Den Globala Förlustaffären

Kandidatuppsats vt.12 Handledare: Ulf Olsson UPPSALA UNIVERSITET

Den Globala Förlustaffären

En förvärvsmarknad i förändring – utveckling

och orsaker

Felix von Stedingk & Johan Wiklund

Sammandrag

Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst.

Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid

förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.

Innehållsförteckning

ii. Begränsningar & kritik till vald metod... 7

iii. Avgränsningar... 8 iv. Förtydliganden ... 8 v. Definitioner ... 10 e. Arbetets relevans ... 10 Del II ... 11 2. Teori företagsförvärv ... 12 a. Omsättningseffekter ... 12 b. Kostnadsreducering ... 13 c. Skattefördelar ... 14 3. Trendutveckling ... 15

a. Utveckling antal företagsförvärv ... 15

b. Utveckling andel lönsamma företagsförvärv ... 17

4. Orsaker till trendutveckling ... 21

a. Företagsperspektiv ... 21

i. Tillväxt genom förvärv ... 21

ii. Förvärvsgranskning ... 22

iii. Patent- och innovationsdrivet humankapital ... 23

b. Marknadsperspektiv ... 23

i. Private Equity-företag & Budgivningsprocess ... 23

ii. Företag från tillväxtmarknader ... 25

iii. Statliga investeringsfonder ... 27

c. Individperspektiv ... 29

i. Beslutsfattande roll i förändring ... 29

Sida 4 av 50

Del I

Sida 5 av 50

1. Inledning

a. Inledande text

15 augusti 2011, Google tillkännager sin avsikt att för 12,5 miljarder dollar förvärva Motorola. De båda har en längre tid haft ett samarbete och Googles VD Larry Page beskriver affären som en ”natural fit”. Att höga förväntningar har satts är självklart med tanke på ett tidigare smärtfritt samarbete och fortsatta positiva effekter förutspås. Google betalar ett pris per aktie som är 63 % högre än stängningskurs dagen innan. Motorolas styrelse godkänner föga förvånande Googles bud. (Google Inc., 2011)

Förvärvet ovan är ett av drygt 40 000 för året 2011 (Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances - Worldwide, 2012). I ett affärsklimat i förändring, med ett ständigt växande krav på effektivitet och snabb exekution, har förekomsten av förvärv blivit viktigare för företag. Enligt teorin så ska positiva synergieffekter uppstå vid ett förvärv, i form av förbättrade

omsättningseffekter, kostnadsreducering eller skattefördelar (Jaffe et al., 2010). Hela idén bakom de flesta förvärv är enkelt förklarat att värdet av bolaget efter förvärvet har genomförts ska vara större än värdet av de två företagen var för sig (Copeland et al., 2005).

Undersökningar från praktiken visar dock på en mer komplicerad verklighet. En rapport från KPMG (2008) pekar på hur antalet företagsförvärv har ökat samtidigt som en allt större andel sådana har minskat lönsamheten. Rapporten finner stöd av bland annat Kumar (2009) som menar på att förvärvsmarknaden genomgår omvälvande förändringar med digra konsekvenser för de förvärvande företagen.

De två motstridande tankarna mellan teori och praktik rörande företagsförvärv som redogörs för ovan väcker en nyfikenhet och vilja hos oss till fördjupning i ämnet. Att öka ett företags värde genom förvärv kan enligt teorin verka enkelt men hur förhåller sig verkligheten? Stämmer det att en större andel förvärv blivit olönsamma? Hur har egentligen lönsamheten från företagsförvärv förändrats? Varför har denna förändring skett?

Sida 6 av 50

b. Syfte

Vi syftar först till att ge en teoretisk introduktion till ämnesområdet företagsförvärv där vi går igenom motiv till varför företag använder sig av förvärv. Detta för att sätta in läsaren i ämnet och underlätta fortsatt läsning av arbetet. Vi ämnar sedan utreda och redogöra hur förvärv har utvecklats, både i antal genomförda och även andel lönsamma förvärv. Vidare ska vi hitta orsaker till varför förvärvens utveckling sett ut som den gjort. Tänkbara sådana orsaker tror vi kan hittas både i förändringar på förvärvsmarknaden, men också inom företagen och hos dess anställda, varför vi ämnar undersöka påverkande faktorer hos alla dessa tre perspektiv. Vi avser slutligen att undersöka om det går att dra slutsatser kring vilka av de orsaker vi funnit som har varit ytterst drivande för utvecklingen.

Med andra ord ska vi förklara vad orsakerna till förvärv är, hur utvecklingen av förvärven sett ut och slutligen varför utvecklingen sett ut som den gjort.

c. Frågeställningar

Hur har utvecklingen av antalet genomförda och andelen lönsamma företagsförvärv sett ut? Varför har utvecklingen sett ut som den gjort? Vilka orsaker är de mest drivande till denna utveckling?

d. Metod

i. Tillvägagångssätt

Det tillvägagångssätt som använts för att besvara frågeställningarna är en litteraturstudie. Utifrån ett stort urval tidigare studier, forskningsrapporter och statistik har kärnfull och, för vårt syfte, relevant information sammanställts och tydliggjorts för läsaren. Vi har genom databasen Business Source Premier funnit källor och använt de som sen tidigare är väl refererade och citerade. Att vi använt oss av just denna metod är för att kunna ge en översiktlig bild av utvecklingen av

Sida 7 av 50

tur en minoritet av det som skrivits inom ämnesområdet företagsförvärv. Vi har genom tidigare nämnda databas gjort ett urval för att återge ett helhetsperspektiv.

ii. Begränsningar & kritik till vald metod

En begränsning med metoden att använda sig av flertalet forskningsrapporter är att de i sina olika undersökningar har använt sig av olika parametrar, exempelvis har de ibland skilda definitioner eller granskat annorlunda marknader och branscher. Detta har gjort det svårt att direkt ställa dem mot varandra. Vi anser dock att detta inte innebär något problem i vår uppsats då vi inte söker efter direkta och statistiskt säkrade procentsatser, utan snarare är ute efter att belysa större förändringar och trender. Genom ett tillräckligt omfattande litteratururval så minskar risken att för företags- eller branschspecifika företeelser speglas i för hög mån och möjliggör samtidigt utredandet av ett globalt perspektiv med trendfokus rörande företagsförvärv.

För att mäta ett förvärvs eventuella lyckande eller misslyckande så använder våra källor två olika typer av studier – så kallade event studies eller longer run perfomance. Den förstnämnda bygger på direkta effekter av ett förvärv där exempelvis börskurs dagligen kan ses som en indikator för synergieffekterna (Jaffe et al., 2010). Vad gäller longer run performance så ser författarna istället till vad bolaget producerat innan och efter ett förvärv (Copelandet al., 2005). Vid dessa

undersökningar används ett längre tidsperspektiv som kan variera, enligt författarna är det helt beroende på hur snabbt effekten av förvärvet kan utläsas. Ett tidsperspektiv på flera år menar författarna inte är ovanligt. I vår uppsats har vi valt att använda källor som ser till båda typerna av studier. Vi har gjort det med anledning av att det finns såväl positiva som negativa sidor av båda metoderna. Vad gäller event studies så finns risken att kortsiktig marknadstro i för hög

utsträckning påverkar effekten av ett förvärv. Samtidigt är det svårt att utläsa vad som är effekter kopplade till förvärvet vad gäller longer run performance då det tidsintervall som undersöks är konjunktur- och omvärldskänsligt. Vid användandet av källor som är grundade i båda metoderna minskar vi risken att någon av dessa negativa effekter ska bli allt för påtaglig då vi undersöker trendutvecklingen inom marknaden för företagsförvärv.

