Patienters upplevelser av
kommunikation på sjukhus
– En litteraturstudie
Patients’ experiences of communication at hospitals
- A literature review
Linnéa Jakobsson Evelina Wennerholm
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Ingrid Andersson
Sammanfattning
Titel: Patienters upplevelser av kommunikation på sjukhus - En litteraturstudie
Patients’ experiences of communication at hospitals – A literature review
Fakultet: Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå Författare: Linnéa Jakobsson
Evelina Wennerholm Handledare: Ingrid Andersson Antal sidor: 25
Nyckelord: kommunikation, patienter, upplevelse, omvårdnad, sjukhus
Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur
kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var
Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra
temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman:
Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Mellanmänsklighet ... 4
Kommunikationens påverkan på vårdkvaliteten ... 4
Överrapportering - en del av kommunikationen i vården ... 5
Sjuksköterskors upplevelse av kommunikation ... 6
Problemformulering ... 7
Syfte ... 7
Metod ... 8
Litteratursökning och urval ... 8
Databassökning i Cinahl och urval ... 10
Databassökning i PubMed och urval ... 10
Urval 1 ... 11 Urval 2 ... 11 Urval 3 ... 11 Databearbetning ... 11 Forskningsetiska ställningstaganden ... 12 Resultat ... 13
Återkoppling och delaktighet ... 14
Sjuksköterskors förmågor till lyhördhet och informationsöverföring ... 14
Förutsättningar och brister för patienters delaktighet ... 14
Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter ... 15
Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter ... 15
Språkbarriärers inverkan på kommunikation ... 16
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 20
Klinisk betydelse ... 21
Förslag till fortsatt forskning ... 21
Slutsats... 22
Referenslista ... 23
4
Introduktion
Kommunikation är ett mänskligt initiativtagande och en grundpelare för samspel mellan patienter och sjuksköterskor. Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. Patienters upplevelse av hur kommunikationen fungerar är betydelsefull för en god omvårdnad (Arungwa 2014; Arnold & Underman-Boggs 2016). Det är sjuksköterskors uppgift att genom god kommunikation öka patienters förståelse för sin vård (Sieger et al. 2012). I vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter behöver patienterna känna stöd i sina situationer. Sjuksköterskor kan via kommunikation ge patienter stöd med hjälp av både informativt och emotionellt stöd. Det informativa stödet framkommer när sjuksköterskor berättar för patienter om situationen, exempelvis orsaker till och behandlingar av sjukdomstillstånd samt möjligheter till tillfrisknande. Det emotionella stödet visas genom att sjuksköterskorna förmedlar medkänsla och förståelse för patienterna och deras situation samt har en vänlig och omsorgsfull attityd gentemot patienterna (Liu et al. 2005).
Mellanmänsklighet
Enligt Buber (1995) är mellanmänsklighet ett begrepp som liknas med begreppet socialt. I många fall definieras allt som för människor samman som socialt men det leder till att viktiga aspekter i människors liv inte uppmärksammas. Det mellanmänskliga är något som uppstår naturligt i tillvaron att människor inte reflekterar över vad det är. Mellanmänsklighet uppstår både i människors sätt att tänka och leva samt samhörighet med andra människor. Det mellanmänskliga infinner sig i flera olika dimensioner i vardagen, det kan vara allt från vardagliga tillfälligheter som att två blickar möts till bestämda samtal mellan människor. En viktig del i det mellanmänskliga mötet är ett äkta samtal mellan två parter. Dagligen skapar vi en Du - Jag relation med människor genom att vi kommunicerar eller är åhörare. När människor kommunicerar med andra är det viktigt att möta den andras personliga närvaro och att se den motsatte som en partner i samtalet och inte som ett objekt. Många aspekter kan påverka det mellanmänskliga mötet till exempel hur kommunikationen förs mellan dessa parter, synsättet de har på varandra, synen de har på sig själva samt processen när motparten förbereder sig på att svara och samtidigt lyssna på vad den andra säger. Därför bör motpartens åsikter och värderingar accepteras även om de inte är detsamma som ens egna. Människan ska få känna sig unik, accepterad och inbjuden i ett samtal för att en äkta mellanmänsklig relation ska ha möjlighet att uppstå (Buber 1995).
Kommunikationens påverkan på vårdkvaliteten
5
Tidsbristen i vården skapar en frustation hos sjuksköterskor då de upplever att det inte finns tid till att lära känna patienterna och deras anhöriga vilket bidrar till att kommunikationen och vårdkvaliteten brister. Relaterat till de hinder som kan uppstå krävs det att sjuksköterskorna har förmågan att arbeta effektivt och samtidigt patientsäkert. Trots dessa hinder är det värdefullt att sjuksköterskorna har en vänlig attityd och bemötande mot patienter. För ett sådant arbetssätt krävs goda kunskaper och förmågor att prioritera och planera omvårdnaden hos sjuksköterskor. Det är betydelsefullt att patienterna får vara delaktiga i vården, vilket innebär att de får möjlighet till att vara med och bestämma, planera och medverka angående deras vård och vårdplan. (Crotty 1985; Coughlin 2012; Arungwa 2014).
McCann och Baker (2001) beskriver att sjuksköterskor kan bidra till patienters delaktighet genom öppen kommunikation. En öppen kommunikation kan innebära att sjuksköterskorna pratar om vardagliga ting med patienterna, exempelvis vädret eller intressen för att på så vis skapa en gemenskap. Det visar att sjuksköterskorna tar sig tid och lyssnar på patienterna, därmed skapas det tillit och möjligheten ökar att patienterna berättar om sina situationer och mående. Utifrån att tillit skapas mellan sjuksköterskor och patienter underlättar det för sjuksköterskorna att diskutera och fråga saker såsom patienternas vårdsituation.
Kommunikation behöver inte alltid betyda att individer kommunicerar med varandra genom tal, så kallad verbal kommunikation. Dagligen kommunicerar människor genom kroppsspråk och ansiktsuttryck vilket betyder icke verbal kommunikation. Icke verbal kommunikation är ett fungerade hjälpmedel i situationer där det kan uppstå språkproblematik som till exempel olika etniska bakgrunder eller funktionsnedsättningar som påverkar hörsel och tal. I vården kan detta användas genom att sjuksköterskorna sätter sig eller sänker sin kroppsställning till patienternas nivåer, skapar ögonkontakt eller tar i hand med patienter och deras närstående. Sjuksköterskor kan även kommunicera via lätt beröring, ett leende eller i skrift. I möten mellan sjuksköterskor och patienter där det uppstår språkproblematik kan en icke verbal kommunikation bidra till att patienter känner sig delaktiga i vården som i sin tur ökar vårdkvaliteten (Xu et al. 2012).
