• No results found

Att leva med kronisk hjärtsvikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att leva med kronisk hjärtsvikt"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Omvårdnadsuppsats 15 hp

Att leva med kronisk hjärtsvikt

En systematisk litteraturstudie

Författare: Johanna Hamrén, Maria Watsi

(2)

Sammanfattning

Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och hjärtat kan inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta medför symtom som andfåddhet, trötthet samt bröstsmärtor. Dessa patienter har en

kontinuerlig kontakt med sjukvården och utefter livsvärldsteorin ska vården som ges till dessa patienter vara individanpassad. Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Studien är en systematisk litteraturstudie som baserats på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl och kvalitetsgranskades utifrån en mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2001). Analysmetoden som användes var Lundman och Hällgren

Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. I analysprocessen delades texterna in i meningsenheter som kondenserades och kategoriserades. Fyra kategorier framkom: Upplevelser av symtom, social liv, aktivitet och känslor.

Patienterna upplevde en förändring i deras sociala liv och en förändrad fysisk aktivitet. Förutom detta upplevde även patienterna symtom och känslor som de inte upplevt innan insjuknandet. Sammanfattningsvis var det framförallt den minskade fysiska aktiviteten som hade den största påverkan på

patienternas dagliga liv. Upplevelserna patienterna hade kring sin sjukdom var individuella och därför kan kunskap om detta hos vårdpersonal bidra till att vården som erbjuds till dessa patienter blir mer individanpassad. En mer individanpassad vård för dessa patienter skulle då kunna bidra till ett minskat lidande och en större förståelse för patienternas livsvärld.

Kronisk hjärtsvikt, upplevelser, erfarenheter, omvårdnad, dagligt liv.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning...4

Bakgrund...4

Hjärtsvikt ...4

Personcentrerad vård och Patientperspektiv...5

Omvårdnad och sjuksköterskans roll...6

Teoretiska referensramar...6

Lidande...6

Livsvärldsteori...7

Problemformulering...8

Syfte ...8

Metod...8

Inklusionskriterier...8

Sökningsprocess och urval ...9

Kvalitetsgranskning...10

Dataanalys ...10

Forskningsetiskt resonemang...13

Resultat...13

Aktivitet...13

Upplevelser av symtom ...14

Socialt liv...14

Känslor ...15

Diskussion...16

Metoddiskussion...16

Resultatdiskussion ...18

Förslag till fortsatt forskning ...20

Slutsatser ...20

Referenser ...21 Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga 3

(4)

Inledning

Denna litteraturstudie handlar om patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.

Intresset av att skriva om detta ämne väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen vid mötet med patienter med kronisk hjärtsvikt som har delat med sig av deras upplevelser. Att få en kronisk diagnos som hjärtsvikt kan innebära bestående förändringar i personens liv och detta kan upplevas olika från person till person. Det är av stor vikt att som sjuksköterska ta del av patienters upplevelser kring sin sjukdom för att kunna erbjuda en så bra omvårdnad som möjligt.

Bakgrund

Hjärtsvikt Patofysiologi

Vid kronisk hjärtsvikt, även kallat hjärtinsufficiens, är hjärtats förmåga att pumpa blod nedsatt och hjärtat kan då inte upprätthålla en tillräcklig slagvolym. Detta leder till att

kompensationsmekanismer aktiveras vilket försämrar ytterligare hjärtats förutsättningar att arbeta. Det som sker när kompensationsmekanismerna aktiveras är att vätskeretentionen ökar och därmed ökar blodtrycket. Vanliga orsaker till hjärtsvikt är ischemisk sjukdom, högt blodtryck, hjärtmuskelsjukdom och vid fel på hjärtklaffarna (Grefberg & Johansson, 2008).

Symtom

Symtomen vid kronisk hjärtsvikt delas in i fyra olika NYHA klasser enligt New York Heart Association. NYHA I upplevs inga symtom. NYHA II Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning, påverkar patienten när denne exempelvis springer eller går i trappor. NYHA III Medelsvår hjärtsvikt med symptom vid lätt till måttlig

ansträngning, påverkar patienten när denne exempelvis klär på sig eller tar en promenad.

NYHA IV Svår hjärtsvikt med symptom i vila. De symtom som patienten kan uppleva vid dessa NYHA stadier av kronisk hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet, plötslig nattlig andfåddhet och ödem (Grefberg & Johansson, 2008). Moser, Fazier, Worrall-Carter, Biddle, Chung, Kyoung Suk och Lennie (2011) presenterar i en studie att symtomen hos personer med hjärtsvikt inte bara varierar från person till person utan att även den enskilda personen kan uppleva variationer. De symtom en person kan känna ena dagen kan utspela sig på ett helt

(5)

Behandling

Hjärtsvikt behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Behandlingens mål är att förebygga fortsatt sviktutveckling, behandla symtom, behandla grundorsaken, minska

sjukhusinläggningar, förlänga överlevnaden och öka livskvaliteten. Resultatet av behandlingen förbättras om patienter och anhöriga har kunskap om sjukdomen och

symtomen. Via en hjärtsviktsmottagning kan patienter med hjärtsvikt information och stöd samt sin medicinska behandling. Patienten uppmuntras av vårdpersonal att ägna sig åt

anpassad fysisk aktivitet, undvika rökning och ha ett reglerat vätskeintag. Den farmakologiska behandlingen minskar den ökade aktiviteten av hormoner, minska salt- och vatten retention, minska fyllnadstrycket och det perifera motståndet samt behandla det primära diastoliska dysfunktionen. (Grefberg & Johansson, 2008).

Personcentrerad vård och Patientperspektiv

Personcentrerad vård är ett begrepp som har vuxit fram som en beskrivning av god omvårdnad. Personcentrerad vård innebär att se hela människan och vårda de sociala, existentiella, andliga och psykiska behov hos patienten. Hälsa är individuellt och patientens upplevelse av hälsa och ohälsa kan bekräftas i ett hälsofrämjande syfte. Patienten möts på en intersubjektiv nivå där patientens perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet. Familjefokusering och att se patienten i sitt sammanhang är av innebörd vid personcentrerad vård, sjukdomen ska inte vara det enda i fokus. För att som sjuksköterska kunna erbjuda personcentrerad vård krävs det god kunskap om patientens synsätt, intressen, vanor, roller, prioriteringar och andra ting som är betydelsefulla för patienten (Edvardsson, Ekwall, Hällgren Granheim, Meidell, Norberg, santamäki Fisher, Svanström, Törnquist &

Wijk, 2009).