Sida 8 av 50

detta är att arbetet blir subjektivt då personliga preferenser kan ha påverkat vårt val av källor. Det kan även diskuteras huruvida alla de källor vi använder oss av är oberoende. Vi har försökt att minska denna risk genom att använda oss av ett tillräckligt brett urval.

iii. Avgränsningar

Företagsförvärv har blivit ett alltmer aktuellt inslag i dagens affärsklimat. Trots detta så förekom givetvis samma typ av köp även tidigare. Vi har valt begränsa vårt urval av källor till perioden 1985-2011. Denna avgränsning gör vi då det underlag vi använt oss av i huvudsak behandlar den tidsperioden.

Eftersom våra källor till stor del genomfört utredningar och studier rörande bolag/branscher på redan väletablerade kapitalmarknader har vi valt att göra samma begränsning. Detta ter sig som en följaktig konsekvens då slutsatser kommer härledas till vald litteratur. Det är även på mer utvecklade marknader som det finns möjlighet att göra faktabaserade uppföljningar för att utvärdera resultatet av ett företagsförvärv.

Vid alla företagsförvärv så finns det en köpare och säljare. Vi kommer i vår uppsats endast att behandla de konsekvenser och effekter som uppstår för det köpande företaget. Detta då det säljande företaget upphör att existera efter att ett köp har genomförts. Det köpande företaget fortsätter att existera och således uppstår möjligheten att göra en uppföljning.

iv. Förtydliganden

Sida 9 av 50

M&A (Mergers & Acquisitions) som begrepp – På engelska används ofta M&A som ett

samlingsbegrepp för fusioner och företagsförvärv som ämnesområde. Detta kan bli förvirrande då vissa av våra källor använder begreppet ”merger” i sin löpande text men där den teoretiska

grunden är densamma som för företagsförvärv. Med andra ord så finns det i stor mån en signifikans att använda källor som använder både begreppen fusioner och företagsförvärv. Som exempel på lika teoretisk grund för förvärv och fusioner kan nämnas utnyttjande av lånkapacitet, strategiska fördelar, stordriftsfördelar, kostnadsbesparande åtgärder, forskningsmöjligheter. Begreppen ter sig olika i det engelska och svenska språket där konsekvensen blir att vi läser om ”M&A:s” på engelska och tillämpar detta för att förklara begreppet ”företagsförvärv” på svenska. Genomgående har vi inte för avsikt att redogöra för specifika företagsförvärv utan se till större trender. Övergripande trender kan dock exemplifieras genom specifika förvärv, med en förtydligande avsikt.

I den teoridel där vi förklarar bakomliggande argument till varför förvärv genomförs följer vi den kategorisering som flertalet läroböcker inom området har uppvisat. De kategorier som vi

använder oss av är omsättningseffekter, kostnadsreducering samt skattefördelar. Även om praxis inte råder rörande ämnesområdet företagsförvärv, vad gäller hur argument till förvärv ska

kategoriseras, så anser vi att vår indelning är använd av tillräckligt många läroboksförfattare för att vårt val ska anses vara motiverat.

I kapitlet där vi finns orsaker till trendutvecklingen har vi valt att kategorisera upplägget beroende på orsakens ursprung. Vi har gjort detta för att tydliggöra och förenkla förståelsen till de

bakomliggande orsakerna. Vi har urskilt tre olika perspektiv; företag-, marknad- och

Sida 10 av 50

v. Definitioner

Företagsförvärv – Med begreppet företagsförvärv avses det skeende där en överföring av äganderätt sker från ett företag till ett annat. Det uppköpta företagets organisation absorberas med andra ord av det köpande företaget. (Buono, 2012)

I uppsatsen kommer termer som exempelvis uppköp, köp, förvärv och överlåtelse att användas för att beskriva samma fenomen. Det vi syftar till vid användandet är dock alltid vår ursprungliga definition av ordet företagsförvärv.

Synergi – Idén att värdet av två företag kombinerat är större än summan av de enskilda företagen var för sig. (Investopedia, 2012)

Lönsam – Förklarar relationen mellan priset som betalats och faktisk synergieffekt. Vidare är ett lönsamt förvärv ett förvärv där synergin som uppstår är större än den köpeskilling som betalats. Premie (Förvärvspremie) – Skillnaden i det faktiska köppriset ställt i relation till det uppskattade värdet innan ett förvärv (Investopedia, 2012). Vid förvärv av ett börsbolag så är premien det värde som betalas över börskursen. Om ett bolag är värt 10 men vid ett förvärv kostar 11 så är premien 1 eller 10 % (1/10).

e. Arbetets relevans

Sida 11 av 50

Del II

Sida 12 av 50

2. Teori företagsförvärv

Vi har alla förståelse för det faktum att företag köper och blir köpta. Generellt sett kan vi kategorisera anledningar till att företagsförvärv sker i tre kategorier; omsättningseffekter, kostnadsreducering samt skattefördelar. Samtliga följder kan ses som synergier där ett köpande företag uppnår positiva effekter som ett direkt resultat av ett köp. Tanken är att företaget efter uppköpet är mer värt än summan av de två bolagen var för sig. Nedan redogörs för dessa olika anledningar ur ett teoretiskt perspektiv.

a. Omsättningseffekter

De omsättningseffekter som benämns som positiva då ett köp genomförs är

marknadsföringsförbättringar, strategiska fördelar eller fördel genom ett monopol-liknande beteende.

Idén med en förbättrad marknadsföring är att företaget efter ett genomfört köp ska ha lättare att utnyttja gemensamma markandsföringskanaler och på så sätt nå ut effektivare till en bredare publik vilket medför att den totala omsättningen ökar. Vidare så kan även

marknadsföringsutgifter samordnas och sänkas. (Berk, DeMarzo, 2007)

De strategiska fördelar som avses i samband med omsättningseffekter berör det faktum att köpare i viss utsträckning ser förvärv som ett sätt att positionera sig inför framtiden. Som exempel kan nämnas att ett företag inriktat mot att industriellt sy kläder köper ett företag som sysslar med dataprogrammering för att således utveckla en spetskompetens vad gäller sin produktionsprocess. (Jaffe et al., 2010)

Sida 13 av 50

b. Kostnadsreducering

Två firmor som en enhet (till följd av förvärv) kan i vissa fall agera mer effektivt än två separata. De besparingar som kan uppstå till följd av förvärv är stordriftsfördelar, vertikal integration, kompetensöverföring samt effektivisering vad gäller styrandet av bolaget.

