Saab AB, Jönköping
Statusutredning av fastigheten Domherren 23 i Jönköping kom- mun
2014-01-15
Upprättad på uppdrag av:
Saab AB Upprättad av:
Bernd Geske & Linda Levin, WSP Environmental Bo Peterson, WSP Systems
Saab AB, Jönköping
Statusutredning av fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun
Rapport 2014-01-15
Kund
Saab AB
Box 1017, 551 11 Jönköping Kontaktperson:
Claes Konradsson
Konsult
WSP Environmental Box 71
581 02 Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: 010-722 50 00 Fax: 010-722 59 76 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
Kontaktperson:
Bernd Geske WSP Environmental Tel: 010-722 58 98 Mobil: 070-210 45 50 bernd.geske@wspgroup.se
Innehållsförteckning
Inledning...4
Beskrivning av objektet ...5
2.1 Beskrivning av fastigheten... 2.2 Geologi och hydrogeologi ...6
2.2.1 Geologi ... 6
2.2.2 Hydrogeologi ... 7
2.3 Känsliga objekt närområdet (riskobjekt)...7
2.3.1 Övriga förorenade områden närheten... 7
Beskrivning av verksamheten ...8
3.1 Tidigare verksamheter på platsen...8
3.2 Verksamhetsbeskrivning...8
3.2.1 Produktion... 8
3.2.2 Råvaror och kemikalier... 8
3.3 Historiska processer ...9
3.4 Incidenter etc... 10
Översiktlig byggnadsinventering...10
4.1 Inventering av byggnader ... 10
4.1.1 Hus ...10
4.1.2 Hus ...16
4.1.3 Hus ...18
4.1.4 Hus Timmerhuset...19
4.1.5 Lagring av farligt avfall...20
4.1.6 Lagring av övrigt avfall...21
4.2 Avfallsfraktioner ... 22
4.2.1 Farligt avfall/riskavfall...22
4.2.2 Rivningsfraktioner övrigt avfall...29
Markföroreningar...31
5.1 Bakgrund... 31
5.2 Nuläge ... 31
5.2.1 Västra delen av fastigheten område kring spilltankar...31
5.2.2 Västra delen av fastigheten innergården (f.d. Blå Hallen) ...31
5.2.3 By 1b oljeförrådet [källaren rum 0219]...32
5.2.4 By 1b gamla reningsverket [källaren rum 0105]...32
5.2.5 By 1b tryckluftsrummet [källaren rum 0152] ...32
5.2.6 By 1b oljeuppsamlingsfundament under transformatorer ...32
5.2.7 By 1b förvaring av farligt avfall [plan rum 1150 och 1154] ...32
5.2.8 By Timmerhuset [markplan]...32
Slutsatser och rekommenderade åtgärder...33
6.1 Slutsatser... 33
6.2 Rekommenderade åtgärder ... 33
Saab AB, Jönköping
Statusutredning av verksamheten på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Saab AB (bolaget) har en verksamhet i Jönköping som tillverkar komponenter till militärflygplan. Bolaget planerar att flytta sin verksamhet till en av Saab AB:s andra anläggningar i Huskvarna och därmed sälja sin fastighet i centrala Jönköping.
Vid nedläggning anger den svenska miljölagstiftningen att verksamhetsutövare skall följa hänsynsreglerna och särskilt 2 kap. 8§ som berör ansvaret för skador och olä- genheter i miljön. I 10 kapitlet i miljöbalken finns mer detaljerade regler avseende förorenade områden. Här föreskrivs dels ansvar för förorenade mark- och vattenom- råden samt byggnader och anläggningar, dels upplysningsskyldighet när förorening- ar påträffas.
Vid en avveckling gäller givetvis alla övriga regelverk som gäller även vid normal drift, t.ex. hantering av kemikalier, avfall och farligt gods.
WSP Environmental har fått i uppdrag att genomföra en s.k. statusutredning eller avvecklingsbesiktning för att säkerställa att flytt och avvecklingen av bolagets verk- samhet i Jönköping sker på sådant sätt att krav från gällande miljölagstiftning följs.
1.2 Syfte och uppdragsbegränsningar
Flytt och avveckling av en industriell verksamhet sker normalt enligt följande gene- rella modell;
Tömning av maskin-/processutrustning från farliga ämnen/vätskor;
Demontering/borttagning av processutrustning;
Sanering/återställning av byggnad;
Sanering/återställning av mark;
Försäljning/överlåtelse.
Uppdragets syfte är att genom dokumentstudier, intervjuer och okulär besiktning:
Identifiera eventuella förekomster av föroreningar i mark och grundvatten på fastigheten och i förekommande fall ge förslag på nödvändiga fortsatta utredningar;
Skapa kännedom om eventuella farliga ämnen (miljö- och/eller hälsofarliga) som kan finnas i byggnader och däri tillhörande byggnadstekniska utrust- ning och fasta installationer samt ge besked om behov av fortsatt invente- ring och kartläggning.
Denna statusutredning begränsas till bolagets verksamhet på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kommun.
1.3 Genomförande
Statusutredningen har utförts av Bernd Geske och Linda Levin, WSP Environmental samt Bo Peterson, WSP Systems. Intervjuer och okulär besiktning av anläggningen företogs den 25 november 2013. Vid platsbesöket utfördes det inga provtagningar.
2 BESKRIVNING AV OBJEKTET
2.1 Beskrivning av fastighetenBolagets verksamhet bedrivs i dag på fastigheten Domherren 23 i Jönköpings kom- mun. Fastigheten ligger på adressen Odengatan 25-29 i centrala Jönköping – se fi- gur 1a och 1b. Tomten har en area om 11 926 m2. På fastigheten finns 4 byggnader.
Figur 1a: Domherren 23, markerad med lila fyrkant
Figur 1b: Domherren 23
Domherren 23
Detaljplanen för fastigheten är antagen i mars 1959 och reviderad i november 1960.
I detaljplanen har fastigheten beteckningen J, dvs. område för industriändamål. I de- taljplanebestämmelserna anges bl.a. att med J betecknat område endast får användas för industriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Omgivning består huvudsakligen av bostäder, kontor och småindustrier såsom bilverkstäder. Fastigheten begränsas i väs- ter av Änkhusgatan, i norr av Slottsgatan, i öster av bostadsbebyggelse och Tull- portsgatan samt i söder av en större genomfartsled (Odengatan).
På fastigheten finns en stor tegelbyggnad där större delen av den industriella verk- samheten bedrivs, två mindre träbyggnader för service och personal samt en barack med kontor. En stor parkering finns på fastigheten för de anställda hos bolaget. In- dustribyggnaden har etappvis byggt ut till en yta av ca 16 800 m2. Förutom produkt- ions- och lagerytor inrymmer byggnaden även kontor och personalutrymmen. Upp- värmning sker med fjärrvärme. En situationsplan redovisas i figur 2.
Figur 2: Domherren 23 - situationsplan
Fastigheten är inte inhägnad förutom en mindre del i den nordvästra delen. Fastig- heten är plan utöver en asfalterad ramp till in- och utlastningen till källaren i bygg- nad 1a.
Flera hyreshus ligger 12 - 500 meter från fastighetsgränsen. Det finns även ett dagis, flera kontor, bilhandlare med verkstad och Jönköpings stadsbibliotek.
2.2 Geologi och hydrogeologi
Nedanstående uppgifter baseras på Sveriges geologiska undersökningars (SGU) kar- tor.
