“Jag visste ingenting och kunde heller inte vara med och påverka”
Pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt - blogg och vloggstudie
____________________________________
“I didn't know anything and I couldn´t either affect”
Fathers experiences of acute cesarean - blog and vlog study
Examensarbete i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa 15 högskolepoäng
Avancerad nivå
Höst- och vårtermin 2019/2020
Författare: Irene Franzen, Nicki Johari-Tehrani Handledare: Stina Thorstensson
Sammanfattning
Titel: “Jag visste ingenting och kunde heller inte vara med och påverka “ - Pappors upplevelser av akut kejsarsnitt - blogg och vloggstudie.
Författare: Franzén, Irene och Johari-Tehrani, Nicki
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Kurs: Examensarbete i Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, RP720A, 15 högskolepoäng
Handledare: Thorstensson, Stina Sidor: 30
Månad och år: Augusti, 2020
Nyckelord: Pappors upplevelser, akut kejsarsnitt, kejsarsnitt och stöd.
________________________________________________________________
Bakgrund: Att bli förälder vid akut kejsarsnitt kan upplevas som överväldigande. Under 1900-talet blev kejsarsnitt allt vanligare som förlossningsmetod i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Metod: I studien tillämpades kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sex bloggar och tre vloggar inkluderades. Resultat: Pappor upplever oro för mammor och barn vid akut kejsarsnitt, oron hanteras med olika strategier. De upplever oklara roller vid akut kejsarsnitt, känner sig utlämnade och maktlösa. Pappor kan uppleva beskedet av akut kejsarsnitt som en lättnad. De har behov av kontinuerlig information för att situationen ska bli hanterbar. Studien belyser också pappors förmåga att ta till sig information.
Slutsats: Pappor upplever oro över mammors och barns hälsa, samt välbefinnande. Deras oro dämpas av kontinuerlig information. Det är viktigt att barnmorskor inom förlossningsvården erbjuder pappor information, vilket kan minska känslan av oklar roll.
Pappor upplever att barnmorskor inte ger relevant information vid det akuta skedet.
Abstract
Title: “I didn't know anything and I couldn´t either affect” - Fathers experiences of acute cesarean - blog and vlog study.
Author: Franzén, Irene and Johari-Tehrani, Nicki
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Reproductive, perinatal and sexual health, 15 ECTS Supervisor: Thorstensson, Stina
Pages: 30
Month and year: August, 2020
Keywords: Fathers experience, acute caesarean section, Caesarean and support, ________________________________________________________________
Background: Becoming a parent in an emergency caesarean section can be perceived as overwhelming. During the 20th century, caesarean section became an increasingly common method of childbirth in Sweden. Aim: The aim of the study was to shed light on fathers' experiences in emergency caesarean sections. Method: The study applied qualitative content analysis with an inductive approach, where six blogs and three vlogs were included. Results: Fathers experience anxiety for mothers and children in an emergency caesarean section, the anxiety is managed with different strategies. They experience unclear roles in the acute caesarean section, feel betrayed and powerless.
Fathers may experience the message of an emergency caesarean section as a relief. They need continuous information to make the situation manageable. The study also highlights fathers' ability to absorb information.
Conclusion: Fathers experience concerns about the health of mothers and children, as well as well-being. Their concerns are dampened by continuous information. It is important that midwives in maternity care offer fathers information, which can reduce the feeling of unclear roles. Fathers experience that midwives do not provide relevant information during the emergency phase
Förord
Stort tack till handledaren Stina Thorstensson för god handledning samt motivering under studiens arbetsgång. Författarna vill även tacka kurskamrater och opponenterna för sitt engagemang, idéer och kunskap. Ett stort tack till våra familjer som funnits där och stöttat oss under hela studieprocessen.
Skövde, juli 2020 Franzén, Irene
Johari- Tehrani, Nicki
Definitioner och terminologi
Birth Territory: är förlossningsrummet och dess kraft.
Bukqvedsnitt: ett snitt som utfördes i sverige förr i tiden.
CTG: Kardiotokografi, mäter barnets puls samt moderns värkar.
Förlossningskanal: Är en mjuk kanal som består av muskler samt vävnader som omsluts av bäckenet.
Fosterasfyxi: Fostret drabbas av syrebrist under den vaginala förlossningen.
Flerbörd: Det vill säga att kvinnan bär på fler än ett barn i livmodern.
Krysta: Är när kvinnan trycker fram barnet vid krystarbete.
Midwifery guardianship: barnmorskan skyddar kvinnan från att uppleva känslor som stör kvinnan.
Modermun: Livmodertapp, öppningen mellan livmoderhålan och livmoderhalsen.
Puerperiet: Räknas från tiden vid avslutad förlossning till 6–8 veckor efter förlossning.
Sätesbjudning: Fostret ligger i säte, det vill säga stjärten är riktad nedåt mot livmodern.
Trimester: Graviditeten består utav tre trimestrar, var av varje trimester består av tre månader.
Värkarbete: Livmoderns sammandragning som födande kvinna upplever under förlossning, dessa värkar bidrar till att fostret föds fram.
Värksvaghet: När förlossnings progressen fördröjs och avviker från den normala progressen.
Ventrombos: Blodet levrar sig och det kan bilda blodpropp i benens blodkärl
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Graviditetsbesked ... 1
Pappan som blivande förälder ... 1
Kejsarsnitt ... 2
Kejsarsnitt och dess historia ... 2
Kejsarsnitt globalt ... 2
Kejsarsnitt i Sverige ... 3
Olika kategorier av kejsarsnitt ... 3
Indikationer till kejsarsnitt ... 3
Risker med kejsarsnitt hos kvinnor och barn ... 3
Pappans behov och upplevelser ... 4
Upplevelser av graviditet och förlossning ... 4
Upplevelser av kejsarsnitt ... 4
Behov, stöd och samverkan ... 5
Pappans behov av stöd ... 5
Barnmorskans roll ... 5
Barnmorskans stödjande roll under förlossning ... 5
Barnmorskans stödjande roll under kejsarsnitt ... 6
Teoretisk modell ... 7
Birth Territory ... 7
PROBLEMFORMULERING ... 7
SYFTE ... 8
METOD ... 8
Val av metod ... 8
Miljö ... 8
Urval ... 9
Inklusionskriterier ... 9
Exklusionskriterier ... 9
Datainsamling ... 9
Analys ... 10
Etiska övervägande ... 11
Förförståelse ... 11
RESULTAT ... 13
Pappors upplevelser av oro vid akut kejsarsnitt ... 13
Oro för mamman och barnet ... 13
Olika strategier att hantera sin oro ... 14
Pappors oklara roll ... 14
Känsla av att vara utlämnad ... 14
Känsla av maktlöshet ... 15
Pappors lättnad kring beslut om akut kejsarsnitt... 15
Pappors behov av kontinuerlig information ... 16
Upplevelser av information ... 16
Förmågan att ta till sig information ... 16
Resultatsammanfattning ... 17
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 20
Konklusion ... 23
Förslag på klinisk tillämpning ... 23
Förslag på fortsatt forskning ... 23
REFERENSLISTA ... 25
INLEDNING
Att få barn är en stor livsupplevelse för blivande föräldrar. Pappor förväntas vara närvarande på förlossningsrum och operationssal för att ge mammor stöd. Mötet med blivande föräldrar är centralt för barnmorskor. Pappor behöver erbjudas stöd och information under förlossningen samt i situationer där kvinnor genomgår akut kejsarsnitt. Cirka sextio procent av alla kejsarsnitt som sker idag är akuta. Kejsarsnitt som förlossningsmetod har sedan 70- talet ökat i Sverige. Det är därför viktigt att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt för att kunna förstå vilket stöd barnmorskor kan ge pappor. Författarna kommer att studera olika bloggar och vloggar (videobloggar) för att förstå pappornas upplevelser vid akut kejsarsnitt.
Studien kommer kunna bidra till en ökad förståelse kring pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Genom att belysa det valda ämnet kan barnmorskor bidra till att blivande pappor får uppleva positiva minnen vid akut kejsarsnitt.
BAKGRUND Graviditetsbesked
Bodin et al. (2015) beskriver att majoriteten av alla graviditeter är planerade, paren uppger att de tillsammans har kommit överens om att försöka bli gravida. Det finns studier som visar att pappor uttrycker oro, osäkerhet och rädsla vid graviditetsbesked (Forsyth et al., 2011).