Då produktionen mellan två bolag kan samordnas finns möjligheten att strömlinjeforma denna. Genom att genomsnittskostnaden för varje produkt minskar ju högre volymen är så uppnås en lägre total produktionskostnad. Detta skulle inte vara möjligt om inte företagen arbetade som en enhet och således blir den positiva synergi-effekten tydlig. (Jaffe et al., 2010)

Om ett företag upplever problem i någon del av den vertikala produktionskedjan så finns

möjligheten att, istället för att outsourca, genomföra ett vertikalt förvärv. Således kontrollerar det köpande företaget fler delar av produktionskedjan och kan därmed koordinera och effektivisera processen. Det kan även vara så att ett företag har ett behov av att säkerställa råvaror till sin produktion. I dessa fall kan förvärv vara en lösning på problemet. Om exempelvis olja är en kritisk komponent för att färdigställa ett företags produkt så kan det ligga i dess intresse att förvärva ett oljeproducerande bolag. (Berk, DeMarzo, 2007)

Om två industrier är nära kopplade vad gäller teknologiskt kunnande så kan det finnas

kostnadsreducerande motiv bakom ett förvärv. Som exempel kan nämnas att ett bilföretag väljer att köpa ett bolag inom flygbranschen där teknisk innovation kommit ett steg längre. Tanken är då att flygplansinnovationer ska bidra till en billigare och bättre produktion även för bilarna. Risken att förvärva istället för att själv utveckla egna produkter anses lägre. (Volberda et al., 2011) Framförallt inom innovations- och teknikintensiva branscher så finns det ett behov av att ständigt ligga i framkant. Många större företag kan därför välja att förvärva bolag för dess kompetens och innovationsrikedom hos personalen eller för att det finns patent att tillgå i det säljande företaget. (Copeland et al., 2005)

Sida 14 av 50

fall strukturera om bolaget och därmed avskeda delar av personalen, vilket ses som en besparingsåtgärd. (Jaffe et al., 2010)

c. Skattefördelar

Skatter är en central utgift för alla företag och möjligheter som ges att påverka dessa är välkomna. Genom att företagen även efter köpet kan fungera som två enheter, som exempelvis moder- och dotterbolag, så uppstår kvittningsmöjligheter. Förenklat sett så kan förluster i ett av bolagen användas för att kvitta och sedermera minska skatterna för det andra bolaget som redovisar ett positivt resultat. (Jaffe et al, 2010)

Sida 15 av 50

3. Trendutveckling

a.

Utveckling antal företagsförvärv

De senaste decennierna har antalet företagsuppköp ökat i antal enligt Institute of Mergers and Acquisitions (2012). Figur 1 nedan visar på en ökning från 4000 förvärv och fusioner år 1988 till över 40 000 år 2011.

Figur 1.

Källa: Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances (2012)

Sida 16 av 50

Figur 2 och 3.

Källa: Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances (2012)

Figur 2 och 3 ovan åskådliggör utvecklingen inom den humankapitalintensiva sektorn biomedicin (till höger) och bilindustrin (till vänster). OBS: Notera att figurerna har olika maxvärden på Y-stapeln. Likartad utveckling som den globala går även att finna om man ser till enskilda sektorer, vilket figur 2 och 3 ovan visar.

Sida 17 av 50

b.

Utveckling andel lönsamma företagsförvärv

Christensen et al. (2011) har undersökt företagsförvärv på den amerikanska marknaden. De menar att andelen icke-lönsamma företagsförvärv varje år pendlat mellan 70 och 90 %. Revisionsfirman KPMG har gjort liknande studier inom just företagsförvärv, men utifrån ett globalt perspektiv. Dessa rapporter (1999;2008) pekar på en stor, om än inte lika överväldigande, andel av olönsamma företagsförvärv. De två nästkommande figurerna visar lönsamheten hos förvärv under åren 2006 respektive 2008.

Figur 4.

Källa: KPMG (2006)

Sida 18 av 50

Figur 5.

Källa: KPMG (2008)

Figur 5 ovan visar 13 % lönsamma (rödfärgat), 42 % neutrala (ljusblå) och 45 % olönsamma (mörkblå) förvärv under 2008.

De två figurerna visar hur andelen olönsamma förvärv har ökat från 26 % till 45 % under åren 2006 – 2008.

I en studie av Kumar (2009) framkom att andelen olönsamma företagsförvärv i världen har blivit större de senaste årtiondena. Författaren menar att denna andel har ökat till 50 %, med andra ord att omkring hälften av alla företagsförvärv varit olönsamma. Även Kedia et al. (2011) beskriver, utan att nämna specifika procentsatser, hur andelen olönsamma företagsförvärv har ökat sedan 1990.

Sida 19 av 50

det övervägande vara lönsamma affärer, motsatt resultat gäller för de större bolagen. Figur 1 nedan visar total årlig värdeutveckling och avkastning för förvärvande firmors aktieägare år 1980 - 2001.

Tabell 1.

Källa: Moeller, S. B., F. P. Schlingemann, et al. (2005)

Sida 20 av 50

Figur 6.

Källa: Moeller, S. B., F. P. Schlingemann, et al. (2005)

Figur 6 ovan visar det sammanlagda förlorade värdet av genomförda förvärv skedda mellan 1980 – 2001. Nedgången från 1998 och framåt är tydlig.

Sida 21 av 50

4. Orsaker till trendutveckling

Detta avsnitt syftar till att med hjälp av litteratur finna orsaker till trenden att antalet förvärv blivit fler samtidigt som andelen olönsamma företagsförvärv blivit allt större. För att göra det mer lättläst och överskådligt är kapitlet uppdelat i tre perspektiv: företags-, marknads-, och

individperspektiv.

a. Företagsperspektiv

i. Tillväxt genom förvärv

En övergripande orsak är enligt Christensen et al. (2011) att förvärv allt oftare sker med tillväxt som ändamål. De menar också att beslutsfattare underskattar svårigheterna i uppköpsprocessen och överskattar de förväntade synergieffekterna i form av kostnadsreduceringar och

omsättningseffekter som följer av förvärvet. Författarna sammanfattar problemet med meningen (översatt till svenska):

”Varje dag blir fel företag uppköpa av fel ändamål, med felaktiga värdeparametrar som grund för prissättningen, och fel delar blir sen integrerade i fel affärsmodeller.”

Som exempel nämner Christensen et al. (2011) Daimlers misslyckade förvärv av Chrysler år 1998. Skälet till förvärvet var att Daimler ville ta del av Chryslers marknadsandelar och höga lönsamhet. Grunden till deras marknadsdelar och goda lönsamhet var att Chrysler hade en affärsmodell med låga tillverkningskostnader och snabba produktionscykler. Problem uppstod sen när Daimler i allt för stor utsträckning ville integrera Chryslers verksamhet med dess egen. När Chryslers fabriker, teknologier, återförsäljare och varumärke blev integrerade i Daimlers

verksamhet så försvann de låga kostnaderna och kvicka produktionscyklerna, vilka som tidigare nämnt var grunden för Chryslers goda lönsamhet. Enligt författarna borde Daimler alltså förvärvat Chrysler och behållit deras affärsmodell intakt istället för att samordna den med deras egen. Daimler hade inför köpet förväntade synergieffekter till ett värde av 8 miljarder dollar vilka var långt överskattade och de fick till slut ge upp sitt försök till förvärv.