2.2.1 Geologi
Fastigheten är belägen på inom ett område där jordarterna består av postglacial sand och organiska jordarter (kärrtorv).
By 1b
By 2 By 3 By 4
By 1a
2.2.2 Hydrogeologi
Norr om fastigheten, på ett avstånd av ca 250 m ligger Vättern. Sydöst om fastighet- en, ca 350 m finns Rocksjön och sydväst om fastigheten, ca 400 m finns Munksjön.
Grundvattennivån är hög på fastigheten och omkringliggande områden vilket med- för att grundvatten ibland kommer in i källaren på byggnad 1b. Grundvattnets hu- vudavrinning inom området är mot Vättern norr om fastigheten men lokalt kan grundvattnet sannolikt rinna även i riktning mot Rocksjön och Munksjön.
2.3 Känsliga objekt i närområdet (riskobjekt) Inga brunnar finns på fastigheten eller inom en radie på ca 500 meter.
Vättern, Rocksjön och Munksjön är tre riskobjekt. Munksjön och Rocksjön ingår i samma vattensystem som Vättern som har hög känslighet.
Bostäder, dagis och kontor i närheten kan vara känsliga objekt.
2.3.1 Övriga förorenade områden i närheten
I figur 3 visas förorenade områden som är klassade av länsstyrelsen i närheten av Domherren 23. Den röda stjärnan i mitten under markeringen Öster visar Domher- ren 23.
Av figur 3 framgår att det finns ett antal potentiellt förorenade områden i fastighet- ens närhet varav en del ännu ej är riskklassade. De klassade objekten har placerats i klass 2–4. Det är endast fastigheten Domherren 23 som har fått riskklass 1 (mycket stor risk).
Figur 3: Karta över potentiellt förorenade områden
Domherren 23
3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
3.1 Tidigare verksamheter på platsenMellan ca 1895 och 1950 bedrevs vågtillverkning på denna plats (Lindells Vågfa- briks AB). Maskinerna drevs av ångmaskiner till 1914 då man fick elektricitet. I västra delen av industribyggnaden (se figur 2 – By 1a) finns den del som kallas
”Lindellska”. Lindells Vågfabriks AB byggde denna byggnad år 1929. Ombyggna- der och renoveringar har sedan dess skett i etapper - senast 2004.
Den del av byggnaden som fungerade som maskinhall, även kallad ”Blå hallen”, brann ner 2004 och är numera innergård mellan byggnad 4 och byggnad 1.
”Blå hallen” fungerade som maskinverkstad samt hade utrustning för hydraulprov- ning. Mycket spill av hydraulolja har förekommit. Efter branden bilades betonggol- vet och underliggande massor togs bort, se mer i avsnitt 5.
I ”Lindellska” ska mycket kvicksilver ha hanterats. Efter Saabs förvärv av fastighet- en 1950 renoverades den under tre års tid varefter personal flyttade in. Risken för kvarvarande kvicksilver i byggnaden bör därför vara liten. Det är oklart om triav- fettning skett på fastigheten under vågtillverkningen eller enbart efter det att vågfa- briken flyttade till annan plats.
Före Lindells Vågfabriks AB:s etablering på området kännetecknades området av frukt- och grönsaksodling sedan 1600-talet. Under 1800-talet började bebyggelse samt handelsträdgårdar och hantverksbodar att etableras i området.
3.2 Verksamhetsbeskrivning
Verksamheten bedrivs/har bedrivits enligt följande:
3.2.1 Produktion
Nuvarande produktion omfattar utveckling och tillverkning av apparater för militära flygplan och robotar samt styrutrustningar för verktygsmaskiner och regulatorutrus- ningar för kemiska processer, vetenskapliga mätsystem och automatiska trafiksy- stem. Detta görs genom bland annat mekanisk bearbetning, ytbehandling och tvätt- ning av komponenter.
Produktion har skett på fastigheten sedan 1950-talet. Idag sker ytbehandling i ett slutet system men före 90-talet har ytbehandling skett rum 1185 i hus 1. Förbrukat processavloppsvatten renades i ett internt reningsverk, placerat i källaren, före ut- släpp till kommunalt avloppssystem.
Fastighetens spillvattensystem och dagvattensystem rinner till samma brunn i det kommunala avloppssystemet. Dagvattnet från parkeringen leds till en stenkista.
3.2.2 Råvaror och kemikalier
I huvudsak används följande råvaror och kemikalier i processerna:
Typ av råvara och kemikaler Processer
Aluminium, stål, titan Tillverkning av finmekaniska produkter.
Skärande bearbetning i olika typer av bearbet- ningsmaskiner, gradning, ytbehandling, trumling, värmebehandling etc.
Lim, lack, tätningsmedel, gjutmassor, flussmedel och rostskyddsmedel
Tillverkning av system och apparater i produkt- verkstäderna
Typ av råvara och kemikaler Processer Lösningsmedel (kristallolja, isopropanol,
etanol, etylacetat/etanol, perkloretylen etc.)
Tvättning av detaljer
Oljor och fett Skärande bearbetning etc.
Syntetiska skärvätskor Skärande bearbetning etc.
Gaser
Trumlingsmedel Trumling
Ytbehandlingskemikalier Avfettning, betning, passivering (salpetersyra), anodisering (kromsyra), kromatering, eftertät- ning (natriumdikromat) etc.
Tvättmedel Avfettning, rengöring
Städprodukter Städning
Verksamheten abonnerar på fjärrkyla och Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 för ett kyltorn och kylmaskiner. Totalt installerad mängd köldmedia i Jönköpings Ener- gis avdelning är 156 kg av typen HFC 134 A.
3.3 Historiska processer
Historiskt har även följande processer ingått i verksamheten:
Benämning Process Kemikalier Nedlagt
Avfettning Avfettning med trikloretylen har före- kommit som del i tvättprocess på våning 1 i hus 1, rum 1280, 1277, 1273
Trikloretylen, freon,
lösningsmedel. 2000-tal
Lagring av tri-
kloretylen Har förekommit i rum 0219 i hus 1 Trikloretylen 2000-tal Ytbehandling Har förekommit i rum 1158 i hus 1. Spill
från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske.
Förbrukade bad leddes i rör till reningsver- ket som låg i källaren
Kadmium, Krom 6+,
Koppar, Cyanid 1990-tal
Förråd Förvaring av skärvätskor, oljor, avfett- ningsmedel och andra processrelaterade kemikalier och avfall. Blanda annat har detta förvarats i rum 0219 och Timmerhu- sets markplan.
Isopropanol, kristallolja, etylace- tat och andra lös- ningsmedel.
Köldmedier Stor kylanläggning har funnits i rum 0152 i
hus 1 med 1200 liter tri som köldmedium Trikloretylen Gamla pannor Eldningsolja användes. Tankarna finns kvar
men är tömda och sandfyllda Eldningsolja (sanno- likt främst Eo 4)
3.4 Incidenter etc.
Spill har uppstått vid flera av processerna i verksamheten. I spånhanteringsrum 1316 i hus 1 hanterades spån och skäroljor. Ett större spill inträffade på 2007-talet vilket ledde till att skärolja rann genom en kabelkanal ned till rum 0109 i källaren. Spillet är sedan länge sanerat.
Bränder har förekommit varav den största är branden i Blå hallen år 2004. Inga öv- riga större incidenter/olyckshändelser, som kan ha förorenat mark/grundvatten, är kända.