Studier beskriver att över 80 procent av blivande pappor reagerar positivt till kvinnors graviditeter (Forsyth et al., 2011; Redshaw & Henderson, 2013). Redshaw och Henderson (2013) studie visar att män till planerade och önskade graviditeter visar högre engagemang under graviditeten, förlossningen samt under puerperiet. Schytt och Bergström (2013) belyser att äldre blivande pappor har högre intresse av att engagera sig under graviditeten jämfört med yngre blivande pappor.
Pappan som blivande förälder
Blivande pappor upplever att det är överväldigande att bli pappa (Hildingsson & Sjöling, 2011). Att få en ny familjemedlem är en betydelsefull livshändelse för blivande pappor (Deave & Johnson, 2008; Rosich-Medina & Shetty, 2007). Förr i tiden var pappor de som försörjde familjen men nu förväntas pappor även vara aktivt involverade i att ta hand om sina barn (Hildingsson & Sjöling, 2011). Studier visar att pappor upplever sig oförberedda inför föräldraskapet (Rosich-Medina & Shetty, 2007; Deave & Johnson, 2008). Deave och Johnson (2008) belyser att pappor upplever sig som åskådare och känner oro över hur de ska kunna sköta om och vad de ska bistå med vid barns omvårdnad. Det är således en del faktorer som oroar pappor vid transitionen till att bli förälder. De känner att barnmorskorna inte inkluderar dem eller ger stöd under graviditeten (Hildingsson & Sjöling, 2011). Pappor förväntas finnas där som stöd för mammor under graviditeten (Rosich-Medina & Shetty, 2007). Under andra trimestern upplever pappor att de inte får något personligt stöd under graviditeten (Hildingsson & Sjöling, 2011). Förberedelser som pappor utför inför föräldraskap är att ha diskussioner med partnern, erhålla information från barnmorskor via
barnmorskemottagning och föräldrarutbildningar. Pappornas familjer bidrar också med sina erfarenheter av föräldraskap, kunskaper samt utlåning av lämpliga graviditetsböcker (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009; Deave & Johnson, 2008). Pappor förbereder sig också genom samtal med vänner samt söker information på internet. Studier visar att pappor uppskattar att träffa andra blivande pappor på föräldrautbildningar och utbyta information med varandra. Pappor upplever att informationen på föräldrautbildningar och barnmorskebesöken oftast är riktade till gravida kvinnor (Bäckström et al., 2017). Pappor önskar få information riktad till sig, vilket bidrar till mer delaktighet och samverkan under graviditeten. Pappor upplever också att de inte kan närvara vid alla barnmorskebesöken på grund av förhinder som exempelvis arbete (Deave & Johnson, 2008).
Kejsarsnitt
Kejsarsnitt och dess historia
Ordet kejsarsnitt kommer från “a caeso matris utero” och betyder utskuren från kvinnan.
Enligt en romersk lag (Lex Caesarea) fick man inte begrava en oförlöst död kvinna innan barnet hade tagits ut ur hennes mage (Alfvén et al., 1996). Det allra första lyckade kejsarsnittet utfördes under 1400-talet på en levande kvinna, där både mamman och barnet överlevde (Alfvén et al., 1996). Det första kejsarsnittet som utfördes i Sverige ägde rum 1758 och kallades för bukqvedsnitt av Schützer. En fransk obstetriker vid namn Lebas var den första på 1700-talet att beskriva om tvärsnitt på livmodern och även hur man suturerade efteråt. Under 1800-talet blev det möjligt att rädda kvinnors liv i samband med kejsarsnitt.
1800-talets kirurger ville inte sy ihop livmodern av den orsaken att det inte gick att ta bort stygnen. Stygnen kunde leda till infektioner samt leda till att livmodern inte höll vid nästa graviditet (Alfvén et al., 1996). I Sverige utvecklades kejsarsnitt som förlossningssätt under första hälften av 1900-talet, vilket gav minskad dödlighet som följd hos mammor och barn (Andolf et al., 2010). Mellan 1926–1930 låg dödligheten på 10 procent i Sverige för kvinnor som genomgick akut kejsarsnitt (Andolf et al., 2010).
Kejsarsnitt globalt
Kejsarsnitt har blivit allt mer vanligare globalt, både i industriländer och utvecklingsländer.
World Health Organisation (WHO), rekommenderar vaginala förlossningar än kejsarsnitt, den rekommenderade siffran bör vara mellan 10–15 procent kejsarsnitt per befolkningsmängd. Detta innebär att Sverige ligger strax över den rekommenderade gränsen enligt WHO:s mål (WHO, 2018). Under 2014 utfördes de flesta kejsarsnitten i Latinamerika och Karibien av läkare, 40 procent av alla kvinnor i dessa två länder födde barn med hjälp av kejsarsnitt. Till skillnad från Afrika som hade endast 7 procent kejsarsnitt vilket tros bero på bristande hälso- och sjukvård. Ökningen av antalet kejsarsnitt sägs bero på kulturella aspekter, ökad befolkningsnivå både globalt och nationellt med fler gravida kvinnor i högre ålder. Under de senaste åren har allt fler kvinnor önskat kejsarsnitt, främst på grund av förlossningsrädslor (Betrán et al., 2016).
Kejsarsnitt i Sverige
Det medicinska födelseregistret i Sverige startade år 1973 (Socialstyrelsen, 2019a). I Sverige föds det ungefär 115 000–120 000 barn per år (Socialstyrelsen, 2019a). Studier visar att kejsarsnitt i Sverige har ökat från 5 procent till 17,5 procent mellan åren 1970 till 2009 ( Johansson et al., 2012; Wiklund et al., 2012). År 2017 föddes 21 000 barn med kejsarsnitt, vilket motsvarar ungefär 18 procent av alla barn det året (Socialstyrelsen, 2019b).
Kejsarsnitten i Sverige sker vanligtvis på grund av medicinska skäl och i vissa fall kan det vara önskan från de gravida kvinnorna (WHO, 2018).
Olika kategorier av kejsarsnitt
Dagens kejsarsnitt kan delas in i tre olika kategorier; omedelbart, akut och planerat kejsarsnitt (Andolf, 2014; Wiklund & Hildingsson, 2016). Omedelbart kejsarsnitt kallas även för urakut kejsarsnitt vilket innebär att de behöver utföras utan fördröjning för att rädda kvinnans och barns liv (Andolf et al., 2010). I Sverige är målet att barnet ska vara framfött inom 15 minuter från det att beslut tagits. Akut kejsarsnitt innebär att barnet ska vara framfött inom 2 timmar (Faxelid et al., 2001). Planerat kejsarsnitt är bestämt i förväg (Andolf et al., 2010; Socialstyrelsen, 2019b).
Indikationer till kejsarsnitt
Enligt Svenska föreningen för Obstetrik och Gynekologi (Andolf et al., 2010) är indikationerna till kejsarsnitt flera. Socialstyrelsen (2019a) beskriver både medicinska och psykologiska indikationer till planerade kejsarsnitt. De psykologiska indikationerna till planerade kejsarsnitt kan vara kvinnans förlossningsrädsla (Socialstyrelsen, 2019a).
Förlossningsrädslor kan medföra att kvinnor önskar föda med kejsarsnitt. Önskan om kejsarsnitt är vanligt bland kvinnor som tidigare varit med om sexuella övergrepp, kvinnor med psykiska sjukdomar såsom depression och ångest (Svenska föreningen för Obstetrik och Gynekologi, 2011b). De medicinska indikationerna innefattar bland annat då placenta delvis sitter eller helt på modermunnen. Det kan också bero på misstanke om brusten livmoder, tidigare operationer i livmodern, hinder i förlossningskanalen eller långsam förlossnings progression (Lagrew et al., 2006; Socialstyrelsen, 2019a).
Ytterligare indikationer för beslut om akut kejsarsnitt är exempelvis om fostret ligger i sätesbjudning har hotande fosterasfyxi eller att det är flerbörd. Om värkarbetet är otillräckligt, med andra ord värksvag och förlossningsförloppet stannar av trots värkstimulerande dropp eller om det uppstår allvarliga blödningar, kan akut kejsarsnitt behöva utföras (Andolf et al., 2010; Carlbring, 2012; Lagrew et al., 2006). Avvikande kardiotokografi (CTG) som är en elektronisk övervakning av fostrets hjärtfrekvens ökar kejsarsnittsfrekvensen (Lagrew et al., 2006).
Risker med kejsarsnitt hos kvinnor och barn
Kejsarsnitt kan medföra risker både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt kan kvinnor drabbas av djup ventrombos och vara i behov av blodtransfusion, vissa fall kan kvinnor behöva operera bort livmodern. Långsiktigt kan kvinnor drabbas av komplikationer i moderkakan och uterusruptur som är bristningar i livmoderväggen (Wiklund et al., 2012).