Utgångspunkten för ett livsvärldsteoretiskt patientperspektiv innebär enligt Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) att patienten är den som står i fokus och låter vårdaren ta del av vad som för denne är hälsa, ohälsa, välbefinnande samt lidande genom sina berättelser. Patienten ska ses som en expert på sin egen hälsosituation och de insatser som ska utföras formas utifrån patientens behov och önskemål. De menar att

patientperspektivet alltid är viktigt och att även de närstående man möter är viktiga att bemöta

(6)

skapa en unik relation med varje patient där man är öppen för patientens tidigare erfarenheter och upplevelser om den aktuella sjukdomssituationen. Patientperspektivet innebär att man lyssnar väl på hur patienten erfar sin sjukdom för att trots ohälsa kunna ge en möjlighet till ett gott liv (Dahlberg et al., 2003).

Omvårdnad och sjuksköterskans roll

Patienter med kronisk hjärtsvikt som har kontinuerlig kontakt med sjukvården träffar ofta samma vårdpersonal vid de olika tillfällena. Under den här perioden har man som

sjuksköterska chans att skapa en egen unik relation med patienten och utveckla vården utifrån dennes möjligheter. Dahlberg et al. (2003) menar att man finner definitionen av hälsa i

patientens egna berättelser från dess livsvärld, erfarenheter och upplevelser. Enligt Gustafsson (2004) är syftet med omvårdnad att utifrån patientens egna möjligheter stärka dennes hälsa och tillgodose ett så gott liv som möjligt. Under de senaste århundranden har omvårdnaden utvecklats och förändrats. Omvårdnaden sköts i stor del av professionella yrkesgrupper som förväntas arbeta utifrån vetenskap och erfarenheter. En struktur i samhället har byggts upp med sjukhus, vårdcentraler samt hemsjukvård. Sjuksköterskor finns att uppsöka på alla dessa platser (Dahlberg et al., 2003). Som sjuksköterska besitter man kunskap, färdigheter och en förmåga att värdera för att utföra en patientsäker vård. Sjuksköterskan kombinerar sin

praktiska och sin teoretiska kunskap och är påläst om de senaste rönen och utför på så sätt en evidensbaserad vård (Finnström, 2010).

Teoretiska referensramar

Lidande

Varför man lider kan bero på flera olika anledningar. Exempelvis kan ensamhet innebära svårt lidande då man är utesluten från all gemenskap, eller att inte vara välkommen när man

kommer ärligt fylld av förväntan. Att känna sig kränkt av en annan människa eller att förlora något värdefullt kan leda till att en person lider. Lidandet i sig är en kränkning av människans värdighet och kan skapa skuldkänslor hos personen. Andra faktorer som kan leda till lidande är när man inte kan få eller ge kärlek, men man kan även lida av upplevelsen av att inte bli tagen på allvar. Men det är oförmågan att kunna lida är en av den grymmaste typen av lidande eftersom omgivningen förväntar sig lidande. Lidandet skyddar oss från att apati och psykisk stelhet. Lidandet är unikt och en del av livet och det djupaste lidandet innebär att livskraften går förlorad och människan fylls av livsleda (Eriksson, 1994).

(7)

Enligt Eriksson (1994) kan patienten bland annat uppleva sjukdomslidande eller vårdlidande.

Sjukdomslidande är det lidande som upplevs i relation till behandling och sjukdom och vårdlidande är det lidande som upplevs i relation till själva vårdsituationen. Att kränka patientens värdighet innebär att frånta patientens möjlighet att helt och fullt vara människa.

Inom vården upplever ofta patienterna skuld, skam och förnedring vilket leder till onödigt lidande. Det förekommer negativ maktutövning inom vården, och denna maktutövning skapar lidande för patienten. Idag har samhället relativt lite systematisk kunskap om detta. Man utövar makt inom vården när man tvingar patienter att utföra handlingar de egentligen inte orkar med. Patienten kan uppleva vårdlidande på grund av utebliven vård. Att detta sker kan bero på en bristande förmåga att bedöma och se vad patientens behov är, det kan även bero på slarv eller direkt medveten vanvård. Eriksson (1994) anser även att vi ska eliminera det onödiga lidandet i vården och att det lidande som inte går att eliminera ska lindras. Detta faller under sjuksköterskans ansvar att på olika sätt försöka nå detta mål. För att lindra lidandet kan vi bekräfta människan och att vara där för personen utan att be om förklaringar.

Sjuksköterskan borde uppmuntra, stödja och trösta patienten och även uppfylla önskningar.

Man kan som sjuksköterska lindra lidandet genom att förmedla hopp men även dela hopplösheten och stödja patienten i dennes tro (Eriksson, 1994).

Livsvärldsteori

Livsvärlden är enligt Dahlberg et al. (2003) den världen vi lever i given i direkt handling och erfarenhet. Att se utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att en människas vardag och tillvaro bejakas. Att försöka se, tolka, förstå samt analysera en persons vardagliga sammanhang så som det upplevs av denne. Livsvärlden är den subjektiva värld vi lever i och formas ständigt utifrån nya upplevelser och erfarenheter och är både medveten och omedveten. Det är genom vår livsvärld vi älskar, hatar, tänker, söker mening med våra liv (Dahlberg et al. 2003).

Dahlberg et al. (2003) menar att vårda utifrån livsvärldsteorin innebär att vårdaren ser varje unik person där man utformar en så individuell vård som möjligt. Även att vårdaren möter patienten och dennes livsvärld med öppenhet och försöker vara så fördomsfri som möjligt, att vårdarens förförståelser läggs åt sidan. De beskriver vidare att man som vårdare går in i ett möte så förutsättningslöst som möjligt där man visar intresse för patientens berättelser och på så sätt tar del av dennes livsvärld. Här kan man som vårdare genom berättelserna till viss del få reda på vad som, hos patienten, ger upphov till välbefinnande och lindande. Utifrån detta skapar man en så individuell vård som möjligt för den enskilda patienten och detta blir enligt

(8)

Dahlberg et al. (2003) en naturlig och självklar vård ur ett patientperspektiv eftersom man fokuserar på individen.

Problemformulering

Att leva med kronisk hjärtsvikt påverkar hela patienten och dess dagliga liv, både psykiskt och fysiskt. Att som sjuksköterska ha en förståelse och ökad kunskap för den kroniska hjärtsviktens inverkan på patientens livssituation är avgörande för att sjuksköterskan ska kunna ge en så individuell vård som möjligt och förstå det beteende hos patienten som är relaterad till sjukdomen (Mårtensson, 2005). Om inte kroniskt hjärtsviktsdrabbade patienters individuella behov och upplevelser lyfts fram så finns det risk för att sjuksköterskorna inte uppmärksammar behoven och att detta då leder till ett vårdlidande för patienten. Därmed behövs en ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan för att ur ett livsvärdsteoretiskt perspektiv kunna erbjuda en personcentrerad vård.

Syfte

Syftet är att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet.