4 ÖVERSIKTLIG BYGGNADSINVENTERING
Det bör påpekas att det i denna inventering ej har gjorts några ingrepp i byggnader och/eller installationer varför det kan finnas farliga material som är inbyggda i kon- struktioner och därför inte observerats vid denna inventering. Några utrymmen var ej heller tillgängliga för inventeringen.
I bilaga 1 redovisas en layout över fastigheten.
4.1 Inventering av byggnader 4.1.1 Hus 1
Foto 1: Hus 1 – östra fasaden
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 1.
Hus 1 (se foto 1) består av två sammansatta byggnader i tegel. Den första är ”Lin- dellska” som är en industribyggnad (se foto 3) om 2 900 m2 i 2 våningar utan käl- larplan som byggdes 1929 (se figur 2 – By 1a). ”Blå hallen” fungerade som maskin- hall och brann ner i början av 2004. Där Blå hallen fanns finns idag en innergård mellan hus 1 och hus 4 (se foto 2). Efter branden i ”Blå hallen” togs betonggolv och underliggande massor bort. Därvid påträffades röd hydraulolja i en brunn - sanno- likt härstammade oljan från den hydraulprovningsverksamhet som tidigare hade be- drivits i maskinhallen och angränsande utrymmen.
Den andra delen av hus 1 är en industribyggnad om 13 900 m2 i 5 våningar plus käl- lare. Denna del av byggnaden uppfördes 1957-62 (se figur 2 – By 1b). Receptionen är dock nybyggd.
Byggnadens källarplan och markplan har kännetecknats av verkstadsmiljö med ma- skinbearbetning, ytbehandling, rengöring etc. På de övre planen har verksamheten haft en ”renare” karaktär, dvs. kontor och mindre arbetsrum för test och utveckling.
Källarplanet ligger under grundvattennivån vilket gör att det på vissa ställen tränger in vatten i spillvattenbrunnar.
Foto 2: Innergården, f.d. ”Blå hallen” Foto 3: ”Lindellska” huset
Källare hus 1 (ej Lindellska)
I källaren på hus 1 har det gamla reningsverket för ytbehandlingen varit. I ytbehand- lingen på plan 1, rum 1158 har kadmium, krom6+, koppar, cyanid etc. hanterats.
Spill från karen leddes i separata betongrännor till en kulvert där avtappning kunde ske. Förbrukade bad leddes i rör till reningsverket i källaren. Ytbehandlingen är nu- mera ombyggd med slutna sköljsystem. Vis ombyggnationen sköljdes rännorna med varmvatten. De är idag överbyggda med trägolv. Betongrännorna under trägolvet kan trots sköljningen vara fortfarande vara förorenade.
I utrymmet där den gamla reningsanläggningen låg finns idag städförråd och en IBC-behållare med skurvatten (se foto 4). Gamla ledningsöppningar har tätats med polyuretanskum (se foto 5).
Foto 4: ”Gamla reningsanläggningen” – IBC- behållare med skurvatten
Foto 5: Tätade ledningar mellan ytbehand- lingen och den gamla reningsanläggningen
Innanför rummet för det gamla reningsverket, s.k. Askrummet (0104) är ett mellan- rum med elcentral och en invallad tank för Exxol D40 (se foto 6). I rummet finns även rörledningar som är isolerade med asbest (se foto 7).
Foto 6: Tank med Exxsol D40 Foto 7: Asbestisolerade rörledningar
Innanför askrummet finns det gamla pannrummet (rum 0103/1153). Historiskt var här oljepannor och en avfallspanna där sekretesshandlingar samt områdets bränn- bara avfall brändes. Oljepannorna eldades med eldningsolja (Eo 4). Oljepannorna är numera borttagna och utrymmet utnyttjas numera som central för fjärrvärme (se foto 8). Pannrummet har klinkersgolv och de gamla kopplingarna (3 st.) mellan de bort- tagna oljebrännarna och oljetankarna finns kvar men är igenproppade (se foto 9).
Det finns tre oljetankar kvar i marken utanför pannrummet. Oljetankarna har tömts och sandfyllts.
Foto 8: Gamla pannrummet, numera central för fjärrvärme
Foto 9: Proppad rörledningar från oljetank
I tryckluftsrummet – se foto 10 [källaren rum 0152] fanns tidigare tankarna till en större kylanläggning med 1200 l tri som köldmedium. Tri användes pga. kravet på extremt låga temperaturer. När kylsystemet skrotades rengjordes betongytorna. Det skedde inga kända spill från denna verksamhet. Idag finns lufttankar och kompres- sorer i rummet. I Metech [källaren rum 0161] fanns den andra delen av kylsystemet innehållande tri.
I oljeförrådet [källaren rum 0152] förvaras fat med oljor och olika lösningsmedel.
Från fat pumpas isopropanol, kristallolja och etylacetat/etanol ut till verksamheten i resten av byggnaden. Historiskt har likartad förfarande också skett med tri, och möj- ligtvis också freon. Spill har förekommit även om inget större spill är känt. Golvet består av klinkers med otätade fogar. Det finns därför risk för att föroreningar kan ha trängt igenom golvet.
Idag finns det tre transformatorer på 10 kW vardera i källaren (se foto 11). Dessa står på makadamtäckt oljeuppsamlingsfundament. Transformatorerna är ”torra”, dvs. de innehåller ingen olja men de gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, innehöll PCB-haltig olja.
I korridorerna samt vid grundvattenpumpen i källaren är det rörledningar isolerade med asbest i taket och på flera ställen är de uppmärkta (se foto 12). Flera branddör- rar kan också innehålla asbest (se exempel foto 13).
Utanför rummet för gamla reningsverket finns en dricksvattenfontän av märket Ea- ton Cordley som enligt märkning innehåller 47oz av köldmediet R12 (se foto 14).
Foto 10: Kompressor i tryckluftsrummet Foto 11: Transformator
Foto 12: Asbestisolerade rör Foto 13: Branddörr (plan 3) som kan vara isolerad med asbest
Foto 14: Dricksvattenfontän med kylenhet som innehåller köldmedia (R12)
Foto 15: Manometrar av fabrikat NAF som kan innehålla kvicksilver
Flera tryckmätare och instrument finns i källarens maskinrum som kan innehålla kvicksilver (t.ex. av fabrikat NAF och Wika) – se foto 15 och 16.
Det kan finnas blydiktade skarvar i avloppasrören i källaren (se foto 17).
I källaren finns även ett skyddsrum. Detta var dock låst då det (enligt märkning på skyddsrumsdörren) förvaras explosiva varor i skyddsrummet.
Foto 16: Mätare som kan innehålla kvicksil- ver
Foto 17: Avloppsrör som kan ha blydiktade skarvar
I källaren finns grundvattenpumpning (se foto 18). Det kan ej uteslutas att styrning- en av pumparna sker med nivåvippor innehållande kvicksilver.
Foto 18: Grundvattenpumpning
Vid porten på norra sidan mellan källarplan och våning 1 finns en gammal hissme- kanik som kan innehålla kvicksilver.
Våning 1
På våning 1 finns mycket bearbetningsmaskiner för metall och utrustning för t.ex.
trumling, ytbehandling, en ultraljudstvätt osv. Här sker den mesta produktionen.