Riskerna som barn drabbas av är andningsstörningar, hypotermi och hypoglykemi som är låg kroppstemperatur och blodsocker. Vid en förlossning kan andningsstörningar uppstå
genom resorption av vätska från lungblåsorna, det vill säga att lungorna upptar vätska.
Ökning av vätskan sker under normal förlossning med hjälp av den kraftiga utsöndringen av hormonerna oxytocin och katekolaminer. När ett kejsarsnitt är planerat så har denna process inte hunnit komma igång ordentligt vilket också orsakar risk för andningsstörning och ineffektivt gasutbyte i lungorna (Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi, 2011a).
Pappans behov och upplevelser
Upplevelser av graviditet och förlossning
Rosich-Medina och Shetty (2007) belyser att det finns en önskan och viljan hos blivande pappor att närvara vid förlossning. 95 procent av papporna i Sverige deltar vid förlossning.
Ju tidigare pappor får vara delaktiga under graviditeten ju större sannolikhet är det att de blir engagerade föräldrar i barnets omvårdnad (Hwang & Nilsson, 2003). När pappor blir erbjudna att delta vid förlossning känner de sig inkluderade i förlossningsprocessen (Lindberg & Engström, 2013). Eriksson et al. (2006) beskriver att förlossningsrelaterad rädsla upplevs även hos pappor. Denna ger sig i uttryck genom att papporna oroar sig kring mammors hälsotillstånd vid förlossning. Vidare kan man se att pappor är tveksamma kring kvinnors förmåga att föda barn. Thies-Lagergren och Johansson (2017) betonar att pappor med mindre positiva upplevelser av förlossning känner brist av att ha kontroll över situationen. Dem upplever sig ha otillräcklig information om förlossningsprocessens framsteg samt brist på barnmorskors närvaro i förlossningsrummet.
Thorstensson et al. (2008) skriver att närvaro på förlossningsrummet medför en trygg miljö där pappor i lugn och ro kan bidra till bra avslappning för mammor.
En faktor som är viktig för pappors positiva upplevelser av förlossning är att ha bra sittmöjligheter under förlossning. Vissa förlossningar kan vara långa och då är det viktigt att pappor orkar ge kontinuerligt stöd (Harte et al., 2016).
Upplevelser av kejsarsnitt
Studier visar att pappor upplever kejsarsnitt som negativt (Nystedt & Hildingsson, 2018;
Rosich-Medina & Shetty, 2007; Yokote, 2007). Däremot om kejsarsnitten är planerade så upplevs de ge positiv upplevelser (Schindl et al., 2003). Yokote (2007) beskriver om förstagångs pappors tankar och känslor vid kejsarsnitt. Trots dessa pappors tillit på vården så upplever de en stark oro för kvinnor och barn (Chan & Paterson-Brown, 2000; Rosich- Medina & Shetty, 2007). Pappor anser att kontinuerligt information kring kejsarsnitt är betydelsefullt under förlossningsarbetet för att minska oron (Harte et al., 2016; Johansson et al., 2012). De saknar ofta lugn, stöd och delaktighet i akuta situationer (Harte et al., 2016). I situationer där pappor får kontinuerligt information om akut kejsarsnitt känner de sig delaktiga (Lindberg & Engström, 2013). När pappor inte är delaktiga på operationssalen upplever de sig övergivna och förlorar sin roll som pappa. De uttrycker också behov av att bli igenkänd som aktiv deltagare och blivande pappa även i akuta situationer, de vill inte bli uteslutna (Hildingsson et al., 2011: Lindberg & Engström, 2013).
Behov, stöd och samverkan
Pappans behov av stöd
Pappor upplever bättre stöd när de får möjlighet att ställa frågor och betraktas som individer engagerade i förlossningsprocessen (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009). Barnmorskor som förbereder pappor genom att ge relevant information och planerar för akut kejsarsnitt bidrar till pappors känsla av delaktighet och samverkan på operationssalen (Kulilanga et al., 2012).
Bäckström och Hertfelt Wahn (2009) beskriver att pappor önskar få förklaring av barnmorskor om kring förlossningsprocessen. Detta bidrar i sin tur till att pappor förstår vilket stöd mammor behöver (Kulilanga et al., 2012). Pappor upplever även en lättnad då de själva får välja om de ska vara involverade i förlossningsprocessen eller inte (Bäckström &
Hertfelt Wahn, 2009; Huusko et al., 2018). Dessa situationer leder till att barnmorskor betraktar dem som blivande föräldrar (Huusko et al., 2018). Tilliten till barnmorskor stärks då pappor får svar på sina frågor och upplevelsen av stödet blir positivt. När vissa pappor upplever att de inte får svar på sina frågor tolkar de det som att inte ha rätten att ställa frågor (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009). Detta leder i sin tur till att pappor får svårigheter att veta vilket stöd de är i behov av, oftast saknar de erfarenheter som kan relateras till situationerna (Huusko et al., 2018). Vid sådana situationer blir de irriterade och slutar därför samtala med barnmorskor för att undvika irritation som i sin tur kan störa mammors värkarbete. Pappor känner sig nonchalerade och hjälplösa i förlossningsprocessen (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009).
Pappor som precis varit med om akut kejsarsnitt behöver omhändertagande och stöd, för att bättre förstå vad som händer. Akut kejsarsnitt orsakar psykisk stress hos blivande pappor, det skapar exempelvis oro (Rosich-Medina & Shetty, 2007). Utveckling av posttraumatiskt stressyndrom eller depression efter akut kejsarsnitt kan förekomma om pappor inte får tillräckligt med stöd av barnmorskor och övrig vårdpersonal. Det förekommer ibland att de upplever ett behov av att vilja diskutera om förlossnings situationen med mamman, utan att belasta henne direkt efter barnets födelse (Lindberg & Engström, 2013).
Barnmorskans roll
Barnmorskans stödjande roll under förlossning
Enligt kompetensbeskrivning för barnmorskor ska barnmorskan arbeta med att främja den normala processen av graviditet, förlossning och puerperium. Barnmorskan ska erbjuda stöd individuellt och i grupp inför en förlossning och föräldraskap (Svenska barnmorskeförbundet, 2018). Gravida kvinnor önskar att information och kommunikation är mer anpassad till blivande pappor och inte bara kvinnor. Genom att erbjuda pappor tillräckligt med information och regelbunden kommunikation så bidrar barnmorskan till att pappors oro och stress minskar. Barnmorskan rustar de blivande papporna med kunskap kring förlossnings rutinerna. Pappor har svårigheter att veta vilket stöd de ska ge mammor under förlossning. Barnmorskors kontinuerliga stöd under förlossning bidrar till kortare vaginala förlossningar (Robb, 2011). Generellt anses vaginala förlossningar vara den normala förlossningsmetoden (Litorp et al., 2015).
Pappors stöd under förlossning betraktas genom tre kategorier: välkomnade miljö, balanserat engagemang att bli sedd och att ha känslan av att vara utlämnade. Den välkomnande miljön
innebär att pappor hjälper kvinnor då de uttryckligen visar behovet. Pappors engagemang ger dem en stöttande och aktiv roll på förlossningsrummet. I det balanserade engagemanget beskriver pappor att de känner sig involverade när dem får delta i förlossningsprocessen (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009). Pappor har önskan om att få närvara och ge stöd till födande mammor. Barnmorskor instruerar pappor kring vilket stöd som kan ges till de födande mammor. De väljer även att imitera barnmorskors sätt att ge stöd. Barnmorskor kan tex instruera pappor att ge massage samt hur de kan ge mammor lustgas i god tid före en värk samt vilken hjälp som kan ges under krystarbetet. Känsla av att vara utlämnad i förlossningsprocessen uppstår när barnmorskor inte visar intresse för att interagera med dem under förlossning. Pappor upplever då brist på stöd vilket leder till känslan av hjälplöshet och panik. När detta händer så får de svårigheter att hantera sina känslor ensamma (Harte et al., 2016; Johansson et al., 2013). Pappor behöver ha barnmorskans stöd i dessa situationer annars minskar förtroendet (Bäckström & Hertfelt Wahn, 2009).