Metod

Metoden är en systematisk litteraturstudie, där stöd har tagits i Forsberg och Wengströms (2008) samt Fribergs (2006) beskrivningar av metoden. Analysen är genomförd med stöd av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av innehållsanalys. Vid en systematisk litteraturstudie söks information systematiskt, kritiskt granskas och sammanställs inom ett visst problemområde. Data från tidigare empiriska studier sammanställs i en ny helhet (Forsberg & Wengström, 2008).

Inklusionskriterier

Artiklarna som inkluderades skulle vara genomförda på vuxna patienter över 18 år som lider av kronisk hjärtsvikt. Förutom detta krävdes det även att artiklarna hade ett etiskt

övervägande eller godkändes av en etisk kommitté samt var skriva under åren 2002-2012.

(9)

Artiklarna skulle ha hög eller medel kvalitet och skrivna på antingen svenska eller engelska.

Sökningen begränsades genom att endast använda oss av artiklar med peer-review.

Sökningsprocess och urval

För att undersöka om det fanns relevant forskning till det valda syftet gjordes först en osystematisk fritextsökning där sökord passande till syftet användes. Denna typ av

fritextsökning används enligt Östlundh (2006) för att ta reda på vilken forskning som finns kring ämnet.

PubMed och Cinahl valdes att användas som sökmotorer. PubMed innehåller material från olika tidskrifter som täcker medicin, omvårdnad och odontologi. Cinahl specialiserar sig på omvårdnadsforskning men täcker även sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg &

Wengström, 2008).

Därefter utfördes en systematisk sökning i PubMed och Cinahl. Östlundh (2006) beskriver att i en systematisk informationssökning arbetas det med små enheter i taget genom att gå från en bred sökning till en smalare sökning. Detta gjordes genom att först söka enskild på sökorden

”heart failure”, ”chronic heart failure”, ”experience”, ”daily life” och ”living with”. Vidare genomfördes ytterligare sökningar då den booleska operatorn ”AND” användes vilket redovisas i bilaga 1 och 2. Booleska operatören ”AND” används då sökningen ska begränsas och ge ett smalare resultat enligt Forsberg och Wengström (2008).

Vid den systematiska litteraturstudien ansågs maximalt 300 sökresultat som hanterbart

material. Vid ej hanterbart material kombinerades sökorden ytterligare tills hanterbart material uppnåddes. 66 abstracts lästes vilket ledde till att 17 artiklar lästes i fulltext. Nio artiklar kvalitetsgranskades och dessa nio artiklar kom att användas i litteraturstudien då de uppfyllde kvalitetskraven.

Avslutningsvis utfördes en manuell sökning då det söktes i artiklarnas referenslistor efter eventuellt användbart material till litteraturstudien. Denna typ av sökning används enligt Östlundh (2006) då det finns en del information som inte går att söka via datorer. Därför söks information i böcker, tidskrifter och annat material för att få fler referenser och dokument.

Denna manuella sökning som genomfördes gav inget nytt användbart material.

(10)

Kvalitetsgranskning

Vid kvalitetsgranskningen av de nio artiklarna användes en mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). I protokollet besvarades frågor om artikeln med ja, nej eller vet ej och därefter gjordes en bedömning om artikeln hade låg, hög eller medelkvalitet. För att artikeln skulle bedömas ha hög kvalitet skulle majoriteten av punktera i granskningsmallen vara godkända, det vill säga svarade ja på frågorna. Först granskades alla artiklar individuellt av båda författarna för att sedan bearbetas och diskuteras tillsammans. Samtliga nio artiklar hade hög kvalitet. Därefter sammanställdes artiklarna i en artikelmatris som redovisas i bilaga 3.

Dataanalys

Alla artiklar som inkluderades i litteraturstudien var kvalitativa då det visade sig endast vara kvalitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Analysmetoden som användes var

innehållsanalys inspirerad av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Lundman och Hällgren Graneheim (2008) menar att denna typ av analys fokuserar på tolkning av texter. Författarna till litteraturstudien analyserade alla artiklar enskilt för att sedan diskutera analyserna och göra en sammanställning. Först lästes alla resultat för att få en helhetsbild av analysenheten. Därefter identifierades meningsenheter vilket är meningsbärande delar av texten, här sammanställdes alla de meningar från de kvalitativa artiklarna som handlade om samma ämne. Detta genomfördes genom att först markera allt i alla artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Därefter användes olika färger för att strukturera upp de meningar som handlade om samma ämne. Enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kan en meningsenhet bestå av ord, meningar och stycken av text som genom sitt innehåll och sammanhang hör ihop. Nästa steg under analysprocessen var att kondensera dessa meningsenheter vilket innebär att texten görs kortare utan att förlora något centralt innehåll. De abstraherade meningsenheterna kodades till nio koder för att sedan delas in i kategorier. En kod beskriver kortfattat enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) meningsenhetens innehåll och flera koder med liknande innehåll utgör sedan en kategori som ses i tabell 1.

(11)

Tabell 1

Meningsenhet Kondenserad meningsenhet

Kod Kategori

Många vanliga dagliga sysslor blev för tunga och för fysiskt krävande, såsom tvätta eller shopping för mat.

Dagliga sysslor har blivit för tunga för att utföra.

Svårigheter att utföra dagliga sysslor.

Aktivitet

En följd av

utmattningen hindrar patienter från fysisk aktivitet och

sjukgymnastik

Utmattningen hindrar till fysisk aktivitet

Minskad fysisk aktivitet.

Patienter beskriver att fysiska symptom så som andfåddhet och bröstsmärtor har en negativ inverkan på livskvaliteten.

Andfåddhet och bröstsmärtor har en negativ inverkan på livskvaliteten.

Att leva med bröstsmärtor och andfåddhet.

Upplevelser av symtom

Patienterna beskrev bristen på energi som en överväldigad och okänd upplevelse som påverkar hela personen

Bristen på energi påverkar hela personen.

Att leva med utmattning.

Patienterna upplevde att deras

begränsningar inte bara påverkade dem utan alla medlemmar

Begränsningarna påverkar familjen.

Kroniska hjärtsviktens

påverkan på familjen.

Socialt liv

(12)

i familjen

Patienter beskriver att de förlorar sitt sociala nätverk och plats i samhället på grund av deras kroniska hjärtsvikt.

Förlorad plats i samhället på grund av den kroniska hjärtsvikten.

Patientens plats i samhället.

Patienterna beskrev emotionella symtom så som sorg,

irritabilitet, gråtmildhet, och ångest.

Beskrivning av sorg, irritabilitet,

gråtmildhet och ångest.

Känslor skapade av att leva med kronisk hjärtsvikt.

Känslor

Patienterna uttryckte i deras berättelser tankar om döden i samband med sin sjukdom.

