningar av luftföroreningar baseras på kalenderårsvisa mätningar som tim- eller dygnsmedelvärden för kontinuerliga

mätningar, men för kommuner med lägre haltnivåer kan det räcka med indikativa mätningar med lägre tidsupplösning. Urbanmätnätet erbjuder därmed såväl

kontinuerliga som indikativa mätningar, och möjlighet finns att mäta med varierande tidsupplösning, allt från timmedelvärden till månadsmedelvärden, för merparten av de reglerade luftföroreningarna. Mätningarna kan utföras med allt från kontinuerligt registrerande instrument, såsom kemiluminiscensinstrument för NOx (NO+NO

), till diffusionsprovtagare för enklare och billigare mätningar. Diffusionsprovtagare, som är utvecklade av IVL, finns för de flesta reglerade luftföroreningarna och den senast framtagna är den för NOx (NO+NO

), se vidare i kapitel 9.

En annan viktig målsättning är att genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka möjligheterna till jämförelse mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 45 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 29 vinterhalvår.

Data från Urbanmätnätet utgör även en betydande andel av de luftkvalitetsdata som

Sverige årligen rapporterar till EU.

3

2 Målsättning

Inom Urbanmätnätet tillämpas samordnade mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor:



Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft?



Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder?



Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal?



Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer?

Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att:



aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas;



successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt;



underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav;



ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter.

Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar.

3 Undersökningsmetodik

Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC 17025. Detta innebär att även

rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög grad av jämförbarhet mellan resultaten.

Samtliga mätmetoder inom Urbanmätnätet finns samlade och beskrivna i

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar som finns att hämta på IVL:s hemsida (www.ivl.se/projektochuppdrag/uppdrag/uppdrag/urbanmatnatet).

Dokumentet beskriver även den övergripande kvalitetssäkringen av IVL:s mät- och

analysmetoder, mätningar och resultat.

4

3.1 Timvis provtagning av NO

och NO

För mätningar av NO

(NO

, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211:2005 i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11).

3.2 Dygnsprovtagning av SO

, sot och NO

Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO

och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO

.

3.3 Månadsvis provtagning av NO

, NO

, SO

och ozon

Månadsvisa mätningar av NO

, NOx (se vidare kapitel 9), SO

och O

genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998).

Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker vid IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen.

3.4 Dygnsprovtagning av PM

och PM

Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M.

m.fl., 2001).

Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN 13284-12005 i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11).

3.5 Månads- och veckoprovtagning av PM

och PM

Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att man med regelbundna intervall tar luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVL:s intermittenta provtagare består av samma system som för

dygnsprovtagningen, men med endast ett, alternativt två, provtagningshuvuden för PM

, PM

.

3.6 Veckovis provtagning av lättflyktiga kolväten (VOC)

Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på

veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat,

5

etylbensen, (m+p)-xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker vid IVL:s laboratorium.

3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM

– fraktionen

Filter från PM

-provtagning ”poolas” till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM

-filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS).

Ackrediterad analys utförs på IVL med ICPMS - teknik (Inductively coupled plasma mass spectrometry).

3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna

Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av

miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2013:11) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar i en tätort så ska den vara placerad i

gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s.

där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse.

Mätningarna ska även representera platser utomhus där människor vistas.

För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart:



representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång;



luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå;



flödet runt luftintaget ska vara fritt;



utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant.

Vid mätningar i gaturum bör man betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en

referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder.

För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart:



representativ för luftkvaliteten i ett område på flera kvadratkilometer;



centralt läge (innerstadskärnan);

6



hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer;



fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande;



provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren.

Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas:



störande källor;



säkerhet för allmänhet och ansvarig personal;



tillgänglighet;



tillgång till elektricitet och telekommunikation;



synlighet i förhållande till omgivningen;



samordning av olika mätplatser och planeringskrav;



utrustningen ska skyddas från nedsmutsning, nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar.

Undersökningarna inom Urbanmätnätet hade från början utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna skulle vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. För att uppfylla kraven i enlighet med MKN utförs numer dock merparten av mätningarna i gaturum.

4 Projektets omfattning

Under år 2014 och vinterhalvåret 2014/15 deltog 25 kommuner, i varierande

omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 17 kommuner

valde att mäta hela år 2014. De medverkande kommunerna och tätorternas läge i

landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår

(april-september) 2014, vinterhalvår (oktober 2014 – mars 2015) samt perioden

november 2014 - april 2015. Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar

under kalenderår 2014 och vinterhalvår 2014/15. Likaså redovisas uppgifter om årets

mätdatatillgänglighet.

7

4.1 Mätningar under 2014, sommarhalvår och helår

I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2014 tillsammans med mätdatatillgängligheten.