Barnmorskans stödjande roll under kejsarsnitt
Barnmorskor ska även assistera vid både planerade och akuta kejsarsnitt (Svenska barnmorskeförbundet, 2018). Barnmorskor och mammors relation ska grunda sig på tillit, respekt och värdighet, den ska även vara individanpassad. Kontinuerligt stöd kan exempelvis vara handlingar där barnmorskor är följsamma och lyhörda genom sin närvaro, ge tröst samt uppmuntra de blivande föräldrarna. (SBU, 2013). Barnmorskors handlingar bidrar till känslan av välbefinnande under utsatta situationer som ett akut kejsarsnitt kan innebära (Macdonald & Johnson, 2017; SBU, 2013). Dessa handlingar kan även vara fysiska handlingar som bidrar till fysisk bekvämlighet. Fysiska handlingar av barnmorskor kan exempelvis vara beröring, massage och hjälp med vätskeintag. Barnmorskor kan även hjälpa till att lyfta fram de blivande föräldrarnas önskemål och åsikter till övrig vårdpersonal på förlossningsavdelning (SBU, 2013). Pappor behöver stöd av barnmorskan eftersom de kan uppleva operationssal som främmande och skrämmande miljö särskilt om kejsarsnitten sker under akuta omständigheter (Hildingsson et al., 2011; Lindberg & Engström, 2013;
Macdonald & Johnson, 2017).
Barnmorskors kontinuerliga närvaro på förlossningsrummen eller operationssalen leder till en säkrare förlossningsmiljö samt interaktionen mellan pappan och barnmorskan förbättras.
Pappan samverkar bättre med mamman, vilket skapar en känsla av förtroende till barnmorskan (Hildingsson et al., 2011). Genom stöd från barnmorskan får paren bra förlossningsupplevelse trots kejsarsnitt (Heli & Svensson, 2017; Hildingsson et al., 2011).
Barnmorskor beskriver att information till de blivande föräldraparen är viktigt vid akut kejsarsnitt, dock sker inte denna informationsöverföringen alltid i realiteten. Informationen till föräldraparen är viktigt och måste tas på allvar. Barnmorskor har en önskan om att kunna erbjuda information och de infektionsrisker som kan förekomma i samband med akut kejsarsnitt samt information om smärtan efteråt. Informationen ska bidra till att situationerna inte upplevs som främmande. Att behöva genomgå akut kejsarsnitt skapar panik och chock, inte minst för pappor (Litorp et al., 2015; Robb, 2011).
Teoretisk modell
Birth Territory
Birth Territory syftar till att beskriva och definiera mammans förlossningsmiljö. Modellen innehåller ordet jurisdiction som betyder att mamman har makt och kraft att kunna göra som hon vill på förlossningsrummet. Jurisdiction består av underbegrepp som är relaterade till varandra. Dessa begrepp beskriver kraften på olika sätt. Första begreppet heter Integrative power, Midwifery guardianship och Disintegrative power (Fahy & Parratt, 2006).
Integrative power handlar om en sammanhållande kraft och dess syfte är att stödja integrationen av mammors sinnen och kropp. Mammorna känner sig kapabla att reagera spontant och uttryckligt på sina kroppsliga upplevelser och intuitioner samt föda spontant.
Sammanhållande kraft kan även användas av barnmorskor och andra personer som exempelvis pappor på förlossningsrummet (Fahy & Parratt, 2006). När pappor litar på att mamman har förmåga att föda upplever de en sammanhållande kraft med henne.
Integrationen mellan kropp och sinne ökar mammans energi, kraft och styrka. Närvarande och delaktiga pappor bidrar med stöd. Pappor ska vara lyhörda till mammans önskemål under förlossningen. Till exempel om mamman önskar få massage så kan pappan bidra med det under förlossningen. Pappan behöver ha bekräftelse från barnmorskan kring stödet som han kan ge mamman. Hildingsson et al. (2010) beskriver att barnmorskans tillgänglighet och närvaro på förlossningsrummet bidrar till trygghet. Fahy och Parratt (2006) belyser att Integrative power ska stödja mammans välmående även om förlossningen inte blir som planerat. Midwifery guardianship är en form av Integrative power som ska skydda mammor från att uppleva känslor som kan störa hennes Integrative power genom respekt för hennes attityder, värderingar och övertygelser på förlossningsrum. Även pappan ska vårda mammans känslor med respekt. Barnmorskan och pappan ska se till att mamman har en lugn förlossningsmiljö samt att den sammanhållande kraften bibehålls. När det är brist på störningar på förlossningsrummet är mammor trygga och släpper behovet av att vara på vakt själv. Det är när mamman frigör sig ansvaret för sin omvårdnad som hon blir mest kapabel att uppleva och svara på de kroppsliga förnimmelser och intuitionerna. Disintegrative power handlar om en splittrande kraft som är en egocentrerad makt som kan användas av mamman, barnmorskan och pappan på förlossningsrummet. Oavsett vem som använder makten så försvagar den mammans självförtroende att känna, ha tillit att kunna besvara kroppens spontana förnimmelser och intuitioner. När vårdpersonal använder sig av den splittrande makten så försvagar den hennes möjligheter till att själv kunna ta egna beslut om sin vård.
Detta resulterar i att mammans självkänsla minskar oavsett födelse utfall (Fahy & Parratt, 2006).
PROBLEMFORMULERING
Att få barn är en omvälvande händelse och under förlossning har pappor behov av professionellt stöd av barnmorskor. Genom att barnmorskor uppmärksammar pappors behov av information och besvarar frågor gällande förlossningsprocessen, bidrar det till delaktighet. Det är viktigt att barnmorskor involverar pappor och ser de som enskilda individer under förlossningsprocessen. På så sätt minskar risken för att pappor känner sig åsidosatta. Vid akut kejsarsnitt hinner pappor oftast inte vara väl förberedda. Att vara
oförberedd på händelse processen och inte förstå vad som förväntas av papporna medför att deras upplevelser påverkas. Därför kan studiens resultat öka vårdpersonalens medvetenhet om pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt.
SYFTE
Syftet med studien är att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt.
METOD
Val av metod
För att besvara syftet valdes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inom vårdforskning har kvalitativ innehållsanalys sitt fokus på att tolka och granska texter såsom utskrifter, inspelade intervjuer samt bloggar och vloggar. Kvalitativ innehållsanalys fokuserar också på variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehåll.
Här uttrycks skillnader och likheter i kategorier på olika tolkningsnivåer (Danielson, 2014;
Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Med induktiv ansats så utgår forskaren från deltagarnas upplevda erfarenheter av ett fenomen där syftet är att utveckla en teori eller ställas mot en teori (Henricson & Billhult, 2017).
Lundman och Hällgren Graneheim (2012) menar att forskaren analyserar texter som kan vara baserade på människors berättelser kring sina upplevelser. Det är viktigt att forskaren vid en kvalitativ metod skapar kunskap om det studerade fenomenet så som informanterna tolkar och upplever det. Vidare ska forskaren vara flexibel, anpassningsbar och kunna ta sig an forskningsmaterialet med ett öppet förhållningssätt (Henricson & Billhult, 2017).
Miljö
Studien innefattade svenska bloggar och vloggar där erfarenheterna utspelade sig inom svensk vård, inhämtade data är taget från internet. Mer än 93 procent av den svenska befolkningen använder internet dagligen (Ali & Skärsäter, 2017). År 2018 var tillgång till internet i svenska hem 98 procent (Svenskarna och statistik, 2018). Att använda sig av information på internet inom forskning ökar det geografiska spännvidden och tillgängligheten (Ali & Skärsäter, 2017; Polit & Beck, 2016). Därför ger informationen från internet ett rikt datamaterial (Polit & Beck, 2016). Eastham (2011) beskriver bloggar som offentliga plattform eftersom alla som har tillgång till Internet kan komma åt och läsa bloggarna. Bloggarnas inlägg beskrev hur olika personer har upplevt samma situationer.
Hookway (2008) beskriver att bloggar erbjuder information som forskarna inte har påverkat på något sätt. Termen vlogg har sitt ursprung från bloggar. En vlogg har precis samma funktion som en blogg men består av rörlig bild istället för skriven text (Burgess & Green,
Urval
Studien har ett intensitetsurval vilket innebär att de inkluderade bloggarna och vloggarna innehåller en stor mängd data och informationsrika texter. Målet med intensitetsurval var att erbjuda starka exempel på det studerade området (Polit & Beck, 2016). De inkluderade bloggarna och vloggarna var skrivna och inspelade av pappor som bodde i Sverige.
Pappornas bakgrundsinformation i bloggarna och vloggarna som utbildningsnivå, ålder och geografisk spridning är inte tillgänglig.
Inklusionskriterier
Vloggar och bloggar där svensktalande pappor beskriver sina upplevelser vid akut kejsarsnitt. Pappor som både är förstagångspappor och pappor som har barn sedan tidigare.
Studien kommer inkludera bloggar som inte är lösenordsskyddade, på grund av att det då hade krävt ett etiskt godkännande.