Tankar om döden i samband med sjukdomen.

Dödstankar

Att leva med ett sviktande hjärtat innebar snabba känslomässiga svängningar mellan hopp och hopplöshet, tro och

förtvivlan, må bra och känner sig sjuk, tillfredsställelse och missnöje.

Att leva med kronisk hjärtsvikt innebar snabba

känslomässiga svängningar.

Leva med känslomässiga svängningar.

(13)

Forskningsetiskt resonemang

De artiklar som är med i denna studie har som krav att innehålla etiska överväganden eller godkännande från etisk kommitté vilket är av vikt enligt Forsberg och Wengström (2003).

Eventuella föreställningar hos författarna till litteraturstudien har diskuterats och inget användbart material har medvetet förvrängts eller uteslutits då även data som inte stödjer författarnas åsikter har presenterats.

Resultat

Resultatet grundar sig på de nio kvalitativa analyserade artiklarna. Genom analysen av artiklarna formades fyra kategorier som belyste hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Dessa kategorier var aktivitet, symtom, socialt liv och känslor.

Aktivitet

Patienterna med kronisk hjärtsvikt hade en nedsatt fysisk funktion och allmän hälsa som medförde begränsningar vilka påverkade det dagliga livet. De upplevde att de inte längre kunde utföra samma dagliga sysslor och fysiska aktivitet som de tidigare kunde innan sjukdomen (Falk, Granger, Swedberg & Ekman, 2007; Heo, Lennie, Okoli & Moser, 2009;

Burström, Brännström, Boman, & Strandberg, 2011; Europe & Tyni-Lenne ́, 2004). Dagliga sysslor som patienterna nu kände en begränsning kring kunde vara personlig hygien,

matlagning, städning, tvättning samt fysisk träning (Falk et al. 2007; Jones McDermott, Nowels, Matlock & Bekelman, 2012). Den minskade förmågan att utföra vissa aktiviteter gav upphov till en osäkerhet om hur patienterna skulle hantera det dagliga livet (Nordgren, Asp &

Fagerberg, 2007a). En del av patienterna upplevde en försämrad livskvalitet i det dagliga livet på grund av de fysiska begränsningarna och många tyckte detta var ledsamt då de tidigare varit aktiva men nu endast kunde göra det kroppen tillät på grund av den kroniska hjärtsvikten (Heo et al. 2009). Patienterna kände en skam och rädsla för att omgivningen skulle se de begränsningar de nu hade och många hade svårt att acceptera att de inte kunde göra det de tidigare kunnat. Att uppfattas som lat på grund av deras begräsningar var något som

patienterna var rädda för att göra och ville inte visa att de var sjuka. Att inte längre kunna göra det som tidigare togs förgivet, som att gå en promenad, sitta ute i solen och träna fick

patienterna att känna sig irriterade och rastlösa som tillsammans med utmattning skapade en känsla av osäkerhet och rädsla (Burström et al. 2011). De dagliga aktiviteter som de tidigare

(14)

kunnat utföra ansågs som naturliga och normala och därför skadade det nu patienternas självbild när de nu inte längre kunde utföra dessa (Nordgren, Asp & Fagerberg, 2007a).

Utmattningen som patienterna upplevde hindrade dem inte endast från de aktiviteter de ville utföra utan även nödvändiga aktiviteter för deras kroniska hjärtsvikt så som sjukgymnastik (Falk et al. 2007). När patienterna trots sina begränsningar insisterade på att utföra vissa aktiviteter i det dagliga livet kunde detta ge upphov till obehag, en ökad sjukdomskänsla, frustration samt ångest (Nordgren et al. 2007a). Trots de begränsningar patienterna fick leva med så uttryckte de ändå en tacksamhet för det de fortfarande kunde klara av (Burström et al.

2011).

Upplevelser av symtom

Patienterna upplevde framförallt symtomen utmattning, yrsel, bröstsmärtor och andfåddhet vilket visade sig ha en negativ känslomässig effekt och en påverkan på deras dagliga liv (Heo et al. 2009; Falk et al. 2007; Nordgren et al. 2007a;, Jones et al., 2012). Utmattningen som de upplevde kom plötsligt och obefogat och denna brist på energi påverkade det dagliga livet och upplevdes som en okänd och obehaglig känsla som påverkade hela personen. Att uppleva denna bristande energi gav patienterna en djup känsla av sorg, ilska och irritation vilket upplevdes som en känslomässig börda (Jones et al., 2012; Falk et al., 2007). Denna typ av utmattning upplevdes dagligen trots att de har haft en god nattsömn (Jones et al., 2012).

Patienterna beskrev en önskan om att kroppen ska vara som den var innan sjukdomen och att denna utmattning inte skulle vara närvarande (Nordgren et al., 2007a). Bröstsmärtorna, yrseln och andfåddheten som även var de symtom patienterna kände tillsammans med utmattningen hade en negativ inverkan på deras livskvalitet (Heo et al., 2009; Falk et al., 2007). De beskrev att de lärde sig leva med sina symtom och anpassade sig efter sina förmågor vilket då bidrog till en ökad känsla av säkerhet i deras dagliga liv (Falk et al., 2007). Ett positivt tänkande och realistiska förväntningar på framtiden ansågs vara av vikt för att hantera symtomen (Pihl, Fridlund, & Mårtensson, 2010; Heo et al., 2009).

Socialt liv

Patienter med kronisk hjärtsvikt upplevde att det var svårt att upprätthålla ett socialt liv och de kände sig som en börda gentemot sina anhöriga samtidigt som de ansåg att det var viktigt att få stöd från omgivningen för att kunna hantera det dagliga livet (Burström et al. 2011; Pihl et al. 2010; Falk et al. 2007). När patienterna kände av andfåddhet och bröstsmärtor upplevde

(15)

bodde i närheten och detta stärkte då osäkerheten kring att inte klara sig själv i vissa

situationer (Burström et al. 2011). De ansåg även att den kroniska hjärtsvikten inte bara hade en påverkan på de själva utan även andra personer i deras familj (Falk et al. 2007). Bland annat kände de sig skyldiga när anhöriga gjorde uppoffringar för att hjälpa och finnas till för deras skull (Falk et al. 2007). Därför ansåg de det som jobbigt att be om hjälp då de kände sig som en börda för omgivningen trots att de hade socialt stöd och att be om hjälp gjorde

patienterna påminda om sin försämrade kapacitet (Nordgren et al. 2007a; Pihl et al. 2010). De kände sig förnedrade när andra personer kunde se hur sjuka de var och ansåg att det var pinsamt att somna oförberett kring andra människor. De upplevde en form av isolering då de hade svårare att upprätthålla ett socialt dagligt liv efter insjuknandet. De beskrev bland annat att det kändes för omständligt att bjuda hem gäster och för komplicerat att ta sig iväg

någonstans när de ville och vart de ville (Pihl et al. 2010; Jones et al. 2012). Trots att tanken var god av omgivningen att ge patienten stöd så kunde detta ge motsatt effekt då det gav en osäkerhet hos patienten att bli påmind om deras begränsningar i det dagliga livet (Nordgren et al. 2007b). Roller som patienterna tidigare haft i familjen och andra sociala grupper förändras på ett negativt vis då de inte längre kunde delta i viktiga dagliga aktiviteter (Pihl et al. 2010).