Överrapportering - en del av kommunikationen i vården
Kommunikationen är märkbar i vården under överrapportering vid skiftbyten. Rutiner kring rapportering skiljer sig mellan avdelningar, det kan exempelvis ske genom en kontorsbaserad rapportering där ansvarig sjuksköterska för det avgående skiftet rapporterar över patienterna för all personal som ska börja det kommande skiftet. Syftet med den metoden är att hela personalstyrkan får en överblick om hur det ser ut på avdelningen, exempelvis vårdtyngd och hemgångar. Sjuksköterskor uppskattar metoden då de ibland får hjälpa till med patienter som de inte har huvudansvaret för, speciellt när anhöriga eller annan personal har frågor kring patienten. Nackdelen som vissa sjuksköterskor upplever är att rapporteringen tar för lång tid, då de känner att det tar tid från andra uppgifter som ska göras innan skiftet är slut (Bruton et al. 2016).
6
rapporteringen går personalen till patienterna som de ansvarar för. Syftet med den metoden liknar den kontorsbaserade rapporteringen, däremot upplever sjuksköterskor att rapportering på expeditionen är mer fördelaktig då det sällan tar lika lång tid som den kontorsbaserade.
Överrapporteringen kan vara av en så kallad bedside, där rapporteringen vid skiftbytet sker vid patienternas sängar. Vid en bedside tas relevant information upp om varje patient, så som nuvarande status, vårdbehov, läkemedel och övriga uppgifter som exempelvis planerade undersökningar. Syftet med metoden är att öka patienternas delaktighet, men delaktigheten varierar eftersom vissa sjuksköterskor ser rapporteringen som en informationsöverföringsmetod mellan sjuksköterskorna (Bruton et al. 2016).
Vid överrapportering kan det uppstå kommunikationsproblem av olika slag mellan personer inom vården vilket leder till kommunikationsbrist. Kommunikation och överrapportering av patienter sker mellan vårdpersonal, från personal till patient och mellan olika verksamheter. För att kunna ge en god och säker vård förutsätter det att kommunikationen sker på ett effektivt och strukturerat vis. Sjuksköterskorna kan undvika missförstånd genom att kontrollera att patienterna uppfattat informationen de fått samt att vårdenheten har rutiner kring hur kommunikationen och informationsöverföringen ska ske. Strukturerad överrapportering angående patienters tillstånd kan exempelvis ske enligt modellen SBAR som är förkortning av Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation (SKL 2016).
Sjuksköterskors upplevelse av kommunikation
Nilsson et al. (2015) studerade sjuksköterskors syn på brister i den svenska sjukhusvården, det visade sig att brister i möten mellan sjuksköterskor och patienter är ett problem som ökat. Sjuksköterskor beskriver att de ibland tar för givet att patienterna förstår den information som ges då sjuksköterskorna inte tänker på att sätta sig in i patienternas livssituation. Enligt Nilsson et al. (2015) och Sieger et al. (2012) är det nödvändigt att sjuksköterskorna är införstådda med varför patienterna ska få den vård som är aktuell för att på så vis göra patienterna införstådda om situationen. Genom att sjuksköterskor använder ett lättförståeligt språk under samtal med patienter ökar förståelsen för informationen samt minskar risken för missförstånd. Omvårdnadsarbetet blir på så vis av högre kvalitet för både sjuksköterskorna och patienterna och främjar på så vis hälsan (Nilsson et al. 2015; Sieger et al. 2012). Enligt Nilsson et al. (2015) har vissa sjuksköterskor upplevt att patienter inte förstår situationen trots både skriftlig och muntlig information. De har även uppmärksammat att vissa patienter inte vågar fråga sjuksköterskorna om mer information. Sjuksköterskor har upplevt att i vissa fall har patienters känslor kring sin situation påverkat hur informationen från sjuksköterskorna tas in och tolkas. Tidsbristen är även en bidragande orsak till brist i kommunikationen, då sjuksköterskor inte har tid till att ge tydlig information eller svara på patienters frågor. Dessa situationer är mycket frustrerande för sjuksköterskorna då de upplever att de inte sköter det arbete som de utbildat sig till (Nilsson et al. 2015).
7
patienters förmåga att sova och tillfriskna samt kan upplevas som en stressande faktor för både sjuksköterskor och patienter. Vid informationsöverföring till patienter med nedsatt hörsel är det viktigt att undvika störande moment i form av ljud eller buller då det kan leda till att information inte tas in och missförstånd kan uppstå (Pope et al. 2013). Anhörigas deltagande har även en stor betydelse på hur kommunikationen och vårdkvaliteten fungerar. Det kan hjälpa sjuksköterskor att förstå patienter och deras situation om anhöriga medverkar i vården. Exempelvis när de ska informera patienter om ett sjukdomstillstånd och behandling är det positivt om anhöriga medverkar då både patient och anhöriga får samma information och frågor kan tas upp som patienterna inte tänker på (Coughlin 2012).
Problemformulering
Kommunikation är ett mänskligt initiativtagande och har stor inverkan på omvårdnaden till varje patient. Dagligen skapar vi en mellanmänsklig relation genom att vi kommunicerar eller är åhörare med andra parter. Kommunikationen kan utföras på olika sätt beroende på situation och behov, den kan föras genom verbal och icke verbal kommunikation. Patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande, sjukvårdens omgivning och patienters möjlighet till delaktighet har betydande inverkan på hur kommunikationen med sjuksköterskor upplevs.
Syfte
8
Metod
En litteraturstudie innebär att tidigare forskning används för att sammanställa en studie inom ett specifikt ämne. Litteraturstudien inleds med att finna ett problemområde att fokusera på, utifrån valt problemområde görs en systematisk sökning av vetenskaplig litteratur i databaser. Systematisk sökning innebär en stegvis kritisk granskning av vetenskaplig litteratur för att på så vis finna artiklar som svarar till det valda syftet. Detta presenteras i Polit och Becks (2017) niostegsmodell i Figur 1.