Exklusionskriterier
Bloggar och vloggar där mamman eller barnet drabbas av en komplikation efter akut kejsarsnitt och som kräver intensivvård kommer exkluderas.
Datainsamling
Datainsamlingen har skett genom sökning i Google och Youtube. Bloggarna söktes på Google och alla vloggarna söktes på Youtube. Sökningarna utfördes under vintern 2019 och våren 2020. Sökorden som användes var pappans upplevelser av kejsarsnitt, pappablogg, Sverige, bloggar, vloggar, akut kejsarsnitt. Sökorden gav många träffar, totalt lästes 27 stycken bloggar som diskuterades gemensamt i efterhand. Studiens första sökning i tabell 1 gav samma antal träffar i sökmotorn Google. Den andra sökningen i tabell 1 gav olika antal träffar. Vad detta kan bero på går inte att besvara. Av dessa 27 stycken bloggar inkluderades sex stycken i studien, då de ansågs besvara studiens syfte. När det skulle sökas efter lämpliga vloggar som besvarade studiens syfte så gav det många träffar, ytterst få gav svar på studiens syfte. Det gick heller inte att se antal träffar, därav står det inte med i tabell 2. I studien inkluderades sex olika bloggar och tre vloggar som beskriver pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt som besvarade studiens syfte. Sökningsprocessen visas i tabell 1 och tabell 2, samtliga bloggar och vloggar som lästes numrerades och kallades pappa 1 till pappa 9 i studien. De bloggar och vloggar som svarade på syftet och uppfyllde studiens inklusionskriterier sparades i ett gemensamt dokument för vidare granskning.
Sökord Antal träffar Antal lästa
bloggar Antal inkluderade bloggar Pappans upplevelser av
kejsarsnitt+ pappablogg+ sverige 9 1 1
Akut kejsarsnitt pappablogg 263 23 4
Kejsarsnitt pappablogg 1320 3 2
Tabell 1. Sökningsprocess i Google
Analys
Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades materialet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Metoden analyserar det konkreta och synliga manifesta innehållet i texten och det latenta dolda innehållet. Manifesta och latenta innehåll är bundna till varandra, de latenta begär en djupare tolkning till skillnad från det manifesta. Variationerna och mönster identifieras i textinnehållet, vilket medför att tolkningar kan skilja sig i abstraktionsnivå (Lundman &Hällgren Graneheim, 2017). Datamaterialet analyserades enligt analysstegen;
meningsenheter, kondensering, kod, subkategorier och kategorier. Meningsenheter utgörs av meningar, ord eller stycken av en text som tillsammans bildar ett sammanhang med ett gemensamt budskap (Danielson, 2014). Textmassan i meningsenheterna reduceras, det vill säga kondenseras. Detta bidrar till att texten blir mer lätthanterlig och samtidigt bevaras det betydelsefulla i texten. Den kondenserade texten abstraherades genom kodning med ett eller ett par ord som samlingsnamn. Koder med gemensamt innehåll skapade subkategorier, därefter skapades kategorier med liknande innehåll men som skilde sig från innehållet i andra kategorier. Koderna medförde att författarna reflekterade över sin data på ett nytt sätt. Vid avsaknad av lämplig kategori exkluderades inte någon data (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Bloggarna lästes igenom var för sig och högt för varandra. Detta bidrog till att få en överblick av textinnehållet. Författarna tittade även på vloggarna var för sig och identifierade meningsenheter av video innehållet. Transkribering av meningar gjordes i ett gemensamt dokument. Meningsenheterna som besvarade studiens syfte placerades i ett gemensamt dokument där de numrerades och organiserades. Därefter kondenserades meningsenheterna och blev mer lätt hanterbara.
Tillvägagångssättet kring analysprocessen illustreras i tabell 3 (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Sökord Antal inkluderade
vloggar
Akut kejsarsnitt vlogg 3
Tabell 2. Sökningsprocessen på Youtube
Tabell 3. Exempel på analysprocessen enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017)
Meningsenhet Kondensering Kod Subkategori Kategorier Det var verkligen väldigt
ensamt i situationen. Väldigt ensamt. Utlämnad Känslan av att
vara utlämnad Pappors oklara roll
Hon var på post
operationsavdelning, Får ingen Bristande Förmågan att ta Pappors behov
Etiska övervägande
Inom forskarvärlden pågår diskussioner om hur data på internet får användas. Texter kan därför användas för forskningsändamål utan informerat samtycke (Ali & Skärsäter, 2017).
Det är viktigt att inkludera forskningsetik i arbetet för att värna om individens rättigheter och värderingar, det är därför viktigt att ha respekt som en utgångspunkt vid bemötandet av deltagarna (Sandman & Kjellström, 2013). Författarna tog inte kontakt med informanterna.
Innehållet uppfattades som en officiell tillgänglig text som alla kan läsa. Författarna är medvetna om samtyckeskravet som tyder på att deltagarna fritt får välja om de vill delta i studien eller inte (Ali & Skärsäter, 2017). Sandman och Kjellström (2013) redogör en bild av hur Helsingforsdeklarationen skall granskas och hur det ställs krav på att individens integritet och identitet ska skyddas. De etiska kraven beskrivs utifrån fyra olika allmänna principer, som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna ska få tillgång till viktig information om studien, såsom syftet med forskningen. Konfidentialitetskravet beskriver att obehöriga inte får möjlighet att identifiera de individer som deltar i studien, inga namn personuppgifter nämns och sekretess samt tystnadsplikt föreligger. Kjellström (2017) beskriver konfidentialitet genom att förvara data på ett säkert sätt så att det inte sprids till obehöriga, detta sker genom att tänka på aktsamhet när datamaterialet tas fram och vart det tas fram. Författarna har valt att behålla känsligt datamaterial i ett gemensamt gmail- dokument. Personuppgifter sparas på ett säkert sätt att obehöriga inte hade tillgång till det.
Vidare menar Kjellström (2017) att datamaterialet som redovisas inte ska kunna kopplas till en särskild person. Citaten konverterades på sådant sätt att de inte skulle kunna vara sökbara från bloggar och vloggar. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter och informationen som samlats in får endast användas för ändamålet (Vetenskapsrådet, 2011).
Eftersom studien utfördes påavancerad nivå på högskoleutbildning så är inte lagen om etikprövning aktuellt i föreliggande studie (SFS 2003:460). Vid uppstart har författarna tagit hänsyn till risk och nyttoanalys. En möjlig risk finns med föreliggande studie är integritetsintrång på kort och lång sikt eftersom bloggarna och vloggarna är officiellt tillgängliga på internet. Eftersom det finns bristfällig forskning kring pappors upplevelser av akut kejsarsnitt kan studiens resultat vara betydelsefullt. Studiens resultat kan därför komma till nytta i den kliniska verksamheten för barnmorskor och därav kan nyttan övervägas mot riskerna (Etikprövningsnämnden, u.å).
Förförståelse
Förförståelsen kommer vanligtvis till stor användning vid kvalitativ forskning (Jakobsson, 2011). Ordet förförståelse redogör den kunskap, erfarenhet och värderingar som författarna har om det valda ämnet som ska studeras (Forssén & Carlstedt, 2012; Priebe & Landström, 2017). Lundman och Hällgren Graneheim (2017) redogör vikten av att vara medveten om förförståelsen och att kontinuerligt försöka reflektera under hela forskningsprocessen. Det är viktigt att i studien medvetandegöra hur denna kan komma att påverka studiens resultat (Polit och Beck, 2016). Vid studiens uppstart saknade författarna kunskap om akut kejsarsnitt samt pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Under barnmorskeutbildningen diskuterades mycket om pappor under normal förlossning men inte deras upplevelser vid förlossning och akut kejsarsnitt. Förförståelsen som fanns hos båda författarna var endast den teoretiska kunskapen om akut kejsarsnitt som de själva hade införskaffat på egen hand genom vetenskapliga artiklar och evidensbaserade hemsidor.
Författarna har olika långa arbetslivserfarenheter inom vården. En av författarna har erfarenheter av akut kejsarsnitt under den verksamhetsförlagda utbildningen på förlossningsavdelning under våren 2020.
RESULTAT
Dataanalysen resulterade i fyra kategorier och sex subkategorier. Detta presenteras i tabell 4, samt i löpande text.
Pappors upplevelser av oro vid akut kejsarsnitt
Pappor beskriver att de upplever oro för mammor vid akut kejsarsnitt. Oron hanteras med olika strategier. Bland annat väljer papporna att dra sig undan eller tröstar sig med tanken om att vårdpersonalen har kunskap om akut kejsarsnitt. De kaotiska och traumatiska situationerna vid akut kejsarsnitt medför att pappor upplever situationerna som
oroväckande. De beskriver att en del av händelseförloppet faller bort från minnet orsakad av stress och oro som de utsätts för vid akut kejsarsnitt. Pappornas oro kan hämma förmågan att ge stöd åt födande mammor.