Mätningar av PM

utfördes under 2014 på totalt 16 platser, varav sju med intermittent månadsprovtagning. Av de 16 mätplatserna var 8 placerade i gaturum, 7 i urban bakgrund och 1 i regional bakgrund. PM

mättes vid 9 stationer, 3 i gaturum, 5 i urban bakgrund, och 1 i regional bakgrund. Merparten av dessa mätningar utfördes med intermittent månadsprovtagning på samma platser där PM

mättes. En av kommunerna, Landskrona, mätte PM

dygnsvis i urban bakgrund.

Mätning av NO

skedde vid totalt 29 stationer (15 kommuner). Vid 3 stationer mättes aktivt, 1 med dygnsvis- och 2 med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO

dygnsvis, och i ytterligare två kommuner (3 stationer) mättes SO

med diffusionsprovtagare.

Månadsvisa mätningar av O

genomfördes i 1 kommuns urbana samt 2 kommuners regionala bakgrund (totalt 4 stationer) under 2014.

Årsvisa mätningar av VOC under 2014 utfördes vid totalt 10 stationer. Av dessa utfördes 5 vardera i gaturum respektive urban bakgrund. Merparten av de årstäckande mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året.

Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35

% av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året.

Under projektet utfördes även analys av PM

– filter avseende PAH och metaller för Sunne 2012 och Arvika 2013.

De genomsnittliga datatillgängligheterna låg över 90 %, med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO

och NO

(87 respektive 89 %) och provtagningen av PM

(86 %).

Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under 2014.

År 2014 PM10 PM2.5

NO2-

dygn/timme NO2-

diffusion SO2–

dygn SO2-

diffusion O3-

diffusion Bensen

gaturum 8 3 2 15 - 1 - 5

urban bakgrund 7 5 1 9 1 2 1 5

regional

bakgrund 1 1 - 2 - - 3 -

datatillgänglighet 90 % 86 % 89 % 99 % 87 % 99 % 100 % 97 %

8

Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2014 och vinterhalvåret 2014/15.

Röda prickar motsvarar tätortsmätningar och svarta prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet¹ samt Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) (www.ivl.se).

1European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige.

9

4.2 Mätningar under vinterhalvår 2014/15

I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 2014/15 tillsammans med mätdatatillgängligheten. I sammanställningen nedan ingår bara de stationer som endast har mätt under vinterhalvåret 2014/15 och inte de som mätt under både kalenderår 2014 och 2015. Vinterhalvårsmedelvärdena för såväl de vinterhalvårsvisa som de årsvis mätande stationerna presenteras i Tabell 6.1 – 6.10.

I 7 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM

, varav 4 i gaturum och 3 i urban bakgrund.

Dygnsmedelvärden av NO

bestämdes på 4 stationer, 3 i urban bakgrund och 1 i gaturum. I ytterligare 5 kommuner utfördes mätningar av NO

med

diffusionsprovtagare, 2 i urban bakgrund och 3 i gaturum samt 6 stationer i regional bakgrund.

Vid 1 station i Huddinge och 1 station i Timrå mättes dygnsmedelvärden av sot i urban bakgrund. I 2 tätorter mättes dygnsmedelvärden av SO

i urban bakgrund. I totalt 7 kommuner mättes SO

månadsvis med diffusionsprovtagning, 1 i gaturum, 5 i urban bakgrund samt 6 i regional bakgrund.

Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O

vid 2 stationer i urban bakgrund och vid 6 regionala bakgrundsstationer.

Vid 9 kommuner med varsin mätstation genomfördes också veckovisa

diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 3 i gaturum och 6 i urban bakgrund.

Mätdatatillgängligheten för vinterhalvåret 2014/15 låg generellt över 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av SO

.

Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer som endast mätte oktober – mars/april), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 2014/15.

Vh 2014/15 PM10

Sot-

dygn SO2-

dygn SO2-

diffusion NO2-

dygn NO2-

diffusion O3-

diffusion bensen

gaturum 4 - - 1 1 3 - 3

urban bakgrund 3 2 2 5 3 2 2 6

regional

bakgrund - - - 6 - 6 6 -

datatillgänglighet 94 % 100 % 87 % 100 % 92 % 96 % 100 % 97 %

10

5 Bakgrundsinformation

5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål

Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO

, SO

, partiklar (PM

och PM

), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O

), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM

(partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett

exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets

övervakningsansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde.

För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1.

Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att

miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar,

beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >250 000 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom indikativ mätning, beräkning eller objektiv skattning.

Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN.

Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett

samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2013:11). För halter över NUT ska mätningarna inom samverkansområdet ske kontinuerligt, kravet på antalet kontinuerliga mätstationer kan minskas med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett

samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar.

För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljökvalitetsmål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka.