Foto 19: Våning 1 i byggnad 1b Foto 20: Våning 1 i byggnad 1b
Både gamla och nya fläkaggregat finns i ett utrymme som tidigare var dusch- /toalettutrymmen med kakelväggar och klinkersgolv (se foto 21). Asbest förbjöds 1976. Fram till förbudet var det vanligt att asbest användes som tillsats i kakelfix och -fog. Asbesthaltiga materialet kan förekomma både i fästmassan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna. Då huset byggdes 1957-62 kan det därför ej utesluts att det förekommer asbest i fix- och fogmassor.
Golvet i produktionslokalen är betonggolv, delvis belagt med Acrydur (se foto 22).
PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor för fogfria golv, speciellt för halkfria golv som har lagts in under perioden 1956 – 1973. Det kan därför ej uteslutas att det finns kvar halkfria golv från perioden 1956 – 1973. Om äldre Acrydurgolv tagits bort och en ny golvbeläggning lagts ovanpå finns det risk för att PCB som fanns kvar i underlaget kan ha vandrat in i det nya golvmaterialet.
Även på detta våningsplan finns asbestisolering runt rör.
Foto 21: Fläktrum Foto 22: Betonggolv med Acrydur- beläggning
I Lindellska husets våning 1 (byggnad 1b) finns också golv med Acrydur- beläggning vid hissen. Dessutom förekommer rörledningar isolerade med asbest (se foto 23). Här finns även blåbetong vid elcentralen (se foto 24). Vid inventeringen noterades även oljeisolerade elkablar (se foto 25) och en akrylklädd blymantlad ka- bel (se foto 26).
Foto 23: Rörledningar isolerade med asbest Foto 24: Blå lättbetong
Foto 25: Oljeisolerade elkablar Foto 26: Blymantlad kabel
I Lindellska ska mycket kvicksilver ha hanterats. Tack vare de omfattande renove- ringar som skett bedöms risken för kvarvarande kvicksilver i byggnaden vara liten.
Våning 2-5
På våning 2 finns ex-klassade armaturer i vissa rum. Lindellska husets våning 2 är helrenoverad 2004.
Plan 3 och 4 är nyrenoverade kontor. Plan 5 är förmodligen hissmaskinrum, våning- en var låst vid inventeringen.
4.1.2 Hus 2
Foto 27: Hus 2 – västra fasaden
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 2.
Hus 2 är en kontorspaviljong om 650 m2 i 1 våning. Paviljongen byggdes 1964 och totalrenoverades under 1990-talet. Byggnaden fungerar som kontor med fikarum.
Paviljongen har undertak av trä med papptak, fasade är av plåt, byggnaden värms upp av fjärrvärme. Fläktaggregat sitter på taket (se foto 29).
Isolerrutor av olika ålder förekommer (se foto 30) men sannolikt installerades ru- torna vid renoveringen under 1990-talet varför de ej bedöms ha fogmassor innehål- lande PCB.
Eventuellt kan armaturer för utomhusbelysningen innehålla kvicksilverlampor (se foto 31).
Foto 28: Kontorspaviljongens entré Foto 29: Fläktaggregat
Foto 30: Isolerruta Foto 31: Belysningsarmatur som sannolikt innehåller kvicksilverlampa
4.1.3 Hus 3
Foto 32: Hus 3 – västra gaveln
Hus 3 är ett trähus med två våningar som är byggt i slutet av 1800-talet. Byggnaden används som lager och kontorsbyggnad och är på ca 200 m2. Det har tidigare funnits en mindre intern tryckeriverksamhet i huset men idag bedrivs ingen verksamhet här.
Byggnaden har två skorstenar och plåttak.
Iakttagelser av intresse på våning 1 är en varmvattenberedare från 1954 där troligen isolering av rör och beredaren innehåller asbest (se foto 33). Oljeisolerade elkablar noterades (se foto 34).
Foto 33: Varmvattenberedare och rörled- ningar sannolikt isolerade med asbest
Foto 34: Oljeisolerade elkablar
På andra våning samt vid finns kakelugnar (se foto 35). Huset värms med el-element (se foto 36).
Alla utrymmen i byggnaden var ej tillgängliga under inventeringen.
Foto 35: Kakelugn Foto 36: El-element
4.1.4 Hus 4 – Timmerhuset
Foto 37: Hus 4 – östra fasaden samt tillbyggnad (f.d. fordonstvätt). Framför byggnaden syns kyltornet.
Planritningar över byggnaden redovisas i bilaga 3.
Denna mindre 2-vånings industribyggnad uppfördes i slutet av 1800-talet och är ca 300 m2 stor. Byggnadens markplan fungerar som verkstad med maskinbearbetning, förråd, arkiv. Plan 2 är kontor. I en tillbyggnad har det tidigare varit biltvätt (se foto 38). Tidigare har det också varit måleri och snickeri. Historiskt har det i byggnaden hanterats oljor, lösningsmedel och tri. Även hantering av mätinstrument med kvick- silver har förekommit.
Byggnaden är av trä och värms upp med fjärrvärme. Golvet är till större del av be- tong men inne i kontoret på markplan är det trägolv. Enstaka rörböjar kan vara iso-
lerade med asbest (se foto 39) och eventuellt är kabeln för inkommande el en olje- isolerad kabel (se foto 40). De gamla lysrörsarmaturerna kan innehålla kondensato- rer med PCB och gamla tryckmätare kan innehålla kvicksilver (se foto 41).
Foto 38: Tillbyggnad – f.d. fordonstvätt Foto 39: Rör som sannolikt delvis är isole- rade med asbest
Foto 40: Sannolikt oljeisolerad kabel Foto 41: Tryckmätare av fabrikat Wika
Utsuget för den gamla pulverlacken finns kvar och strövis finns blyarmerade kablar.
På våning två finns gamla lysrörsarmaturer.
Jönköpings Energi hyr en del av hus 4 (tillbyggnaden) för ett kyltorn (beläget ome- delbart utanför byggnaden) och kylmaskiner. I den del av huset som Jönköpings Energi hyr fanns tidigare bl.a. en fordonstvätt. Oljeavskiljaren till den gamla tvätten finns kvar i marken utanför hus 4.
4.1.5 Lagring av farligt avfall
Farligt avfall förvaras på våning 1 i hus 1a i ett utrymme i anslutning till innergår- den (se foto 42). Oljor förvaras på spilltråg med en invallning under (se foto 45).
Vid inventeringen noterades att invallningen nästan var full.
Farligt avfall förvaras även i spilltankar på utsidan av byggnaden (utanför pann- rummet) där skorstenar tidigare stod (se foto 43). I tankar utomhus förvaras isopro- panol och etylacetat. Tankarna försedd med spillkant men saknar invallning. Tan- karna står på grusad yta utan tak.
Bredvid tankarna (på en betongplatta) har tidigare hanterat oljehaltiga metallspånor.
Vid spånhanteringen har spill förekommit.
Ovanför tankarna finns en utomhusarmatur som sannolikt innehåller en kvicksilver- lampa (se foto 44).
Foto 42: Förvaring av farligt avfall Foto 43: Förvaring av spillvätska
Foto 44: Utomhusarmatur som sannolikt in- nehåller en kvicksilverlampa
Foto 45: Spilltråg med tillrinning till invall- ning
4.1.6 Lagring av övrigt avfall
Övrigt avfall så som elektronikavfall, skrot och återvinningsmaterial förvaras utom- hus i containrar på innergården. El- och skrotavfall är ej väderskyddat.