Oro för mamman och barnet
Pappor beskriver oro när mammor kämpat med sina värkar i flera timmar vid utebliven förlossnings progression. Läkare gör då bedömning för att se vilken åtgärd som behövs.
När bedömning blir akut kejsarsnitt eskalerar pappors oro mer eftersom de inte förstår om mammorna kommer kunna hantera situationen.
Upplevde situationen som pest eller kolera. Ska min fru drogas och sedan med våld försöka vända barnet och om något går åt skogen så kan det alltid lösas med ett akut kejsarsnitt enligt vårdpersonalen (Pappa 7).
Vid sövning beskriver pappor också oro för barnen. Pappor uppmanas stanna utanför operationssalen, vilket medför en känsla av utanförskap. När pappor inte får vara med på operationssalen kan de inte ge stöd till mammor samt att de missar även sitt barns födelse.
Jag ville att hon skulle vara trygg innan jag lämnade henne (Pappa 2).
Pappor beskriver oroväckande situationer där mammor får stora blödningar under de akuta kejsarsnitten. Pappors uppfattning är att mammor kan dö vid så mycket blodförlust. Dessa situationer blir onormala och chockerande för pappor då dem inte har något att relatera
KATEGORI SUBKATEGORI
Oro för mamman och barnet Olika strategier att hantera sin oro Känsla av att vara utlämnad Känsla av maktlöshet Pappors lättnad kring beslut om akut
kejsarsnitt
Upplevelser av information
Förmågan att ta till sig information Tabell 4. Kategorier och subkategorier.
Pappors upplevelser av oro vid akut kejsarsnitt
Pappors oklara roll
Pappors behov av kontinuerlig information.
händelseförloppen till. Pappor saknar oftast teoretisk kunskap och tidigare erfarenheter då de aldrig varit med om akut kejsarsnitt.
Jag vet inte om hon ska dö, hon blöder väldigt mycket, så hemskt (Pappa 9).
Pappor upplever även oro för barn, oron blir synlig när läkarna försöker utföra olika
åtgärder på kvinnorna innan beslut om akut kejsarsnitt tas. Oron trappas upp ytterligare när dem senare måste lämna kvinnan bakom sig på operationssalen och följa med
vårdpersonalen för att närvara vid barnskötningen. Pappors oro skapas av att de gärna vill vara kvar hos mammorna efter akut kejsarsnitt. Samtidigt kan papporna uppleva oro för barnets hälsa om de inte får följa med och vara involverade vid barnskötningen.
En stund senare så kallades jag ut till ett rum, jag visste inget om barnets hälsa.
Det var väldigt läskigt att gå ut dit (Pappa 3).
Olika strategier att hantera sin oro
Papporna beskriver olika sätt att hantera sin oro i situationer där mammor genomgår akut kejsarsnitt. Det finns olika strategier som pappor använder sig av för att hantera dessa situationer. En strategi som beskrivs är att pappor förlitar sig på läkarnas och barnmorskornas kompetens. En annan strategi har varit att pappor istället valt att gå undan för att låta tårarna rinna en stund. På så sätt har de tagit distans från situationer och haft tid att dämpa sin oro och landa i sig själva igen utan att besvära vårdpersonalen. I vissa situationer finns det inte alltid tillfällen för pappor att gå undan och sätta sig ner i fåtölj och vila under mammors värkpauser. Konsekvensen blir att pappor har mindre kraft att stötta mammorna när vaginala förlossningar övergår till akuta kejsarsnitt.
Det framgår ytterligare en strategi där pappor undviker att besvära eller belasta vårdpersonalen med sin oro. Eftersom pappor upplever att de redan befinner sig i en ansträngd och stressig situation, påstår de att det inte finns någon tid för reflektion och eftertanke, allt händer otroligt snabbt. Detta kan komma att skapa känslan av kraftlöshet hos pappor som kan resultera i att deras stöd till födande mammor blir passivt.
Gick undan ett tag och fällde en tår (Pappa 2).
Pappors oklara roll
Pappor beskriver att de blir oklara i sina roller vid akut kejsarsnitt. De upplever en känsla av att vara utlämnad, övergiven och maktlös i situationen. De känner sig bestörta kring vilken uppgift de nu besitter. Situationer som dessa medför oro, panik och stress. Det finns risk att dem visar ett passivt stöd till födande kvinnor och får svårigheter att finna sin plats på förlossningsrummet.
Känsla av att vara utlämnad
Pappor upplever sig vara utlämnade i situationer där det blir akut kejsarsnitt. De uppger att de litar på vårdpersonalens kompetens och erfarenhet. Vårdpersonalen upplevs som trygga
Jag känner mig utlämnad och ensam (Pappa 6).
Känsla av maktlöshet
Pappor upplever att deras förmåga att kunna hjälpa kvinnor under förlossningsarbetet minskar så fort de får reda på att det ska bli akut kejsarsnitt, detta skapar känsla av maktlöshet. Det ger en upplevelse av att inte kunna ta rollen som de förväntat sig ha och önskat sig.
Beslut om akut kejsarsnitt betyder att kvinnor ska flyttas över från förlossningsrum till operationssal. Pappor som tidigare varit stöttepelare med klar och bestämd uppgift att hjälpa kvinnor under förlossningen får plötsligt en ny okänd position på operationssalen. De har ibland inte fått klara direktiv av vårdpersonalen om vad de ska göra i liknande situationer.
De känner sig obekväma på grund av att de inte riktigt vet sin roll på operationssalen. De känner en maktlöshet som inte befunnit sig vid den vaginala förlossningsprocessen.
Papporna har svårigheter att påverka situationen på något sätt.
Jag visste ingenting och kunde inte heller vara med och påverka (Pappa 4).
Pappors lättnad kring beslut om akut kejsarsnitt
Papporna beskriver känslan av lättnad kring beslut om akut kejsarsnitt. Upplevelserna uttrycks på olika sätt, exempelvis upplever de sig mer delaktiga när läkarna i lugn och ro informerar de om besluten till akut kejsarsnitt.
De slipper stå ut med den svåruthärdliga väntan på barn. Papporna uttrycker sin tacksamhet till vårdpersonalens arbetsinsats och omedelbara beslut vid akut kejsarsnitt.
Det gick så smidigt och fort, barnet kom ut och de gav mig en stark känsla av tacksamhet till vårdpersonalens insats och snabba beslut. (Pappa 9)
Papporna uttrycker att det känns som ett positivt beslut med tanke på att mammornas uthållighet och viljestyrka avtagit. Ett av de starka minnena som pappor har är när läkarna tar beslut om att utföra akut kejsarsnitt och samtidigt rullar in de födande mammorna på operationssalen. Dem beskriver detta som en lättnad då mammorna under flera timmar kämpat med värkar. Papporna vill inte riskera barns eller mammors liv och hälsa. Därför är akut kejsarsnitt något som lugnar papporna och bidrar till att dem hittar en balans i situationen. Papporna visar i efterhand sin glädje och tacksamhet över hur fort akut kejsarsnitt utförs.
Jag kunde knappt tro att det skulle gå så fort (Pappa 9).
Papporna upplever känslan av lättnad som ter sig genom lycka och glädje omedelbart efter att barnet är framfött vid akut kejsarsnitt. I de ögonblicken som papporna får syn på barnen och hör födelseskrik så är det bekräftelse på ett lyckat akut kejsarsnitt.
Jag kände mig trött, men plötsligt lättad och lycklig av barnskrik (Pappa 3).
Pappors behov av kontinuerlig information
Pappor beskriver att de upplever sig vara i behov av kontinuerlig information. Genom god och relevant informationsöverföring kan de erhålla en god upplevelse vid akut kejsarsnitt samtidigt som de upplever situationen mer hanterbar. Det krävs att vårdpersonal tar god tid på sig att informera pappor om händelseförloppet. De beskriver att de faller mellan stolarna när de inte blir informerade om beslut till akut kejsarsnitt, vilket medför att det blir svårt att känna sig inkluderad i situationen.
Upplevelser av information
Papporna upplever ett behov av kontinuerlig information vid akut kejsarsnitt. Med känslan av att vara informerade upplever de sig sedda, vilket leder till att situationen blir mer hanterbar.
De förstår att vårdpersonalen måste arbeta fort under dessa omständigheter för att inte riskera något och äventyra situationen.