Miljökvalitetsmålen består dels av generationsmål, vilka anger inriktning för den

samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen

11

ska nås, dels av etappmål, vilka ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen.

Genom miljökvalitetsmålens preciseringar (DS 2012:13) (benämns fortsättningsvis i rapporten ”miljömål”) förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det

miljötillstånd som ska nås, och dessa ska användas i uppföljningsarbetet av målen.

Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM

, PM

, ozon och NO

, se Bilaga 1.

5.2 Mätningar i bakgrundsluft

5.2.1 Dygnsmätningar av SO

, sot och NO

IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna av sot och NO

vid EMEP-stationerna sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Dygnsvisa mätningar av SO

sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack.

Mätstationernas placering visas i Figur 4.1.

5.2.2 Månadsvisa mätningar av NO

Resultat för månadsmedelvärden av NO

i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft – och Nederbördskemiska nätet under år 2014 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i Figur 6.1.

5.2.3 Kontinuerliga mätningar av O

IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-fotometri. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma ”transfer standard” som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Stockholms universitet (ACES).

Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964).

Mätstationernas placering visas i Figur 4.1.

12

6 Mätdataredovisning

Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan (www.ivl.se) för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form.

I kapitel 6.1 – 6.6 med tillhörande bilagor (2 - 4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar.

I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare.

Tillfällen med förhöjda dygnsmedelvärden av PM

och NO

har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO

har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) för dygnsmedelvärden, d.v.s. >36 μg/m

. Till följd av det stora antalet överskridanden av utvärderingströsklarna för PM

har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden, dvs. > 50 μg/m

.

Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20

C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM

gäller halterna för rådande tryck och temperatur i enlighet med EU-direktivet (2008/50/EG).

Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl. 06.00 GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir 07.00 svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00 (vintertid), d.v.s. kalenderdygn.

6.1 Svaveldioxid (SO

)

Årsmedelvärdena 2014 låg på en något högre nivå jämfört med 2013, skillnaden var störst i Ystad vid Bornholmsterminalen där årsmedelvärdet var ca 60 procent högre.

Vinterhalvårsmedelvärdena 2014/15 låg generellt i samma nivå eller något lägre i

förhållande till föregående vinterhalvår. Av redovisningen i Tabell 6.1 och 6.2 framgår att

samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO

underskred MKN (20 µg/m

), som

årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg

som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här utgjorde det

högsta årsmedelvärdet (Trelleborg) som mest 6 % av MKN och 12% av miljömålet för år.

13

Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO2 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2014.

Tätort Medelvärde 98-percentil (dygn) Max 24-h-

medelvärde Antal värden Gaturum

Ystad, Bornholmsterminalen* 3.6 44

Ängelholm, Järnvägsgatan* 0.74 12

Urban bakgrund

Trelleborg 2.9 13.4 17 315

Ystad, Östra Förstaden* 2 49

Landsbygd (EMEP-stationer)

Aspvreten 0.5 2.4 365

Bredkälen 0.5 4.5 364

Råö 0.8 3.0 365

*diffusionsprovtagare

Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av SO2 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret 2014-2015.

Tätort Medelvärde 98-percentil

(dygn) Max 24-h-

medelvärde Antal värden Gaturum

Kramfors, Limstagatan^a* 0.52 5

Urban bakgrund

Huddinge, Skogås 0.49 2.0 3.3 181

Köping^a* 0.51 5

Linköping, Djurgårdsgatan* 0.63 6

Timrå^a* 0.75 5

Trelleborg 2.6 14 27 134

Regional bakgrund

Landskrona, Ven* 1.0 6

Landskrona, Rönneberga* 1.2 6

Linköping, Gävbo* 0.55 6

Linköping, Östra Harg* 0.53 6

Timrå, Högen^a* 0.84 5

Timrå, Sunds udde^a* 0.63 5

a nov-mars, *diffusionsprovtagare

14

6.2 Kvävedioxid (NO

)

Resultaten från mätningarna av NO

gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i form av årsmedelvärden i Figur 6.1. Halterna av NO

i regional bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter inom Urbanmätnätet, Krondropps-, Luft- och

nederbördskemiska samt EMEP-nätet. Bakgrundsbelastningen av NO

är generellt högst i sydvästra Sverige och i Stockholmsregionen.

I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta årsmedelvärden under 2014 och i Tabell 6.4 presenteras vinterhalvårsmedelvärden för vintern 2014-2015. Halterna av NO

under år 2014 var generellt något lägre eller i samma nivå som under 2013.

De uppmätta halterna i Örnsköldsvik tangerade ÖUT som årsmedelvärde under kalenderåret 2014 samt överskred MKN för dygnsmedelvärde, 60 µg/m

, under 8 dygn, jämfört med tillåtna 7 dygn per kalenderår, se Tabell 6.3. MKN för timmedelvärde (90 µg/m

) överskreds 182 timmar jämfört med tillåtna 175 (Tabell 6.5), vilket är 20 fler överskridanden än 2013.