Figur 1. Polit och Becks niostegsmodell. Fritt översatt och modifierad.
Litteratursökning och urval
I steg 1 formulerades ett syfte och en problemformulering för det valda ämnet i litteraturstudien. Därefter i steg 2 planerades sökningen genom val av databaser, sökord, inklusions och exklusionskriterier (Polit och Beck 2017). Databaserna som valdes var Cinahl och PubMed eftersom de innehåller forskning till det valda ämnesområdet. Cinahl innehåller forskning som främst riktas mot omvårdnad och PubMed har forskning inom omvårdnad, medicin och odontologi. Sökorden som valdes var nurse-patient relations, communication,
hospitalization och patient experience.
Inklusionkriterierna var patienter från 18 år som vårdas på sjukhus, engelsk- och
svenskspråkiga artiklar, peer reviewed och artiklar från 2011-01-01 till 2016-09-15.
Exklusionskriterier för litteratursökningen var review-artiklar, patienter inom kommunalvård,
9
Vidare i steg 3 (Polit & Beck 2017) påbörjades sökningen i databaserna Cinahl och PubMed. Samtliga sökord söktes i båda databaserna. För att få fram relevanta artiklar som svarade till syftet utfördes sökningen via ämnesord. I Cinahl kallas dessa ämnesord för Major Headings [MH] och i PubMed kallas dessa för Medical Subject Headings [MeSH]. I Cinahl och PubMed utfördes en separat fritext sökning på sökordet patient experience då det inte fanns någon Major Heading eller MeSH-term för sökordet. Resterande sökord söktes utifrån Major Headings och MeSH-termer. För att få en avgränsad sökning med ett riktat resultat utfördes kombinationer av sökorden med hjälp av booleska sökoperatorer där sökorden kombineras med AND. Tack vare kombinationen finner databasen artiklar som innehåller båda sökorden. Under sökningen framkom det dubbletter som redovisas inom parenteser efter totalsumman för valda artiklar. Sökord, kombinationer, antal träffar och urval samt dubbletter presenteras i
10
Tabell 1. Databassökning i Cinahl och urval 2016-09-15
Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Nurse-Patient Relations [MH] 764 S2 Communication [MH] 2795 S3 Hospitalization [MH] 2286 S4 "Patient experience" 123 8 1 1 S1 AND S2 175 15 (2) 3 3 S1 AND S3 15 5 (2) 2 2 S2 AND S3 21 6 1 1 Totalt 38 7 7 ” ” = Fritext () = Intern dubblett
Tabell 2. Databassökning i PubMed och urval 2016-09-15
Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
11
Urval 1
I Steg 4 valdes artiklar som svarar till syftet (Polit och Beck 2017) och det utfördes i urval 1 där titel och abstrakt lästes och sammanlagt 56 artiklar som svarade på studiens syfte gick vidare till urval 2.
Urval 2
I steg 5 lästes de valda artiklarna med fokus på syfte, metod och resultat för att säkerställa att artikeln svarar på litteraturstudiens syfte. Därefter i steg 6 sammanfattades och kodades de valda artiklarna (Polit och Beck 2017). 11 av 56 artiklar inkluderades i urval 2. Artiklar som exkluderades fokuserade på patienter som vårdas kommunalt, sjuksköterskors eller anhörigas upplevelser och patienters upplevelser av läkares kommunikation.
Urval 3
I Steg 7 granskades artiklar som inkluderats i urval 2 kritiskt (Polit & Beck 2017). Granskningen genomfördes i urval 3 för att säkerställa kvaliteten av artiklarna för vidare användning i litteraturstudiens resultat. Kvalitetsgranskningen utfördes enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report (Polit & Beck 2017). Samtliga 11 artiklar inkluderades till resultatet efter kvalitetsgranskningen.
Databearbetning
12
Forskningsetiska ställningstaganden
13
Resultat
Litteraturstudiens resultat baserades på 11 vetenskapliga artiklar, fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. De inkluderade artiklarna presenteras i en artikelmatris, Bilaga 1. Under granskningen av artiklarna framkom det patienters upplevelser om kommunikation relaterat till patienters delaktighet och återkoppling under sjukhusvistelsen. Patienter upplevde att sjuksköterskors attityder och kommunikationssätt påverkade deras vård och hur de upplevde kommunikationen. Dessa upplevelser resulterade i två huvudteman med respektive två underteman som presenteras i Figur 2.
Figur 2: Resultatets huvud-och underteman relaterat till patienters upplevelser vid kommunikation med sjuksköterskor
Återkoppling och
delaktighet
PATIENTERS
UPPLEVELSER
Sjuksköterskors ansvar
och professionalitet i
möten med patienter
Sjuksköterskors attityder till att
kommunicera med patienter Språkbarriärers inverkan på kommunikation Sjuksköterskors
14
Återkoppling och delaktighet
Återkoppling mellan patienter och sjuksköterskor var avgörande för att undvika missförstånd och på så vis öka patientsäkerheten. Det används olika rapporteringsmetoder inom vården, exempelvis genom bedside där patienter fick möjlighet till att ställa frågor och därmed blev mer delaktiga i vårdplanen. Patienters känslor av trygghet och respekt i vården påverkades av hur möjligheten till delaktighet fungerade, därmed var det viktigt att sjuksköterskor kommunicerade och bjöd in patienter till diskussion kring vården.
Sjuksköterskors förmågor till lyhördhet och informationsöverföring
Patienter upplevde att sjuksköterskor hade ett aktivt lyssnande under samtal med patienter men att de inte försökte sätta sig in i patienters situationer (Arungwa 2014). Patienter upplevde att det inte uppstod någon återkoppling i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor återkopplade inte till patienter efter ett samtal, vilket bidrog till att missförstånd kunde uppstå ifall patienterna inte uppfattat vad som sagts korrekt. Patienter ansåg även att om de och sjuksköterskorna kunde återkoppla till varandra skulle dessa missförstånd minskas och det skulle bli en mer effektiv kommunikation och en respektfull relation (Arungwa 2014; Murante et al. 2014) Patienter upplevde att om de fick kommunicera med sjuksköterskor om sina tillstånd och vårdplaner så skulle det öka en känsla av trygghet och minska rädslor och frustationer (Vaismoradi et al. 2011).