Jag är glad att läkaren tog sig tid att berätta om beslutet kring akut kejsarsnitt, det medförde att situationen blev mer hanterbar (Pappa 8).
Papporna beskriver att de ofta bara får göra det de blir informerade om. De beskriver hur hastigt vårdpersonalen överlämnar de gröna operations kläderna. Sedan har de känslan av att de måste byta om väldigt snabbt och skynda sig till operationssalen för att hinna närvara vid akut kejsarsnitt.
När pappor inte blir informerade om beslut till akut kejsarsnitt så blir det svårt att känna sig inkluderad i situationen. De uppger även hur betydelsefullt det är för de att bli informerade även då de inte kan påverka situationen överhuvudtaget.
Vårdpersonalen kastade hastigt på mig ett par operationskläder som jag skulle ta på mig. Jag visste inte hur lång tid jag hade på mig och vart jag skulle gå (Pappa 8).
Pappor uttrycker behov och önskan om att få information om grundorsaken till varför akut kejsarsnitt behöver genomföras. I stressiga situationer saknas tillfälle för vårdpersonal att informera papporna om varför de inte får vara närvarande i operationssalen, samt varför kvinnan ibland måste sövas vid akut kejsarsnitt. Papporna upplever att vid långdragna förlossningar som slutar med akut kejsarsnitt försämras den ömsesidiga informationsöverföringen mellan pappor och barnmorskor. Vid dessa situationer kan pappor uppleva att dem blir utestängda av vårdpersonalen. Pappor upplever barnmorskor och övriga vårdpersonal som väldigt upptagna med sitt och hinner inte ge relevant information.
Hon hade ingen chans att säga något, de satte en ansiktsmask som hon andades i och sen somnade hon (Pappa 4).
Förmågan att ta till sig information
Hon var på postoperationsavdelning, frågade när jag får träffa henne utan att få svar (Pappa 4).
Akut kejsarsnitt medför chock och stress hos papporna vilket i sin tur resulterar i nedsatt förmåga att ta till sig information. På operationssalen är det ofta mycket vårdpersonal vilket kan försvåra barnmorskors sätt att delge viktig information samt att pappor inte är mottagliga för information för tillfället. En annan faktor är också att den nya miljön på operationssalen distraherar pappor att ta till sig information. De upplever också att barnmorskor fokuserar mer på mammor i det akuta skedet vilket medför att dem faller mellan stolarna.
Alla tycktes de fixa med en himla massa olika saker medans man själv inte visste riktigt vad man skulle göra eller var man skulle stå (Pappa 3).
Resultatsammanfattning
Pappor beskriver sina upplevelser vid akut kejsarsnitt som oro för kvinnan och barn. De har olika sätt att hantera sin oro, de använder sig av olika strategier vid hanteringen av oron.
Vidare uppger dem ha oklara roller vid akut kejsarsnitt. Dessa oklara roller yttrar sig genom att papporna har känslan av att vara utlämnade och maktlösa. Upplevelsen av lättnade yttrar sig när läkarna tar beslut om akut kejsarsnitt. Pappor har behov av kontinuerlig information för att kunna hantera stressiga och besvärliga situationer som akut kejsarsnitt medför.
DISKUSSION Metoddiskussion
För att besvara syftet så har en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats använts.
Dataanalysen har haft sin utgångspunkt utifrån de fem analysstegen (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017; Danielson, 2014). Datamaterialet inhämtades från bloggar och vloggar som söktes på internet.
Att använda bloggar som metod för att samla in datamaterial medför att författarna får ta del av pappors individuella och personliga upplevelser, vilket ger författarna en möjlighet till att besvara studiens syfte (Forsberg & Wengström, 2016).
Enligt Ali och Skärsäter (2017) kan användning av internet inom forskning öka den geografiska spännvidden och tillgängligheten. Styrkan med metoden var att datamaterialet var lättillgängligt via internet. Andra styrkor var att bloggarna och vloggarna saknade lösenordsskyddade koder. Ett undantag var ett inlägg från en blogg med lösenordsskydd, det inkluderade inlägget från bloggen var öppen för allmänheten. Styrkan med bloggar och vloggar är att pappor själva har valt att skriva och berätta om sina upplevelser vid akut kejsarsnitt. De beskrev upplevelserna med sina egna ord på svenska, vilket var primärkällan.
Det är en styrka då den primära källan befinner sig nära kärnan av fenomenet som undersöks (Forsberg & Wengström, 2016). Ytterligare styrka med svenskspråkiga bloggar och vloggar är att de ligger närmast författarnas egna språk och kultur, vilket underlättar uppfattningen av pappornas berättelser. Svagheten i föreliggande studie var att det har varit begränsat att hitta datamaterial kring de studerade fenomenet. Under sökningsprocessen hittades vanligtvis bloggar och vloggar som handlade om pappors upplevelser vid planerade kejsarsnitt. Sökningarna gav vanligtvis träffar på mammors bloggar och vloggar samt deras upplevelser. Vanligtvis beskrev mammorna kort om pappornas upplevelser i sina beskrivningar, dessa bloggar och vloggar exkluderades. Sökorden som användes på Google och Youtube erhöll bloggar och vloggar som uppfyllde inklusionskriterierna.
Eftersom författarna inte träffade papporna fysiskt så har de inte kunnat påverka dem på något sätt. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver att resultatet blir neutralt när forskarna inte kan påverka deltagarna. Carlson (2014) belyser vikten av att forskarna reflekterar över sin roll och hur de kan påverka deltagarna, samt hur de kan påverkas av miljön som de intervjuas i. Eftersom datamaterialet är inhämtad från bloggar och vloggar innebär det att papporna inte kunde påverkas av någon specifik fysisk miljö vid datainsamlingen. Författarna antar att informanterna befunnit sig i en lugn och ostörd miljö som förmodligen varit trygg vid videoinspelning. Dock är det oklart vart informanterna från bloggarna har befunnit sig när de skrev sina blogginlägg.
Studiens trovärdighet kan beskrivas utifrån begreppen giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Trovärdighet bedöms bland annat genom att den röda tråden synliggörs genom arbetet och att det hänger ihop. Trovärdigheten bedöms även på vems röst som hörs i resultatet, det kan vara författarnas eller deltagarnas röst (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Trovärdigheten stärks genom en beskrivning om hur författarna har gått tillväga för
utmanande frågor kring den insamlade datamaterial och resultatet diskuteras. Detta bidrar till en fördjupad reflektion tillsammans med sin medforskare. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver att textinnehållet i bloggarna och vloggarna analyseras med induktiv ansats, där textmaterial studerats från de specifika till de generella.
Meningsenheterna identifierades och meningar med liknande innehåll bildade kategorier som slutligen bildade koder. För att öka trovärdigheten jämfördes och sammanställdes datamaterialet tillsammans. Detta resulterade i fyra kategorier och sex subkategorier i studien. Wallengren och Henricson (2012) belyser fördelen med användning av utomstående personer, som kan ge kritik regelbundet under studiens process. Detta har gjorts med hjälp av kurskamrater, handledaren och examinator som kritiskt studerat författarnas studie och lämnat återkoppling under grupphandledningar. Återkopplingar har skett muntligt samt skickats via mail till författarna. Detta kan med fördel förstärka studiens trovärdighet.
Lundman och Hällgren Graneheim (2017) belyser vikten av att hitta deltagare som upplevt de studerade fenomenet. Urvalet var offentliga bloggar och vloggar på internet. Polit och Beck (2016) menar att tillämpningen av intensitetsurval bidrar till informationsrikt och förstärkt resultat.
Giltighet är när ett resultat lyfter fram de kännetecken som är typiska och representerar det som ska studeras och beskrivas. Studiens giltighet kan alltid komma att påverkas av valet av deltagare och därav kan resultatet påverkas. Det är viktigt att inkludera deltagare som är villiga att berätta och har erfarenheter kring de ämnen som ska studeras. Detta kan gynna studiens giltighet. En annan viktig punkt som författarna bör ha i åtanke är antalet deltagare som behövs för att få ihop ett resultat. Det bör finnas tillräckligt med variationsrika data eftersom kvalitativa studier fokuserar på variationer i innehåll. Det finns heller ingen skriven regel för hur många bloggar och vloggar eller hur stort datamaterialet behöver vara för att få fram ett resultat. Den maximala mängden data avgränsas av och beror på datamaterialets kvalité och studiens syfte. Det behöver inte alltid betyda att datakvaliteten stiger med antalet bloggar och vloggar som inkluderas i studien (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
Författarna kommer bidra till att studiens kvalité höjs genom att de under studieprocessens gång reflekterar gemensamt, tillsammans med respondenter och handledare (Polit & Beck, 2016).