Nivåerna för dygnsmedelvärden överskreds i övrigt inte i någon annan kommun under 2014, undantaget i Trelleborg och Sunne som överskred NUT under ett dygn.

Miljömålet (20 µg/m

, som årsmedelvärde) överskreds i gaturum i Karlstad på Hamngatan och i gaturum i Örnsköldsvik för kalenderåret 2014, se Tabell 6.4 och Figur 6.2.

I Bilaga 4 presenteras, för respektive kommun, samtliga enskilda dygn med

överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO

.

15

Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av NO2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av NO2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och

nederbördskemiska samt EMEP-nätet.

16

Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO2 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2014.

Tätort Medel-

värde

98- percentil

(dygn)

Max 24-h-

medelvärde Antal värden

Antal dygn

>60 µg/m³

Antal dygn

>48 µg/m³

Antal dygn

>36 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen* 14 12

Burlöv, Åkarp* 13 12

Burlöv, Arlövs livs* 18 12

Karlstad, Drottninggatan* 15 12

Karlstad, Hamngatan* 22 11

Landskrona, Eriksgatan* 15 11

Lessebo, Storgatan* 6.5 12

Ljungby, Oxtorget*^a 7.7 42

Sunne, Storgatan 14 31 46 291 0 0 1

Uppvidinge,

Järnvägsgatan* 5.3 11

Växjö, Storgatan* 13 52

Ystad,

Bornholmsterminalen* 13 49

Ystad, Färjeterminalen* 18 49

Ystad, Lantmännen* 13 47

Ystad, SDG, Skogshydda* 16 48

Ängelholm, Järnvägsgatan* 13 12

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden** 32 51 154 352 8 44 126

Urban bakgrund

Burlöv, Bågevägen* 14 12

Burlöv, Lidl* 13 11

Höganäs, Tivolihuset* 9.2 12

Kalmar* 9.6 12

Karlstad, Rådhuset* 12 12

Trelleborg 13 31 37 315 0 0 1

Växjö* 9.0 12

Ystad, Östra Förstaden* 10 49

Ystad, centrum* 14 49

Älmhult* 8.0 52

Regional bakgrund

Landskrona, Rönneberga* 6.6 12

Landskrona, Ven* 8.0 12

Landsbygd (EMEP-stationer)

Aspvreten 1.6 4 8 360 0 0 0

Bredkälen 0.5 1 2.2 364 0 0 0

Hoburgen* 3.4 364

Råö 3.6 12 22 363 0 0 0

Vavihill 3.4 9 20 365 0 0 0

a mars-december 2014, *diffusionsprovtagare, ** kemiluminiscensintrument

17

Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av NO2 (µg/m³) i tätorter vinterhalvåret 2014/15.

Tätort Medel-

värde

98- percentil

(dygn)

Max 24-h-

medelvärde Antal värden

Antal dygn

>60 µg/m³

Antal dygn

>48 µg/m³

Antal dygn

>36 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen * 17 6

Burlöv, Åkarp* 16 6

Burlöv, Arlövs livs* 22 6

Boden, Stadshuset 8.6 20 48 151 0 0 1

Karlstad, Drottninggatan * 17 6

Karlstad, Hamngatan * 32 5

Kramfors, Limstagatan ^a * 17 5

Köping, Torggatan ^a* 18 5

Landskrona, Eriksgatan* 17 6

Ljungby, Oxtorget* 9.5 26

Motala, Gamla Stan ^a* 5.8 5

Växjö, Storgatan* 16 26

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden** 36 63 82 116 10 40 85

Urban bakgrund

Burlöv, Bågevägen* 18 6

Burlöv, Lidl ^a * 16 5

Huddinge, Skogås 7.2 21 27 178 0 0 0

Höganäs, Tivolihuset* 10 6

Karlstad, Rådhuset* 15 6

Köping ^a* 9.8 5

Linköping, Djurgårdsgatan* 13 6

Timrå 16 42 57 150 0 2 5

Trelleborg 13 29 46 143 0 0 1

Växjö* 10 6

Älmhult* 10 25

Östersund 10 28 33 150 0 0 0

Regional bakgrund

Landskrona, Rönneberga* 8.8 6

Landskrona, Ven* 8.8 6

Linköping, Gävbo* 1.9 6

Linköping, Östra Harg* 4.3 6

Timrå, Högen ^a* 3.3 5

Timrå, Sunds udde ^a* 2.0 5

anov-mars, *diffusionsprovtagare,**kemiluminiscensintrument.

18

Tabell 6.5 Antal timmars överskridande i de kommuner som mätt NO2 timvis med

kemiluminiscensinstrument jämfört med de tillåtna 175 timmarna per kalenderår för MKN (90 µg/m³), ÖUT (72 µg/m³) och NUT (54 µg/m³).