Vid överrapportering i form av bedside såg patienterna det som en möjlighet till att få svar på sina frågor, men de upplevde att sjuksköterskorna pratade med sina kollegor istället för att involvera dem. Patienterna upplevde att de inte hade någon del i sin vård och att de ständigt blev ignorerade, respektlöst bemötta och bortglömda (Smeltzer et al. 2012; Drach-Zahavy & Shilman 2014; Sevinc et al. 2016). Enligt McMurray et al. (2011) och Bruton et al. (2016) upplevde patienter att sjuksköterskor återberättade vad som hänt och vad som var planerat när rapporteringen utfördes genom bedside. Patienter upplevde att de blev inbjuda till diskussion och deltagande samt att de lättare kunde flika in med kommentarer om information inte stämde eller vid funderingar om sjuksköterskorna stod bredvid sängen under rapporteringen (McMurray et al. 2011; Bruton et al. 2016). Patienterna önskade att de fick en uppdatering varannan timme om deras situation, ”There´s nothing worse than not knowing” (Bruton et al. 2016).
Förutsättningar och brister för patienters delaktighet
15
patienterna berättade om sina synpunkter för sjuksköterskorna. Patienterna kände att deras åsikt inte hade någon betydelse, vilket blev mycket frustrerande (Ferguson et al. 2013).
Patienter upplevde att sjuksköterskor inte avsatte tillräckligt med tid för att kommunicera med dem, vilket bidrog till minskad möjlighet till delaktighet (Peleki et al. 2015). Patienter upplevde att de inte fick möjlighet till deltagande när undersökningar och tester utfördes eftersom sjuksköterskor inte gav någon information om varför dessa gjordes eller vad de visade. Sjuksköterskor informerade mer om läkemedel och hur patienterna skulle klara sig i hemmet än om deras nuvarande hälsostatus och hur behandlingen såg ut. Patienter upplevde även att sjuksköterskor inte svarade på deras frågor angående hur vårdplanen såg ut (Murante et al. 2014; Sevinc et al. 2016). Delaktighet främjades i vårdmötet när patienter upplevde att sjuksköterskor lyssnade på dem och snabbt svarade på deras frågor (Vaismoradi et al. 2011; Drach-Zahavy & Shilman 2014).
Patienter upplevde att sjuksköterskor inte kommunicerade med varandra, ingen visste hur vårdplanen såg ut. Patienter ansåg att sjuksköterskor borde fokusera mer på att kommunicera med varandra än att arbeta för att få patienterna delaktiga. Patienter upplevde att sjuksköterskor blev distraherade när de involverade patienter och missade viktiga delar av deras tillstånd som de hade haft kontroll över om de kommunicerat med kollegorna bättre (Bruton et al. 2016).
Patienter upplevde att de blev respekterade när sjuksköterskor bjöd in deras närstående i samtal kring vården, patienterna upplevde att sjuksköterskorna visade engagemang till att kommunicera med dem. Desto mer kommunikation patienterna och sjuksköterskorna hade med varandra, desto lättare var det att kommunicera på ett mer personligt sätt. Patienterna upplevde en ökad trygghet och delaktighet om kommunikationen med sjuksköterskorna var god (Vaismoradi et al. 2011).
Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter
Sjuksköterskors attityder gentemot patienter påverkade kommunikationens funktion mellan parterna. Sjuksköterskors kunskaper och intresse om patienters situationer samt initiativtagandet för att kommunicera med sina patienter, påverkade hur patienterna upplevde kommunikationen under sjukhusvistelsen. Språkbarriärer i form av kognitiva funktionsnedsättningar eller svårigheter i tal och förståelse uppstod mellan sjuksköterskor och patienter i vården. Språkbarriärer ökade risker för missförstånd mellan sjuksköterskor och patienter och påverkade hur patienter upplevde sjuksköterskors kommunikationsförmågor.
Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter
16
fall inte tog initiativ till att kommunicera om patienternas sjukdom eller planering, vilket resulterade i att patienterna kände sig bortglömda och osynliga (Smeltzer et al. 2012; Sevinc et al. 2016). Patienter upplevde att sjuksköterskor hade en nonchalant attityd gentemot dem, sjuksköterskorna följde sina rutiner utan att ta hänsyn till patienters personliga behov vilket bidrog till att patienterna kände sig ignorerade (Vaismoradi et al. 2011; Smeltzer et al. 2012; Arungwa 2014; Sevinc et al. 2016).
Patienter upplevde att sjuksköterskor saknade tålamod till att förstå och förklara för patienterna i olika situationer (Smeltzer et al. 2012; Drach-Zahavy & Shilman 2014; Sevinc et al. 2016). Enligt Ferguson et al. (2013) upplevde patienter att sjuksköterskor inte kommunicerade med dem angående deras medicinering, som om patienterna inte kunde något om deras läkemedel trots att många haft samma medicinering i flera år. Enligt Ferguson et al. (2013) och Peleki et al. (2015) upplevde patienter att de var tvungna att fråga sjuksköterskor om sin sjukdom och vårdplan, sjuksköterskorna tog inget initiativ till att kommunicera om vårdsituationen med patienterna. Patienterna kunde även uppleva att sjuksköterskorna inte trodde på dem när de sa att de inte mådde bra, därmed äventyrades patienternas tillit och respekt för sjuksköterskorna.
Patienter kände sig rädda och osäkra när de märkte att sjuksköterskor inte hade någon kontroll över deras tillstånd (Ferguson et al. 2013; Bruton et al. 2016). Enligt Howie-Esquivel och Dracup (2011) upplevde patienter att sjuksköterskor inte var insatta i deras sjukdomstillstånd och behandlingar vilket skapade en rädsla hos dem. Patienterna önskade att sjuksköterskorna hade mer kunskap om patienternas situation och på så vis kunde kommunicera med dem angående prognos, möjligheter till egenvård och hur framtiden såg ut. Enligt Bruton et al. (2016) upplevde patienter att om sjuksköterskor tog några minuter varje kväll för att kommunicera med dem om hur dagen hade varit så skulle det reducera mycket av patienternas oro och ångest.