Giltighet stärktes genom att författarna valde att innefatta pappornas upplevelser i citatform ur bloggarna och vloggarna. Studiens giltighet anses som stark på grund av att papporna har med eget initiativ valt att berätta om sina upplevelser. En annan faktor som kan bidra till att giltigheten ökar är att författarna valde att inkludera både bloggar och vloggar och inte bara en av dessa.
Överförbarheten grundar sig på variation, djup och innebördsrikedom i datamaterialet.
Studien begränsades då den grundar sig endast på svenskt datamaterial (Rosberg, 2012).
Detta kan skapa en överförbarhet till svenska förhållanden såsom andra grupper, situationer och kontexter (Danielson, 2014; Lundman & Hällgren Graneheim, 2017; Mårtensson &
Fridlund, 2017). Överförbarheten i studien kan bedömas utifrån de inkluderade bloggar och vloggar, samt miljön för datainsamling det vill säga internet. Studiens analysprocess presenteras i löpande text men även i form av tabeller för att det ska vara lättare att kunna göra samma forskning med andra grupper, kontexter och situationer (Graneheim, 2017;
Lundman & Hällgren; Polit och Beck, 2016).
Tillförlitlighet ökar om författarna regelbundet bekräftar analysförfarandet under hela arbetsprocessen. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver att tillförlitligheten
ökar genom att fånga upp information. Denna studie grundar sig på två författare som både gemensamt och enskilt läst igenom datamaterialet, vilket bidrog till att objektiviteten behölls. Jakobsson (2011) menar att objektiviteten inom forskningsstudier inte ska påverkas av forskarnas åsikter, erfarenheter och värderingar. Författarna har reflekterat och diskuterat regelbundet med varandra om deras tolkningar av de bloggar och vloggar som inkluderats.
Lundman och Hällgren Graneheim (2017) menar att det är till fördel med tanke på att tillförlitligheten ökar vilket i sin tur leder till att resultatet blir sammanhängande och logiskt i högre grad.
En av författarna har också erfarenheter av sina egna förlossningar vilket kunde ha påverkat dennes förförståelse (Jakobsson, 2011; Polit & Beck, 2016). Förförståelse är den kunskapen, erfarenheten och värderingar som författarna har om det studerade fenomenet (Forssén &
Carlstedt, 2012; Priebe & Landström, 2017). Förförståelse hos författarna var skriven i metoddelen. Denna förförståelse kan ha ändrat sig lite under arbetsprocessens gång då en av författarna var på verksamhetsförlagd utbildning och fick närvara vid akut kejsarsnitt under våren 2020. Eftersom det är två författare i studien så bidrar detta till att minimera risken för att förförståelsen påverkar resultatet enligt Jakobsson (2011). Författarna har under processens gång reflekterat och diskuterat med varandra för att få en gemensam förförståelse. Den verksamhetsförlagda utbildningen och tidigare erfarenheter hos båda författarna kan bidra till en större och gemensam förförståelse om ämnet. För övrigt har författarna tillämpat kunskapen som de har erhållit under barnmorskestudierna.
Författarna valde att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys som syftade till och beskrev variationer genom att identifiera skillnader och likheter i datamaterial. Författarna anser att studiens metodval var relevant då syftet var att studera pappornas upplevelser vid akut kejsarsnitt. Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på tolkning av texter och används i bland annat beteendevetenskap. Detta talar således för att den använda metoden är relevant (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Studien inkluderade sex bloggar och tre vloggar.
Den insamlade datamängden utgjorde tillräckligt med data för att få en bild av pappornas upplevelser vid akut kejsarsnitt. Studiens syfte kunde besvaras utifrån den insamlade datamängden som utgjorde god kvalité (Danielson, 2014; Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. I resultatet framkom fyra kategorier och sex subkategorier.
I studiens resultat framkommer att pappor upplever oro för mammor som kämpat med sina värkar i många timmar och de uttrycker även oro för barnens hälsotillstånd. De använder sig av olika strategier för att hantera sin oro i sådana situationer. Vidare beskriver pappor hur de blir osäkra och tveksamma i sina roller, de känner sig utlämnade och maktlösa. En känsla av lättnad infinner sig när läkare i lugn och ro informerar dem om grunden till beslutet om akut kejsarsnitt. I resultatet framkommer också pappors behov av kontinuerlig information vid akut kejsarsnitt.
studien förstår att mamman är i behov av akut kejsarsnitt så väcks oron när beslut av akut kejsarsnitt tas (Yokote, 2007). Pappor oroar sig för kvinnans hälsa och välbefinnande i samband med akut kejsarsnitt och oron och rädslan kvarstår under hela förlossningsprocessen. Samma studie belyser att akut kejsarsnitt beskrivs som en fördel av papporna, då rädslan försvinner så fort barnet framföds och ger sitt första födelseskrik (Johansson et al., 2012). Detta skiljer sig från föreliggande studies resultat som visar att pappornas oro är mer framträdande än känslan av rädsla. Den troliga förklaringen till att detta skiljer sig är att papporna upplever personalen som professionella och kompetenta, vilket förmodligen reducerar känsla av oro. Att pappor upplever oro för mammor och barnen är helt naturligt. Konsekvensen av pappors oro medför att mammor får en negativ känsla om sig själva och sin förmåga att föda. Pappors oro kan skapa en splittrande kraft i förlossningsrummet, vilket kan leda till att mamman tappar sitt självförtroende.
I föreliggande studies resultat framkommer inte en så tydlig oro för barnen. Pappornas oro berör mammornas välbefinnande och hälsa vid akut kejsarsnitt. I Yokote (2007) och Johansson et al. (2014) studier är mammors och barns hälsa och liv lika viktiga. Enligt Yokote (2007) beskriver papporna att akut kejsarsnitt upplevs som en trygg förlossningsmetod när förlossningsprogressionen avstannar. Papporna hanterar oron för mamman och barnen genom att visa tillit till vårdpersonalens arbetsinsats (Yokote, 2007). I likhet med föreliggande studies resultat som belyser att papporna också upplever tillit för vårdpersonalens arbetsinsats, detta skapar förmodligen en känsla av trygghet. Pappors trygghet kan bero på att dem har tidigare erfarenhet av kejsarsnitt eller arbetar inom vården.
Den medicinska kunskapen hos pappor som arbetar inom vården kan bidra till att de upplever trygghet och mindre oro, vilket medför att de upplever ett akut kejsarsnitt som en säker förlossningsmetod. I studiens resultat framkommer inte om det är pappornas första upplevelse av akut kejsarsnitt eller om de arbetar inom vården.
Föreliggande studies resultat belyser olika strategier pappor använder sig av för att hantera sin oro. En strategi var att pappor litade på läkarnas och barnmorskornas kompetens eftersom pappor var medvetna om att vårdpersonalens kunskap var den rätta för mammorna och barnen. En annan strategi för att hantering av oron var att gå åt sidan och låta tårarna rinna en stund. Johansson et al. (2014) studie visar att pappor ansåg att mammor befriades från smärtsamma värkar då läkarna till slut beslutade att utföra akut kejsarsnitt. Pappor ansåg att beslutet var en fördel för dem själva också, då det inte fanns någon tid att bygga upp oro och känna sig stressad kring situationen. Yokote (2007) beskriver också att pappor upplever att de inte har något större val än att lita på vårdpersonalen, på så sätt hanterar papporna sin oro.
Papporna i samma studie anser att vårdpersonalen har kunskap som krävs för att rädda barn och mammor i de akuta skeden. Detta stämmer överens med föreliggande studies resultat då papporna uttrycker sig positivt kring akut kejsarsnitt. Med tanke på att mammornas uthållighet och viljestyrka tog slut så uttryckte papporna en känsla av lättnad när besluten om akut kejsarsnitt fastslogs. Med detta i beaktande bör vårdpersonal på förlossningsavdelningen vara lyhörda, då dessa pappor kan vara i större behov av stöd och uppmärksamhet för att kunna hantera sin oro.
I studiens resultat framkommer det att pappor inte vill vara utlämnade eller maktlösa vid akut kejsarsnitt, det är då väsentligt att barnmorskor gör dem delaktiga så att dem inte har en oklar roll. Fahy och Parratt (2006) beskriver om en sammanhållande kraft “integrative power” som pappor kan använda sig av på förlossningsrummet. Kraften bidrar till att pappor kan stödja mammors sinnen så att dem kan uttrycka sina kroppsliga känslor och på så sätt kunna föda spontant. När papporna blir utlämnade och maktlösa så riskerar de ge mindre