4.2 Avfallsfraktioner 4.2.1 Farligt avfall/riskavfall
Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. Vid utredningen har följande byggnadsmateri- al/installationer noterats som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra typer av restriktioner med hanteringen:
Material Förekomst Kommentar
Asbest
Asbest i isolering By 1a: I våning 1 förekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
By 1b: I källaren och våning 1 fö- rekommer det på flera ställen äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest. Förekomsten är delvis uppmärkt.
Asbest kan även förekomma i branddörrar monterade före 1976.
Ibland sitter asbesten endast runt låskistan och i vissa fall i hela dör- ren innanför plåten.
By 3: Varmvattenberedare med tillhörande rör kan vara isolerade med asbest.
By 4: I våning 1 förekommer det äldre rör och äldre rörböjar som kan vara isolerade med asbest.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: I ventilat- ionssystem med plåtkanaler tillver- kade före 1976 är det mycket van- ligt att asbest förekommer i olika delar av systemet som ljud- och brandisolering. Vanligast är att ett asbesthaltigt material använts på in- eller utsida i kanaler och i venti- lationsaggregat.
Asbest i isolering förbjöds i Sverige 1976 men kan ha fun- nits i importerade produktet till början av 1980-talet.
Asbestförekomms är konstate- rad som isolering runt rör och rörböjar men förekommer med stor sannolikhet även i brand- dörrar och i ventilationssy- stem.
Se exempel foto 7, 12, 13, 23, 33, 39, 46 och 47.
Asbest i tätningsmas- sor
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Asbest kan finnas i en typ av röd/rosa tät- ningsmassa kring avloppsskarvar och toalettstolar. Denna typ av tät- ningsmassa kan påträffas i främst badrum och städskrubbar.
Vanligt är också att tätningsmassan i skarvar runt ventilationskanaler, aggregat och don innehåller asbest.
Asbestförekomsten är ej kon- staterad men det kan ej ute- slutas att det finns i installat- ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea- nalys.
Asbest i lim under golvmattor och – plattor, s.k. svart-lim
Vid inventeringen påträffades inga golv där det finns risk att svartlim har används.
Det kan ej uteslutas att det finns rester av svartlim kvar under nylagda golv i de fall det ej har äldre golvets underlag ej har slipats bort innan ett nytt golv lades ut.
Material Förekomst Kommentar Asbest i fix och fog i
väggkakel och klin- kergolv
Byggnad 1: Fram till asbestförbu- det (1976) var det vanligt att as- best användes som tillsats i kakel- fix och -fog. Asbesthaltiga materi- alet kan förekomma både i fäst- massan bakom kaklet men också i fogmassan mellan kakelplattorna.
Vid inventeringen har äldre klin- kersgolv påträffats i pannrummet och kakel i toaletter i hus 1.
Asbestförekomsten är ej kon- staterad men det kan ej ute- slutas att det finns i installat- ioner utförda före 1976. Bör kontrolleras med laboratoriea- nalys.
Se exempel foto 8, 21, 48 och 49.
Asbest i form av eter- nitplattor, asbestce- ment etc.
Skivor och plattor med asbest kan ha använts för brand- och värmei- solering och för ljuddämpning.
Eternitskivor kan också finnas bakom en fasad av plåtskivor.
Akustikplattor och brandskyddande plattor för vägg eller tak kan vara asbestskivor, ofta lackerade eller med ytskikt av fibermaterial eller fanér.
Asbest i form av eternitskivor, asbestcement etc. noterades ej vid inventeringen men det kan ej uteslutas att det finns eternitskivor inbyggda i kon- struktionen.
Kvicksilver Byggnad 1, 2, 3 och 4: Kvicksil- ver förekommer i ljuskällor (kvick- silverlampor, lysrör och kompakt- lysrör).
Byggnad 1 och 4: Det kan ej uteslutas att det finns kvicksilver i några av de äldre mätinstrumen- ten hus 1 och hus 4.
Byggnad 1b: I källaren finns ut- rustning för grundvattenpumpning.
Det kan ej uteslutas att styrningen av pumparna (nivåvipporna) inne- håller kvicksilver.
I porten mellan källarplan och vå- ning 1 finns gammal hissmekanik som kan innehålla kvicksilver.
Kvicksilverlampor, lysrör och kompaktlysrör ska hanteras som el-avfall. Allt el-avfall be- traktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Läm- nas till godkänd förbehand- lingsanläggning för el-avfall.
I tekniska varor och produk- ter har kvicksilver framför allt använts i styr- och reglerut- rustning, mätinstrument och kontakter för kontinuerlig strömöverföring. Försäljning av elektriska komponenter och mätinstrument med kvicksilver är förbjuden sedan 1 januari 1993.
Se exempel foto 15, 16, 18, 31, 41 och 44.
Bly Byggnad 1b – källaren: Batterier (sannolikt bly-batterier) för back- upp finns i källaren.
Byggnad 1, 3 och 4:
Bly kan förekomma i gamla el- ledningar (blymantlade) d.v.s. de ledningar som ej har bytts ut i samband med renoveringar etc.
Sådan har påträffats i elcentralen på plan 1 i hus 1a, i hus 3 och hus 4.
Bly kan finnas i batteriladdare för truckar och i blybatterier för nöd- belysning.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Ytterst små mängder bly kan finnas i elut- rustning och i glödljus.
Metalliskt bly är för närva- rande inte farligt avfall enligt avfallsförordningen – se vi- dare kapitel 4.2.2.
El-utrustning hanteras som el-avfall.
Se exempel foto 15, 16, 31, 41, 44 och 52.
Material Förekomst Kommentar Förorenade golv Några uppenbara föroreningar no-
terades ej men inom vissa utrym- men har det hanterats kemikalier som historiskt kan ha medfört viss förorening av betonggolv. Dessa är främst följande:
Byggnad 1b - källaren: Inom vissa invallade områden, t.ex. i utrymmet där det gamla renings- verket fanns, i askrummet (rum 0104) där det förvara Exxol D40, i f.d. pannrummet, i tryckluftsrum- met (rum 0152) och i oljeuppsam- lingsfundamenten under transfor- matorerna.
Byggnad 1b - förvaring av far- ligt avfall: I anslutning till spill- tråget samt övriga betongytor där det förvaras/har förvarats främst flytande kemikalier.
Byggnad 1b – ytbehandlingen:
Betongrännorna, som avledde av- loppsvatten från ytbehandlingen till reningsverket kan vara förore- nade.
Byggnad 4: I byggnadens mark- plan har det funnits maskinbear- betning. Vissa oljeytor kan vara förorenade med bearbetningsväts- kor.
Vid eventuell borttagning av betonggolven bör förorenad betong analyseras. Analysre- sultaten avgör hur denna be- tong ska omhändertas.
PCB
PCB i fogmassor Byggnad 1: Inventering av PCB- förekomst har gjorts 2008. Fyra fogar i fasader kontrollerades med laboratorieanalyser. Halterna PCB var låga.
Byggnad 2, 3 och 4: Inga fogar noterades men det kan ej uteslu- tas att det finns fogar inbyggda i konstruktionen, speciellt byggnad 2, som kan innehålla PCB.
-
PCB i isolerrutor Byggnad 1: Inventering av PCB- förekomst har gjorts 2008. Ingen förekomst av PCB i isolerrutor no- terades.
Byggnad 2, 3 och 4: Enstaka iso- lerrutor finns i byggnad 2. Rutorna saknade uppmärkning men de är sannolikt av senare datum (från renoveringen 1990) varför de med stor sannolikhet ej innehåller PCB.