Antal timmar

> 90 µg/m³ Antal timmar

> 72 µg/m³ Antal timmar

> 54 µg/m³

Sunne, Storgatan 68 12 0

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 182 519 1533

MKN/ÖUT/NUT 175 175 175

Figur 6.2 NO2 som års- (2014) (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (2014/15) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljökvalitetsmålets precisering för NO2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar).

19

6.3 Partiklar (PM

, PM

och sot)

I Tabellerna 6.6 och 6.7 presenteras samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden (november–april, om inget annat anges) under 2014 respektive 2014/15. För de kommuner som mätt kalenderår 2014 samt mäter under 2015 presenteras såväl resultat för år 2014 som vinterhalvåret 2014/15 (november - april). Årsmedelvärdena av PM

under 2014 var generellt något högre än under 2013.

Största skillnaden observerades i Höganäs, där årsmedelvärdet var 25 procent högre 2014.

Vinterhalvårsmedelvärdena under vinterhalvåret 2014/15 var i de flesta kommuner något högre än under 2013/14.

Tabell 6.6 Resultat från mätningarna av PM10 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2014.

Tätort Medel-

värde

90- percentil

(dygn)

Max 24h-

medelvärde Antal värden

Antal dygn

>50 µg/m³

Antal dygn

>35 µg/m³

Antal dygn

>25 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen* 18 49

Kristinehamn,

Västerlånggatan 16 12

Lessebo, Storgatan* 14 11

Ljungby, Oxtorget^a 14 25 61 271 1 4 23

Uppvidinge,

Järnvägsgatan* 12 9

Visby, N. Hansegatan^b 29 61 164 297 46 72 114

Växjö, Storgatan 16 30 95 342 8 20 49

Ängelholm, Järnvägsgatan 18 29 61 341 3 19 50

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 20 36 172 325 20 33 62

Urban bakgrund

Höganäs, Tivolihuset 20 34 78 350 10 33 69

Kalmar 17 29 85 308 6 16 47

Linköping* 14 49

Trelleborg^b 16 26 48 285 0 8 30

Växjö* 13 10

Ystad, Östra Förstaden 17 29 54 324 3 13 50

Älmhult* 15 10

Regional bakgrund

Asa* 6.3 12

Landsbygd (EMEP-stationer)

Aspvreten 10 17 48 313 0 3 11

Bredkälen 4.7 9 37 314 0 1 1

Råö 14 25 52 358 1 8 33

Vavihill 15 26 60 335 5 17 37

a endast mars-december, ^b få värden, *intermittent provtagning

20

Tabell 6.7 Resultat från mätningarna av PM10 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret 2014/15.

Tätort Medel-

värde

90- percentil

(dygn)

Max 24h-

medelvärde Antal värden

Antal dygn

>50 µg/m³

Antal dygn

>35 µg/m³

Antal dygn

>25 µg/m³ Gaturum

Boden, Stadshuset-

Kungsgatan 10 21 66 180 3 7 12

Burlöv, Lundavägen* 21 24

Kramfors, Limstagatan 14 29 110 157 8 14 18

Sunne, Storgatan 20 47 132 162 15 24 32

Visby, N. Hansegatan 40 80 228 150 45 61 86

Växjö, Storgatan 18 35 85 172 3 26 33

Örnsköldsvik,

Centralesplanaden 24 60 153 170 25 35 40

Urban bakgrund

Höganäs, Tivolihuset 19 31 55 174 1 19 29

Linköping* 17 23

Köping 13 23 81 169 3 10 14

Motala 10 17 36 173 0 1 6

Timrå 12 24 63 173 2 13 16

Trelleborg 17 31 55 111 1 4 19

Växjö* 14 6

Ystad, Östra Förstaden* 21 6

Älmhult* 16 6

Östersund 14 28 97 168 5 14 22

Regional bakgrund

Asa* 5.4 6

Landsbygd (EMEP-stationer)

Bredkälen 3.4 5.6 19 174 0 0 0

Råö 16 28 42 180 0 8 36

*intermittent provtagning

21

Under år 2014 och vinterhalvåret 2014/15 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM

som årsmedelvärde (40 µg/m

) i såväl urban bakgrund som gaturum, undantaget Visby där MKN tangerades under vinterhalvår 2014/15. I tre kommuner överskreds NUT under vinterhalvåret 2014/15 (Örnsköldsvik, Burlöv och Ystad) och tangerades i en kommun (Sunne), se Figur 6.3.

Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2014 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (november-april) 2014/15 (randiga staplar) av PM10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för

årsmedelvärde.