Exempelvis blev patienternas relationer med livskamrat och barn spända då humöret hos patienterna skiftade på grund av att de mådde dåligt av den kroniska hjärtsvikten (Dekker, Peden, Lennie, Schooler, & Moser, 2009). Detta medgav en känsla av att inte kunna leva upp till de förväntningar omgivningen samt de själva hade på sig vilket då ledde till att de kände som de svikit sig själv och andra (Nordgren et al. 2007a). Förutom att de upplevde att de förlorade sitt sociala nätverk så kände de även att de förlorade sin plats i samhället på grund av deras fysiska begräsningar (Pihl et al. 2010).

Känslor

Som följd av den kroniska hjärtsvikten upplevde patienterna känslor så som sorg, ångest, depression, stress och dödsångest (Dekker et al. 2009; Europe & Tyni-Lenne ́, 2004;

Nordgren et al. 2007a). Dessa känslor påverkade patienternas dagliga liv i form av exempelvis förändringar i aptit, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter (Dekker et al. 2009). Den sjuka personen kände sig inte längre bekant med sin kropp vilket skapade ett lidande. De uppfattade sin existens som meningslös när de inte längre hade möjlighet att vara sig själva och att upprätthålla sitt personliga liv. Att i sitt dagliga liv behöva ge upp saker som tidigare varit meningsfulla gav en känsla av besvikelse, frustration och känsla av misslyckande

(16)

(Nordgren et al. 2007a). Att ha ett sviktande hjärta innebar snabba känslomässiga svängningar mellan hopp och hopplöshet, tro och förtvivlan och tillfredställelse och missnöje (Nordgren et al. 2007a). Framtidstron förändrades till följd av dålig prognos och det skapades tankar om döden hos patienterna (Europe & Tyni-Lenne ́, 2004). Fruktansvärd sorg var ett begrepp som användes när de beskrev hur det vara att leva med depression som en följd av den kroniska hjärtsvikten. Denna depression stärktes av negativa tankar som förekom hos patienterna då de upplevde sig själva som misslyckade (Dekker et al. 2009). Depressionen hade ett samband med den minskade fysiska kapaciteten och de uttryckte en bitterhet över att ha blivit sjuka.

Denna bitterhet gav upphov till irritation hos patienterna och de beskrev sitt liv som tomt (Europe & Tyni-Lenne ́, 2004). Patienterna uppgav flera olika sätt att hantera dessa känslor de kände som följd av den kroniska hjärtsvikten. De försökte framför allt att inte tänka på det, inte oroa sig samt att tänka positivt. Att i sitt dagliga liv försöka hålla sig upptagen med annat så som träning, läsning och sociala aktiviteter var ett sätt att avleda tankarna från negativa känslor. Att vara tacksam att vara vid liv och vara glad för varje dag som går var också ett sätt att hantera den känslomässiga bördan (Dekker et al. 2009; Europe & Tyni-Lenne ́, 2004).

Diskussion

Metoddiskussion

I denna litteraturstudie är sökförfarandet, urval, analys samt resultatredovisningen tydligt beskriven vilket enligt Lundman och Hällgren Granheim (2008) är av vikt för att underlätta bedömningen av överförbarheten. Detta då en tydlig beskrivning av metoden ger möjlighet till att utföra samma studie igen.

De inklutionskriterier som användes var att patienterna skulle vara över 18 år och ha kronisk hjärtsvikt. Artiklarna skulle vara på svenska eller engelska, ha ett etiskt resonemang eller ett godkännande från en etisk kommitté samt vara skrivna mellan 2002-2012. Svenska och engelska valdes då det är de språk författarna hanterar. Detta kan ha medfört att relevant forskning på andra språk har missats. Eftersom att intresset var att få alla patienter över 18 års upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt så anses inte landet där studien gjorts spela någon väsentlig roll. Med överförbarhet menas enligt Lundman och Hällgren Granheim, 2008 att resultatet kan överföras på andra grupper eller situationer. Att det identifierades artiklar

(17)

från flera olika länder kan till och med ses som positivt då man får ett brett perspektiv samt ett resultat med bättre överförbarhet.

Sökningen begränsades till artiklar som är skrivna mellan år 2002-2012. Östlundh (2006) menar att begränsa årtalet ser till att man får den mest aktuella forskningen inom området och detta kan då göras när man inte har ett speciellt intresse i äldre artiklar. Vidare kan det

diskuteras om de nyaste artiklarna är de som är mest aktuella och relevanta. Detta beroende på vad artiklarna undersöker och eftersom denna litteraturstudie undersöker upplevelser kring det dagliga livet så skulle kanske även artiklar äldre än tio år kunna vara aktuella. Denna

begränsning till årtal kunde därför medföra att relevanta artiklar missats, men för att få hanterbart material valdes denna begräsning att genomföras.

Den systematiska litteratursökningen och granskningen resulterade i nio kvalitativa artiklar.

Forsberg och Wengström (2003) menar att trovärdigheten i studien ökar när man använder sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Det kan också vara en fördel att studera ett område ur olika perspektiv, speciellt gällande hälsa. Därför kunde detta vara en brist i denna litteraturstudie då det endast identifierades kvalitativa artiklar. Varför det endast identifierades kvalitativa artiklar beror på att inga kvantitativa artiklar svarade på studiens syfte. Syftet har som avsikt att beskriva upplevelser och detta kunde inte hittas i några kvantitativa artiklarna då de I huvudsak presenterar statistisk data, individuella upplevelser framträder inte på samma sätt som i kvalitativa studier. Under kvalitetsgranskningen visade det sig att alla nio artiklar hade hög kvalitet. En anledning till varför alla artiklar visade sig ha hög kvalitet kan vara att det söktes efter artiklar med peer-review. Att söka efter peer-review innebär att det endast söks artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och att de är granskade av en granskningskommitté vid tidsskriften. Trots att artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift så behöver det inte innebära att den enskilda artikeln är vetenskaplig utan detta tar man själv reda på under kvalitetsgranskningen av artikeln (Östlundh, 2006). Alla artiklar som valts undersöker det som studien har som syfte att beskriva. Att artiklarna passade syftet framkom framförallt efter kvalitetsgranskningen då även Friberg (2006) menar att man efter kvalitetsgranskningen förstår bättre vad den enskilda artikeln handlar om och att man då kan bestämma om artikeln passar syftet. Innan analysen påbörjades diskuterades eventuella föreställningar om ämnet hos författarna till denna studie då detta annars kan påverka resultatet. Sedan användes bracheting vilket Forsberg och Wengström (2003) beskriver som

(18)

så gott som möjligt, trots att det inte är fullt möjligt att bortse helt från sina föreställningar.