Sida 22 av 50

förvärvet, redan när prislappen sätts. I sin avhandling beskriver de hur företag som har låg tillväxt och är beroende av uppköp för att öka denna tenderar att betala ett överpris vid förvärv av andra företag. Författarna hittade ett samband mellan för höga premier och olönsamma förvärv. Desperation i strävan efter tillväxt hos företag är en central del i deras avhandling, och de menar att denna desperation har ökat. Även Kalpic (2008) och Dutta (2011) medhåller att en ökad konkurrens har lett till att det i många industrier blivit svårt för företag att skapa tillväxt genom andra sätt än förvärv. Författaren Ismail (2011) kommer fram till en liknande slutsats, som pekar på att förvärvande företag oftare betalar för mycket för köpet om de sedan tidigare har låg

tillväxtpotential.

I många fall så finns det en medvetenhet kring svårigheterna att få ett förvärv lönsamt. Trots detta menar Akdoğu (2011) att det kan vara rationellt och försvarbart att ändå genomföra förvärv som del av en strategi. Då det finns en naturlig konkurrenssituation på en marknad så kommer förvärv direkt kunna skada ett företags konkurrenter och gynna företaget självt. Med denna

grundförståelse så blir även följden att företaget själv kan skadas då konkurrenter förvärvar. I sådana situationer finns det ett mervärde av att bjuda högre för ett förvärv än vad som annars torde vara rimligt. Det handlar i det här fallet om att förlora lite eller att förlora mycket menar författaren. Det mest rationella blir då att bjuda relativt sett högre premier.

ii. Förvärvsgranskning

Innan ett företag beslutar att förvärva ett annat så genomgås en grundlig process där det bolag som står i fokus utreds. Denna förvärvsgranskning är omfattande och många perspektiv ska vägas in. Traditionellt sett så har granskare främst sett till ett finansiellt perspektiv för att förstå hur företagen ska integreras vid ett eventuellt förvärv. I kontrast till det finansiella perspektivet menar dock KPMG (2008) att ett allt större fokus måste läggas på de komponenter i ett företag som är kulturellt rotade. Framförallt vid gränsöverskridande förvärv så har det blivit viktigare där det ofta handlar om att två företag från olika länder ska bli ett. De integrationssvårigheter som uppstår menar författarna i sig självt inte vara något onormalt, utan de menar att problematiken ligger hos företagen som själva inte planerat för integrationsstadiet och i synnerhet de två kulturernas

Sida 23 av 50

I sin artikel ”Human Due Diligence” skriver Harding och Rouse (2007) om hur företag vanligtvis i sitt granskningsförfarande ser till finansiell, kommersiell och operationell data. Det som många missar är, enligt dem, det faktum att en stor tyngd bör läggas vid att förstå kulturen i

organisationen, attityden inom företaget samt rollerna och förmågorna hos de anställda. Den direkta och tydligaste följden som går att se vid misslyckad kulturell integration är den flykt av talangfull personal som sker efter att förvärvet ägt rum.

McGrady (2005) menar att företag vid förvärv endast gör granskning ur ett finansiellt och juridiskt perspektiv. Utöver dessa grundstommar menar han att andra perspektiv vad gäller intellektuellt kapital, miljö samt hur personalen fungerar och vilka förmåner som finns inom bolaget bör ses till. Genom att vidga begreppet förvärvsgranskning är McGrady ute efter att förbättra processen och lösa många av de problem som uppstår vid förvärv.

iii. Patent- och innovationsdrivet humankapital

Fulghieri och Sevilir (2011) beskriver att det i branscher som är humankapitalintensiva kan vara ineffektivt och olönsamt att förvärva andra företag, trots minskad konkurrens för det köpande företaget. Detta för att denna typ av företag ofta är beroende av innovation och nya patent från anställda, något som enligt författarna minskar när konkurrensen blir lägre. Den förväntade synergieffekten hos innovations- och teknikintensiva branscher, att ett förvärv leder till ökad kompetens och innovationsrikedom, är enligt författarna inte given.

b. Marknadsperspektiv

i. Private Equity-företag & Budgivningsprocess

En Private Equity-firma (PE) är ett företag som köper upp andra företag med avsikten att

Sida 24 av 50

Enligt KPMG (2006) har antalet Private Equity-firmor som vill förvärva företag ökat de senaste tio åren. Att PE-firmor är på frammarsch bekräftas av Shapiro och Pham (2009). Från 1970 – 2007 hade antalet PE-firmor enligt deras undersökning ökat från 92 till 2 823 stycken i hela världen.

World Economic Forum (2008) skriver i sin rapport om hur transaktionsvärden för PE-firmor sett ut historiskt mellan åren 1990-2007. De finner att det totala värdet av transaktionerna har ökat från ca 32 miljoner dollar till drygt 1,1 miljarder dollar. I tabell 2 nedan så redogörs för deras resultat.

Tabell 2.

Källa: World Economic Forum (2008)

KPMG (2008) redogör för hur intåget av PE-firmor har lett till att antalet köpare och spekulanter i företagsförvärv vuxit snabbare än antalet säljande företag, vilket gjort att de säljande företagen fått en allt starkare position i uppköpsförhandlingarna. Fler köpare på marknaden och starkare förhandlingsposition hos säljarna har drivit upp priserna. Rapporten pekar också på hur

Sida 25 av 50

kunnat utnyttja genom att skapa en auktionsprocess där köparna fått buda över varandra. KPMGs redogörelse har funnit att 72 % av alla uppköp gjorda av PE-firmor skedde i en auktionsprocess.

DiPietro (2010) beskriver hur konkurrensen mellan förvärvande företag varit lägre efter

ekonomiska kriser, jämfört med tider där marknaden varit på uppgång. Författaren fann också att företag som trots dåliga tider och hög risk vågat genomföra förvärv kort efter de senaste

finanskriserna haft god avkastning.

ii. Företag från tillväxtmarknader

Kumar (2009) beskriver hur företag med ursprung i traditionella tillväxtmarknader som Indien, Kina, Ryssland, Malaysia och Sydafrika köper upp företag i industrialiserade länder. Syftet är att tillskansa sig kunskap, teknologier och affärsmodeller som på lång sikt ska leda till ökad

omsättning och reducerade produktionskostnader. Kortsiktiga förluster eller för tillfället

överprissatta uppköp av företag spelar mindre roll för att tidsperspektivet är längre. Författaren tar som exempel upp det indiska företaget Hindalco, som under en period av sju år trots stora

förluster i och med finanskrisen genomförde ett flertal företagsförvärv och ökade sin omsättning från 500 miljoner dollar till 15 miljarder dollar.Kumar påvisar att företag från tillväxtländerna Kina, Ryssland, Malaysia och Sydafrika år 2008 totalt stod för 26 % av förvärv som skedde i industrialiserade länder.

Bhagat et al. (2011) har ett överskådligt perspektiv i sin artikel som behandlar gränsöverskridande förvärv som utförs av företag med ursprung i mindre utvecklade ekonomier. Enligt författarna så finns det en tydlig trend att förvärv från företag i mindre utvecklade ekonomier blir allt vanligare både vad gäller värde och antalet köp som genomförs. Anledningarna till trenden är att de förvärvande företagen vill nå strategiska fördelar genom att utöka sin verksamhet, få en mer påtaglig hävstång på sina egna kompetenser och/eller att diversifiera sin verksamhet till nya

Sida 26 av 50

Tabell 3

Källa: Bhagat et al. (2011)

I en rapport från Boston Consulting Group (2006) skrivs om nya globala utmaningar. Ett tema i rapporten är hur investeringar från de 100 största företagen i utvecklande ekonomier har sett ut historiskt. Sett till perioden 1985-2005 så har 57 % av det totala värdet av gränsöverskridande förvärv skett i välutvecklade ekonomier. Rapporten menar också att det har blivit allt viktigare för ovan nämnda företag att använda gränsöverskridande förvärv som en del av företagens strategier. Utlandsdestinerade förvärv vad gäller antal och värde behandlar FN (2009) i sin rapport

Sida 27 av 50

Figur 7.