Språkbarriärers inverkan på kommunikation
Språk och kulturella skillnader påverkade patienters och sjuksköterskors relationer och deras sätt att kommunicera med varandra (Arungwa 2014). På grund av språkproblematik kunde patienterna ha svårigheter med att förklara för sjuksköterskor vad som var fel eller var de hade ont. Patienterna upplevde att de var tvungna att förbättra sina språkkunskaper för att kunna kommunicera med sjuksköterskorna. Patienter berättade att sjuksköterskor gav dem papper med provsvar och undersökningar, skrivna på ett språk som de inte förstod. Patienters bakgrund och språkproblematik bidrog till att de kände sig rädda när de inte förstod informationen angående deras sjukdom, behandling eller fortsatta vård (Ferguson et al. 2013; Sevinc et al. 2016).
17
översatte vad som sades korrekt och att det skulle uppstå missförstånd mellan patienterna och sjuksköterskorna (Sevinc et al. 2016). Patienter med kognitiva nedsättningar upplevde att sjuksköterskor inte lyssnade till patienternas personliga behov och att sjuksköterskorna inte ville lära sig hur de skulle kommunicera med dem. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna istället valde att kommunicera med deras närstående eller assistenter. De upplevde även att sjuksköterskor kommunicerade med patienterna som om de vore barn, som att patienterna inte skulle förstå annars, ”They look at us like we don´t have brains. Right way, if you´re chairbound, you can´t think” (Smeltzer et al. 2012).
18
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Resultatet visade att patienterna ville vara mer delaktiga när beslut skulle fattas angående deras vårdplan och behandling. Sjuksköterskors sätt att kommunicera och deras attityder gentemot patienterna påverkade upplevelser av kommunikation. I litteraturstudiens resultat framkom det att språkbarriärer hade inverkan på kommunikationen samt att patienter med annan etnicitet kunde uppleva att sjuksköterskor uppvisade en nonchalant attityd gentemot dem. I litteraturstudiens resultatdiskussion tas även sjuksköterskors upplevelser upp av kommunikation och möten med patienter i vården för att jämföra med patienters upplevelser. Varje huvudtema med tillhörande underteman diskuteras var för sig. I litteraturstudiens metoddiskussion diskuteras metodens och tillvägagångssättets styrkor och svagheter för studiens resultat.
Resultatdisukussionen bygger på annan vald vetenskaplig litteratur som har påvisat likheter och skillnader jämfört med den valda forskningen i litteraturstudiens resultat. Likheter som framkom mellan vald forskning i studiens resultat samt resultatdiskussion var att både patienter och sjuksköterskor upplevde brister i kommunikationen emellan dem. Dessa brister upplevdes från båda parterna i många fall bero på den uttalade tidsbristen inom vården. Skillnader som framkom var att sjuksköterskor upplevde att de arbetade för att öka patienters delaktighet och hade en god kommunikation trots tidsbristen medan patienter upplevde att sjuksköterskor inte tog sig tid till att kommunicera med dem eller främja deras delaktighet. Upplevelser av hur kommunikationen genomfördes var också skiljaktig mellan patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors attityder kunde upplevas som negativa enligt patienter vilket påverkade informationsöverföringar mellan parterna.
Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framkom det att patienters upplevelser av kommunikation varierade från rädslor till känslor av trygghet beroende på sjuksköterskors attityder och intresse till kommunikation gentemot dem. Det resulterade i att återkoppling, delaktighet, sjuksköterskors attityder och språkbarriärer hade inverkan på hur patienter upplevde kommunikationen under deras sjukhusvistelse.
Återkoppling och delaktighet
19
dem till egenvård. Sjuksköterskor upplevde att de gav patienter ett stöd genom att de lyssnade, accepterade och visade förståelse samt sympati till patienternas tankar och känslor. När sjuksköterskor inväntade patienter innebar det att de väntade tills patienter hade accepterat sin situation och var redo att diskutera och få hjälp av sjuksköterskorna (Sahlsten et al. 2005).
I litteraturstudiens resultat under återkoppling och delaktighet framkom det att patienterna upplevde att de ville vara mer delaktiga i sin vård för att kunna känna sig trygga under sjukhusvistelsen. Patienterna upplevde en brist på tillit och respekt från sjuksköterskorna när de inte fick möjlighet till deltagande när beslut skulle fattas samt när undersökningar och tester skulle utföras. Patienter upplevde att det inte uppstod någon återkoppling i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Författarna anser att detta försvagar
litteraturstudiens resultat eftersom sjuksköterskorna och patienterna har olika upplevelser om hur kommunikationen förs samt möjlighet till delaktighet.
Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter
Enligt Shafipour et al. (2014) var sjuksköterskor medvetna om den bristande kommunikationen och att de sällan hade tid för sina patienter. Bidragande orsaker till bristande kommunikation var exempelvis att sjuksköterskorna hade för hög arbetsbelastning, mycket pappersarbete, stress och brist på erfarenhet, sjuksköterskor var missnöjda över arbete relaterat till dessa fenomen.
Topaz (2003) beskriver sjuksköterskors attityder i bemötande med patienter ur ett sjuksköterskeperspektiv. Hur sjuksköterskor upplevde deras bemötande gentemot äldre patienter hade ett stort samband med deras synsätt på patienters etniska bakgrund samt sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att kommunicera med äldre patienter. Sjuksköterskor upplevde att de inte hade kunskap om geriatrisk vård eller hur de skulle bemöta patienter av annan etnicitet. Sjuksköterskor ansåg att kurser om kommunikation med äldre patienter och patienter av annan etnicitet borde ingå i sjuksköterskeutbildningen (Topaz 2003). Sahlsten et al. (2005) och Nordby (2015) beskriver att sjuksköterskor använde sig av kroppsspråk för att få kontakt med patienter som inte hade förmågan att förstå vad som sägs eller förmågan att berätta om sina personliga behov. Sjuksköterskor upplevde att om de använde sig av icke verbal kommunikation genom ögonkontakt och kroppsspråk samt kroppskontakt så kunde de visa sitt stöd för patienter som de inte kunde kommunicera verbalt med.