Denna medvetenhet anses öka trovärdigheten då resultatet är så lite påverkat av författarna som möjligt.

Den analysmetod som användes var innehållsanalys inspirerad av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. För att öka trovärdigheten analyserades först alla artiklarna individuellt av författarna för att sedan tillsammans resonera fram till en gemensam analys. I en kvalitativ innehållsanalys tolkas texterna och detta medför att författarens föreställningar kan ha en påverkan på resultatet. Därav valde författarna att diskutera sina föreställningar och att först analysera enskilt för att se hur texterna tolkades beroende på vem som tolkade dessa. Materialet analyserades först i form av meningsenheter, för att sedan kondenseras, kodas och till sist delas in i kategorier. Denna typ av kvalitativ innehållsanalys menar Lundman och Hällgren Graneheims (2008) endast görs på kvalitativa studier. Att använda denna analysmetod gav möjligheten till att strukturera upp texternas innehåll väl så att det tydligt gick att se en ny helhet. Utmaningen med analysen var att forma kategorierna och se till att de olika ämnena inte gick in i varandra. Detta framförallt då alla upplevelser av det dagliga livet var beroende av varandra.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter upplever den kroniska hjärtsviktens påverkan på det dagliga livet. Det framkom i litteraturstudien att patienterna upplevde en förändrad aktivitet och en förändring i deras sociala liv. Förutom detta upplevde även patienterna symtom och känslor som de inte upplevt innan insjuknandet. Framförallt var det den minskade fysiska aktiviteten som hade den största påverkan på patienternas dagliga liv. Denna minskade fysiska aktivitet var en följd av de symtom som den kroniska

hjärtsvikten medförde och det skapade känslor som exempelvis depression hos patienterna.

Mårtensson (2005) menar att den kroppsliga funktionsnedsättningen hos patienter med kronisk hjärtsvikt har visat sig vara det som framförallt har påverkat deras livssituation.

Denna kroppsliga funktionsnedsättning som framförallt utrycks i trötthet och andningsbesvär menar Mårtensson (2005) även påverkar patienternas framtidstro, fritidsaktivitet och känslor så som oro och depression. Depressionen kombinerat med låg fysisk kapacitet visar sig ge svåra begränsningar i det dagliga livet hos patienter med kronisk hjärtsvikt (Shimizu, yamada, Miyake & Izumi, 2011).

(19)

Patienterna kände begränsningar kring aktiviteter som tillhörde deras dagliga liv. Dessa aktiviteter som nu upplevdes begränsade kunde vara personlig hygien, matlagning, städning, tvättning samt fysisk träning. Cider (2005) beskriver hur en patient med hjärtsvikt har 30-40 procent lägre syreupptagningsförmåga än en frisk person och andningsminutvolymen är ökad hos den hjärtsjuka och detta leder då till fysiska begräsningar hos patienterna. Cider (2005) menar att dessa typer av fysiska begränsningar även sker vid lätt fysisk aktivitet, detta skulle kunna vara en förklaring till varför de kronisk hjärtsviktssjuka patienterna upplever att vardagliga sysslor är svårare att utföra efter insjuknandet.

Patienterna beskrev hur den minskade fysiska aktiviteten ledde till att de upplevde en förlorad plats i samhället och en förlust av en del av deras sociala nätverk. Eriksson (1994) beskriver hur ensamhet då man är utesluten från all gemenskap innebär ett svårt lidande. Att ha en minskad fysisk kapacitet kan beskrivas av patienterna som en förlust av något de tidigare haft, och även detta menar Eriksson (1994) kan skapa lidande då man förlorar något som har varit värdefullt för personen. Patienterna beskrev hur de upplevde att de inte längre kände sig bekant med sin kropp vilket de uttryckte som ett lidande.

Hur kan nu kunskapen som sammanställts i denna litteraturstudie appliceras på verkligheten?

Eriksson (1994) beskriver hur patienter inom vården kan uppleva vårdlidande och det är bland annat under sjuksköterskans ansvar att eliminera eller lindra denna typ av lidande. Patienterna kände skuld och skam då de inte längre kunde utföra samma fysiska aktiviteter vilket fick dem att känna sig som en börda för sin omgivning när de bad om hjälp. Eriksson (1994) menar att det är vanligt att patienter upplever skuld, skam och även förnedring inom vården och detta skapade ett onödigt lidande. Att som sjuksköterska ha en kunskap om att dessa känslor av skam och skuld kan bidra till att man som sjuksköterska kan hjälpa patienten med dessa känslor och lindra det onödiga lidandet de medför. Dahlberg et al. (2003) menar att för att kunna hjälpa patienten ska man ta del av dennes berättelser då man genom dessa

berättelser får kunskap om vad som skapar lidande och vad som ger upphov till välbefinnande hos patienten.

Att inte få sina symtom och sin sjukdom taget på allvar beskrev patienterna skapade en känsla av att inte bli förstådd eller trodd på. Att som patient känna att man blir tagen på allvar av sjuksköterskan är då av vikt då man strävar efter att lindra lidande eftersom det enligt

(20)

(2003) beskriver hur man ska försöka se, tolka, förstå samt analysera en persons vardagliga sammanhang så som det upplevs av denne. Detta framförallt då patienterna beskriver

symtomen som skapas av den kroniska hjärtsvikten ofta är osynliga, och det ända sättet då för sjuksköterskan att ta del av symtomen är att lyssna till patienten och försöka förstå dessa symtom för att då kunna bidra till upplevelsen att bli tagen på allvar.

Att leva med kronisk hjärtsvikt skapade sorg och depression hos patienterna. Denna depression hanterades på olika sätt och framförallt genom att tänka positivt och hålla sig upptagen med aktiviteter som man fortfarande var kapabel till att utföra. Mårtensson (2005) menar att genom att uppmuntra patienten till lämpliga motionsformer och fortsatta sociala aktiviteter så kan patientens mentala hälsa förbättras. Eriksson (1994) menar däremot att det utövas makt inom vården när man tvingar patienter att utföra handlingar de egentligen inte orkar med, därför ska inte patienterna känna sig tvingade till att aktivera sig utan att man som sjuksköterska endast uppmuntrar för att inte bidra till vårdlidande. Patienterna hanterade den känslomässiga bördan genom att försöka tänka positivt och vara tacksam för varje dag som går. Eriksson (1994) beskriver att man som sjuksköterska ska lindra lidandet genom att förmedla hopp men även dela hopplösheten och stödja patienten i dennes tro.