Övriga byggnader saknade iso- lerrutor med fogar.
Isolerrutor innehållande PCB slutade tillverkas under 1973 i Sverige men importerade iso- lerrutor med PCB kan finnas fram till 1980.
Se exempel foto 30.
Material Förekomst Kommentar PCB i el-utrustning Byggnad 1, 2, 3 och 4: El-
utrustning, som installerades t.o.m. 1980, kan innehålla PCB i främst kondensatorerna. De flesta kontors- och produktionsytorna har modern belysning men en- staka lysrörsarmaturer i främst byggnad 1 och 4 är så gamla att de kan ha kondensatorer innehål- lande PCB.
Se exempel foto 50 och 51.
PCB i olja Byggnad 1a: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
Byggnad 1b: I källaren fins tre oljefyllda transformatorer – dessa innehåller ej PCB. De gamla trans- formatorerna, som stod på samma fundament, innehöll dock PCB.
Byggnad 3: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
Byggnad 4: Oljeisolerade kablar förekommer och kan innehålla PCB.
All utrustning som innehåller eller kan antas innehålla mer än 5 liter PCB-produkt med en PCB-halt över 2ppm (2 mg/kg) ska anmälas till Na- turvårdsverket (11 § PCB- förordningen). När utrustning åtgärdats eller andra föränd- ringar skett ska anmälan uppdateras.
Se exempel foto 25, 26, 34 och 40.
El- och elektronik El-/elektronik-utrustning som måste omhändertas separat som EEA (EEA = elektriskt och elektro- niskt avfall).
Förekommer i samtliga byggnader.
Se exempel foto 53 - 61.
Allt el-avfall betraktas som farligt avfall tills man kunnat visa annat. Lämnas till god- känd förbehandlingsanlägg- ning för el-avfall.
De produkter som omfattas av producentansvar (t.ex. vit- varor) lämnas enligt produ- centens anvisningar.
Impregnerat virke Inget impregnerat virke noterades men kan finnas inbyggt i bygg- nadskonstruktionerna.
Allt impregnerat virke hante- ras som farligt avfall.
Virket sorteras i särskild be- hållare för transport till god- känd förbränningsanläggning.
Kadmium Nickel/kadmium batterier kan fin- nas i nödbelysning. En del nödbe- lysning är dock utbytt till moder- nare nödbelysning (se exempel foto 61) som ej innehåller nickel- kadmium-batterier
Se ”El- och elektronik”.
Material Förekomst Kommentar PAH i byggnads-
material, installat- ioner och olja
Byggnad 1: PAH kan ha före- kommit i gamla rökkanaler och skorsten tillhörande de tidigare pannorna. Pannanläggning och skorsten är numera rivet varför det sannolikt inte finns stora mängder PAH kvar.
Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma in- byggt i konstruktionen, speciellt i byggnad 1a.
Byggnad 2: PAH kan förekomma i gamla rökkanaler. Tätskikt med PAH-innehållande tjärprodukter kan förekomma inbyggt i kon- struktionen.
Byggnad 3: Sannolikt inga tät- skikt med PAH-innehållande tjär- produkter.
Byggnad 4: Tätskikt med PAH- innehållande tjärprodukter kan fö- rekomma inbyggt i konstruktionen.
Föroreningar av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, bildas vid ofullständig för- bränning och finns framför allt i skorstensbottnar och rökka- naler.
Tjärprodukter (tjära, stenkol och bitumen) innehållande PAH kan finnas som tätskikt på husgrunder och badrums- väggar (fuktisolering), i tak- och tjärpapp (impregnering och ytbehandling) m.m.
Gjutjärnsrör för spillvatten kan vara behandlade in- och utvändigt med asfalt. Sten- kolstjära förekommer även i äldre jordkabel. PAH ingår också i kreosotimpregnerat trä.
Blå lättbetong Byggnad 1a: Blå lättbetong note- rades i plan 1 i byggnad 1a men kan finnas på flera ställen inbyggt i konstruktionerna.
Se exempel foto 24.
Virke angripet av virkesförstörande insekter och/eller svamp
Inget angripet virke noterades. -
Oljor Byggnad 1b: Oljor finns främst i bearbetningsmaskiner (hydraulol- jor, växellådsoljor m.m.), kom- pressorer samt i avfallsförrådet.
Tankarna med eldningsolja (Eo 4 – tjockolja) utanför byggnad 1b har tömts och sandfyllts men finns kvar. Det är oklart om oljeledning- arna mellan tankar och yttervägg till pannrummet finns kvar och om de i så fall är tömda.
Byggnad 1a, 3 och 4: Oljeisole- rade kablar har noterats men mängden olja är ytterst liten.
Se exempel foto 9, 10, 25, 34, 40 och 45.
Köldmedia Byggnad 1b: Äldre dricksvatten- fontäner av Eaton Cordley innehål- ler små mängder R12.
Byggnad 3: Ett äldre aggregat för komfortkyla finns kvar – sannolikt ej längre i drift.
Se exempel foto 14 och 32.
Foto 46: Källaren i By 1b – sannolikt asbest- isolerade rör/rörböjar
Foto 47: Plan 1 i By 1b – asbestisolerade rör
Foto 48: Källaren i By 1b – passrummets klinkersgolv
Foto 49: Källaren i By 1b – toalett med ka- kel och klinkersgolv
Foto 50: Byggnad 4 – äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande konden- sator
Foto 51: Byggnad 4 – äldre lysrörsarmatur som sannolikt har PCB-innehållande konden- sator
Foto 52: Blybatterier i byggnad 1b Foto 53: Byggnad 3 – elcentral
Foto 54: Byggnad 2 – elcentral Foto 55: Byggnad 2 – motorvärmare
Foto 56: Byggnad 1b – källaren. Kondensat- orbatteri
Foto 57: Byggnad 1b – källaren. Elcentral och kondensatorbatteri
Foto 58: Byggnad 1b – källaren. Ställverk Foto 59: Byggnad 4. Elcentral
Foto 60: Byggnad 3 – vitvaror Foto 61: Modern nödljusarmatur – innehåller inga nickelkadmium-batterier
4.2.2 Rivningsfraktioner – övrigt avfall
Eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bolagets anläggning i Jönköping kan ge upphov till rivningsfraktioner. Vid inventeringen har följande byggnads- material/installationer noterats som kan ge upphov till rivningsfraktioner som kan hanteras som övrigt avfall:
Material Förekomst Kommentar
Bly (metallisk) Byggnad 1, 3 och 4: Metallisk bly finns främst i blymantlade kablar.
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Blydiktade avloppsrör kan förekomma.
Blyplåt noterades ej men kan finnas i byggnadskonstruktionen i främst byggnad 1a, 3 och 4.
Kabel utan farliga ämnen sor- teras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall.
Blydiktning i avloppsrör kan lämnas tillsammans med rö- ret för metallåtervinning.
Blyplåt lämnas för metallå- tervinning.
Koppar (metallisk) Byggnad 1, 2, 3 och 4: Metallisk koppar i ledningar, el-kablar m.m.
Kabel utan farliga ämnen sor- teras separat och lämnas till godkänd kabelgranulerare eller till metallskrot som får hantera el-avfall.
Övrigt koppar går till metallå- tervinning
Material Förekomst Kommentar Stål, järnskrot Byggnad 1, 2, 3 och 4: Element,
durkplåtar, avloppsledningar i gjut- järn etc.