I litteraturstudiens resultat under sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med
patienter framkom det att patienter upplevde att om sjuksköterskor hade en god attityd och
20
språkproblematik som var i behov av tolk var mycket rädda för att personen som tolkade samtalen med sjuksköterskor inte översatte vad som sades korrekt. Patienter med kognitiva nedsättningar upplevde att sjuksköterskor inte lyssnade till patienternas personliga behov och att sjuksköterskorna inte ville lära sig hur de skulle kommunicera med dem. Vid språkbarriärer upplevde patienter att sjuksköterskor uppmärksammade dem genom icke verbal kommunikation, detta genom att sjuksköterskorna tittade på patienternas kroppsspråk.
Författarna anser att detta styrker litteraturstudiens resultat då patienterna och sjuksköterskorna har likande upplevelser när det kommer till sjuksköterskors attityder gentemot patienter och sjuksköterskors kunskap att bemöta olika kommunikationssätt.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie bygger på resultat från 11 vetenskapliga artiklar. Genomförandet utgick från Polit och Becks (2017) niostegsmodell, som visar hur en litteraturstudie ska genomföras på ett strukturerat sätt. Syfte formulerades och utefter det identifierades sökord. I början uppstod det problem med att hitta relevanta sökord för att få fram artiklar. Sökord diskuterades, valdes och ändrades tills författarna var nöjda och hittade relevant forskning som svarade på syftet.
Databaserna Cinahl och PubMed valdes ut för att få fram vetenskapliga artiklar som fokuserar på omvårdnad och har relevans för syftet. Sökordet Patient experience söktes i fritext vilket ledde till att ett stort antal irrelevanta artiklar, de artiklar som framkom handlade främst om kommunalvård, läkares-, sjuksköterskors- och anhörigas upplevelser av kommunikation samt patienters generella upplevelser av vården. Patient experience söktes inte i kombination med andra sökord i Cinahl, Tabell 1. Sökordet söktes i kombination i PubMed, Tabell 2, de artiklar som framkom vid kombination Patient experience och Hospitalization var två dubbletter och artiklar som inte svarade på litteraturstudiens syfte. Författarna ansåg att det bidragit till en svaghet i studiens resultat, då patienternas upplevelser av kommunikation vid dessa sökningar sällan framkom. Författarna ansåg att de artiklar som framkommit på sökorden Nurse-patient
relations, Communication och Hospitalization söktes som MeSH-termer och Major Headings
gav mer relevant forskning av patienters upplevelser. Dessa sökord söktes även i kombination för att få relevanta artiklar som svarade till litteraturstudiens syfte. Författarna anser att dessa kombinationer styrker studiens resultat då patienters upplevelser av kommunikation framkom med olika aspekter.
21
litteraturstudiens resultat eftersom de ger en bild av psykiskt välmående patienters upplevelser av kommunikationen samt patienter med kognitiva nedsättningar hade betydelsefulla åsikter om hur sjuksköterskors kommunikation upplevdes under deras sjukhusvistelser.
Författarna valde att gå fem år tillbaka i tiden för att få aktuell forskning samt att det gav ett godtyckligt antal relevanta artiklar. De artiklarna som valdes till resultatet kommer från olika delar av världen. Författarna ansåg att det var en styrka till studien då det gav en bredare bild på hur patienter upplevde kommunikationen i sjukvården runt om i världen. Det framkom inga artiklar med forskning från Norden angående patienters upplevelse av kommunikation vilket därmed sågs som en svaghet då resultatet eventuellt inte kunde i samma utsträckning nyttjas i nordisk sjukvård. Författarna valde att ha med citat från artiklar för att styrka resultatet. Citaten valdes att refereras på artiklarnas originalspråk för att förhindra missförstånd som fria översättningar kunde medföra.
Klinisk betydelse
Resultatet visade att patienter i allmänhet har en negativ upplevelse av hur kommunikationen förs inom sjukvården när det kommer till planering av vård, provsvar eller behandlingar. Sjuksköterskors attityder påverkar kommunikationen negativt. Detta resultat kan användas genom att ge sjuksköterskor mer kunskap i hur de ska kommunicera med patienter oavsett bakgrund eller tidigare sjukdomar, samt att de ska få bättre utbildning i hur de kan kommunicera i möten med patienter för på så vis öka patienters delaktighet i sjukvården.
Förslag till fortsatt forskning
22
Slutsats
23
Referenslista
*Artiklar i resultatet
Arnold, E. C & Underman-Boggs, K. (2016). Interpersonal relationships, professional
communiation skills for nurses. 7th ed.
https://play.google.com/books/reader?id=7DAxBgAAQBAJ&printsec=frontcover&output=re ader&hl=sv&pg=GBS.PP1.w.0.0.0.3 [2016-09-21]
*Arungwa, O.T. (2014). Effect of communication on nurse-patient relationship in national orthopaedic hospital, Igbobi, Lagos. West African Journal of Nursing. 25 (2), 37-49.
* Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H. & Day, S. (2016). Nurse Handover: Patient and staff experiences. British Journal of Nursing. 25 (7), 386-90. doi: 10.12968/bjon.2016.25.7.386
Buber, M. (1995). Det mellanmänskliga. 2. uppl. Ludvika: Dualis förlag.
CODEX. (2016). Oredlighet i forskning. http://www.codex.vr.se/etik6.shtml Tillgänglig: [2016-10-18].
Coughlin, C. (2012). An ethnographic study of main events during hospitalisation: perceptions of nurses and patients. Journal of Clinical Nursing. 22 (15-16), 2327-37. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04083
Crotty, M. (1985). Communication between nurses and their patients. Nurse Education
Today. 5, 130-134. doi: 10.1016/0260-6917(85)90026-7
* Drach-Zahavy, A. & Shilman, O. (2014). Patients’ participation during a nursing handover: the role of handover characteristics and patients’ personal traits. The Journal of Advanced
Nursing. 71 (1), 136–147. doi: 10.1111/jan.12477
* Ferguson, L.M., Ward, H., Sheppard, S. & McMurtry, J. (2013). Putting the ’patient’ back into patient-centred care: An education perspective. Nurse Education in Practice. 13, 283-287. doi: 10.1016/j.nepr.2013.03.016
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering
24
* Howie-Esquivel, J. & Dracup, K. (2011). Communication with hospitalized heart failure patients. European Journal of Cardivascular Nursing. 11 (2), 216-222. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.03.006
Liu, J.E., Mok, E. & Wong, T. (2005). Perceptions of supportive communication in Chinese patients with cancer: experiences and expectations. Journal of Advanced Nursing. 52 (3), 262-70. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03583.x
McCann, T.V. & Baker, H. (2001). Mutual relating: developing interpersonal relationships in the community. Journal of Advanced Nursing. 34 (4), 530-7.
* McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2011). Patients’ perspectives of bedside nursing handover. Collegian. 18, 18-26. doi:10.1016/j.colegn.2010.04.004
* Murante, A.M., Vainieri, M., Rojas, D. & Nuti, S. (2014). Does feedback influence patient- professional communication? Empirical evidence from Italy. Health Policy. 116, 273-280. doi: 10.1016/j.healthpol.2014.02.001
Nilsson, Å., Skär, L. & Söderberg, S. (2015). Nurses' views of shortcomings in patent care encounters in one hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing. 24 (19-20), 2807-14. doi: 10.1111/jocn.12886
Nordby, H. (2015). Social simulation theory: a framework to explain nurses’ understanding of patients’ experiences of ill-health. Nursing Inquiry. 23 (3), 232–243. doi: 10.1111/nin.12134
* Peleki, T., Resmpitha, Z., Mavraki, A., Linardakis, M., Rikos, N. & Rovithis, M. (2015). Assessment of Patients and Nurses´ Opinions on the Bidirectional Communication During Hospitalization: A Descriptive Study. Healh Science Jornal. 9 (3), 1-7.
Polit, D.F. & Beck C.T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer
Pope, D.S., Gallun, F.J. & Kampel, S. (2013). Effect of hospital noise on patients' ability to hear, understand, and recall speech. Research in Nursing & Health. 36 (3), 228-241. doi: 10.1002/nur.21540
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I.E., Lindencrona, C.S.C. & Plos, K.A.E. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of
25
* Sevinc, S., Kilic, S.P., Ajghif, M., Öztürk, M. H & Karadaǧ, E. (2016). Difficulties encountered by hospitalize Syrian refugees and their expectations from nurses. International
Nursing Review. 63 (3), 406-14. doi: 10.1111/inr.12259.
Shafipour, V., Mohammad, E & Ahamdi, F. (2014). Barriers to Nurse-Patient Communication in Cardiac Surgery Wards: A Qualitative Study Vida. Global Journal of Health Science. 15 (6), 234-44. doi:10.5539/gjhs.v6n6p234
Sieger, M., Fritz, E. & Them, C. (2012). In discourse: Bourdieu's theory of practice and habitus in the context of a communication-oriented nursing interaction model. Journal of
Advanced Nursing. 68 (2), 480-9. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05783
* Smeltzer, S.C., Avery, C. & Haynor, P. (2012). Interactions of People with Disabilities and Nursing Staff During Hospitalization. The America Journal of Nursing. 112 (4), 30-37.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2016) SBAR- för kommunikation. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Topaz, M. (2003). Nurses’ attitudes toward older patients in Israel. http://www.nursingworld.org/MainMenuCategories/ANAMarketplace/ANAPeriodicals/OJIN/ TableofContents/Vol-18-2013/No2-May-2013/Articles-Previous-Topics/Nurses-Attitudes-Toward-Older-Patients-in-Israel.htm [2016-10-19]
* Vaismoradi, M., Salsali, M., Turunen, H. & Bondas, T. (2011). Patients’ understanding and feelings of safety during hospitalization in Iran: A qualitative study. Nursing and Health
Sciences. 13, 404–411. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00632.
Xu, Y., Staples, S. & Shen, J.J. (2012). Nonverbal Communication Behaviors of
1
Bilaga 1- Artikelmatris
Författare & årtal
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Arungwa, O.T. 2014 Effect of communication on nurse- Patient relationship in national orthopaedic hospital, Igbobi, Lagos.
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av
sjuksköterskornas samspel och kommunikation mellan
sjuksköterskor och patienter.
Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie.
Slumpmässigt obundet urval. 160 frågeformulär skickades ut och svarades på varav
80 sjuksköterskor och 80 patienter deltog.
Patienters och sjuksköterskors upplevelser av kommunikation och samspel särredovisades. Studien visade att majoriteten av patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient skall föras. Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H. & Day, S. 2016 Nurse Handover: Patient and staff experiences.
Syftet med denna studie var att förstå ändamålet, effekten och upplevelsen av sjuksköterskors överrapporterande av patienter ur ett patient- och
personalperspektiv.
Kvalitativ metod.
Semistrukturerad intervju och observationer utfördes. Bekvämlighetsurval, två akutvårdsavdelningar på ett sjukhus. 24 deltagare, åtta patienter, 10 sjuksköterskor, en sjuksköterskestudent, tre
undersköterskor, en läkare och en fysioterapeut.
Tre teman och fem underteman framkom där vårdpersonal och patienters perspektiv
redovisades var för sig. Temana sammanställde struktur och syfte av rapportering, patienters upplevelse av rapportering och kommunikation. Patienterna var nöjda med
2 Författare
& årtal
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Drach-Zahavy, A. & Shilman, O. 2014 Patients’ participation during a nursing handover: the role of handover
characteristics and patients’ personal traits.
Syftet med denna studie var att beskriva kvaliteten och
innebörden av patienters
deltagande i överrapporteringen, i förhållande till deras personliga egenskaper och karaktären hos de som överrapporterar
Mixad metod.
Tvärsnittsstudie, observationer analysering av konversationer mellan sjuksköterska och patient. Slumpmässigt obundet urval, fem kirurgavdelningar på ett sjukhus. 100 av 113 patienter svarade på studien.
200 deltagare, 100 patienter och 100 sjuksköterskor.
Sjuksköterskors och patienters upplevelser särredovisades. Patienterna upplevde överrapporteringen som en möjlighet att få information om sitt tillstånd och få ta del av sin vårdplan. Patienterna upplevde att kommunikationen sviktade då de i många fall har blivit ignorerade av sjuksköterskan vid överrapporteringen. Ferguson, L-M., Ward, H., Sheppard, S. & McMurtry, J. 2013
Putting the ’patient’ back into patient-centred care: An education perspective.
Syftet med denna studie var att studera patientens upplevelse av patientcentreradvård och deras kommunikation med
sjukvårdspersonalen.