Förslag till fortsatt forskning

Det har under litteraturstudiens gång väckts frågor hur man som sjuksköterska och övrig vårdpersonal kan förbättra situationer hos patienter med hjärtsvikt och deras upplevelser kring sjukdomen. Så vidare forskning skulle kunna vara hur man som sjuksköterska ska bemöta dessa patienter och underlätta deras livssituation.

Slutsatser

Den kroniska hjärtsvikten visade sig påverka patienternas dagliga liv, framförallt till följd av den nedsatta fysiska förmågan. Upplevelserna patienterna hade kring sin sjukdom är

individuella och därför kan kunskap om detta hos vårdpersonal bidra till att vården som erbjuds till dessa patienter blir mer individanpassade. En mer individanpassad vård för dessa patienter skulle då kunna bidra till ett minskat lidande och en större förståelse för patienternas livsvärld.

(21)

Referenser

Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. M Granskär och B Höglund-Nielsen red. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: studentlitteratur (s173-188)

Burström, M., Brännström, M., Boman, K., Strandberg.(2011). Life experience of security and insecurity among women with chronic heart failure. JAN Journal of advanced nursing,68, 816-825.

Cider, Å. (2005) Livssituation och hälsorelaterad livskvalitet. A Srömberg red. Vård vid hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur (s.117-131).

Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Dekker, R.,Peden, A., Lennie, T., Schooler, M. & Moser, D. (2009). Living With Depressive Symptoms: Patients With Heart Failure. AJCC American journal of critical care, 18, 310-318.

Edvardsson, D., Ekwall, A., Hällgren Graneheim, U., Meidell, L., Norberg, A., Santamäki Fischer, R., Svanström, M., Törnquist, A., & Wijk, H. (2009), Personcentrerad omvårdnad : i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, K (1994), Den lidande människan. Liber: Stockholm.

Europe, E. & Tyni-Lenne ́,R. (2004). Qualitative analysis of the male experience of heart failure. Heart & Lung, 33, 227-234.

Falk, K., Granger, B., Swedberg, K., Ekman, I.(2007). Breaking the vicious cirkle of fatigue in patients with chronic heart failure. Qualitative health research, 17, 1020-1027.

Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan. E Dahlborg Lyckhage red. Att bli sjuksköterska. Lund: Studentlitteratur (s.59-82).

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur

Grefberg, N., Johansson, L-G. (2008). Medicinboken. Stockholm: Liber Gustafsson, B. (2004). Bekräftande omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

(22)

Heo, S., Lennie, T.A., Okoli, C., Moser, D.K. (2009). Quality of life in patients with heart failure: Ask the patients. Heart and lung, 38, 100-108.

Jones, J., McDermott, C., Nowels, C., Matlock, D. & Bekelman, D. (2012). The experience of fatigue as a distressing symptom of heart failure. Heart & lung, 41, 484-491.

Lundman, B., Hällgren Granheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i M Granskär

& B Höglund-Nielsen red. Tillämpad kvaliiativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur (s.159-172).

Moser, D., Frazier, S., Worrall-Carter, L., Biddle, M., Chung, M., Lee, K., Lennie, T. (2011).

Symptom variability, not severity, predicts rehospitalization and mortality in patients with heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing 10, 124-135.

Mårtensson, J. (2005) Livssituation och hälsorelaterad livskvalitet. A Srömberg red. Vård vid hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur (s.117-131).

Nordgren, L., Asp, M. & Fagerberg, I. (2007a). Living With Moderate-Severe Chronic Heart Failure as a Middle-Aged Person. Qualitative health research, 17, 4-13.

Nordgren, L., Asp, M. & Fagerberg, I. (2007b). Support as experienced by men living with heart failure in middle age: A phenomenological study. International Journal of Nursing Studies, 45, 1344–1354.

Pihl, E., Fridlund, B., Mårtensson, J. (2010). Patients’ experiences of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure; a phenomenographic analysis.

Scandinavian journal of caring sciences, 25. 3-11.

William, A, Stoltz, P & Bahtsevani, C (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet, Studentlitteratur: Lund.

Östlundh, L (2006). Informationssökning. F Friberg red. Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur (s.57-80).

(23)

Bilaga 1

Sökschema Sökmotor: Cinahl

Söknr Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa abstract

Antal lästa i fulltext

Antal använda artiklar

Artikelnum mer 1 ”Chronic Heart

failure” 1420 0 0 0 0

2 ”heart failure” 14958 0 0 0 0

3 Experience 52215 0 0 0 0

4 ”Daily life” 2284 0 0 0 0

5 ”living with” 35132 0 0 0 0

6 ”chronic heart failure” AND experience

59 59 9 3 1 4

7 “chronic heart failure” AND

“daily life”

14 14 5 2 1 9

8 “chronic heart failure” AND

“living with”

75 75 10 2 1 7

9 “heart failure”

AND experience 437 0 0 0 0

10 “heart failure”

AND “daily life” 30 30 0 0 0

11 “heart failure”

AND “living with”

466 0 0 0 0

12 “Heart failure”

AND“experience”

AND “living with”

59 59 3 2 1 8

(24)

Bilaga 2

Sökschema

Sökmotor: PubMed

Söknr Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa abstract

Antal lästa i fulltext

Antal använda artiklar

Artikel nummer 1 ”Chronic Heart

failure” 6409 0 0 0 0

2 ”heart failure” 60633 0 0 0 0

3 Experience 18320

1 0 0 0 0

4 ”Daily life” 5265 0 0 0 0

5 ”living with” 9366 0 0 0 0

6 ”chronic heart failure” AND experience

198 198 10 3 2 3,6

7 “chronic heart failure” AND

“daily life”

20 20 4 2 1 1

8 “chronic heart failure” AND

“living with”

112 112 6 0 0

9 “heart failure”

AND experience 2044 0 0 0 0

10 “heart failure”

AND “daily life” 54 54 8 1 1 5

11 “heart failure”

AND “living with”

473 0 0 0 0

12 “heart failure”

AND experience AND “living with”

55 55 11 2 1 2

(25)

Bilaga 3 Artikelmatris Artikel nr, författare, år, land

Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

Nr. 1, Burström, M.,Brännström, M., Boman, K. &

Strandberg, G.

2011, Sverige.

Lifeexperiences of security andinsecurity among women with chronic heart failure

Belysa kvinnors erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt med fokus på känslor av trygghet och otrygghet.