Materialåtervinning
Plåt Främst byggnad 1, 2 och 4:
Ventilationsledningar, plåtfasader, korrigerad plåt etc.
Materialåtervinning
Sanitetsporslin Byggnad 1, 2, 3 och 4: Toaletter, handfat.
Deponi
Trä Byggnad 1, 2, 3 och 4: Byggnads- konstruktioner (främst byggnad 2, 3 och 4), fönster, träreglar m.m.
Impregnerat trä – se farligt avfall. Övrigt trä kan lämnas till energiåtervinning (för- bränning)
Betong, tegel, glas, klinkers, kakel
Byggnad 1, 2, 3 och 4: Betongkon- struktioner och tegelfasader (främst byggnad 1), glasrutor (samtliga byggnader), klinkers och kakel (främst byggnad 1 och 3).
Deponi om ej enligt lista för farligt avfall. Kakelugnarna i byggnad 3 bör dock om möj- ligt återanvändas.
Isolering Byggnad 1, 2, 3 och 4: Isolering i väggar, tak och rörisolering (som ej innehåller asbest).
Deponi
PVC Byggnad 1, 2, 23 och 4: Förekom- mer främst i VP-rör och övriga el- installationer samt golvmattor.
PVC-rör kan ev. återvinnas.
Avfall som ej kan återvinnas lämnas till förbränning i god- känd anläggning.
I sista hand deponering.
Gipsskivor Förekommer i minder omfattning. Återvinning eller deponi
5 MARKFÖRORENINGAR
5.1 Bakgrund
Länsstyrelsen har bedömt fastigheten som riskklass 1 av en skala på 1-4, dvs. myck- et stor risk för föroreningar. Motiveringen till klassningen är att det på fastigheten har pågått industriell verksamhet under mycket lång tid. Kemikalier med hög farlig- het har använts på platsen. T.ex. stor mängd klorerade lösningsmedel (trikloretylen, 1,1,1-trikloretan, triklortrifluoretan) har använts under minst 34 år (troligen betyd- ligt längre). Även kvicksilver, cyanid, kromtrioxid, kadmium, transformatorolja med PCB, kaliumkromat har använts på platsen.
Länsstyrelsen har bedömt att den allvarligaste exponeringsrisken är att barn på intil- liggande dagis, boenden i närheten och företagets anställda kan riskera att exponeras via inträngande porgas med klorerade lösningsmedel till inomhusluft. På lång sikt kan föroreningar även riskera att spridas till Vättern eller Rocksjön.
Tri-förorening har konstaterats vid grävning av en fjärrkylledning (halt strax över KM men under MKM). Dock kan de egentliga halterna vara betydligt högre då provtagningen inte skett på ett optimalt sätt och att nedbrytningsprodukter ej analy- serades.
5.2 Nuläge
Ett antal områden noterades där större risker finns för markföroreningar inom fas- tigheten.
5.2.1 Västra delen av fastigheten - område kring spilltankar
Utanför pannrummet [rum 0103] fanns tidigare en skorsten. Där står idag två sam- manbyggda spilltankar som används för lagring av kasserat isopropanol respektive etylacetat och övriga lösningsmedel. Tankarna saknar invallning. Tidigare lagrades också tri i en tank på samma ställe. Spill vid tömning av tankarna har förekommit och marken är inte hårdgjord utan består av grusad yta.
Bredvid tankarna finns idag en betongplatta. Här har det tidigare funnits ett skjul där man hanterat oljehaltigt spån. Vid spånhanteringen har spill förekommit. Idag hante- ras spånet inomhus.
Framför pannrummet mot Slottsgatan ligger tre underjordiska oljetankar som är tömda, rengjorda och sandfyllda. Påfyllningsrören sitter kvar på husfasaden. Det kan ej uteslutas att det skett oljeläckage från tankarna. Enligt uppgift har dock end- ast olja av typ Eo 4 (tjockolja) använts varför eventuella läckage sannolikt ej har spridits i någon större omfattning. Tankarna (och eventuella ledningar) bör dock grävas upp och marken under och runt tankarna kontrolleras.
Under grävningsarbeten vid inkoppling av fjärrvärme vid hörnet ut mot Slottsgatan upptäcktes olje-/lösningsmedels-/tri-lukt. Provtagning i marken har genomförts vil- ken visade halter av föroreningar strax över Naturvårdsverkets riktvärden för käns- lig markanvändning men under riktvärden för mindre känslig markanvändning. För- oreningar hittades i ledningsgraven som ligger i samma nivå som grundvattnet. Det går inte utesluta att det fortfarande finns föroreningar i detta område.
5.2.2 Västra delen av fastigheten - innergården (f.d. Blå Hallen) Den del av Lindells vågfabrik som kallas Blå Hallen brann ner i början av 2000- talet. Byggnaden fungerade som maskinverkstad samt hade utrustning för hydraul- provning. Efter branden bilades betonggolvet och underliggande massor togs bort.
Röd hydraulolja påträffades i en brunn som låg nära nuvarande yttervägg. Oljan härstammade troligen från den hydraulprovningsverksamhet som bedrevs i Blå Hal-
len samt i [rum 1116] och [rum 1123]. Ett avlopp i ett av dessa rum ledde troligen ned i brunnen. Oljan slamsögs innan marken återställdes. Det är dock oklart om det gjordes någon bedömning eller provtagning av kringliggande jord innan området fylldes igen, det går därför inte utesluta att det fortfarande finns föroreningar i detta område.
5.2.3 By 1b - oljeförrådet [källaren rum 0219]
I detta rum förvaras idag fat med oljor och olika lösningsmedel. Från fat pumpas isopropanol, kristallolja och etylacetat/etanol ut till verksamheten i resten av bygg- naden. Historiskt har likartad förfarande också skett med tri, och möjligtvis också freon. Spill har förekommit även om inget större spill är känt.
Golvet består av klinkers med otätade fogar. Det finns därför risk för att förorening- ar kan ha trängt igenom golvet. Särskilt stor är risken för tri pga. dess egenskaper att tränga genom betong och sjunka genom grundvattnet.
5.2.4 By 1b – gamla reningsverket [källaren rum 0105]
I detta rum hanterades bl.a. sköljvatten innehållande kadmium, krom6+, koppar, cy- anid etc. Betongen kan vara förorenad och det kan ej uteslutas att marken under be- tonggolvet har blivit påverkat.
5.2.5 By 1b – tryckluftsrummet [källaren rum 0152]
I tryckluftsrummet fanns tidigare tankarna till en större kylanläggning med 1200 l tri som köldmedium. Idag finns lufttankar och kompressorer i rummet. I Metech [källa- ren rum 0161] fanns den andra delen av kylsystemet innehållande tri.
Inga omfattande utsläpp av tri är kända men det kan ej uteslutas att det har före- kommit läckage av tri. Då tri kan tränga genom betong kan det ej uteslutas att det finns rester av tri under betonggolven. Även spill av kompressorolja kan ha före- kommit.
5.2.6 By 1b – oljeuppsamlingsfundament under transformatorer Idag finns det tre transformatorer på 10 kW vardera i källaren. Dessa står på maka- damtäckt oljeuppsamlingsfundament. Transformatorerna är ”torra”, dvs. de innehål- ler ingen olja men de gamla transformatorerna, som stod på samma fundament, in- nehöll PCB-haltig olja.
Det kan ej uteslutas att det historiskt har förekommit läckage av PCB-haltig olja ner i oljeuppsamlingsfundamenten.