Källa: FN (2009)

Figur 7 ovan ser inte enbart till förvärv, men FN (2009) menar i samma rapport att det råder ett starkt samband mellan kapitalutflöde och förvärv från tillväxtländer.

iii. Statliga investeringsfonder

På senare tid har det enligt Platt (2009) blivit allt mer aktuellt med en global statlig inblandning vad gäller förvärv och fusioner.

Sida 28 av 50

Utvecklingen där SWF i allt större utsträckning är med och påverkar marknaden för M&A kan ha en negativ baksida menar exempelvis Drezner (2008) och Lindberg (2009). Båda

artikelförfattarna förhåller sig kritiska till de faktiska motiven då SWFs i viss mån är politiskt drivna. En svårighet som de menar uppstår är hur ett land bör förhålla sig då inhemska företag köps upp med strategiska snarare än ekonomiska intressen. Ett regelverk bör skapas för att skydda strategiskt viktiga industrier (såsom försvar och kommunikation). Hur framtida möjligheter ska se ut för SWFs bör alltså ifrågasättas, menar de båda författarna.

Skepsisen mot olika länders investeringsfonder har två sidor menar Platt (2009). I sin artikel ”Sovereign Wealth Funds Prepare To Take More Active Role In M&A” beskriver han de två sidor som finns av problematiken. Han förstår den misstänksamhet som grundats i det faktum att det är statliga bolag med delvis strategiska avsikter, men menar samtidigt att det är fel sätt att se det på. Oavsett avsikt så menar han att de stora SWF som finns i världen är av sådan karaktär att det vore bättre att samarbeta istället för att förkasta deras påverkan på världsekonomin och i synnerhet förvärv av utländska företag. Beroende på inriktning hos en SWF så kan en strategi vara att själva majoritetsäga och aktivt styra ett bolag – förvärv är då en bra väg att gå för att på ett snabbt sätt få kontroll. Vanligare är dock att fonderna har ett mindre innehav i ett flertal bolag. Platt menar även att synen på SWF håller på att förändras och att de snarare bör ses som

medfinansiärer eller viktiga delägare, inte minst under kristider som nyligen genomgåtts. Oavsett syn på SWF, positiv eller negativ, så menar han slutligen att dess inverkan kommer vara bestående och som artikelrubriken menar, att företagsförvärven kommer att öka.

Sida 29 av 50

c. Individperspektiv

i. Beslutsfattande roll i förändring

Författarna Hayward och Hambrick (1997) ger en bild där alltför höga premier är den största anledningen till att en stor andel företagsuppköp misslyckas. De beskriver hur förhoppningar på synergieffekter har lett till dyra uppköp med svårigheter att sedan nå lönsamhet. Skillnaden mot andra undersökningar är dock att de hittar ett mer individbaserat svar på varför alltför höga premier utbetalas vid uppköp. De menar att stora publika förväntningar på framförallt VD:n gör att denne kan få alltför stort förtroende för sin egen förmåga och därmed överskatta

synergieffekterna vid ett förvärv, vilket i sin tur leder till ett för högt prissatt uppköp. Författarna tar upp exempel på företag som köpts upp för mer än dubbla sitt marknadsvärde, just för att VD:n överskattade sin skicklighet att tillgodogöra synergieffekter från förvärvet. Med andra ord menar författarna att skälet till att för höga premier betalas vid företagsförvärv till stor del kan förklaras av en hybris hos enskilda beslutsfattare.

Tengblad (2004) har gjort en ingående studie om hur VD-rollen har utvecklats och vad denna påverkas av. I sin avhandling beskriver Tengblad hur VD:n blivit en allt mer publik person i media och i större utsträckning är utsatt för påtryckningar från ett företags aktieägare och andra intressenter. Författaren menar att VD:n traditionellt sett endast har varit beslutsfattare men att rollen också utökats till att bli en kommunikationssamordnare åt olika intressegrupper, så som aktieägare och media. Det framkommer även i hans rapport hur de ökade publika

förväntningarna i sin tur faktiskt påverkar VD:n och dennas beslut.

Sida 30 av 50

Generellt sett så betalar företag från mindre utvecklade ekonomier en högre premie för att förvärva bolag i mer välutvecklade länder jämfört med företag som delar samma ursprung som förvärvet själv. Detta menar Hope och Vyas (2011) som undersökt varför dessa relativt sett högre premier betalas. Deras slutsats konkluderar att det finns en nationell stolthet hos beslutsfattarna i de bolag som genomför gränsöverskridande förvärv. Den stoltheten är av nationell snarare än personlig art menar författarna. En sammanställning av de granskade förvärv som Hope och Vyas har undersökt finnes i bilaga 2.

ii. Incitamentbaserad belöningsmodell

Kompensationen till en VD inom ett företag kan vara utformad efter olika parametrar. Hur stor del av lönen som är fast respektive rörlig och vad denna rörliga del består av kan variera. Beroende på hur ett kontrakt utformas så kan detta få följder för hur en VD beter sig i frågor som rör förvärv menar Jaggi och Dorata (2006). De fastslår i sin studie att det finns ett positivt samband mellan högre premiebud och den kompensation som VD:n får efter att förvärvet har genomförts. Den slutsatsen de då drar innebär att VD:n kan se ett egenintresse i att buda relativt sett högre premier inför ett eventuellt förvärv. Detta gör denne med anledningen av den högre

kompensation som möjliggörs efter förvärvet gått igenom.

Masulis et al. (2009) finner i sin undersökning att VD:ar allt oftare utför förvärv som sänker värdet för aktieägarna, men som är till gagn för VD:n själv. Även Aggarwal och Samwick (2003) menar att beslutsfattare genomför förändringar och förvärv med privata förmåner i åtanke snarare än för företagets bästa.

Rörlig kompensation som del av lönen är en intressant faktor för att förstå hur stor del av sin lön som VD:n själv kan påverka. Enligt Desai (2012) så har andelen rörlig lön som del av den totala lönen stigit kraftigt. 1990 så var 20 % av lönen för amerikanska chefer av rörlig karaktär. 2007 var samma siffra 70 %. Slutsatsen som Desai drar blir följaktligen att VD:ar i allt större

utsträckning kan påverka sin lön.

I artikeln ”Executive Compensation and Corporate Acquisition Decisions” skriver författarna om relationen mellan kompensation för managers i det köpande bolaget och aktiens positiva

Sida 31 av 50

Sida 32 av 50

Del III

Sida 33 av 50

5. Analys

Trend inom företagsförvärv

Sammantaget genomgår marknaden för företagsförvärv en stor förändring. Allt fler uppköp sker årligen och denna ökning ser ut att fortsätta. Samtidigt som förvärven har vuxit i antal har en procentuellt växande andel av dessa blivit olönsamma. Detta är en trend som går att finna i alla de marknader, sektorer och länder som förekommit i denna avhandling. Ett flertal olika orsaker ligger bakom denna utveckling, vilka redogörs för nedan.

a. Företagsperspektiv

I vår uppsats framkom ett samband mellan höga premier och olönsamma förvärv. Allt fler företag har svårigheter att växa genom organisk tillväxt. Istället används förvärv för dessa företag som en dominerande tillväxtstrategi där omsättningstillväxt är synergieffekten som eftersträvas. Vidare framkom att ju svårare ett företag har att nå tillväxt på andra sätt än genom förvärv, desto större risk att en för hög premie betalas för uppköpet.