Kvalitativ Urval: 8 Kvinnor

Studien visade att kvinnornas känslor av trygghet innefattar att accepterar det förflutna, vardagen och framtiden, lita på sig själv och sin kropp trots sjukdomen, att inte behöva

handskas med sjukdomen ensam och att ha en tro på vård och behandling. Kvinnornas känslor av otrygghet var att känna skuld för att vara sjuka och oförmögen att arbeta, rädsla för att leva med en klen och svikande kropp, oro över det ökande beroendet av andra, ensamhet och död och brist på tro på vård och behandling.

Hög

Nr. 2, Dekker, R., Peden, A., Lennie, T., Schooler, M.

& Moser, D.

Living With Depressive Symptoms:

Patients With Heart Failure

Beskriva

hjärtsviktspatieter s upplevelser av att leva med depressive symtom

Kvalitativ beskrivand e design Urval: 10 patienter, 50%

kvinnor

Patienter beskrev depressiva symtom som emotionella och somatiska. Negativt tänkande fanns hos alla deltagare och förvärrade

depressionen. Den generella hanteringsmetoden var att fokusera på något annat som exempelvis läsa och positivt tänkande.

Hög

(26)

2009, USA Nr: 3 Europe, E.,

& Tyni- Lenne, R.

2004, Sverige

Qualitative analysis of the male experience of heart failure

Att öka insikten från ett

patientperspektiv hur det är att leva med måttlig kronisk hjärtsvikt.

Kvalitativ Urval: 20 män

Konsekvenserna var fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och vokabulär vilket

inkluderade tankar om döden. Anpassandet till sjukdomen involverade förändring av livsstil och medvetenhet om de fysiska funktionerna.

Nr: 4 Falk, K., Granger, B., Swedberg, K. & Ekman, I.

2007,Sverige

Breaking the vicious circle of fatigue in patients withchronic heart failure.

Att ge en teoretisk förståelse av trötthet,

erfarenheter och desskonsekvenser i det dagliga livet.

Ett andra syfte var att identifiera och lindra aspekter av trötthet hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Kvalitativ.

Urval: 15 patienter medkronisk hjärtsvikt

Resultaten tyder på att trötthet är en cirkulär process.

Patienterna rapporterade psykiska aspekterna av trötthet som demoraliserande och att de upplevde ofta intellektuell brist.

Hög

Nr: 5 Heo, S., Lennie, T., Okoli, C. &

Moser, D.

Quality of life in patients with heart failure: Ask the patients.

Undersöka hur patienter med hjärtsvikt uppfattar livskvalitet.

Kvalitativ.

Urval: 14 män, 6 kvinnor

Pienterna definierad livskvalitet som deras förmåga att 1) utföra önskade fysiska och sociala aktiviteter för att uppfylla sina och sin familjs behov, 2) att upprätthålla lycka, och 3) upprätthålla relationer med andra.

Hög

(27)

2009,USA negativt påverkar livskvaliteten: fysiska (symtom och bra eller dålig fysisk status), psykologiska (humör och en positiv eller negativ inställning), ekonomisk (finansiell status), sociala (socialt stöd och möjlighet för sociala aktiviteter) , andliga och

beteendemässiga (egenvård). Patienterna upplevde att hjärtsvikt hade en stor inverkan på livskvaliteten, men de flesta utvärderade sin livskvalitet lika bra ändå.

Nr: 6 Jones, J., McDermott, C., Nowels, C., Matlock, D &

Bekelman, D.

2012, USA

The

wxperience of fatigue as a distressing symptom of heart failure.

Utforska

erfarenheter och mening av utmattning som ett stressande symptom till kronisk hjärtsvikt.

Kvalitativ Urval: 26 patienter varav 8 kvinnor och 18 män.

Utmattning är karakteriserat av patienters värdighet relaterat till deras identitet, sin kropp, miljö och relationer till andra.

Hög

Nr: 7

Nordgren, L., Asp, M. &

Fagerberg, I.

2007,

Living With Moderate- Severe Chronic Heart Failure as a Middle-

Utforska och beskriva vad det betyder att leva med medel tills svår kronisk hjärtsvikt som en

Kvalitativ Urval: 7 patienter var av 4 män och 3

Det visade sig att patienterna hade en förändrad livssituation som karakteriserades av en

förfallande kropp, ett liv konstant under hot och en hastigt förändrad hälsa.

Hög

(28)

Sverige Aged

Person medelålders

person. kvinnor.

Nr: 8

Nordgren, L., Asp, M. &

Fagerberg, I.

2007, Sverige

Support as experienced by men living with heart failure inmiddle age:

Aphenomenol ogical study

Utforska och beskriva hur män med kronisk hjärtsvikt i medelåldern upplever stöd.

Kvalitativ Urval: 9 män

Stöd kan uppfattas som säkerhet, känsla över att ha kontroll över kropp och situation. Stödet hos männen fans i relationer till andra.

Hög

Nr: 9 Phil, E., Fridlund, B.

&

Mårtensson, J.

2010, Sverige

Patients’

experiences of physical limitations in daily life activities whensuffering fromchronic heart failure;

a

phenomeno graphic analysis

Beskriva hur patienter som lider av kronisk hjärtsvikt upplever sina fysiska

begränsningar i dagliga livets aktiviteter.

Kvalitativ.

Urval: 15 patienter

Studien visade att patienter som lider av kronisk hjärtsvikt finner nya lösningar för att hantera det dagliga livet, inklusive viljan att förändra fokus och identifiera andra sätt att göra viktiga saker.

Hög

References

Related documents

Litteratursökningen genomfördes för att få fram relevanta artiklar med hjälp av sökord relaterat till syftet, att beskriva dagligt liv för patienter med kronisk hjärtsvikt,

In this study the goal was to identify de novo single nucleotide variants (SNVs), de novo insertion-deletions (INDELs) and de novo structural variants (SVs) in trio families with

Upplevelsen av att leva med kronisk hjärtsvikt och hur sjukdomen kan hanteras genom olika former av strategier är viktigt för sjuksköterskan att uppmärksamma.. Genom att uppleva

This thesis is a study of a new specification for end user interactivity developed by the Open Mobile Alliance, the specification is called OMA BCAST Service Interaction Function..

Detta skulle kunna underlätta för patienter med kronisk hjärtsvikt att få sina behov tillgodosedda samt att få adekvat information, vilket kan bidra till att minska deras

Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk leukemi. Resultatet visar att personer med kronisk leukemi känner att de inte längre kan

Det finns ett samband mellan upplevelsen av livskvalitet och ångest - minskad ångest bidrar till en upplevelse av högre livskvalitet hos patienter med kronisk hjärtsvikt..

Trots detta kände många individer sig otillräckliga för sin familj och upplevde ofta att de inte kunde leva upp till sin sociala roll.. Detta kunde bero på att de inte längre