Avhandlingen har till stor del fokuserat på en aspekt av företagsförvärv; att andelen lönsamma företagsförvärv blivit mindre och vad orsakerna till detta är. Den nedåtgående lönsamhetstrend som vi har funnit kan ses som negativ för företag som i framtiden tänkt förvärva. Det bör dock inte glömmas att det fortfarande genomförs många uppköp som faktiskt tillför synergieffekter där förvärvet slutligen utmynnar i positiv lönsamhet.
Vi kom i vår analys och slutsats fram till att ökad konkurrens har lett till att köpande företag får betala högre premier för sina förvärv. Ett resonemang skulle därför kunna vara att konkurrens kan anses vara till nackdel för dessa. Det skulle kunna innebära att goda förvärvstillfällen uppkommer när konkurrensen bland köparna är lägre, exempelvis under konjunkturnedgångar eller efter finanskriser. Tidsaspekten och timingen kan vara värda att beakta för företag som i framtiden tänkt genomföra förvärv.
Det framkom även att trenden med ett ökande antal företagsförvärv spås fortsätta. PE-firmornas antal förväntades öka och inblandningen av statliga investeringsfonder menades bli större. Samtidigt ser utvecklingstakten hos företag från Indien, Kina, Ryssland och Sydamerika stark ut. Hur framtiden på förvärvsmarknaden kommer att se ut är svårt att sia om, men dessa faktorer skulle kunna leda till en fortsatt liknande utveckling där konkurrensen bland köparna ökar och premierna som betalas fortsätter pressas upp, vilket därmed kan göra andelen olönsamma förvärv ännu större. Å andra sidan skulle också den ökade konkurrensen tids nog kunna leda till en ökad professionalitet av förvärvsgranskningar inför förvärv, där det förvärvande företaget förbättrar sin förmåga att utläsa värdet av kommande synergier och samtidigt förstå vidden av de problem som kan följa ett uppköp. Vi nämnde i vår litteraturgenomgång och analys de kulturella svårigheter som kan uppstå när två företag ska slås ihop. Med en bättre insikt om denna typ av problem och större förmåga att förutse och lösa sådana borde en mindre andel överprissatta förvärv
Sida 40 av 50
Höga premier och ökad konkurrens har tidigare utstakats som de övervägande anledningarna till varför ett lönsamt förvärv har blivit allt svårare att genomföra. I resonemanget vi fört har vi även diskuterat hur tillväxtstrategier som förlitar sig till förvärv har svårt att påvisa lönsamhet. Risken som vi ser det är att handlandet leder till ett cirkelresonemang där större värden successivt går förlorade. Den onda cirkel som uppstår bygger på att förvärv genomförs som konstgjord tillväxt. När resultatet inte blir tillräckligt bra och tillväxten fortfarande inte påvisar förbättrande
tendenser så är det enda alternativet att fortsatt förvärva. Cirkel-resonemanget i kombination med att allt högre premier betalas torde kunna leda till att det blir allt mer attraktivt att bli förvärvad än att själv förvärva. Idén att det vore mer lönsamt att sälja än att köpa, sett ur en aktieägares perspektiv, är något som vi stundtals tangerat i den genomgångna litteraturen. I artikeln som behandlar att ”Äta eller ätas” så tas aspekten med strategiska förvärv upp. Ett strategiskt förvärv innebär enligt författaren av artikeln att förvärva andra bolag med motivet att själv bli en mer attraktiv uppköpskandidat. Om väl ett bud kommer i framtiden kommer den premie som då betalas vara högre än om man själv inte förvärvat tidigare. Idén anser vi vara mycket intressant och ger en annan förståelse och djup till förvärvsmarknaden.
Genomgående har vi erkänt VD:n som den viktigaste beslutsfattaren i ett företag och kan i sin roll som beslutsfattare i viss mån påverka företagets aktivitet vad gäller förvärv. Till diskussionen rörande hur VD:ns roll ser ut bör även fler aspekter adderas. Hur styrelsens och managers roll ser ut ligger i hög utsträckning till grund för VD:ns slutliga beslut. Detta är något som vi inte har diskuterat men som vi givetvis erkänner vara en viktig komponent. I många fall tillskrivs VD:n såväl positiva som negativa egenskaper utifrån förvärv som genomförts. Vad som kan vara viktigt att förstå är att denna i vissa fall inte har möjligheter att påverka själv, utan att det då snarare är styrelse och managers som bör hållas ansvariga.
Generellt sett avser styrelsen att liera aktieägarnas intressen med de individuella intressen som en VD eller annan beslutsfattare kan ha. Eftersom VD:n är indirekt anställd av aktieägarna är det också deras intressen som bör tillgodoses. Det vi dock visat i vårt arbete är att det i många fall blir raka motsatsen vad gäller förvärv – att VD:n tar beslut som är direkt skadliga mot aktieägarna och gör så de förlorar värde. Den agent-teori som ligger till grunden när VD:n anställs, vilken innebär att VD:n ska tillgodose aktieägarnas intressen, förkastas därmed.
Sida 41 av 50
Motiven bakom förvärv kan ha betydligt fler skepnader än vad vi först trodde. Vid sidan av traditionellt sett finansiellt rationella motiv så fann vi även individualistiska orsaker. Resultatet var förvånande då en liten del av litteraturen kring varför ett förvärv var olönsamt behandlade dessa orsaker.
Sida 42 av 50
8. Vidare forskning
Vi har i avhandlingen sett till större övergripande trender på förvärvsmarknaden och i stor mån försökt generalisera våra upptäckter. En intressant vinkling vore att försöka urskilja skillnader på marknaden. Inom vilken bransch får företagsförvärv bäst/sämst lönsamhet? I vilka länder
genomförs störst andel lönsamma förvärv?
Vi har också, som tidigare nämnt, till stor belyst orsaker till varför större andel förvärv blivit olönsamma. Ett betänkvärt uppslag på vidare forskning är att istället inrikta sig på den andel företagsförvärv som faktiskt är lönsamma, och se vad som görs rätt i dessa.
I vilken omfattning de statliga investeringsfonderna förvärvar strategisk/politiskt bör vidare utredas. Då fonderna i hög omfattning har stadiga kassaflöden (från exempelvis
handelsöverskott/råvaruexport) kan de fungera som stabilisatorer på förvärvsmarknad såväl som tillgångsmarknad i övrigt. För att tillåtelse till detta ska givas så skärps kraven på transparitet. Hur framtida funktion och samarbeten med länder och regeringar kan te sig ser vi som en intressant aspekt som öppnar för vidare forskning och diskussion.
Framtida förvärvs lönsamhet kommer i större mån än tidigare bygga på kulturell integration. Att utvidga de koncept och den grundförståelse som framlagts ser vi som en självklarhet.
Utformandet och genomförandet av planer kring kulturell integration bör i möjligast mån tas fram för att underlätta processen. Med tydligare finansiell konvergens om vad som eftersträvas i förvärv så finns möjligheten att ett förvärvs lönsamhet i framtiden endast kommer att svara mot hur väl den kulturella integrationsprocessen fungerar.
Vad som vidare vore intressant att undersöka är om det har skett en förändring över tid vad gäller vilket perspektiv som är mest påtagligt. Traditionellt sett har ett finansiellt perspektiv tillämpats och teorin kring synergieffekter har därifrån fått sitt ursprung. Intressant vore att utreda vilket som väger tyngst av det finansiella och kulturella perspektivet. För att vi vidare ska kunna uttala oss i frågor liknande denna så krävs vidare forskning inom området.
Sida 43 av 50