I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2014 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m

under fler än 35 dygn) överträddes under 2014 i Visby. Övriga deltagande kommuner underskred både MKN och ÖUT. NUT överskreds mer än 35 dygn under 2014 i samtliga kommuner med dygnsvisa mätningar med undantag av Ljungby och Trelleborg.

Av de kommuner som mätte under vinterhalvåret 2014/15 hade Visby flest dygns överskridande av MKN, 45 stycken, varav 35 inträffade under 2015 (januari – april).

Drygt 70 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m

) överskreds under 2014 och vinterhalvåret 2014/15 inträffade under mars och april, se Bilaga 4.

Flertalet av övriga överskridanden inträffade under februari (2014 och 2015), främst i

södra Sverige (15 %).

22

Årsmedelvärden av PM

i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs geografiskt i Figur 6.5. Bakgrundsbelastningen av PM

är högst i södra Sverige.

Figur 6.4 Antalet dygn med PM10 -halt >50 (=MKN, blå staplar), >35 (=ÖUT, röda staplar) och >25 µg/m³ (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2014 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år).

23

Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av PM10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEP-stationerna för kalenderår 2010.

24

Mätningar av PM

har utförts i 9 kommuner under 2014 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i urban bakgrund i en kommun (Landskrona) och resten månads- eller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även inom den nationella miljöövervakningen i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå.

Årsmedelvärdena i urban bakgrund låg mellan 4 och 11 µg/m

, vilket i de flesta fall var högre än under 2013, undantaget i Växjö och Ystad där årsmedelvärdet 2014 var högre än föregående år. I landsbygdsluft låg halterna mellan 3 och 8 µg/m

, se Tabell 6.8, vilket var högre än 2013.

Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m

), ÖUT (17 µg/m

) och NUT (12 µg/m

) med undantag av Linköping som låg strax under NUT och därmed överskred miljömålet (10 µg/m

). Miljömålet tangerades även vid Svenshögskolan i Burlöv, se Figur 6.6.

Tabell 6.8 Resultat från mätningarna av PM2.5 (µg/m³) i tätorter och på landsbygd år 2014.

Tätort Medel-

värde Max 24-

medelvärde Antal

värden Antal dygn>25 µg/m³ Gaturum

Burlöv, Lundavägen** 8.5 49

Lessebo, Storgatan^a* 8.1 8

Uppvidinge, Järnvägsgatan* 6.5 10

Urban Bakgrund

Burlöv, Svenshögsskolan*** 10 62 331 24

Landskrona 8.3 31 318 7

Linköping** 11 45

Stockholm Olaus Petri*** 6.4 40 346 5

Umeå, Mården*** 5.5 22 305 0

Växjö* 5.1 10

Ystad Östra Förstaden* 4.4 11

Älmhult^a* 9.4 8

Regional bakgrund

Asa 4.8 9

Landsbygd (EMEP-stationer)

Aspvreten 7.5 43 357 8

Bredkälen 2.9 26 338 1

Råö 6.4 29 341 2

a få data* månadsvisprovtagning, ** veckovisprovtagning, *** ingår i den nationella övervakningen av PM2.5 som IVL utför på uppdrag av enheten för Luft och Klimat vid Naturvårdsverket.

För de 7 kommuner som även mätte PM

vid samma mätplats i tätort var kvoten mellan

PM

och PM

i genomsnitt 2, men varierade mellan 1.3 i Linköping och 3.9 i Ystad. För

bakgrundsstationerna i Asa, Aspvreten, Bredkälen och Råö låg kvoten mellan 1.3 och 2.2

under 2014.

25

Figur 6.6 Årsmedelvärden 2014 av PM2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och

miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärde.

Vinterhalvåret 2014/15 var det endast 2 kommuner, Huddinge och Timrå, som mätte sot inom Urbanmätnätet. Mätningarna utfördes i urban bakgrund, se Tabell 6.9.

Vinterhalvårsmedelvärdet av sot låg i Huddinge på 1.2 µg/m

och i Timrå 1.9 µg/m

. Årsmedelvärdena av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 µg/m

. Bredkälen uppmätte samma haltnivåer som året innan, medan halten vid Råö och Vavihill var något högre 2014 jämfört med 2013.

Tabell 6.9 Resultat från mätningarna av sot i tätort och på landsbygd (EMEP) år 2014 och vintern 2014/15.

2014

Station Medelvärde Max 24h- medelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer)

Bredkälen 0.8 2.0 365

Råö 1.4 15 365

Vavihill 1.4 15 365

2014/15

Medelvärde Max 24h- medelvärde Antal Urban bakgrund

Huddinge Skogås 1.2 7.2 181

Timrå* 1.9 9.8 151

*november-mars

26

6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC)

Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.10 och 6.11. För kalenderåret 2014 var halterna i samma nivå som 2013. Detsamma gäller vid jämförelsen mellan vinterhalvår 2014/15 och 2013/14.

Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2014 och vinterhalvår 2014/15. Miljömålet (1 µg/m

) överskreds i gaturum i Sunne under kalenderåret 2014. För vinterhalvåret 2014/15 överskreds eller tangerades miljömålet i tre kommuner, i gaturum i Karlstad och Kramfors samt i urban bakgrund i Köping, se Figur 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är 10-20 % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006) och att jämförelse av vinterhalvårsmedelvärde med MKN inte är helt korrekt då MKN gäller för kalenderår.

Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund.

27

Tabell 6.10 Årsmedelvärden av VOC (µg/m³) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet år 2014.

Tätort Bensen Toluen Oktan Butyl-acetat Etyl-

bensen m-, p-

Xylen o-

Xylen Nonan Gaturum

Karlstad, Hamngatan 0.81 2.36 0.17 0.25 0.35 1.43 0.41 0.10 Landskrona, Eriksgatan 0.76 1.70 0.12 0.26 0.25 1.04 0.29 0.11 Sunne, Storgatan 1.57 5.22 0.36 0.25 0.85 3.74 1.09 0.19 Ystad,

Bornholmsterminalen 0.64 0.59 0.12 0.29 0.13 0.35 0.09 0.08 Ängelholm,

Järnvägsgatan 0.62 1.11 0.08 0.25 0.14 0.63 0.17 0.08

Urban bakgrund

Linköping 0.80 1.31 0.12 0.25 0.19 0.81 0.24 0.15

Karlstad, Rådhuset 0.66 0.80 0.07 0.25 0.11 0.45 0.12 0.07

Trelleborg 0.76 1.24 0.11 0.25 0.19 0.77 0.19 0.09

Ystad, Östra Förstaden 0.56 0.60 0.07 0.25 0.08 0.29 0.08 0.08

Älmhult 0.57 0.73 0.07 0.78 0.10 0.41 0.11 0.07

Tabell 6.11 Vinterhalvårsmedelvärde av VOC (

µg/m

) i tätorter och urban bakgrund inom

Tätort Bensen Toluen Oktan Butyl-

acetat Etyl-

Bensen m-p-

Xylen o-

Xylen nonan Gaturum

Boden, Stadshuset-

Kungsgatan 0.87 1.78 0.12 0.25 0.18 0.65 0.23 0.14

Karlstad, Hamngatan 1.02 2.48 0.31 0.24 0.42 1.61 0.50 0.29 Kramfors, Limstagatan 1.43 3.39 0.15 0.25 0.49 1.80 0.61 0.10 Urban bakgrund

Köping 1.25 2.78 0.17 0.25 0.39 1.58 0.54 0.16

Linköping 0.74 1.21 0.13 0.25 0.18 0.67 0.24 0.16

Timrå 0.81 1.34 0.15 0.25 0.18 0.62 0.23 0.18

Trelleborg 0.94 1.34 0.13 0.24 0.21 0.95 0.25 0.22

Älmhult 0.70 0.88 0.14 0.92 0.13 0.49 0.17 0.12

Östersund 0.71 1.20 0.12 0.25 0.16 0.58 0.21 0.13

28

6.5 Benso(a)pyren och metaller

Under 2014 analyserades PM

– filter med avseende på benso(a)pyren och metallerna arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd) och nickel (Ni) för Sunne 2012 och Arvika 2013.

Halten av benso(a)pyren från de platserna låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men miljömålet (0.1 ng/m

) överskreds på de urbana bakgrundsstationerna, och tangerades i Vavihill 2014, se Tabell 6.12.

Tabell 6.12 Uppmätta halter av benso(a)pyren och summa PAH (fenatren, antracen, fluoranten, pyren, benso(ah)antracen, krysen, benso(b)fluoranten,

benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen, benso(ghi)preylen, indeno(1,2,3)pyren) från analys på PM10 – filter.

Station Benso(a)pyren Summa PAH

ng/m³ ng/m³

Urban bakgrund

Sunne, Storgatan 2012 0.17 1.5

Arvika, Östra Esplanaden 2013 0.21 1.5

Regional bakgrund

Aspvreten 2014 0.05 2.1

Råö 2014 0.04 1.6

Vavihill 2014 0.10 1.3

MKN 1.0

ÖUT 0.6

NUT 0.4

Miljökvalitetsmålet precisering 0.1

I Figur 6.9 jämförs de uppmätta halter från Sunne 2012 och Arvika 2013 med några urbana bakgrundstationer för 2012 och 2013 samt bakgrundsstationerna från 2012 - 2014. Den högsta halten uppvisades i Arvika 2013. Halterna vid bakgrundstationerna är lägre än halterna i urban bakgrund. Under 2013 låg dock halten i Ystad i samma nivå som i Aspvreten och Råö, och 2014 uppmättes högre halter än normalt i Vavihill.