Kvalitativ metod. Deskriptiv studiedesign.
Semistrukturerad intervju. Bekvämlighetsurval, en
akutvårdsavdelning på ett sjukhus. 18 patienter deltog, 10 kvinnor och åtta män.
Fem teman framkom.
Patienterna behövde känna sig respekterade och ha tillit för sjuksköterskorna för att få en god vård. Patienterna upplevde att kommunikationen byggde på att de var tvungna att ställa frågor om sin vård för att få fram relevant information. Howie-Esquivel, J. & Dracup, K. 2011 Communication with hospitalized heart failure patients
Syftet med denna studie var att undersöka om hjärtsjuka patienter vill kommunicera gällande hantering av sjukdom, prognos och önskemål om återupplivning.
Kvantitativ metod. Kohort studiedesign. Deskriptiv studie med ett
bekvämlighetsurval av både män och kvinnor.
45 av 47 patienter deltog i studien, 28 män och 17 kvinnor.
28 patienter önskade få mer information om sjukdomen och egenvård av sjuksköterskor. 20 stycken önskade att
3 Författare
& årtal
Titel Syfte Metod Huvudresultat
McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. 2010 Patients’ perspectives of bedside nursing handover.
Syftet med denna studie var att undersöka patienters perspektiv av deltagandet i överrapportering vid patientens säng vid skiftbyte
Kvalitativ metod. Deskriptiv studiedesign.
Semistrukturerad intervju. Bekvämlighetsurval, en vårdavdelning på ett sjukhus. 10 patienter deltog i studien.
Fyra teman framkom. Patienterna upplevde en god kommunikation när
sjuksköterskan såg patienten som en partner och inte bara patient. Sjuksköterskan och patienten diskuterade om informationen som gavs under överrapportering vid sängen, patienterna kände sig därmed delaktiga i sin vård. Murante, A.M., Vainieri, M., Rojas, D. & Nuti, S. 2014 Does feedback influence patient- professional communication? Empirical evidence from Italy.
Syftet med denna studie var att tillhandahålla erfarenhetsmässiga bevis som visar hur patienten upplever kommunikationen på sjukhuset och patientens erfarenhet om
kommunikationsprocessen inom sjukvården.
Kvantitativ metod
Slumpmässigt obundet urval, 26 olika sjukhus i Toscana.
5341 av 20 200 patienter deltog i studien. En enkät utfördes online eller via telefon och innehöll 32 frågor angående en generell upplevelse av sjukhusvistelse med fokus på kommunikation och feedback.
Patienter upplevde att sjuksköterskor gav mycket information angående
läkemedel och hur patienter ska klara sig i hemmet. Det
upplevdes brister i kommunikationen då
sjuksköterskor inte diskuterade med patienten om deras
4 Författare
& årtal
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Peleki, T., Resmpitha, Z., Mavraki, A., Linardakis, M., Rikos, N. & Rovithis, M. 2015 Assessment of Patients and Nurses´ Opinions on the Bidirectional Communication During Hospitalization: A Descriptive Study .
Syftet med denna studie var att bedöma och jämföra patienternas och sjuksköterskornas upplevelse om hur de upplevde att
kommunikationen utvecklades mellan dem under
sjukhusvistelsen.
Kvantitativ metod.
120 sjuksköterskor och 120 patienter från ett sjukhus på Kreta fick ett frågeformulär. Studien pågick i 3 månader
Bekvämlighetsurval gjordes, men ett kriterier var att patienterna skulle vara inlagda 5 dagar eller mer.
Resultatet särredovisades, sjuksköterskornas upplevelser för sig och patienternas upplevelser för sig.
Fler än hälften av patienterna menade att sjuksköterskornas kommunikation inte vara tillfredsställande. Patienterna upplevde även att
sjuksköterskorna inte lyssnade eller gav dem tillräckligt med tid. Sevinc, S., Kilic, S.P., Ajghif, M., Öztürk, M. H & Karadaǧ, E. 2016 Difficulties encountered by hospitalize Syrian refugees and their expectations from nurses.
Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur syriska flyktingar upplever kommunikationen med sjuksköterskor.
Kvalitativ metod. Deskriptiv studiedesign.
Semistrukturerad intervju
Bekvämlighetsurval. med totalt 30 flyktingar, 19 kvinnor och 11 män. Intervjun gjordes på ett sjukhus i Syrien.
I början av intervjun ställdes det öppna frågor till deltagarna för att sedan gå över till ett frågeformulär med 13 frågor
Tre huvudteman med tillhörande underteman utformades.
Deltagarna upplevde
svårigheter att kommunicera med sjuksköterskorna och att sjuksköterskorna inte tog sig tid att försöka förstå vad
5 Författare
& årtal
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Smeltzer, S-C., Avery, C. & Haynor, P. 2012
Interactions of People with Disabilities and Nursing Staff During Hospitalization .
Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med kognitiva svårigheter upplever kommunikationen och samspelet med sjuksköterskor under
sjukhusvistelsen.
Kvalitativ metod. Deskriptiv studiedesign.
Semistrukturerad intervju. Bekvämlighetsurval, 35 patienter med kognitiva svårigheter, sex fokusgrupper på sjukhus. Frågorna riktade sig till
deltagarnas tidigare upplevelser av sjuksköterskornas vård och
bemötande, både negativa och positiva upplevelser samt om dem upplevde trygghet i vården.
Fyra teman framkom.
De flesta patienterna upplevde att de inte existerade för personalen, ingen lyssnade på vad de hade att säga.
Patienterna upplevde även att sjuksköterskor hade en negativ attityd gentemot patienter vilket bidrog till brister i
kommunikationen Vaismoradi, M., Salsali, M., Turunen, H. & Bondas, T. 2011 Patients’ understanding and feelings of safety during hospitalization in Iran: A qualitative study
Syftet med denna studie var att undersöka patienters förståelse och känslor kring säkerhet under sjukhusvistelsen.
Kvalitativ metod. Deskriptiv studiedesign. Semistrukturerad intervju. Strategiskt urval, två vårdavdelningar på ett universitetssjukhus. 19 inneliggande patienter.
Tre teman och två underteman framkom. Patienterna upplevde säkerhet när sjuksköterskorna uppmärksammade dem, visade sympati och hade god