Det faktum att en ökande andel företag har fått svårigheter att växa utan förvärv borde alltså leda till en större andel överprissatta förvärv på marknaden, något som i sin tur har lett till att allt fler företagsförvärv blivit olönsamma.

Ett perspektiv som bör nämnas är den idé om att det kan finnas en avsikt och strategi bakom att buda höga premier i en förvärvsprocess. Tanken är att varje förvärv bör vägas in i en

konkurrenssituation med insikten att konkurrenters eventuella vinst i en budprocess direkt kan skada ditt egna företag. Om så är fallet så finns det rationella motiv att betala höga premier. Detta är intressant då det är ett skäl till förvärv som inte är med i den teoretiska bakgrunden om

synergieffekter i form av omsättningseffekter, kostnadsreduceringar, skattelättnader.

Vidare har vi behandlat problematiken kring förvärvsgranskning. Traditionellt sett så har endast finansiella och juridiska frågor i stor utsträckning behandlats. Detta har lett till ett

Sida 34 av 50

tanke på de allt fler gränsöverskridande förvärv som genomförs. Även inom företag från samma länder och bransch kan det finnas vitt skilda kulturer. Det faktum att det i många fall råder en oförståelse vid förvärven, samtidigt som det är just dessa kulturella aspekter som blivit allt viktigare, gör att vi ser en tillkortakommande granskning som en av anledningarna till trenden som berör varför det har blivit svårare att nå lönsamhet vid förvärv. Planerade omsättningseffekter eller kostnadsreduceringar blir inte till verklighet då den allt viktigare integrationsprocessen glöms bort, vilket direkt slår mot ett förvärvs lönsamhet.

Undersökningar av humankapitalintensiva branscher som också fokuserat på ett företag och dess inre processer visar hur förvärv som minskat konkurrensen lett till färre patent och därmed i längden också minskat uppköpets lönsamhet. Denna faktor kan ge en indikation till varför andelen olönsamma företagsförvärv blivit större. Omständigheten påverkar inte alla förvärv i den globala förvärvsstatistiken, men kan ge en fingervisning till varför uppköp även inom

Sida 35 av 50

b. Marknadsperspektiv

Andra studier lyfter fram utvecklingen av PE-firmors betydelse på förvärvsmarknaden. Dels har de vuxit snabbt i antal vilket ger en förklaring till att antalet förvärv stigit. PE-firmorna menas också föra en relativt sett aggressiv budgivningsstrategi jämfört med övriga förvärvande företag på marknaden. Detta har lett till en mer konkurrensutsatt uppköpshandel där potentiella köpare oftare än tidigare fått buda mot varandra för att förvärva intressanta företag. I sin tur har detta gjort att högre premier utbetalats vid förvärven vilket, som tidigare nämnt, ökar risken för ett olönsamt förvärv. Med andra ord kan ökningen av PE-firmor ses som ytterligare en anledning till varför andelen lönsamma företagsuppköp minskat. Det framkom i litteraturgenomgången att förvärvsmarknaden var minst konkurrensutsatt direkt efter finanskriser. Förvärv som skett under dessa perioder av ekonomisk nedgång var mer lönsamma än de uppköp som genomfördes under tider i positivt utvecklande konjunktur.

I avhandlingen framkom också att företag från tillväxtmarknaderna Indien, Kina, Ryssland, Sydafrika, Malaysia och Brasilien fått en större roll på förvärvsmarknaden. Uppköpen från dessa företag drivs i större utsträckning av de teknologier och patent som medförs vid förvärv, än av kortsiktiga vinstmål. Vi fann även ett stöd för att köp från dessa marknader skedde med en vilja att förstärka sitt eget lands ställning och inflytande. Köpstarka företag från tillväxtländer utan kortsiktiga vinstintressen skulle därför kunna vara ytterligare en orsak till att statistiken visar att en växande andel olönsamma förvärv sker. Samma resonemang kan dras utifrån de

undersökningar som påvisar att statliga investeringsfonder i större omfattning börjat förvärva företag. Även dessa genomför många av deras uppköp med långsiktigt strategiska och med delvis politiska motiv snarare än kortsiktiga ekonomiska mål, vilket skulle kunna vara en orsak till en ökande andel olönsamma förvärv globalt sett.

Sida 36 av 50

c. Individperspektiv

Det framkom i vår undersökning att en person i en beslutsfattande position har en betydande roll ifall ett företagsförvärv blir lönsamt eller ej. Några faktorer som påverkar en managers beslut vid förvärv var tid i media och hur stora påtryckningar från aktieägarna denne var utsatt för. Höga värden av faktorerna visades leda till en hybris och övertro hos managern att kunna tillgodogöra stora synergieffekter vid ett förvärv, vilket i sin tur ledde till att för höga premier utbetalats. Att personer i ledarbefattning blivit ett allt mer officiellt ansikte utåt, med förväntningar från ett flertal olika intressentgrupper, ger en orsak till att allt fler överprissatta förvärv sker. Detta kan i sin tur förklara varför en större andel förvärv blivit olönsamma.

Ett annat perspektiv på managerns roll i förvärv var hur denna i vissa fall hade möjlighet att förvärva företag för att få ut bonus. I dessa fall kunde managern betala en hög premie just för sin egen vinnings skull. Det faktum att denna påverkningsbara bonus dessutom blivit vanligare torde även ha gjort att förvärv med höga premier blivit allt mer förekommande.

Ett tredje perspektiv var att en manager kunde välja att förvärva andra företag endast som en defensiv åtgärd för att undvika att det egna företaget blev förvärvat, det så kallade ”äta eller ätas”-perspektivet. Vid denna typ av uppköp finns risken att förvärvet blir olönsamt då synergisökande ändamål får kliva åt sidan för mer överlevnadsbaserade sådana.

Sida 37 av 50

6. Slutsatser

Hur har utvecklingen av antalet genomförda och andelen lönsamma

företagsförvärv sett ut?

Vad gäller antal förvärv som genomförts under perioden 1985-2011 så vågar vi med säkerhet påstå att de har blivit fler. Rörande andelen lönsamma förvärv så fann vi det svårt att konkret ange en viss procentsats då definitionsskiljaktigheter råder. Det vi dock kunde utläsa med hjälp av våra källor var att det blivit en större andel olönsamma förvärv.

Varför har utvecklingen sett ut som den gjort?

Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen.

Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, starkare köpare från tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp.

Sida 38 av 50

Vilka faktorer är de mest drivande till denna utveckling?