Figur 6.9 Årsmedelvärde av benso(a)pyren i luft i Kalmar och Sunne 2012, Ystad, Skellefteå och Arvika 2013 samt bakgrundstationerna Aspvreten och Råö 2012-2014.

29

Årsmedelvärdet av metallerna presenteras i Tabell 6.13 tillsammans med metallhalter vid bakgrundsstationerna för 2014. På samtliga platser låg halterna långt under NUT.

Tabell 6.13 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM10 – filter).

Bly

ng/m³ Kadmium

ng/m³ Nickel

ng/m³ Arsenik ng/m³ Urban bakgrund

Sunne, Storgatan 2012 1.2 0.04 0.56 0.17

Arvika, Östra Esplanaden 2013 1.3 0.04 0.55 0.21

Regional bakgrund

Aspvreten 2014 1.6 0.05 0.6 0.35

Bredkälen 2014 0.40 0.023 0.14 0.12

Råö 2014 2.0 0.065 1.11 0.31

Vavihill 2014 0.54 0.020 0.17 0.069

MKN 500 5.0 20 6.0

ÖUT 350 3.0 14 3.6

NUT 250 2.0 10 2.4

6.6 Ozon (O

)

Månadsmedelvärden av O

från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.14 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. För Karlstads och Linköpings kommuner, som mäter både i regional och urban bakgrund, kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som vinter- och sommarhalvårsmedelvärden.

De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden

och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på

timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att

under 2014 överskreds MKN (120 µg/m

som maximalt glidande 8-

timmarsmedelvärde) vid de flesta av bakgrundsstationerna och miljömålen för

maximalt timmedelvärde (80 µg/m

) och maximalt 8-timmarsmedelvärde (70 µg/m

)

vid samtliga stationer i landet.

30

Tabell 6.14 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden (µg/m³) av O3 i regional- och urban bakgrund samt i landsbygdsbakgrundsluft (EMEP-stationer) 2014 respektive 2014/15.

Station

Sommar- halvårs

mv Antal värden

Års- medel-

värde Antal värden

Max tim- mv

Max glidan

de 8- timmv

Antal dagar med glidande 8-timmv

>120 µg/m³

Vinter- halvårs

mv Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer)

Aspvreten 58 4291 52 8616 146 137 5

Bredkälen 62 4126 61 8218 123 118 0

Esrange 67 4360 67 8725 116 112 0

Grimsö 61 4210 57 8574 154 143 8

Hoburgen* 78 6 67 12

Norra Kvill 72 4386 64 8706 151 146 9

Råö 73 4337 64 8684 163 154 10

Vavihill 68 4866 59 8726 176 162 7

Vindeln 57 4357 56 8712 138 132 1

Regional bakgrund Karlstad,

Randviken* 57 6 53 12 49 6

Landskrona,

Rönneberga* 71 6 71 6

Landskrona,

Ven* 68 5 68 5

Linköping,

Gävbo* 44 6

Linköping,

Östra Harg* 48 6

Ystad, Öja* 66 5

Urban bakgrund Linköping,

Djurgårdsg.* 45 6

Karlstad,

Rådhuset* 56 6 50 12 41 6

*diffusionsprovtagare

31

7 Trender av luftföroreningar

I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO

, SO

, PM

och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under

vinterhalvåret 2014/15 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram.

7.1 SO

och sot

Allt färre kommuner mäter SO

och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 2014/15 mätte 5 kommuner SO

i urban bakgrund, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 2 kommuner mätte sot dygnsvis. Halterna av SO

och sot är fortsatt låga. Det genomsnittliga

vinterhalvårsmedelvärdet av SO

för alla deltagande kommuner vid starten av projektet (1986/87) var cirka 12 µg/m

och låg för vintern 2014/15 på mellan 0.5 och 2.6 µg/m

för de deltagande kommunerna.

7.2 NO

Figur 7.1 baseras på en Mann-Kendall-analys av vinterhalvårsmedelvärden av NO

för samtliga kommuner som deltagit i Urbanmätnätet mer än 5 vinterhalvår med

mätningar i urban bakgrund, totalt 49 kommuner. Den genomsnittliga minskningen av NO

i urban bakgrund beräknas till cirka 42 % mellan 1986/87 och 2014/15, statistiskt säkerställt. Skillnaden i trend är relativt liten för olika delar av Sverige där det i norra och mellersta Sverige uppvisas en något mindre minskning och i södra Sverige än något högre än 42 %.

Figur 7.1 Genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärden av NO2 i urban bakgrund baserat på mätdata från 49 kommuner som mätt fler än 5 vinterhalvår inom

Urbanmätnätet.

0 5 10 15 20 25 30

µg/m3