5.2.7 By 1b – förvaring av farligt avfall [plan 1 rum 1150 och 1154]
I speciellt rum 1154 hanteras mycket olja. Det kan ej uteslutas att flytande avfall, och då speciellt olja, har trängt ner genom sprickor i betongen till underliggande mark.
5.2.8 By 4 - Timmerhuset [markplan]
I markplanets verkstad har det förekommit mycket spill. I lokalerna har det hante- rats oljor, lösningsmedel och tri. Det har också funnits kvicksilver i mätutrustning.
Betonggolvet har inte varit tätat vilket innebär att föroreningar kan ha trängt ned i golvet.
På 1980-talet installerades en oljeavskiljare för biltvätten. Oljeavskiljaren består tro- ligen av plast och är i gott skick. Biltvätten används inte längre.
6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER
6.1 SlutsatserUnder arbetet med eventuell demontering av utrustning och eventuell efterföljande rivning/renovering av byggnadsdelar finns det ett antal riskmoment både vad avser människa och miljö. Risken för att det sker läckage av flytande kemiska produkter (främst olja) kommer därmed att öka. Det är därför av stor vikt att installation- er/utrustning säkras mot läckage samt att rivningsfraktionerna mellanlagras på ett säkert sätt så att det ej kan medföra någon miljöpåverkan.
Det kan även finnas en risk att nuvarande och tidigare verksamheter/incidenter kan ha förorenat mark/grundvatten såsom t.ex.:
Pågående och historisk förvaringen/hantering av flytande kemikalier/avfall (t.ex. isopropanol, etylacetat, tri) samt historisk hantering skärvätskebe- mängda spånor utanför byggnad 1b;
Historisk förvaring av eldningsolja från pannrummets tre underjordiska ol- jetankar;
Föroreningar efter branden i ”Blå Hallen”;
Pågående och historisk förvaring/hantering i byggnad 1b av oljor, tri, freon, förbrukat sköljvatten från ytbehandlingen, PCB-innehållande transforma- torolja etc. i t.ex. oljeförrådet, gamla reningsverket, tryckluftsrummet, olje- uppsamlingsfundament och utrymmen för förvaring av farligt avfall;
Historisk hantering av främst oljor, lösningsmedel och tri samt kvicksilver- instrument i byggnad 4 (Timmerhuset).
Därutöver kan konstateras att eventuella ombyggnationer/rivningar av delar av bo- lagets anläggning i Jönköping ger upphov till rivningsfraktioner. som kan ge upphov till avfallsfraktioner som bör hanteras som farligt avfall eller där det finns andra ty- per av restriktioner med hanteringen – se förteckning kapitel 4.
6.2 Rekommenderade åtgärder
Inför eventuella renoveringar/rivningar av byggnader/installationer bör Saab AB ini- tialt utföra en riskutredning där tänkbara händelser (personskador, brand, läckage etc.) under avvecklingen/demonteringen utvärderats både vad avser sannolikhet för och konsekvenser av olika tänkbara händelser samt utreda möjliga förebyggande åt- gärder för att minska sannolikheten för händelserna och möjliga avhjälpande åtgär- der om händelserna ändå inträffar.
Innan det utförs en eventuell demontering av utrustning och eventuell rivning/ reno- vering av byggnader rekommenderas Saab AB att vid tidpunkt för sådan aktivitet initialt genomföra följande åtgärder:
Tömma alla system på kemiska produkter;
Utföra kompletterande provtagningar vad avser asbest (t.ex. rörisoleringar som ännu ej har kontrollerats, isoleringar i branddörrar, varmvattenbere- dare, ventilationsaggregat). Ta även stickprov på fix-och fogmassor i kakel- väggar och klinkers som är äldre än 1976 samt tätningsmassor. Markera all utrustning som innehåller asbest;
Kontrollera golvbeläggningar av typ Acrydurgolv vad avser innehåll av PCB. Kontrollera även nyare golv som har lagts där det tidigare har funnits Acrydurgolv;
Kontrolera transformatorernas oljeuppsamlingsfundament (och marken un- der) med avseende på olja och PCB.
I samband med en eventuell demontering av utrustning och eventuell rivning eller renovering av byggnader kan det komma att krävas kompletterande anordningar.
Nedan ges förslag till kompletterande åtgärder:
Om det uppkommer en situation där demonterad utrustning, kemikalibehål- lare etc. ej omedelbart kan skickas till godkänd mottagare rekommenderas en avloppslös, tät och nederbördsskyddad yta där oljekabel, behållare med olja/spillolja samt maskinutrustning etc. som innehåller/har innehållit olja ska mellanlagras innan slutligt omhändertagande. I anslutning till ytan bör det finnas oljesaneringsutrustning. Kontroll av ytan vad avser omfattande oljeläckage bör utföras med viss periodicitet;
Invallade tankar/behållare för att kunna omhänderta olja och oljeinnehål- lande vatten samt andra flytande kemiska produkter bör finnas tillgängligt under hela avvecklingsperioden;
Väl uppmärkt område (inhägnat) för material som kan befaras innehålla as- best, kvicksilver och/eller PCB eller som för övrigt är att betrakta som far- ligt avfall bör anordnas.
Bolaget rekommenderas även att upprätta rutiner för dokumentation av demonte- ringen av utrustningen och rivning eller renovering av byggnad och då speciellt vad avser:
Utrustning som kommer att återanvändas på annan anläggning eller säljas för användning;
Oljor och övriga kemikalier som kommer att förbrukas på annan anlägg- ning;
Avfall (farligt avfall resp. övrigt avfall) – även transportör, mottagare samt slutligt omhändertagande bör dokumenteras. Transportdokument ska arkive- ras;
Incidenter under avvecklingsperioden.
Bolaget rekommenderas även att utse miljökontrollanter och upprätta system för miljökontroll av demonteringen och hanteringen av avfall samt tillse att det under hela avvecklingsperioden finns personal tillgänglig som har detaljkunskap om an- läggningen.
Efter det att alla system är tömda och det inte längre finns risk för oljeutsläpp vid demontering av utrustning bör Saab AB även kontrollera omfattningen av eventuella föroreningar i mark och grundvatten på fastigheten. Saab AB bör därför, i samråd med miljömyndigheten, ta fram en provtagningsplan som bland annat ger direktiv för provtagningens omfattning. Bland annat bör följande kontroller ingå:
Kontroll av mark och grundvatten under betongplattorna i byggnad 1b och byggnad 4. I de utrymmen där det historiskt har hanterats tri, freon etc. re- kommenderas även mätning av porluften under bottenplattorna;
Kontroll av mark och grundvatten där historisk och/eller nuvarande hante- ring av kemikalier kan ha medfört att mark/grundvatten kan ha förorenats (se kapitel 5.2).
Bolaget rekommenderas även att gräva upp oljetankarna och eventuella ledningar samt därefter kontrollera schaktgroparnas botten och väggar med avseende på olja.
Inför eventuella åtgärder bör fastighetsägaren vid gällande tidpunkt även undersöka om det krävs en rivningsanmälan (inkl. rivnings-/kontrollplan) för planerade åtgär- der.
Om eventuella föroreningar påträffas vid provtagningen eller i samband med even- tuella schaktningsarbeten måste dessa utan dröjsmål anmälas till tillsynsmyndighet- en.
Linköping 2014-01-15 WSP Environmental
Bernd Geske