I arbetet har vi genomgående funnit troliga och väl underbyggda orsaker till varför

Sida 39 av 50

7. Slutdiskussion

Avhandlingen har till stor del fokuserat på en aspekt av företagsförvärv; att andelen lönsamma företagsförvärv blivit mindre och vad orsakerna till detta är. Den nedåtgående lönsamhetstrend som vi har funnit kan ses som negativ för företag som i framtiden tänkt förvärva. Det bör dock inte glömmas att det fortfarande genomförs många uppköp som faktiskt tillför synergieffekter där förvärvet slutligen utmynnar i positiv lönsamhet.

Vi kom i vår analys och slutsats fram till att ökad konkurrens har lett till att köpande företag får betala högre premier för sina förvärv. Ett resonemang skulle därför kunna vara att konkurrens kan anses vara till nackdel för dessa. Det skulle kunna innebära att goda förvärvstillfällen uppkommer när konkurrensen bland köparna är lägre, exempelvis under konjunkturnedgångar eller efter finanskriser. Tidsaspekten och timingen kan vara värda att beakta för företag som i framtiden tänkt genomföra förvärv.

Det framkom även att trenden med ett ökande antal företagsförvärv spås fortsätta. PE-firmornas antal förväntades öka och inblandningen av statliga investeringsfonder menades bli större. Samtidigt ser utvecklingstakten hos företag från Indien, Kina, Ryssland och Sydamerika stark ut. Hur framtiden på förvärvsmarknaden kommer att se ut är svårt att sia om, men dessa faktorer skulle kunna leda till en fortsatt liknande utveckling där konkurrensen bland köparna ökar och premierna som betalas fortsätter pressas upp, vilket därmed kan göra andelen olönsamma förvärv ännu större. Å andra sidan skulle också den ökade konkurrensen tids nog kunna leda till en ökad professionalitet av förvärvsgranskningar inför förvärv, där det förvärvande företaget förbättrar sin förmåga att utläsa värdet av kommande synergier och samtidigt förstå vidden av de problem som kan följa ett uppköp. Vi nämnde i vår litteraturgenomgång och analys de kulturella svårigheter som kan uppstå när två företag ska slås ihop. Med en bättre insikt om denna typ av problem och större förmåga att förutse och lösa sådana borde en mindre andel överprissatta förvärv

Sida 40 av 50

Höga premier och ökad konkurrens har tidigare utstakats som de övervägande anledningarna till varför ett lönsamt förvärv har blivit allt svårare att genomföra. I resonemanget vi fört har vi även diskuterat hur tillväxtstrategier som förlitar sig till förvärv har svårt att påvisa lönsamhet. Risken som vi ser det är att handlandet leder till ett cirkelresonemang där större värden successivt går förlorade. Den onda cirkel som uppstår bygger på att förvärv genomförs som konstgjord tillväxt. När resultatet inte blir tillräckligt bra och tillväxten fortfarande inte påvisar förbättrande

tendenser så är det enda alternativet att fortsatt förvärva. Cirkel-resonemanget i kombination med att allt högre premier betalas torde kunna leda till att det blir allt mer attraktivt att bli förvärvad än att själv förvärva. Idén att det vore mer lönsamt att sälja än att köpa, sett ur en aktieägares perspektiv, är något som vi stundtals tangerat i den genomgångna litteraturen. I artikeln som behandlar att ”Äta eller ätas” så tas aspekten med strategiska förvärv upp. Ett strategiskt förvärv innebär enligt författaren av artikeln att förvärva andra bolag med motivet att själv bli en mer attraktiv uppköpskandidat. Om väl ett bud kommer i framtiden kommer den premie som då betalas vara högre än om man själv inte förvärvat tidigare. Idén anser vi vara mycket intressant och ger en annan förståelse och djup till förvärvsmarknaden.

Genomgående har vi erkänt VD:n som den viktigaste beslutsfattaren i ett företag och kan i sin roll som beslutsfattare i viss mån påverka företagets aktivitet vad gäller förvärv. Till diskussionen rörande hur VD:ns roll ser ut bör även fler aspekter adderas. Hur styrelsens och managers roll ser ut ligger i hög utsträckning till grund för VD:ns slutliga beslut. Detta är något som vi inte har diskuterat men som vi givetvis erkänner vara en viktig komponent. I många fall tillskrivs VD:n såväl positiva som negativa egenskaper utifrån förvärv som genomförts. Vad som kan vara viktigt att förstå är att denna i vissa fall inte har möjligheter att påverka själv, utan att det då snarare är styrelse och managers som bör hållas ansvariga.

Sida 41 av 50

Motiven bakom förvärv kan ha betydligt fler skepnader än vad vi först trodde. Vid sidan av traditionellt sett finansiellt rationella motiv så fann vi även individualistiska orsaker. Resultatet var förvånande då en liten del av litteraturen kring varför ett förvärv var olönsamt behandlade dessa orsaker.

Sida 42 av 50

8. Vidare forskning

Vi har i avhandlingen sett till större övergripande trender på förvärvsmarknaden och i stor mån försökt generalisera våra upptäckter. En intressant vinkling vore att försöka urskilja skillnader på marknaden. Inom vilken bransch får företagsförvärv bäst/sämst lönsamhet? I vilka länder

genomförs störst andel lönsamma förvärv?

Vi har också, som tidigare nämnt, till stor belyst orsaker till varför större andel förvärv blivit olönsamma. Ett betänkvärt uppslag på vidare forskning är att istället inrikta sig på den andel företagsförvärv som faktiskt är lönsamma, och se vad som görs rätt i dessa.

I vilken omfattning de statliga investeringsfonderna förvärvar strategisk/politiskt bör vidare utredas. Då fonderna i hög omfattning har stadiga kassaflöden (från exempelvis

handelsöverskott/råvaruexport) kan de fungera som stabilisatorer på förvärvsmarknad såväl som tillgångsmarknad i övrigt. För att tillåtelse till detta ska givas så skärps kraven på transparitet. Hur framtida funktion och samarbeten med länder och regeringar kan te sig ser vi som en intressant aspekt som öppnar för vidare forskning och diskussion.

Framtida förvärvs lönsamhet kommer i större mån än tidigare bygga på kulturell integration. Att utvidga de koncept och den grundförståelse som framlagts ser vi som en självklarhet.

Utformandet och genomförandet av planer kring kulturell integration bör i möjligast mån tas fram för att underlätta processen. Med tydligare finansiell konvergens om vad som eftersträvas i förvärv så finns möjligheten att ett förvärvs lönsamhet i framtiden endast kommer att svara mot hur väl den kulturella integrationsprocessen fungerar.

Sida 43 av 50

9. Källförteckning

Tryckta källor

Aggarwal, R. K. and A. A. Samwick (2003). "Why Do Managers Diversify Their Firms? Agency Reconsidered." Journal of Finance 58(1): 71-118.

Akdoğu, E. (2011). "Value-Maximizing Managers, Value-Increasing Mergers, and Overbidding." Journal of Financial & Quantitative Analysis 46(1): 83-110.

Berk, Jonathan B. & DeMarzo, Peter M. (2007). Corporate finance. International edition Boston, Mass.: Pearson Addison Wesley.

Bhagat, S., S. Malhotra, Zhu, P.C (2011). "Emerging country cross-border acquisitions: Characteristics, acquirer returns and cross-sectional determinants." Emerging Markets Review 12(3): 250-271.

Boston Consulting Group, 2006. The new global challengers. BCG report, tillgänglig via http://www.bcg.com/documents/file14801.pdf. Gilitig per 10 mars 2012.

Buono, Anthony F. "Mergers, Acquisitions, and Takeovers." Encyclopedia of Business Ethics and

Society. Ed. . Thousand Oaks, CA: SAGE, 2007. 1371-76. SAGE Reference Online. Web. 20 Feb.

2012.

Christensen, C. M., Alton, R., Rising, C., Waldeck, A. (2011). "The New M&A Playbook." Harvard Business Review 89(3): 48-57.

Copeland, Thomas E., Weston, J. Fred & Shastri, Kuldeep (2005). Financial theory and corporate

policy. 4. ed. Boston, Mass.: Pearson Addison-Wesley.

Datta, S., Iskandar-Datta, M., Raman, K. (2001). "Executive Compensation and Corporate Acquisition Decisions." Journal of Finance 56(6): 2299-2336.

Desai, M. (2012). "The Incentive Bubble." Harvard Business Review 90(3): 124-132.

Sida 44 av 50

Drezner, D. W. (2008). "Sovereign Wealth Funds And The (In) Security Of Global Finance." Journal of International Affairs 62(1): 115-130.

Dutta, S. (2011). "Differentiating Characteristics of Acquiring Firms." IUP Journal of Business Strategy 8(1): 51-70.

EY (2011). Global Capital Confidence Barometer. Ernst & Young Transaction Advisory Services, Ernst & Young Global Limited.

FN, United Nations Conference on Trade and Development — UNCTAD, 2009. Assessing the Impact of the Current Financial and Economic Crisis on Global FDI Flows. United Nations Publication. UNCTAD/DIAE/IA/2009/3.

Fulghieri, P. and M. Sevilir (2011). "Mergers, Spinoffs, and Employee Incentives." Review of Financial Studies 24(7): 2207-2241.

Gorton, G., Kahl, M., Rosen, R.J, (2009). "Eat or Be Eaten: A Theory of Mergers and Firm Size." Journal of Finance 64(3): 1291-1344.

Harding, D. and T. Rouse (2007). "Human Due Diligence." Harvard Business Review 85(4): 124-131

Hayward, M. L. A. and D. C. Hambrick (1997). "Explaining the Premiums Paid for Large Acquisitions: Evidence of CEO Hubris." Administrative Science Quarterly 42(1): 103-127. Hope, O., Thomas, W., Vyas, D., 2011. The cost of pride: why do firms from developing countries bid higher? Journal of International Business Studies 42 (1), 128–151.

Hua, T. (2010). "SWF acqusition jump could be part of trend." Pensions & Investments 38(22): 26-26.

Ismail, A. (2011). "Does the Management's Forecast of Merger Synergies Explain the Premium Paid, the Method of Payment, and Merger Motives?" Financial Management (Blackwell Publishing Limited) 40(4): 879-910.

Sida 45 av 50

Jaggi, B. and N. T. Dorata (2006). "Association between Bid Premium for Corporate

Acquisitions and Executive Compensation." Journal of Accounting, Auditing & Finance 21(4): 373-397.

Ji-Yub, K., Jerayr, H., Finkelstein, S. (2011). "When Firms Are Desperate to Grow via Acquisition: The Effect of Growth Patterns and Acquisition Experience on Acquisition Premiums." Administrative Science Quarterly 56(1): 26-60.

Kalpič, B. (2008). "Why bigger is not always better: the strategic logic of value creation through M&As." Journal of Business Strategy 29(6): 4-13.

Kedia, S., Ravid, S.A., Pons, V. (2011). "When Do Vertical Mergers Create Value?" Financial Management (Blackwell Publishing Limited) 40(4): 845-877.

KPMG (1999). Unlocking Shareholder Value - The Keys To Success. Mergers & Acquisitions - A Global Research Report, KPMG International.

KPMG (2006). The Morning After - Driving for post deal success. KPMG Transaction Services - Advisory, KPMG International.

KPMG (2008). All to play for - Striving for post deal success. KPMG Advisory Services - Advisory, KPMG International.

Kumar, N. (2009). "How Emerging Giants Are Rewriting the Rules of M&A." Harvard Business Review 87(5): 115-121.

Lindberg, S. R. (2009). "Sovereign Wealth Fund Regulation In The E.U. And U.S.: A Call For Workable And Uniform Sovereign Wealth Fund Review Within The E.U." Syracuse Journal of International Law & Commerce 37(1): 95-126.

Masulis, R. W., Wang, C., Xie, F.E.I. (2009). "Agency Problems at Dual-Class Companies." Journal of Finance 64(4): 1697-1727.

Sida 46 av 50

Moeller, S. B., Schlingemann, F.P., Stulz, R.M.(2005). "Wealth Destruction on a Massive Scale? A Study of Acquiring-Firm Returns in the Recent Merger Wave." Journal of Finance 60(2): 757-782.

Platt, G. (2009). "Sovereign Wealth Funds Prepare To Take More Active Role In M&A." Global Finance 23(9): 107-110.

Tengblad, S. (2004). "Expectations of Alignment: Examining the Link Between Financial Markets and Managerial Work." Organization Studies (01708406) 25(4): 583-606.

The Banker (2010). "SWFs gain strength but eye riskier deals." The Banker 160(1016): 12-12. Volberda, H. W., Morgan, R.E., Reinmoeller, P., Hitt, M.A., Ireland, D., Hoskisson, R.E. (2011). Strategic Management - Competitiveness and Globalization (Concepts only), 10th Edition, Cengage Learning - South Western.

World Economic Forum (2008). “The Globalization of Alternative Investments Working Papers Volume 2: The Global Economic Impact of Private Equity Report 2009”, World Economic Forum USA Inc.

Elektroniska källor

Google Inc., 2011. Google to Acquire Motorola Mobility. Tillgänglig via: http://investor.google.com/releases/2011/0815.html, giltig per 21 mars 2012.

Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances, 2012. M&A Activity: Number & Value of

Announced Transactions – Worldwide. Bild online. Tillgänglig via:

http://www.imaainstitute.org/images/figure_announced%20mergers%20&%20acquisitions%20( worldwide).jpg, giltig per 7 mars 2012.

Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances, 2012. M&A Activity: Number & Value of

Announced Transactions – Automobiles & Components. Bild online. Tillgänglig via:

Sida 47 av 50

Institute of Mergers, Acquisitions and Alliances, 2012. M&A Activity: Number & Value of

Announced Transactions – Biotechnology & Pharmaceuticals. Bild online. Tillgänglig via:

http://www.imaainstitute.org/images/figure_announced%20mergers%20&%20acquisitions%20( ind_biotechnology%20&%20pharmaceuticals).jpg, giltig per 7 mars 2012.

Investopedia, 2012. Synergy Definition. Tillgänglig online via:

http://www.investopedia.com/terms/s/synergy.asp#axzz1oRGJjhG1, giltig per 7 mars 2012. Investopedia, 2012. Acquisition Premium. Tillgänglig online via:

http://www.investopedia.com/terms/a/acquisitionpremium.asp#axzz1oigRy5dg, giltig per 10 mars 2012.

Private Equity Growth Capital Council, 2012. Education – Private Equity at Work. Tillgänglig online via: http://www.pegcc.org/education/, giltig per 8 mars, 2012.

Sida 48 av 50

10.

Bilagor

Sida 50 av 50